Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa

Föräldrars betydelse för 3-åriga barns munhälsa En rapport från Mjölktandsprojektet i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Ann-Catrin Kramer, leg tandhygienist Folktandvården Bråten, Mariestad

Rapport 2009:4 Projektarbete 15 hp, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primär- och Tandvården Skaraborg

SAMMANFATTNING Bakgrund Karies är en multifaktoriell infektionssjukdom och en av de vanligast förekommande i munnen. Under 1970- och 1980-talet arbetade folktandvården framgångsrikt med förebyggande åtgärder och kariesförekomsten minskade markant hos skolbarn. En tendens till ökad kariesförekomst har nu noterats hos små barn i Skaraborg. Föräldrars bakgrund, attityder och beteenden avseende både den egna munhälsan och barnets munhälsa är viktiga att studera för att få en ökad kunskap om risken för kariesutveckling hos små barn. Syfte Att beskriva socioekonomisk bakgrund, tandvårdsattityder och egna tandvårdsvanor hos föräldrar till 3-åriga barn samt att undersöka associationer mellan föräldrars socioekonomi och tandvårdsvanor i relation till deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa. Metod En enkätstudie genomfördes bland 271 föräldrar till 3-åriga barn i Falköping, Skövde och Mariestad under hösten 2002 och våren 2003. Resultat De flesta föräldrar borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag (91%). Föräldrar med goda tandvårdsvanor borstade signifikant oftare sina barns tänder minst två gånger per dag än de föräldrar som borstade sina egna tänderna en gång eller mindre per dag (87% respektive 17%; p<0.001). En positiv attityd till munhygien förekom också signifikant oftare hos föräldrar som borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag, jämfört med de som borstade en gång eller mindre (69% respektive 28%; p<0.001). Hos de föräldrar som regelbundet besökte tandvården dominerade en positiv attityd till munhygien till skillnad hos de som gick enbart akut eller inte alls (70% respektive 46%; p=0.004). Socioekonomiska faktorer (boendeform, föräldrarnas utbildningsnivå och uppväxtland) var relaterat till hur eftergivna föräldrarna var gentemot barnet men även till deras attityd avseende munhygien och till barnets tandborstning. Ensamstående föräldrar hade oftare en efterlåtande attityd gentemot barnet än sammanboende föräldrar (58% respektive 30%; p=0.043). Till de familjer som räknades som lågutbildade var en efterlåtande attityd vanligast. Konklusion Föräldrarna i studien hade stor betydelse för barns munhälsa både genom sina egna tandvårds-vanor och vilka attityder och beteenden de hade avseende barnet. Det är viktigt att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid riskbedömning och terapiplanering, eftersom en del familjer kan behöva mer stöd för att uppnå och bibehålla god munhälsa hos barnet. Nyckelord attityder, barn, föräldrar, munhälsa, socioekonomi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Riskfaktorer för kariessjukdom... 1 Kariesförekomst internationellt och nationellt... 2 Förebyggande arbete och forskning inom området... 3 Bakgrund till aktuellt projekt... 4 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 MATERIAL OCH METOD... 5 Design... 5 Studieobjekt... 5 Frågeformulär... 5 Variabler... 6 Dataanalys... 7 Etik... 7 RESULTAT... 8 Deltagare... 8 Socioekonomi... 8 Föräldrars tandvårdsattiyder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa... 9 Associationer mellan socioekonomi och föräldrars attityder och beteenden avseende barns munhälsa... 12 Associationer mellan föräldrars egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa... 14 DISKUSSION... 16 Metoddiskussion... 16 Resultatdiskussion... 17 KONKLUSION... 18 REFERENSER... 19 BILAGOR 1. Etikprövning 2. Information 3. Samtycke föräldrar

