Omvärldstrender Försäkringar för en trygg och hållbar utveckling

Relevanta dokument
Välkommen till Omvärldstrender Christina Lindenius, vd Svensk Försäkring

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

EU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen)

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Stabiliteten i det finansiella systemet

Inledning Syftet med denna artikel är att ge läsaren en bild av det aktuella läget när det gäller genomförandet av Solvens II-regelverket i Sverige.

Inledning om penningpolitiken

Riktlinjer för behandling av marknads- och motpartsriskexponeringar i standardformeln

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Förslag till RÅDETS BESLUT

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

8507/19 ms/em/np 1 GIP.2

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

Svensk Försäkrings rapportserie Omvärldsbeskrivning Omvärldstrender Försäkringar för en trygg och hållbar utveckling

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Förslag till RÅDETS BESLUT

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Inledning om penningpolitiken

Beräkning av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för

Fallande räntor och den offentliga skulden

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Föreskrifter och anvisningar 8/2015

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riktlinjer om metoder för fastställande av marknadsandelar för rapportering

Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt. (DS 2018:15); Ju2018/03135/L1

2/6. 1 EUT L 158, , s EUT L 335, , s EUT L 331, , s

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Solvens II senaste nytt från utredningen

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Försäkringsjuridik för aktuarier

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

KOMMISSIONENS BESLUT. av den

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april Paul Pedersen Henrik Frizell

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Riksbanken och dagens penningpolitik

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Välkommen! Folksamgruppen Stockholm, den 12 maj 2017

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Uppdrag till Finansinspektionen avseende förslag till kapitalkravsreglering för tjänstepensionsföretag

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Yttrande: EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Koncernbanken Delår mars 2017

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Svensk Försäkrings rapportserie Omvärldsbeskrivning Omvärldstrender Trygga försäkringar i en föränderlig värld

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

RIKTLINJER OM DET INBÖRDES FÖRHÅLLANDET MELLAN BRRD OCH CRR-CRD EBA/GL/2017/02 11/07/2017. Slutliga riktlinjer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016

Dags att förbättra inflationsmålet?

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Penningpolitiskt beslut April 2015

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Ekonomiska kommentarer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

5 De budgetpolitiska målen

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Förhållandet mellan Solvens IIdirektivet och tjänstepensionsdirektivet

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Transkript:

Omvärldstrender 2019 Försäkringar för en trygg och hållbar utveckling 4 december 2018

Program 08.30-09.00 Kaffe och registrering 09.00-09.05 Välkommen - Anna Petersson Westerberg, moderator 09.05-09.20 Den ekonomiska utvecklingen - Jonas Söderberg, ekonom 09.20-09.35 Kommentar den ekonomiska utvecklingen - Per Jansson, vice riksbankschef 09.35-09.45 Frågor från publiken 09.45-10.00 Aktuella regleringsfrågor - Johan Lundström, chefsjurist 10.00-10.15 Kommentar aktuella regleringsfrågor - Ellen Bramness Arvidsson, direktør, Finans Norge 10.15-10.30 Frågor från publiken

Den ekonomiska utvecklingen Jonas Söderberg, ekonom Svensk Försäkring

Allt tydligare tecken på ekonomisk inbromsning Dessutom..

Fortsatt expansiv penningpolitik som kommer ta många år att avveckla Miljarder kronor(vänster axel) och procent (höger axel) 500 50 400 40 300 30 200 20 100 10 0 0 Riksbankens innehav av statsobligationer (totalt nominellt belopp) Som andel av statsobligationer utgivna i svenska kronor (höger axel) Källor: Riksbanken och Riksgälden. Anm.: Avser både nominella och reala statsobligationer. Den streckade linjen är en prognos på Riksbankens innehav (Penningpolitisk rapport oktober 2018).

Ökad offentlig skuldsättning bland många länder kan hota den ekonomiska utvecklingen Offentlig skuld i förhållande till BNP, procent 120 100 80 60 40 20 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Sverige Utvecklade ekonomier Källa: IMF. Anm.: Den offentliga skulden avser offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (stat, kommuner, landsting och pensionssystemet). Avancerade ekonomier utgörs av de 35 mest utvecklade länderna.

Utmaning vid nedgång för försäkringsföretagen att ha fortsatt god avkastning på tillgångarna Procent 15 10 Genomsnittlig avkastning 2003-2007 Genomsnittlig avkastning 2009-2017 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017-5 -10 Årlig totalavkastning svenska livförsäkringföretags tillgångar Räntan på svensk 10-årig statsobligation (vid årets slut) Källa: Svensk Försäkring och Riksbanken. Anm.: Den årliga totalavkastningen är ett genomsnitt viktat med marknadsvärdet av de tillgångar som totalavkastningen är baserad på.

Avkastningen beror till stor del på utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden Försäkringsföretags innehav i tillgångar december 2017, procent 100 90 7,4 3,1 80 70 60 50 40 30 16,8 24,1 15,6 19,3 10,9 22,4 6,6 20 10 0 13,5 14,8 Sverige 28,4 EU Statsobligationer Säkerställda obligationer Företags- och bankobligationer Aktier Fonder Fastigheter Lån Kassa/bankinsättning Övrigt Källa: EIOPA. Anm.: Avser de försäkringsföretag som rapporterar under Solvens II. Fondförsäkring är exkluderat.

