0(02 Bryssel den 27 juni 2002 ) URUGQLQJHQ RP JUlQV YHUVNULGDQGH EHWDOQLQJDU L HXUR WLOOlPSQLQJHQ IUnQ RFK PHG GHQ MXOL YDQOLJDIUnJRU (se även IP/02/941) 9LONDEHWDOQLQJVLQVWUXPHQWEHU UVRFKQlU" Betalningar med kort i butik (över disk eller vid distansköp) på mindre än 12 500 euro och uttag från uttagsautomat från och med den 1 juli 2002. Betalningar genom överföring av mindre än 12 500 euro från och med den 1 juli 2003. Principen om anpassning av avgifter gäller inte checkar. Betalning med kort Uttag i uttagsautomat Överföringar Kontantkort Upp till 12 500 euro 1 juli 2002 1 juli 2002 1 juli 2003 1 juli 2002 Från 12 500 till 50 000 euro 1 januari 2006 1 januari 2006 1 januari 2006 1 januari 2006 9DGLQQHKnOOHUI URUGQLQJHQ" Förordningen (2560/2001/EG) innehåller tre slags bestämmelser, nämligen: För betalningar i euro fastställs principen om icke-diskriminerande avgifter vid inhemska och gränsöverskridande betalningar. Avgifterna skall inte vara olika bara för att betalningen passerar en gräns (artiklarna 1 och 3). Det införs åtgärder för att bankernas kunder skall hållas informerade om avgifterna på alla slags betalningstjänster. Bland annat fastställs att varje avgiftsändring skall meddelas på förhand innan den träder i kraft (artikel 4). Det föreskrivs normer som skall främja en automatisering av betalningssystemen. Detta gör att sådana normer som internationell numrering av konton eller bankinstitut blir närmast obligatoriska (artikel 5). Bankerna måste ange dessa på kontoutdragen och företagen på sina fakturor. Olika nationella bestämmelser för statistisk rapportering där åtskillnad görs mellan inhemska och gränsöverskridande betalningar skall avskaffas eller harmoniseras (artikel 6). 9DUI UGHQMXOL" Förordningen föreslogs av kommissionen den 25 juli 2001. Den har på mindre än 6 månader genomgått två behandlingar i Europaparlamentet och rådet. Arbetet med att anta förordningen avslutades den 19 december 2001. Det är mycket exceptionellt att en lagtext går igenom medbeslutandeförfarandet på så kort tid: Man var tvungen att slutföra detta arbete innan sedlarna och mynten infördes. Det hade dock varit svårt att börja tillämpa förordningen den 1 januari 2002, bland annat på grund av de nödvändiga ändringarna av avgifter och informationssystem. Bankerna hade fullt upp med införandet av sedlarna och mynten och genom en förskjutning på sex månader kunde man undvika en överlappning.
9LONDSnI OMGHUKDUIDVWVWlOOWV" I förordningen fastställs att efterlevnaden av denna förordning skall säkerställas genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder" (artikel 7). Påföljderna ligger inom medlemsstaternas ansvarsområde. Detta är en princip inom gemenskapsrätten: varje medlemsstat skall se till att överträdelser av gemenskapsrätten beivras på samma sätt som överträdelser av den nationella rätten. Europeiska gemenskapernas domstol påminde nyligen om denna princip (dom av den 18.10.2001 i mål C-354/99). Vid ett sammanträde i Bryssel den 26 juni 2002 bad kommissionen de nationella myndigheterna att redogöra för de påföljder som införts. 9DGVNDOOHQNRUWLQQHKDYDUHJ UDRPKDQPlUNHUDWWDYJLIWHUQDVNLOMHU VLJnW" Konsumenten erhåller ett utdrag på vilket avgifterna för de olika transaktionerna står angivna. Om han märker att avgifterna för de gränsöverskridande transaktionerna är högre skall han gå tillväga på följande sätt: Framföra klagomål till banken och förhöra sig om orsakerna till denna situation. Skriftliga reklamationer har alltid mycket större tyngd. Om han inte anser bankens svar vara övertygande skall han vända sig till en bankombudsman från nätverket FIN-NET (se IP 01/152). I bilagan återfinns en förteckning över ombudsmän för gränsöverskridande betalningar som är medlemmar i nätverket FIN-NET. Om ombudsmannen inte lyckas kan konsumenten vända sig till de nationella myndigheterna. Vilken institution som ansvarar för tillämpningen av förordningen varierar från medlemsstat till medlemsstat. Konsumentorganisationerna kan också vara till stor hjälp, framför allt genom att tillhandahålla namn och adresser till behöriga myndigheter. 9DUI URPIDWWDUI URUGQLQJHQKHOD(XURSHLVNDXQLRQHQQlUGHWKDQGODU RPEHWDOQLQJDULHXUR"%RUGHGHQLQWHKDEHJUlQVDWVWLOOHXURRPUnGHW" Förordningen är tillämplig på alla betalningar i euro på den inre marknaden eftersom medborgarna och aktörerna kan och kommer att använda euron även om de inte befinner sig i euroområdet. Förordningen är alltså tillämplig i hela Europeiska unionen för att främja inrättandet av ett gemensamt betalningsområde inom EU., YLONHQ XWVWUlFNQLQJ RPIDWWDU I URUGQLQJHQ WUDQVDNWLRQHU PHG PHGOHPVOlQGHUXWDQI UHXURRPUnGHW" En belgisk konsument som tar ut euro från en uttagsautomat i Frankrike betalar samma avgifter som för ett uttag i Belgien. Dessa avgifter kommer att debiteras hans konto i Belgien. Han kommer däremot att betala andra avgifter om han tar ut pund sterling i en uttagsautomat i Förenade kungariket, på grund av växlingstransaktionen. 2