BAKGRUND En av en vanligaste sjukdomarna i munnen är karies eller hål i tänderna. Sjukdomen är en infektionssjukdom som samvarierar med biologiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorer och de direkta orsaksfaktorerna är socker och bakterier. I ett historiskt perspektiv uppträdde kariessjukdomen ganska sent. Det är först i modern tid som karies blivit ett problem. I arkeologiskt material finner man sällan kariesskador i den omfattning som varit under 1900-talet 1. I Sverige ökade kariesincidensen kraftigt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och var mycket hög fram till 1960- talet då Folktandvården införde kariesförebyggande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars tandhälsa. Vid denna tid började även fluorsköljningar i skolor förekomma och under 1970-talet minskade kariesförekomsten markant hos barn och ungdomar i Sverige. Förbättringen av tandhälsan fortsatte under större delen av 1980-talet. Idag är kariesminskningen inte längre lika tydlig 1-3. Riskfaktorer för kariessjukdom Kariessjukdomen är multifaktoriell, vilket innebär att ingen enskild faktor kan prediktera ohälsa, utan ett flertal faktorer har påvisats kunna påverka munhälsan. I enlighet med Kravspecifikation inom barn och ungdomstandvården för Västra Götalandsregionen från 1999 och 2003 är det viktigt att så tidigt som möjligt identifiera de faktorer som utgör en risk för att en enskild individ utvecklar karies 4,5. Odontologiska, medicinska och sociala riskfaktorer utgör olika grupper för identifiering vid riskgruppering. Till de odontologiska riskfaktorerna hör bland annat tandens morfologi. Kariesskador förekommer oftare på vissa tandytor än andra. Det är ställen där plack kan få vara ostört under lång tid: djupa fåror och gropar i tandens anatomi, vid tandköttskanten och mellan tänderna där det är svårare att hålla rent 1,6. Till de medicinska riskfaktorerna hör ett stort antal sjukdomar och sjukdomstillstånd. Sjukdomar i sig, till exempel tumörsjukdom, autism och cerebral pares, kan utgöra en risk och i många fall även medicinering, bland annat vid depressioner, som kan ge biverkningar såsom muntorrhet. Både psykiska och fysiska funktionshinder kan förekomma och då försvåra eller förhindra adekvat munhygien antingen för personen själv, för anhöriga eller vårdpersonal 7,8. Sociala och socioekonomiska faktorer har visats ha betydande samband med munhälsan. Låg utbildningsnivå, låg inkomst, familje- och bostadsförhållanden, invandrar- och flyktingbakgrund är några av de faktorer som påverkar att vissa får mer karies 9-11. Föräldrar inverkar på barnets munhälsa både direkt och indirekt genom sina egna tandvårdsvanor. Likaså påverkas barnets munhälsa olika beroende på om barnet är en pojke eller flicka. Flickor har oftare en hälsosammare livsstil och vanor avseende munhälsa än pojkar och påverkas mer av båda föräldrarnas kunskap om hälsa och tar i större utsträckning efter moderns hälsobeteende. Pojkar påverkas i något större omfattning av faderns munvårdsvanor och tar oftare efter dennes hälsobeteenden 12-14. 1

Tandborstning en gång per dag eller mer med fluortandkräm har påvisats vara betydelsefullt, liksom frånvaron av synligt plack för att undvika karies 15,16. Den mest signifikanta kostfaktorn är konsumtion av socker, oavsett om det är mängden, frekvensen eller tidpunkten för konsumtion 14,15. En kariogen diet kan till exempel balanseras av goda munhygienvanor, och omvänt kan goda kostvanor kompensera för en sämre munhygien och på så sätt undviks att karies utvecklas 17. Kariesförekomst internationellt och nationellt I Världshälsoorganisationens (World Health Organisation, WHO) registreringar av karies hos barn framkommer att kariesförekomsten ökat i utvecklingsländerna och att en minskning skett i de flesta industrialiserade länder under senare hälften av 1900-talet. 1981 formulerade WHO och tandläkarnas internationella organisation Federation Dentaire International (FDI) gemensamma mål för munhälsan till år 2000. Målet för 5- och 6-åringar var 50 procents kariesfrihet och för 12-åringar ett DMFT (Decayed Missed Filled Teeth dvs. tänder med karies eller som saknas eller lagats på grund av karies) ej överstigande 3. Vid millenniumskiftet omformulerades målen för Europa till år 2020 gällande för 6-åringar 80 procents kariesfrihet och för 12-åringar ett DMFT om högst 1,5. Sverige har redan uppnått målet för 12-åringar men däremot inte för 6-åringar 3,18. Socialstyrelsen har sedan 1985 följt utvecklingen av tandhälsan hos barn och ungdomar genom att landstingen i Sverige har tandvårdshuvudmän som kontinuerligt samlar in kariesepidemiologiska data för barn och ungdomar som sammanställs och rapporteras. På riksnivå har det inte skett någon stor förändring hos 3- och 6-åringar som behandlas inom Folktandvården avseende kariesfriheten i det primära bettet mellan åren 2000 och 2005. År 2005 var andelen kariesfria bland 3-åringar 95 procent och för 6-åringar 73 procent, en ökning med en respektive tre procentenheter från år 2000. När det gäller tandhälsan hos förskolebarn i Västra Götalandsregionen som behandlas inom Folktandvården var andelen kariesfria 3-åringar 93 procent respektive 6-åringar 64 procent år 2005 i det primära bettet. Här har en försämring skett med en respektive tio procentenheter från år 2001 3,19,20. Sammanfattningsvis tyder de epidemiologiska registreringarna på en tendens till avmattning av den tidigare positiva utvecklingen av tandhälsan bland barnen. Det är dock ett stort antal registrerare och skillnader kan ha förekommit hur registreringarna gjorts. Alla landsting har inte kunnat redovisa några uppgifter på grund av övergång till nya datasystem. Från och med år 1999 slogs Skaraborgs län samman med Västra Götaland, vilket gjort det svårare att jämföra de epidemiologiska registreringarna av karies än tidigare. 2