Svenska försäkringsföretag är väl rustade då de har en god finansiell ställning Solvenskvoter i Solvens II december 2017, procent 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 MCR-kvot SCR-kvot Källa: EIOPA. Anm.: Kvoterna är ett viktat genomsnitt för respektive lands försäkringsföretag. Den streckade linjen är kravet på dessa kvoter i Solvens 2 (100 %).

Företagen har dessutom begränsat med italienska och brittiska tillgångar Svensk försäkringsföretags innehav december 2017, procent Källa: EIOPA. Anm.: Avser de försäkringsföretag som rapporterar under Solvens II. Fondförsäkring är exkluderat.

Tydligare tecken på att ekonomisk avmattning närmar sig Risk för ekonomisk nedgång politisk osäkerhet både i Sverige och i omvärlden många centralbankers verktygslåda nästintill uttömd hög statsskuld bland många länder Svenska försäkringsföretagen väl rustade för ekonomisk nedgång har god finansiell ställning begränsade exponeringar mot mer riskfyllda marknader

Tumma inte på rättssäkerheten!

Vad innebär rättssäkerhet? Rättssäkerhet förutsätter en rättsordning som ger individer skydd mot övergrepp från staten och andra individer förutsägbar och effektiv tillämpning av rättsregler Demokrati inbegriper rättssäkerhet Rättssäker tillämpning av regler förutsätter rättssäkra processer för framarbetandet av regler

Traditionell svensk regleringsprocess Politisk idé Utredningsfas Remiss Analys i Regeringskansliet Regeringens lagrådsremiss Regeringens proposition Riksdagsbeslut Lagstiftaren ska inhämta yttranden från det offentliga och från enskilda Regeringens beredningskrav är grundlagsfäst Motsvarande skyldighet lagfäst för myndigheter Rättssäkra regler ska vara tydliga, effektiva och förutsägbara

EU-nivån på hemmaplan : negativt samband mellan efterfrågan och möjlighet att påverka Statens efterfrågan på synpunkter Utrymme att påverka Förslag formuleras Förhandling Planering - konsekvensbeskrivning Genomförande EU-kommissionens tankearbete Kommissionens samråd EU:s formella beslutsprocess Regeringskansliets samråd Källa: EU på hemmaplan, SOU 2016:10 EUrätt

Vad är alltså problemet? Rättssäkerheten brister: - statligt engagemang för sent i EU-processerna - dåliga konsekvensbeskrivningar - bristande dialog med intressenter och - för korta anpassningstider Exempel: Tjänstepensionsreglering, IDD, penningtvätt

Vad är lösningen? Rättssäkra regler är tydliga, effektiva och förutsägbara Det är statens ansvar att upprätthålla rättssäkerheten Branschens förslag: - tidigt engagemang från staten i regelprocesserna på EU-nivå - bilda referensgrupper inhämta synpunkter löpande, och i viktigare sakfrågor - verka för rimliga anpassningstider - publicera gällande EU-rätt hos FI

Ökade utmaningar i regeltillämpningen Fler och mer detaljerade regler som samtidigt är oprecisa Genomförandetiderna krymper Översynstakten ökar regleringströtthet Regeltolkning hos tillsynsmyndigheterna

EU-tillsynen ses över Stärkt konvergens Utökade befogenheter Ändrad finansiering Ökad regelgivning Målkonflikter? Rättssäkerhetskrav?

Försäkring, rättssäkerhet och EES Svensk Försäkring, 4 december 2018 Ellen Bramness Arvidsson, Finans Norge www.finansnorge.no

EES-avtalet i praxis efterlevnad utan röst Inremarknadslagstiftning Ej i Rådet eller Parlamentet Närvaro kommissionsarbetsgrupper Europeiskt tillsyn Observatör Under tillsyn Speglar strukturen i EFTA-pilaren «Tilsynsfloken» Stort eftersläp Brist i formella rättigheter o skyldigheter 2 www.finansnorge.no

En lag blir till 1 Idé 3 Unde r- sökn ing 5 Förs lag 7 EE S- avta let 2 Poli tik 4 Utk ast 6 För - ha ndlin g 8 Impl e- men t- erin g 2 www.finansnorge.no

EU:s regleringsprocesser Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Direktiv implementeras i nationell lagstiftning Förordning direkt verkan Delegated/implementing acts Utformad och antagen av EU kommissionen Regulatory/implementing technical standards Utformas av ESA, antagen av kommissionen ESA riktlinjer/q&a For å uppnå konsistent implementering i medlemsstaterna Nivå 4 Efterlevnad 2 www.finansnorge.no

Utmaningar med EU:s regleringsprocesser Risk för bristande demokratisk kontroll över politikutformning Risk för bristande demokratisk kontroll över regelverksarbetet Risk för bristande kvalitetskontroll i regelverksarbetet 2 www.finansnorge.no

www.finansnorge.no