Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Relevanta dokument
Ett samtal om dagen i heldygnsvård

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. Vad är det och hur går det till?

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Funktioner för inflytande

Program Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskors Årskonferens april 2018 i Halmstad. Psykiatrisk omvårdnad i klinisk praxis

Bättre vård mindre tvång

Patientforum. En modellbeskrivning. Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE

Foto: Sophie Eriksson

Samverkan för ett bättre anhörigstöd på Midhagens öppenvårdsmottagning

Medarbetare med brukarerfarenhet Ett PRIO-projekt på Psykiatri Södra Stockholm och Norra Stockholms Psykiatri: slutrapport

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Förslag på en ny modern Psykiatri

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Min forskning handlar om:

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Mötesmall Patientforum

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Bättre vård mindre tvång

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Bättre vård mindre tvång

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Enkätsvar Fler kvinnor

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Delaktighetsundersökning 2013

HABILITERING OCH REHABILITERING PÅ DISTANS

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Jessica Ericsson (L) Cecilia Löfgreen. Karin Michal (MP)

ehälsalyftet Journal via nätet Hösten 2016 Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanställning 2. Bakgrund

Minskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin

SAMMANSTÄLLNING. 1. Kort utvärdering 2. Exempel på vad deltagare gjort mellan modul 1 och 2. Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson

Granskningsrapport. Brukarrevision. Kungsladugårdsteamet Boendeverksamheten

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Vad tycker du om vården?

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Innehållet i den rättspsykiatriska vården

Vad tycker du om vården?

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Hantera besvärliga typer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping september 2009

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Fokus framåt! Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet?

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2018

Kvalitetsmätning 2016

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011

Interkulturell kompetens. Lyssna aktivt - en guide i sju steg

Vad är det som berättas för patientnämnden?

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Självvald inläggning vid psykos. Projektledare Maria Smitmanis Lyle Mentordelprojektledare Jonas Pils

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Resultat- och kvalitetsberättelse

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Ska vi verkligen fråga alla?

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

N Ö J D K U N D C I T YA K U T E N

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

Fokusgrupp en metod för medborgarinflytande i verksamhetsutveckling Seminarium RJL

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Kursenkät Odontologisk profylaktik 4 (klinik) Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

BRUKARUNDERSÖKNING Budget- och skuldrådgivning. Inledande kommentarer

Utvärdering av LSS Nattpatrull: För berörda verksamheter inom FO

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Skapa förutsättningar för ditt uppdrag

Bättre vård mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Förbättringsarbete på Medicinsk Vårdenhet C

Vad tycker Du om oss?

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Nordisk konferens Lugna Rummet - program, foton och

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Redovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri

Foto: Sophie Eriksson

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

När personal i psykiatrin är till hjälp

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012

Transkript:

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Åsa Steinsaphir, Brukarinflytandesamordnare Norra Stockholms psykiatri

Agenda MB Patientforum Ett samtal om dagen

Patientforum

Syfte Att lyfta fram patienternas syn på vården, för att därigenom möjliggöra ett internt förbättringsarbete med patientperspektivet som grund. Patientforum är ett komplement till andra sätt och andra källor till förbättringar och utveckling av vården

Läkarna får gärna sammanfatta vad man har sagt efteråt, så man vet att det blev rätt. Annars känns det som att man bara har babblat massor. Man kommer ut med en obehaglig känsla av att man inte har blivit förstådd.

Jättebra att personalen återkommer och tillfrågar en om aktiviteter trots att man sagt nej vid upprepade tillfällen. Majoriteten av alla synpunkter vi får är beröm

Form 1. 30 min långt möte, 1ggr / vecka 2. Alla patienter välkomnas att delta, frivilligt och anonymt 3. BISAM / egenerfaren mötesledare leder mötet, enhetschef eller motsvarande bemöter synpunkterna och för minnesanteckningar 4. Ingen övrig personal deltar 5. Kan ta upp: Beröm, kritik, frågor och förslag som rör avdelningen 6. Kan inte ta upp 1: ämnen som bara rör ens egen vårdsituation 7. Kan inte ta upp 2: ämnen som bara rör enskild individ (inga namn!) 8. BISAM sammanställer statistik och teman terminsvis 9. Avdelningen ansvarar för förbättringsarbetet 10. Minnesanteckningar förvaras tillgängligt för personal och patienter

13. Externt/övrigt 1. Beh/omv 2. Bemötande 3. Hot&Våld 4. Utr/bed/diag 5. Regelv/juridik 6. Tillgänglighet 7. Dok/infoöverf. 8. Läkemedel 9. Avd.miljö 10. Kost/måltider 11. It/teknik 12. Pat.olycksfall Antal synpunkter Andel positiva Andel negativa Andel förbättringsförslag Andel frågor 579 48% 20% 30% 2% 202 61% 30% 9% 0 14 2 10 2 0 37 19% 51% 24% 5% 108 9% 39% 35% 16% 28 75% 21% 4% 0 4 0 4 0 0 19 3 10 4 2 271 36% 35% 27% 2% 209 40% 23% 36% 1% 17 2 3 11 1 0 - - - -

Do s - Styrkor 1. Resultatet används för internt förbättringsarbete med patientperspektivet som grund = inflytande och delaktighet 2. Forumen hålls av en person anställd på kliniken, men som inte jobbar på avdelningen (t ex BISAM) 3. Forumen hålls av en person som är öppet egenerfaren 4. Synpunkterna bemöts på plats av enhetschefen 5. Validering och delade erfarenheter = minskad konflikt 6. Chefen får en annan syn på patienterna och deras förmåga 7. Forumen är sanktionerade och följs upp från klinikledningsnivå