bu LQWH I URUGQLQJHQ HWW LQJUHSS Sn DYJLIWHUQD RFK DOOWVn lyhq EDQNHUQDVDIIlUVSROLWLN" Nej, i förordningen fastställs inga avgifter utan principen om icke-diskriminerande avgifter vid inhemska betalningar och gränsöverskridande betalningar i euro. Bankerna är fria att fastställa sina egna avgifter för varje slags transaktion. I förordningen fastställs helt enkelt bara att det faktum att en betalning passerar en gräns inom Europeiska unionen inte skall påverka avgiften. Detta ligger i linje med definitionen av den inre marknaden såsom ett område utan gränser och med fri rörlighet..rpphu LQWH EDQNHUQD DWW K MD DYJLIWHUQD I U GH LQKHPVND WUDQVDNWLRQHUQD" Det är enligt förordningen inte förbjudet att höja befintliga nationella avgifter. Men allt tyder på att banksektorn har valt att reagera på ett annat och bättre sätt, genom att skapa ny infrastruktur som möjliggör en mer effektiv och ekonomisk behandling av de gränsöverskridande betalningarna och genom att utveckla betalningsmedlen och gå över från betalningsmedel som kräver manuell hantering till helt automatiserade betalningsmedel. Det är detta som håller på att hända med checkarna, som gradvis ersätts med betalkort. I förordningen fastställs dessutom bestämmelser om insyn för att avgifterna inte skall stiga i höjden. Om vissa banker frestas till att höja sina avgifter på de inhemska transaktionerna kommer de åtgärder för ökad insyn och förhandsinformation före varje avgiftsändring som fastställs i förordningen att göra att kunderna kan reagera, till exempel genom att byta bank. Konkurrensen mellan bankerna borde av denna anledning begränsa faran för att avgifterna på inhemska transaktioner stiger i höjden. När allt kommer omkring behöver bankerna sina kunder och de måste skydda sin image hos en allmänhet som, om den är nöjd med de banktjänster som erbjuds, (mycket väl) kan tänka sig att under ett helt liv köpa alla slags finansiella produkter i en och samma bank. Det ligger alltså inte i bankernas intresse att höja sina avgifter så länge som det finns andra lösningar. Kommissionen skall i juli 2004 lägga fram en rapport för rådet och Europaparlamentet om hur avgifterna för inhemska betalningstransaktioner utvecklas. )LQQV GHW QnJUD DQGUD EHWVlPPHOVHU VRP E UMDU WLOOlPSDV GHQ MXOL " En annan mycket viktig bestämmelse som börjar tillämpas den 1 juli 2002 är att den systematiska statistiska rapporteringen av alla gränsöverskridande betalningar på mindre än 12 500 euro avskaffas (artikel 6). Detta får till följd att en bank som för över pengar mellan Frankrike och Belgien inte längre är skyldig att rapportera detta till sin nationella centralbank. En gränsöverskridande transaktion i euro behandlas alltså på samma sätt som en rent inhemsk transaktion. 3
+XUIXQJHUDUSULQFLSHQRPOLNDDYJLIWHULIDOOHWNRUWEHWDOQLQJGlUEnGH NRUWLQQHKDYDUHQRFKKDQGODUHQEHWDODUDYJLIWHU" Vi tar fallet med en belgisk kortinnehavare som använder sitt kort för att betala en spansk handlare. Handlaren kommer att betala samma avgifter som om kortinnehavaren hade varit spanjor och kortinnehavaren samma avgifter som om handlaren hade varit belgare. 