Tabell 1. Andel kariesfria barn i åldern 3 och 6 år i primära bettet inom folktandvården enligt epidemiologiska registreringar i Folktandvården till Socialstyrelsen År 3 år Sverige 3 år Västra Götalands regionen 6 år Sverige 6 år Västra Götalands regionen 2000 94 % -* 70 % -* 2001 94 % 94 % 70 % 74 % 2002 93 % 93 % 69 % 72 % 2005 95 % 93 % 73 % 64 % * uppgift saknas Förebyggande arbete och forskning inom området En ökande insikt internationellt sett om behov av förebyggande arbete bland små barn, både avseende den allmänna hälsan och munhälsan har lett fram till att WHO har formulerat fyra strategier för att förbättra munhälsan för både barn och vuxna 21 : - Minska mängden av orala sjukdomar och funktionsnedsättningar, framförallt hos fattiga och utsatta befolkningsgrupper, - Stödja hälsosamma livsstilar och minska riskfaktorerna för munohälsa som beror på omgivningen, ekonomin, beteenden och sociala orsaker, - Utveckla tandvårdssystem som skäligen förbättrar munhälsan och som är rimliga och rättvisa samt - Integrera tandvården och omvårdnad med nationella och lokala hälsosystem. Dessa strategier var utgångspunkten för ett stort internationellt projekt som genomfördes i 17 länder i början av 2000-talet. Syftet med detta projekt var att utveckla förklaringsmodeller för karies hos små barn och därigenom få en bättre kunskap om de faktorer som skapar och underhåller bristen på jämlikhet, både i utvecklings- och industrialiserade länder. Projektet bestod av olika delar, däribland även kariesregistrering och insamling av kariesassocierad mikroflora hos barnen genom kliniska undersökningar 17,22,23. Ett formulär arbetades fram för att kunna undersöka familjens påverkande faktorer för kariesutveckling hos barnen. För att formuläret skulle uppfattas lika oberoende av geografi, kultur, etnicitet, socioekonomiska faktorer och hur sjukvården i landet var uppbyggd bildades en arbetsgrupp med medlemmar från 18 länder. Gruppen bestod av psykologer, sociologer, statistiker, mikrobiologer och tandläkare. Bland annat studerades faktorer såsom socioekonomisk status, kostvanor och föräldrars attityder, värderingar och beteenden både till egen och till barnets munhälsa 22. 3

Hälsomodeller Frågor om värderingar och attityder i frågeformuläret utvecklades från hälsomodellerna Health Locus of Control Model, The Health Belief Model och Theory of Planned Behaviour 22. Locus of control (HLC) är ett begrepp, och även en skala, som utvecklades för att särskilja olika typer av situationer eller individer åt. HLC är en individs tro på sin egen möjlighet att ha förmågan, avseende tidigare erfarenheter och påverkande faktorer, till att lyckas eller misslyckas. En individ med intern HLC tillskriver sig framgång genom sin egen kraft och ansträngningar, likaså att en individ som förväntar sig att lyckas är oftast mer motiverad och mer villig att lära. Extern HLC hos en individ kännetecknas av att yttre omständigheter och andra personer styr tillvaron. Vid chance HLC beror framgång eller misslyckande genom tur eller otur. Dessa individer är mindre benägna att anstränga sig för att lära eftersom slumpen ändå oftast avgör 24,25. The Health Belief Model (HBM) är ett begrepp inom ramen för att förstå hälsobeteenden och en metod för att motivera människor till att fatta hälsosamma beslut. HBM baseras på en individs förståelse för att fatta ett positivt hälsoinriktat beslut om ett negativt hälsotillstånd kan undvikas. Individen förväntar sig positivt resultat av sitt beslut och tror sig lyckas genom sitt beslut 24,26. The Theory of Planned Behaviour (TPB) är en teori som hjälper till att kunna förutse, förklara och förstå människors handlingar i specifika situationer. Mänskligt beteende styrs av tre sorters överväganden: uppfattningen om den troliga konsekvensen av beteendet eller handlingen (behavioral beliefs), tron om vad andra människor uppfattar och tycker om agerandet (normative beliefs) och tron på de närvarande faktorer som i fortsättningen kan göra det lättare eller förhindra en handling eller ett resultat av ett beteende (control beliefs) 27,28. Bakgrund till aktuellt projekt Sverige medverkade inte i den internationella studien, vilket däremot Norge gjorde. Genom kontakter med den norska forskargruppen 2001 beslutade ledningsgruppen för Folktandvården Skaraborg att en parallellstudie till den internationella studien skulle genomföras i Skaraborg. Den kom att kallas Mjölktandsprojektet. Det övergripande syftet med den skaraborgska studien var att följa kariesförekomsten hos en grupp barn från 3 till 6 års ålder och att studera sambanden mellan ett antal riskindikatorer och karies. För att få en representation av olika delar av Skaraborg valdes tre geografiskt åtskilda områden med olika socioekonomisk profil för undersökningen. En första rapport från undersökningen visade att föräldrarnas inställning var av stor betydelse för barnets munhälsa och att goda tandborstningsvanor var viktiga för att förhindra kariesutveckling hos små barn 29. För att få en större förståelse av de multifaktoriella orsakerna till karies hos små barn är det viktigt att studera föräldrars bakgrund, samt deras attityder och beteenden avseende både den egna munhälsan och barnets munhälsa. 4

