22 January 2018 Därför är löneökningarna dämpade Susanne Spector Löneökningstakten fortsätter att vara dämpad på grund av låga löneförväntningar och hög arbetslöshet för utrikes födda. Måttliga löneökningar innebär att nästa räntehöjning kan ligga längre fram än förväntat. Låga löneförväntningar och hög arbetslöshet för utrikesfödda är två skäl till dämpad löneutveckling. 8 av 10 nya jobb går till utrikes födda, vars arbetslöshet ligger på över 15 procent. Lönerna växlar upp i o entlig sektor men ännu inte i näringslivet. Vår prognos är löneökningar på 2,6 % 2017, 2,9 % 2018 och 3,2 % 2019, vilket försvårar för Riksbanken att hålla inflationen kvar på målet. Inte bara arbetskraftsbrist spelar roll Trots en stark svensk arbetsmarknad är löneökningarna måttliga ur ett historiskt perspektiv. Internationellt diskuteras om Phillipskurvan är död, det vill säga att sambandet mellan arbetslöshet och löneökningstakt inte längre gäller. Sannolikt har man fokuserat för mycket på just de två variablerna, när många faktorer styr löneutvecklingen. I den här texten förklarar vi löneutvecklingen i Sverige under de senaste fem åren utifrån ekonomisk teori. Löneförväntningarna och arbetslösheten för utrikes födda är de två viktigaste faktorerna, men även produktivitetstillväxten har betydelse. Dessa tre faktorer kan förklara en stor del av löneutvecklingen de senaste fem åren (figur 1).
Figur 1: Nordeas lönemodell indikerar platt lönetillväxt framöver Den viktigaste faktorn bakom de senaste årens måttliga löneökningar är löneförväntningarna. Fallande löneförväntningar är ett globalt fenomen som sannolikt beror på låg inflation och att produktiviteten har varit lägre i denna konjunkturcykel. Låg inflation innebär att måttliga nominella löneökningar fortfarande ger reala förbättringar. Dessutom har den internationella konkurrensen ökat. Om vi går tillbaka till ekonomisk teori så bör löneförväntningarna vara viktiga för lönebildningen. Låga löneförväntningar innebär till exempel att arbetare är mindre benägna att söka efter nya jobb, eftersom värdet av att göra det är lägre. Företag i sin tur förväntar sig att de anställda är mindre benägna att byta jobb, och kan hålla tillbaka löneökningarna utan att riskera att förlora värdefull kompetens. Löneförväntningarna är också viktiga i de centrala förhandlingarna. Löneförväntningarna påverkar löneökningstakten med en fördröjning på ungefär ett år, vilket innebär att även om löneförväntningarna skulle växla upp under 2018 så dröjer det till 2019 innan detta får genomslag i lönebildningen.
Figur 2: God samvariation mellan löneförväntningar och lönetillväxt En annan bortglömd faktor är arbetslösheten för utrikes födda. I Sverige går åtta av tio nya jobb till utrikes födda, vilka sannolikt beaktar sin egen arbetslöshetsrisk snarare än den generella arbetslösheten när de formulerar sina löneanspråk. Med tanke på att arbetslösheten i gruppen är ungefär 15 procent är det rimligt att tro att nyanställda från den gruppen, i genomsnitt, är mer återhållsamma när de förhandlar om sin egen lön. Framöver förväntar vi oss att arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer för utrikes födda, när många som kom till Sverige under hösten 2015 gör sitt inträde på arbetsmarknaden.
Figur 3: Samband mellan löneökningar och arbetslösheten för utrikes födda En tredje faktor är produktiviteten eller produktivitetsgapet. På lång sikt brukar man säga att reallöneutvecklingen ska motsvara produktivitetstillväxten. En högre produktivitet förbättrar möjligheterna för företag att betala högre löner, och det finns god teoretisk och empirisk grund för att företag och anställda delar på produktivitetsvinster i Sverige. Fördröjningen är lång, uppemot ett och ett halvt år. En tight arbetsmarknad innebär fortfarande att löneökningarna ökar, men jämfört med för ett decennium sedan så innebär ett liknande arbetsmarknadsläge lägre löneökningar idag. Politiska initiativ lyfter lönetillväxten just nu Om vi ser tillbaka på 2017 ökade lönetillväxten något, framförallt på grund av högre lönetillväxt i o entlig sektor. En del av denna lönetillväxt beror på avtalade satsningar på undersköterskor och politiska satsningar på lärarlöner. Under 2018 förväntar vi oss en viss återgång av lönetillväxten i o entlig sektor, vilket är en nedåtrisk på prognosen för detta år. Samtidigt står nya grupper på tur för politiska öronmärkningar, poliserna är en grupp som får extra pengar i år enligt deras nya avtal. Det är också valår, och tillsammans med fortsatt rekordhög arbetskraftsbrist i o entlig sektor kommer sannolikt löneglidningen att ligga kvar på förhöjda nivåer under 2018. Löneökningar i o entlig sektor har dock begränsad påverkan på inflationen.
