LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN? Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet 2018-11-16
LANDSKAPET många samhällsintressen möts många aktörer med terrängkompetens......ännu fler intressenter 2018-11-16
Vad har vi här då? Naturvård Jordbruk Skogsbruk Kulturmiljö Infrastruktur Rekreation Bostäder
Två paradigm i styrningen av fysisk miljö MILJÖPARADIGMET PLANPARADIGMET Emmelin & Lerman 2006, bearb. 2018-11-16
HELHETSPERSPEKTIV för hållbar användning av mark och vatten Ur Miljömålsberedningens betänkande, SOU 2014:50: Hur marken bör användas kommer alltid att vara förknippat med svåra val. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning och en sammanhållen och hållbar vattenpolitik måste olika intressen och anspråk beaktas och vi måste göra avvägningar mellan olika samhällsmål.
Stenseke 2001 2018-11-16
2018-11-16
Markägare Brukare Boende Besökare Distansare 2018-11-16
Landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer Artikel 1, Europeiska landskapskonventionen Varje part förbinder sig att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kultur- och naturarv samt en grund för deras identitet Artikel 5, Europeiska landskapskonventionen 11/16/2018
Olika inställningar till det fysiska landskapet Nyttja/förändra Specifikt värde Specifikt landskap Bevara/skydda Efter Sandell 2016 11/16/2018
www.ipbes.net The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services
Preliminary guide regarding diverse conceptualization of multiple values of nature and its benefits, including biodiversity and ecosystem functions and services (IPBES deliverable 3(d))
Relationella värden och Naturnyttor (Nature s Contributions to People) Relational values reflect elements of cultural identity, social cohesion, social responsibility and moral responsibility towards nature Pascual et al. 2017 Chan et al 2016
2018-11-16
Vem skall fatta besluten? På vilket underlag skall besluten fattas? Hur skall besluten fattas? 2018-11-16
Chan K, et al, 2016. Why Protect Nature? Rethinking Values and the Environment. PNAS, 113:1462-1465. Díaz, S., Pascual, U., Stenseke, M., Martín-López, B., Watson, RT, Molnár, Z. et al. 2018. Assessing nature s contributions to people. Science, 359: 270-272. Emmelin, L. & Lerman, P. 2006. Styrning av markanvändning och miljön, Ansvarskommitténs skriftserie maj 2006, Stockholm. IPBES. The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, https://www.ipbes.net/ IPBES 2016. Preliminary guide regarding diverse conceptualization of multiple values of nature and its benefits, including biodiversity and ecosystem functions and services. IPBES/4/INF/13 Pascual, U., Balvanera, P., Díaz, S., Pataki, G., Roth, E., Stenseke, M., et al. 2017. Valuing nature s contributions to people: the IPBES approach. Current Opinion in Environmental Sustainability, 26-27: 7-16. Sandell K., 2016. Ecostrategies: Presentation and Elaboration of a Conceptual Framework of Landscape Perspectives. Tourism, 2016, 64: 63-80. Stenseke, M. 2018. Connecting 'relational values' and relational landscape approaches. Current Opinion in Environmental Sustainability, https://doi.org/10.1016/j.cosust.2018.10.025 Stenseke, M. 2004. Bönder och naturbetesmarker. Del 1: Bygdeperspektiv. Choros 2004:1, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Stenseke M. 2001. Landskapets värden. Lokala perspektiv och centrala utgångspunkter. Om vägar till ökad lokal delaktighet i bevarandeplaneringen. Choros 2001:1, Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. 2018-11-16