SYFTE Syftet är att beskriva socioekonomisk bakgrund, tandvårdsattityder och egna tandvårdsvanor hos föräldrar till 3-åriga barn samt att undersöka associationer mellan föräldrars socioekonomi och tandvårdsvanor i relation till deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka tandvårdsattityder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa har föräldrar till 3-åriga barn? Vilka associationer finns mellan föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och deras attityder och beteenden avseende det 3-åriga barnets munhälsa? Vilka associationer finns mellan föräldrarnas egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende det 3-åriga barnets munhälsa? MATERIAL OCH METOD Design Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Studieobjekt Föräldrarna till 300 barn på Folktandvårdsklinikerna vid Sjukhuset Mariestad, Södra Ryd i Skövde och Mösseberg i Falköping (100 barn på varje ort) tillfrågades i samband med kallelsen till den ordinarie 3-årsundersökningen om att delta i studien, som genomfördes under hösten 2002 och våren 2003. Datainsamlingen skedde med en klinisk undersökning och ett frågeformulär. I föreliggande studie redovisas resultat från frågeformuläret. Frågeformulär Föräldrarna fick antingen i samband med eller före den kliniska undersökningen fylla i ett frågeformulär som innehöll 101 frågor. Frågeformuläret överensstämde med det som användes vid den internationella studien och översattes från norska och engelska till svenska (Personlig kommunikation Sundqvist, R., 20080410). Vid oklarheter vid ifyllandet av formuläret fanns tandvårdspersonal på kliniken till hjälp och för de som inte förstod svenska fanns tolk tillgänglig. 5

Variabler Formuläret innehöll bland annat frågor om barnets kost- och munhygienvanor, kunskaps-, beteende- och attitydfrågor relaterade till karies samt bakgrundsfrågor om föräldrarnas födelseland, utbildning, yrke, kön och civilstånd. Socioekonomiska variabler Civilstånd var en variabel där svarsalternativen var: gift, ogift, skild, änka och sambo. Till frågan vem bor ditt barn tillsammans med? gavs: mor, far, mor och far, mor och styvfar, far och styvmor, far- eller morföräldrar, andra släktingar samt andra som svarsalternativ. Föräldern fick uppge både sin egen och den andre förälderns utbildning, där alternativen var: grundskola, yrkesskola och/eller gymnasium, universitet/högskola, ingen formell utbildning och annat. Förälders utbildningsnivå dikotomiserades så att hög innebar att både mor och far hade mer än grundskoleutbildning. Medel innebar att en av föräldrarna hade mer än grundskoleutbildning och den andra hade grundskoleutbildning. Då båda föräldrarna endast hade grundskoleutbildning räknades de till låg. Föräldrars egna tandvårdsvanor Svarande förälder fick uppge vilket det vanligaste skälet var till att uppsöka tandläkare. Möjliga svarsalternativ var: regelbundet för kontroll/för behandling/endast vid problem eller att de inte gick till tandläkaren. Vid analysen dikotomiserades svaren till regelbundet eller enbart akut eller ej regelbundet. Förälderns egna tandvårdsvanor undersöktes med en fråga om när de borstade tänderna. Svarsalternativen var: när jag går upp på morgonen/efter frukost/före lunch/efter lunch/före kvällsmålet/efter kvällsmålet/innan du går till sängs/borstar inte alla dagar/andra anledningar. Svaren dikotomiserades vid analysen till borstar minst två gånger per dag respektive borstar en gång eller mindre. Föräldrars beteenden avseende barnets munhälsa I frågeformuläret fanns flera frågor kring barnets tandborstning. I föreliggande studie användes svaret från frågan När borstar/rengör du ditt barns tänder?. Möjliga svarsalternativ var: när det går upp på morgonen/efter frukost/före middagen/efter middagen/före kvällsmålet/efter kvällsmålet/innan han/hon lägger sig/tänderna blir inte borstade/vid annan tidpunkt. Samma dikotomisering som till förälderns tandborstvanor gjordes vid analysen, borstar minst två gånger per dag respektive borstar en gång eller mindre Föräldrars attityder avseende barnets munhälsa Flera av påståendena som avsåg attityder till munhygien, kost och föräldrars efterlåtande attityd var likadant konstruerade. Svaren registrerades på en femgradig Likertskala, från helt enig till helt oenig. Påståendena kategoriserades efter innehåll i Attityd till hygien, Attityd till kost och Förälders efterlåtenhet. Variablerna i de olika kategorierna var samma som i den norska studien 10. Kategorin Attityd till hygien innehöll 14 olika påståenden ur frågeformuläret. Attityd till kost omfattade fyra påståenden och Förälders efterlåtenhet avsåg attityder till både kost och hygien och omfattade fem påståenden. 6