Don ts fallgropar 1. Vårdpersonal deltar i forumen 2. Spel för gallerierna ingen förändring 3. Forumen är ej sanktionerade från ledningsnivå 4. Chef som fastnar i försvar 5. Chef som inte vågar svara jag vet inte 6. Mötesledare som inte håller på formen 7. Mötesledare allierar sig för mycket med patienterna eller med chefen 8. Forumen används som metod för granskning utifrån 9. Forumen leds av extern mötesledare

Medarbetare med brukarerfarenhet På Norra Stockholms Psykiatri

Tvångsvården på avd 53 Jämförande mätning av tvångsåtgärder feb-nov 2015 och 2016 (vi vet dock inget om kausaliteten): 64 % färre patienter är föremål för tvångsåtgärder 60 % färre tvångsmedicineringar 40 % färre bältesläggningar Oförändrat antal avskiljningar

Fortsättning på NSP Två MB fast anställda inom affektiva sektionen Ytterligare en MB-tjänst planeras Mätresultat jämfört med projekttiden 2016: Patienternas nöjdhet med MB och aktiviteterna har ökat

Ett samtal om dagen

Varför? Vi vill ha mera samtal på förutbestämda tider som initieras av personal

Form Dagligt erbjudande om samtal med någon ur vårdlaget På förutbestämd tid Samtalet pågår 0-30 min Agenda: Det patienten vill prata om Syfte: öka patienters delaktighet en mer jämlik omvårdnad

Omfattning Median: 2 samtal per vårdlag (à 8 patienter) och dag Personalen uppskattar att samtalen varar i snitt 15 min Få patienter vill prata hela 30 min

Har du under den här inläggningen på avd 25 haft något eller några samtal med någon ur ditt vårdlag, på förutbestämd tid (det vi kallar "Ett samtal om dagen")? Antal respondenter: 64 Ja 94% Nej 3% Vet ej 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Under "Ett samtal om dagen" har jag fått komma till tals med det som är viktigt för mig. (10 = stämmer helt). Antal respondenter: 57 Min värde Maxvärde Medelvärde Median 2 10 8,21 8 Skalvärde Antal svar Procent 0 0 0% 1 0 0% 2 2 3,51% 3 0 0% 4 0 0% 5 3 5,26% 6 4 7,02% 7 8 14,04% 8 14 24,56% 9 3 5,26% 10 23 40,35%

Det jag tagit upp i "Ett samtal om dagen" har påverkat utformningen av min vård och behandling här på avdelningen på ett positivt sätt. (10 = stämmer helt) Antal respondenter: 58 Min värde Maxvärde Medelvärde Median 2 10 7,26 8 Skalvärde Antal svar Procent 0 0 0% 1 0 0% 2 2 3,45% 3 3 5,17% 4 2 3,45% 5 10 17,24% 6 5 8,62% 7 6 10,34% 8 9 15,52% 9 4 6,9% 10 17 29,31%

"Ett samtal om dagen" har gjort mig delaktig i min vård och behandling här på avdelningen (svar i 10-gradig skala där 10 = håller helt med). Antal respondenter: 59 Min värde Maxvärde Medelvärde Median 1 10 7,39 8 Skalvärde Antal svar Procent 0 0 0% 1 1 1,7% 2 0 0% 3 4 6,78% 4 3 5,09% 5 7 11,86% 6 5 8,48% 7 5 8,47% 8 12 20,34% 9 5 8,47% 10 17 28,81%

Skulle du rekommendera andra avdelningar inom psykiatrin att använda "Ett samtal om dagen"? Antal respondenter: 58 Ja 98% Nej 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Fantastiskt bra och viktig del av rehabilitering och möjlighet att tillfriskna. Uppskattade i mitt fall att jag ej hade "Ett samtal" på samma tidpunkt varje dag. Det borde vara möjligt att välja vem i vårdlaget man ska ha samtalet med. Personkemin behöver stämma för att det ska kunna bli ett jämställt och givande samtal. En väldigt viktig del i möjligheten att tillfriskna snabbare. Personalen är mycket kompetent att genomföra samtalen. Bra att det är en uttalad och tydlig del av behandlingen och bra att det går att boka både dagtid och kvällstid. Utmärkt! Hade gärna sett att man fått samtal med samma person. Blev så många olika nu. Allting var toppen. "Ett samtal om dagen" är bra för mig. Det är ett bra alternativ till att få ett bra samtal. Och personalen är proffsiga. Det har funkat BRA Ett stort TACK för alla! Tack att Ni finns. Otroligt skönt att prata ostört med någon människa inom vården, när man mår dåligt/ledsen/orolig/etc. Skönt att få svar på frågor som dyker upp, för de gör de! Att det finns den möjligheten ger en själv perspektiv, bearbetning på en mänsklig nivå. Kontakt med människor är oerhört viktigt i dagens ruljans/vardag. Speciellt när man mår psykiskt dåligt, då är ett par lyssnande ögon&öron ovärderligt. Kombinationen är nödvändig i tillfrisknandet <3 TACK FÖR ATT JAG FICK HJÄLP

Personalkommentarer Innan projektet såg vi det som att vi inte hade tid att samtala på samma vis som tidigare då allt annat, som skattningar t ex, tar allt mer tid. I och med det här projektet så har vi konstaterat att tiden finns om man skapar en struktur runt det.

Lärdomar Det var var inte så tidskrävande som vi trodde det skulle bli Omvårdnadssamtal har ett högt värde för patienterna Att ge samtalen ett namn och en struktur hjälpte till att skapa utrymme för det

Tack för mig! Åsa Steinsaphir: asa.steinsaphir@sll.se