medan måttliga löneavtal dämpar lönetillväxten De centrala avtalen ligger på strax över två procent per år till och med våren 2020. Löneglidningen i näringslivet är fortfarande obefintlig, men skillnaden mellan arbetare och tjänstemän är påtaglig. Med tanke på att de flesta anställda får den centralt avtalade löneökningstakten så är jobbflöden en viktig faktor för löneglidningen. Framöver förväntar vi oss att löneglidningen fortsätter att öka för tjänstemän, framförallt på grund av en uppgång av direkta rekryteringar. Figur 4: Direktrekryteringar lyfter lönetillväxten Andra mått på jobbflöden talar också för något snabbare löneökningar framöver. Silvertsunamin, de stora flödena till pension från de som föddes i slutet av 1940-talet, klingar av. I Sverige kombinerades denna av ett stort inflöde av de som föddes i babyboomen kring 1990. Samtidigt väntar vi oss att sysselsättningen fortsätter växa i god takt, trots att arbetsutbudet av personer med stark ställning på arbetsmarknaden är begränsad. Detta innebär att nyanställda sannolikt har något lägre produktivitet än genomsnittet. Å andra sidan har vi sett en stark tillväxt i högkvalificerade jobb och högkvalificerade sysselsatta, vilket torde leda till högre löner generellt. Det kan dock vara så, att den nyutexaminerade civilingenjör som ersätter en pensionerad gymnasieingenjör har lägre produktivitet initialt, trots högre formell utbildningsnivå. Samtidigt finns det risker på uppsidan. Inflationen har varit betydligt högre under 2017 jämfört med tidigare år, något som skulle kunna få arbetare och tjänstemän att kräva högre löneökningar för att bevara sin köpkraft. Arbetskraftsbristen är hög, även om dess samvariation med löneutvecklingen har varit låg de senaste tio åren. Lönerna i Tyskland är också viktiga för svenska löner, framförallt inom tillverkningsindustrin.
Under perioden efter finanskrisen har samvariationen varit stark. Strejk i tysk tillverkningsindustrin tyder på ökat lönetryck framöver. Vi har tidigare visat att sambandet mellan löneglidning och konjunktur är lågt. Å andra sidan har löneavtalen varit relativt välbalanserade under senare år. Senast löneavtalen tydligt avvek från löneutrymmet var kring 2000, och då var löneglidningen högre och framförallt hög för tjänstemän. Vissa tentativa tecken tyder på att historien skulle kunna upprepa sig. Liten uppväxling men fortfarande dämpat lönetryck Totalt ser vi löneökningar på 2,6 procent för 2017, 2,9 procent för 2018 och 3,2 procent för 2019. Riskbilden är balanserad. Löneökningstakten i framförallt näringslivet är på den lägre sidan vilket ger ett fortsatt lågt inflationstryck. Samtidigt kan måttliga löneökningar innebära att arbetslösheten för framförallt utrikes födda fortsätter att minska, vilket är mycket positivt för svensk ekonomi på sikt. Men i närtid får Riksbanken söka efter andra faktorer för att hålla inflationen på målet. Vår prognos är en första räntehöjning i oktober, med risk att den kommer senare än så. Figur 5: Något högre löner framöver, men fortfarande under historiskt genomsnitt Missa inte Economic Outlook med uppdaterade prognoser för global och svensk ekonomi klockan 09.00 på onsdag.
Susanne Spector Senior Analyst Susanne.Spector@nordea.com
28.9.2017 1 DISCLAIMER Nordea Markets is the commercial name for Nordea s international capital markets operation. The information provided herein is intended for background information only and for the sole use of the intended recipient. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Markets as of the date of this document and are subject to change without notice. This notice is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient. The information provided herein is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information contained herein has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results. Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction. This document may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Markets. Nordea Bank AB Hamngatan 10 SE-105 71 Stockholm www.nordea.com