Tre attitydindex skapades utifrån kategorierna genom dikotomisering av svarsalternativen. De positiva attityderna gavs värde ett och de negativa attityderna värde noll. Svarsalternativet varken enig eller oenig räknades till negativ attityd 30. Summan av poängen utgjorde ett kvantitativt mått på föräldrarnas attityd till kost, munhygien och efterlåtenhet. Attityd till hygien fick maximalt 14 poäng, där hög var 12-14 och låg 0-11. Attityd till kost omfattade fyra där hög poäng var 3-4 och låg poäng 0-2. I Förälders efterlåtenhet var hög poäng 4-5 och låg poäng 0-3. De olika gränserna för dikotomisering av indexen utgick från att proportionerna av individer med höga respektive låga poäng skulle vara liknande för alla tre indexen. Dataanalys Registreringarna från undersökningarna matades in i dataprogrammet EpiInfo och analyserades i dataprogrammet SPSS (Statistic Package for the Social Sciences, Inc Chicago, USA, version 15.0). Deskriptiv statistik användes för att beskriva materialet. Analyser för att testa samband mellan två olika variabler gjordes med χ 2 -test. Signifikansnivån bestämdes till 5%. Etik Studien är godkänd av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (Dnr Ö199-02) (Bilaga 1). Föräldrarna informerades skriftligen (Bilaga 2) och muntligen om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avstå eller avbryta barnets medverkan i studien utan att förklara varför och utan att ordinarie behandling påverkades. Föräldrarna eller vårdnadshavaren fick också ge sitt skriftliga samtycke till studien (Bilaga 3). 7

RESULTAT Deltagare Av de 300 treåringarna som kallades till studien, undersöktes sammanlagt 271 barn, 145 pojkar (54%) och 126 flickor (46%). Föräldrarna till 24 barn avböjde att delta, och ytterligare 5 barn kunde inte undersökas på grund av omognad eller andra orsaker. Mödrarna (n=213) svarade oftast på frågeformuläret, fäderna i 51 fall och annan person i övriga 7 fall. Åldersfördelning hos föräldrarna var 20-30 år (28%), 31-40 år (61%) och över 40 år (11%). Det interna bortfallet, det vill säga avsaknad av svar på enskilda frågor i formuläret varierade mellan 0% och 6%. Resultaten som presenteras baseras således på en varierande grad av svarsfrekvenser. Socioekonomi Majoriteten av föräldrarna hade utbildning utöver grundskolenivå (Tabell 2). Drygt 60% hade gått yrkesskola och/eller gymnasium. Mödrarna hade i större utsträckning universitets- eller högskoleutbildning än fäderna. Andelen föräldrar som saknade formell utbildning var låg. Cirka 14% av föräldrarna hade vuxit upp utomlands. Då moderns och faderns utbildning kombinerades hade närmare 80% av familjerna en hög utbildningsnivå (Tabell 3). Hos 10% av familjerna hade båda föräldrarna vuxit upp utomlands och hos en mindre andel av familjerna hade en av föräldrarna utländsk uppväxt. En minoritet av barnen bodde med en vuxen medan de flesta bodde med två vuxna. Tabell 2. Föräldrarnas utbildningsnivå och uppväxtland Mor Far Utbildning Grundskola 20 (8) 36 (14) Yrkesskola och/eller gymnasium 158 (61) 166 (63) Universitet/högskola 80 (31) 54 (21) Ingen formell utbildning 3 (1) 5 (2) Uppväxtland Utomlands 37 (14) 36 (13) Sverige 234 (86) 235 (87) 8

Tabell 3. Kombinerat socioekonomiskt status mor och far Utbildning Hög 207 (80) Medel 42 (16) Låg 11 (4) Boende Ensamstående förälder 20 (7) Minst 2 vuxna sammanbor 251 (93) Uppväxtland Båda föräldrarna uppväxta utomlands 27 (10) En förälder uppväxt utomlands 19 (7) Sverige 225 (83) Föräldrars tandvårdsattiyder, egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnets munhälsa De flesta av föräldrarna som besvarade frågorna uppgav att de borstade sina egna tänder minst två gånger varje dag (Tabell 4). Regelbundna tandvårdsbesök förekom hos 84% av föräldrarna. Drygt 80% av föräldrarna borstade sitt barns tänder minst två gånger varje dag medan nästan 20% av barnen fick sina tänder borstade endast en gång om dagen eller mindre. Tabell 4. Den svarande förälderns egna tandvårdsvanor och beteenden avseende barnet Tandvårdsvana Egna tandborstvanor Borstar minst två gånger varje dag 247 (91) Borstar en gång eller mindre 24 (9) Egna tandvårdsbesök Regelbundet 220 (84) Enbart akut, eller ej regelbundet 41 (16) Tandborstning på barnet Borstar minst två gånger varje dag 219 (81) Borstar en gång eller mindre 52 (19) 9

Föräldrars intention till att borsta barnets tänder var hög (Tabell 5). Påståendet I vår familj tänker vi borsta barnets tänder förhöll sig majoriteten (98%) eniga eller helt eniga med, likaså i påståendena Vi tänker borsta vårt barns tänder två gånger om dagen och I vår familj tycker vi det är viktigt att hjälpa till att borsta barnets tänder två gånger om dagen. Påståenden som sedan gällde själva utförandet av tandborstningen visade att 90% av föräldrarna borstade tänderna på barnet som en del av den dagliga hygienen men närmare 25% av föräldrarna lyckades inte med att borsta barnets tänder två gånger om dagen. En lägre andel av föräldrarna hade en positiv attityd till kost jämfört med attityd till hygien. Ungefär 65% av föräldrarna förhöll sig eniga (helt eller delvis) med påståendena I familjen försöker vi kontrollera hur ofta vårt barn får sockerrik mat eller dryck mellan måltiderna och I min familj tycker vi det är viktigt att kontroller hur ofta vårt barn får söt mat eller dricka mellan måltiderna. Den vanligaste efterlåtande attityden var när det gällde barnets tandborstning, där drygt 40% av föräldrarna tyckte att man inte ska tvinga barnet att borsta tänderna om det inte vill medverka (helt eller delvis eniga). Drygt 20% av föräldrarna ansåg också att det var för stressande att neka barnet sötsaker när det ville ha och att det lönade sig att ge barnet sötsaker för att han eller hon skulle uppföra sig ordentligt. 10

Tabell 5. Svarande förälders attityder avseende munhygien, kost och efterlåtenhet Variabel Helt oenig Oenig Varken enig eller oenig Enig Helt enig Attityd till munhygien I vår familj tänker vi borsta barnets tänder 2 (1) 1 (0,5) 3 (1,5) 33 (12) 223 (85) Vi tänker borsta vårt barns tänder två gånger om dagen. 0 (0) 8 (3) 21 (8) 42 (16) 192 (73) I vår familj tycker vi det är viktigt att hjälpa till att borsta barnets tänder två gånger om dagen 1 (0,5) 6 (2,5) 13 (5) 43 (16) 200 (76) Nära bekanta tycker det är viktigt att borsta barnets tänder två gånger om dagen 5 (2) 4 (2) 57 (22) 76 (29) 115 (45) Vi tycker att vi klarar att borsta vårt barns tänder 2 (1) 1 (0,5) 21 (8) 91 (34,5) 147 (56) Jag vet inte hur jag ska borsta mitt barns tänder på rätt sätt 119 (45) 86 (33) 33 (12) 20 (8) 4 (2) Om vi borstar vårt barns tänder två gånger per dag kan vi förhindra att det blir hål 2 (1) 8 (3) 20 (8) 87 (33) 145 (55) Om vårt barn använder fluortandkräm förhindrar detta karies 4 (2) 0 (0) 36 (14) 85 (32) 135 (52) Vi kan förhindra att vårt barn får karies genom att hjälpa det att borsta tänderna en gång om dagen 18 (7) 39 (15) 59 (23) 73 (28) 70 (27) Att vi hjälper barnet att borsta tänderna var dag påverkar inte det faktum att han/hon får hål i tänderna 116 (46) 66 (26) 43 (17) 18 (7) 12 (5) Vi tycker det är viktigt att kontrollera om barnet har borstat tänderna 2 (1) 1 (0,5) 15 (5,5) 83 (32) 158 (61) Vi har inte tid att hjälpa vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen 187 (72) 47 (18) 15 (6) 9 (3) 3 (1) Vi lyckas inte få vårt barn att borsta tänderna två gånger om dagen 135 (52) 62 (24) 33 (13) 24 (9) 5 (2) Tänderna borstas som en del av barnets dagliga hygien (hand- och ansiktstvätt) 7 (3) 5 (2) 14 (5) 57 (22) 178 (68) Attityd till kost I familjen försöker vi kontrollera hur ofta vårt barn får sockerrik mat eller dryck mellan måltiderna 11 (4) 24 (9) 67 (25) 94 (36) 67 (26) I min familj tycker vi det är viktigt att kontrollera hur ofta vårt barn får söt mat eller dricka mellan måltiderna 10 (4) 9 (3) 70 (26) 112 (43) 62 (24) Vi tycker att vi klarar att ge vårt barn sunda alternativ till söta drycker mellan måltiderna (till exempel vatten istället för läskedrycker) 2 (1) 23 (9) 44 (17) 104 (39) 89 (34) Vi tycker att vi klarar att ge vårt barn sunda alternativ till söta mellanmål (till exempel äpplen istället för sötsaker) 1 (0,5) 9 (3,5) 45 (17) 132 (51) 74 (28) Attityd: förälders efterlåtenhet Om vårt barn inte vill borsta tänderna tycker vi inte att vi skall tvinga det 98 (37) 57 (22) 51 (20) 37 (14) 19 (7) Det lönar sig att ge barnet sötsaker/kex för att han/hon skall uppföra sig ordentligt 139 (53) 69 (26) 37 (14) 12 (5) 5 (2) I vår familj skulle det vara olämpligt att inte ge barnet sötsaker varje dag 161 (62) 48 (19) 25 (10) 13 (5) 10 (4) Det är ofta alltför stressande att neka barnet sötsaker när det vill ha 98 (37) 101 (39) 40 (15) 18 (7) 4 (2) Det är inte mödan värt att kämpa med vårt barn för att borsta hans/hennes tänder två gånger per dag 157 (60) 71 (27) 16 (6) 12 (5) 6 (2)

Tabell 6 visar fördelning av föräldrars positiva och negativa attityder i attitydindex. Tabell 6. Föräldrars attityd till kost, munhygien och efterlåtenhet Attitydindex Attityd till kost Högt värde (positivt) 168 (65) Lågt värde 92 (35) Attityd till munhygien Högt värde (positivt) 160 (66) Lågt värde 84 (34) Attityd: efterlåtenhet Ej efterlåtande (positivt) 172 (68) Efterlåtande/ slapp 81 (32) Associationer mellan socioekonomi och föräldrars attityder och beteenden avseende barns munhälsa En efterlåtande attityd hos föräldrarna var vanligare hos föräldrar med låg utbildningsnivå än hos de med högre utbildningsnivå (p=0.031) (Tabell 7). I familjer med hög utbildningsnivå förekom en efterlåtande attityd hos 28% och hos de medelutbildade i 43%. Till de familjer som räknades som lågutbildade var en efterlåtande attityd vanligast (63%). Cirka en tredjedel av föräldrar som bodde ihop med någon annan vuxen hade en efterlåtande attityd medan två tredjedelar av ensamstående föräldrar hade en efterlåtande attityd (30% respektive 58%, p=0.043). I familjer där ingen förälder vuxit upp utomlands var en positiv attityd till munhygien vanligare än i familjer där en eller båda föräldrarna vuxit upp utomlands (p=0.005). En positiv attityd till munhygien förekom hos 70% i de familjer där ingen av föräldrarna vuxit upp utomlands och hos 39% i de familjer där en av föräldrarna vuxit upp utomlands. I familjer där båda föräldrarna vuxit upp utomlands var motsvarande siffra 48%. En efterlåtande attityd var vanligare i familjer där båda föräldrarna var uppväxta utomlands (59%) än i de familjer där en eller ingen av föräldrarna vuxit upp utomlands (28% respektive 29%;p=0.016). Föräldrarnas uppväxtland hade betydelse avseende för hur ofta barnets tänder borstades. Barn där ingen av föräldrarna var uppväxta utomlands fick sina tänder borstade minst två gånger varje dag i 83% av fallen. Motsvarande siffror för barn där en eller ingen av föräldrarna var uppväxta utomlands var 63% och 78% (p=0.047). 12

Tabell 7. Den svarande förälderns attityder och beteenden avseende barnets munhygien utifrån socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiskt status Attityd till munhygien (positiv) Attityd till munhygien (negativ) p Attityd till kost (positiv) Attityd till kost (negativ) p Ej efterlåtande attityd Efterlåtande attityd p Barnet får tänderna borstade 2 ggr/per dag Barnet får tänderna borstade 1 ggr/dag eller mindre p Föräldrarnas utbildningsnivå 0.114 0.60 0.031 0.418 Hög 130 (69) 59 (31) 135 (67) 68 (33) 144 (72) 56 (28) 175 (85) 32 (15) Medel 25 (60) 17 (40) 25 (61) 16 (39) 23 (58) 17 (42) 32 (76) 10 (24) Låg 3 (38) 5 (62) 6 (54) 5 (46) 3 (38) 5 (62) 9 (82) 2 (18) Boende 0.235 0.393 0.043 0.193 Minst 2 vuxna sammanbor 154 (67) 77 (33) 161 (65) 85 (35) 167 (70) 73 (30) 209 (83) 42 (17) Ensamstående förälder 6 (50) 6 (50) 7 (54) 6 (46) 5 (42) 7 (58) 9 (69) 4 (31) Föräldrarnas uppväxtland 0.005 0.997 0.016 0.047 Ingen förälder uppväxt utomlands En förälder uppväxt utomlands Båda föräldrar uppväxta utomlands 141 (70) 60 (30) 139 (65) 76 (35) 149 (71) 62 (29) 217 (83) 46 (17) 7 (39) 11 (61) 11 (65) 6 (35) 13 (72) 5 (28) 12 (63) 7 (37) 11 (48) 12 (52) 17 (65) 9 (35) 9 (41) 13 (59) 21 (78) 6 (22)

Associationer mellan föräldrars egna tandvårdsvanor och deras attityder och beteenden avseende barnets munhälsa Av de föräldrar som borstade sina egna tänder minst två gånger per dag hade 69% en positiv attityd till munhygien och bland de föräldrar som borstade sina egna tänderna en gång eller mindre per dag var det 28% som hade en positiv attityd (p<0.001) (Tabell 8). De föräldrar som själva borstade sina tänder minst två gånger per dag hade mer sällan en efterlåtande attityd än de föräldrar som borstade sina tänder en gång eller mindre per dag (30% respektive 65%; p=0.003). De föräldrar som själva borstade sina tänder minst två gånger per dag var också betydligt mer benägna att även borsta sitt barns tänder lika ofta jämfört med de föräldrar som själva borstade sina egna tänder en gång eller mindre per dag (87% respektive 17%; p<0.001). En positiv attityd till munhygien dominerade hos de föräldrar som regelbundet besökte tandvården (70%) och bland de föräldrar som gick enbart akut eller inte alls till tandvården var det drygt hälften som hade en negativ attityd till hygien (p=0.04). Även avseende attityden till kost visade en statistisk skillnad mellan de föräldrar som regelbundet gick till tandvården (68% hade en positiv attityd till kost) och de som enbart gick akut eller inte alls (49% hade positiv kostattityd; p=0.016). 14

Tabell 8. Den svarande förälderns attityder och beteenden avseende barnets munhygien utifrån sina egna tandvårdsvanor Förälders tandvårdsvanor Attityd till munhygien (positiv) Attityd till munhygien (negativ) p Attityd till kost (positiv) Attityd till kost (negativ) p Ej efterlåtande attityd Efterlåtande attityd p Barnet får tänderna borstade 2 gånger per dag Barnet får tänderna borstade 1 g/dag el mindre p Egna tandborstvanor <0.001 0.298 0.003 <0.001 Borstar 2 gånger per dag 155 (69) 71 (31) 159 (65) 84 (35) 166 (70) 70 (30) 215 (87) 32 (13) Borstar 1 gång/dag eller mindre 5 (28) 13 (72) 9 (53) 8 (47) 6 (35) 11 (65) 4 (17) 29 (83) Egna tandvårdsbesök 0.004 0.016 0.768 0.62 Regelbundet 141 (70) 60 (30) 147 (68) 68 (32) 145 (69) 65 (31) 184 (84) 36 (16) Enbart akut eller inte alls 18 (46) 21 (54) 20 (49) 21 (51) 26 (67) 13 (33) 33 (80) 8 (20)