9LONDOlQGHURPIDWWDVDYI URUGQLQJHQ" Vi får inte blanda ihop länder där euron cirkulerar och länder som omfattas av förordningen. Förordningen är tillämplig i alla EU:s medlemsstater men inte t.ex. i Heliga Stolen eller Kosovo, även om man kan ta ut euro från uttagsautomaterna i dessa länder. /$1' 6('/$5Ã2&+Ã0<17Ã,Ã(852 )g525'1,1*ã15ã 20Ã*5b16g9(56.5,'$1'( %(7$/1,1*$5 Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, JA JA Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland Förenade kungariket, Sverige, Danmark NEJ JA för euron Valmöjlighet (artikel 9) för nationella valutor Monaco, Heliga Stolen, San Marino JA (särskilda mynt) NEJ Montenegro, Kosovo, Andorra JA NEJ Franska utomeuropeiska departement (Guadeloupe, Martinique, Réunion, Guyane) JA JA Azorerna, Madeira, Kanarieöarna JA JA Utomeuropeiska territorier (förteckning i Beror på vilket land territoriet NEJ bilaga II till EG-fördraget) tillhör Norge, Island, Liechtenstein NEJ Förmodligen 9DGLQQHElUGHWJHPHQVDPPDEHWDOQLQJVRPUnGHW" Det innebär att principen om gränsernas försvinnande skall tillämpas på betalningsområdet. Den grundläggande idén är att betrakta alla transaktioner som utförs i en och samma valuta, euron, som inhemska, även om de passerar en gräns. Vi måste alltså finna sätt som gör att de gränsöverskridande transaktionerna kan utföras till samma kostnad och på samma tid som de inhemska transaktionerna. I vart och ett av de tolv nationella betalningsområdena i euroområdet är avgiften för en transaktion densamma oavsett om betalningen går över en gata i huvudstaden eller från ett mindre avlägset samhälle till ett annat. Denna princip om ett gemensamt betalningsområde måste införas för euroområdet. Vi måste gå över från tolv nationella områden till ett gemensamt område med euron som betalningsmedel. 4
Förbättringarna i de gränsöverskridande betalningstjänsterna måste även införas för de tre valutor som ännu inte anslutits till euron. Kostnaderna för de gränsöverskridande betalningarna hindrar konsumenten från att dra nytta av den gemensamma marknaden. Konsumtionen har nämligen två sidor: överföringen av en produkt eller en tjänst från tillverkaren till konsumenten och överföringen av en penningsumma från konsumenten till tillverkaren. Om en produkt är billigare i ett annat land kan konsumenten vara intresserad av köpet, förutsatt att avgifterna för betalningen inte äter upp vinsten av transaktionen. bughqklui URUGQLQJHQWHNQLVNWJHQRPI UEDU" De nationella betalningssystemen är som motorvägar. Dessa motorvägar kan i dag inte passera gränserna. Bankerna kommer alltså att bygga de motorvägar som skall göra det möjligt att passera gränserna. Detta är också syftet med förordningen: att uppmuntra bankerna att för de gränsöverskridande betalningarna inrätta system som har samma prestanda som systemen för de inhemska betalningarna. I mars 2002 tillkännagav bankerna bildandet av ett gemensamt eurobetalningsområde (6LQJOH (XUR 3D\PHQW $UHD, SEPA). Detta är ett arbetsprogram som sträcker sig över åtta år. Ett av de första besluten som fattades var att skapa en europeisk organisation för automatisk clearing. Den 17 juni tillkännagav bankerna bildandet av ett europeiskt betalningsråd ((XURSHDQ 3D\PHQW &RXQFLO, EPC) som kommer att driva på och samordna allt det arbete som krävs för att genomföra SEPA. %DQNHUQD DQYlQGHU XWWU\FNHW 6(3$ 6LQJOH (XUR 3D\PHQW $UHDHWW JHPHQVDPW HXUREHWDOQLQJVRPUnGH RFK NRPPLVVLRQHQ XWWU\FNHW 63$ 6LQJOH 3D\PHQW $UHD HWW JHPHQVDPW EHWDOQLQJVRPUnGH bu GHW QnJRQVNLOOQDG" Det arbete som bankerna bedriver berör endast euron. Den gemensamma marknaden är dock större än euroområdet. För kommissionen måste det gemensamma betalningsområdet omfatta hela den inre marknaden. För närvarande finns det fortfarande tre valutor som inte är anslutna till euron, och det kommer att finnas ännu fler efter utvidgningen. 9DUI U lu FKHFNDU XQGDQWDJQD IUnQ SULQFLSHQ RP DQSDVVQLQJ DY DYJLIWHU" Checkar är ett betalningsmedel som omfattas av mycket olika rättsliga bestämmelser från land till land, även om de i huvudsak regleras genom Genèvekonventionen från 1931. Användningen varierar högst väsentligt från land till land: i Sverige och Finland existerar de knappt, medan de i Frankrike står för mer än 40 % av alla icke-kontanta betalningar. I flera länder har användningen kraftigt minskat sedan den 1 januari 2002. Checkarna skall inte vara något automatiserat gränsöverskridande betalningsmedel eftersom (de är av den beskaffenheten att) de inte kan behandlas lika effektivt som övriga betalningsmedel, särskilt elektroniska betalningar. 5
Bankerna kommer inte att bygga upp någon infrastruktur för att behandla gränsöverskridande checkar. Däremot är de allmänna bestämmelserna om insyn tillämpliga: Bankerna skall informera utställarna om vilka avgifter de tar ut om checkarna används för gränsöverskridande betalningar. Eftersom dessa avgifter i allmänhet är betydande (större än för överföringar) avråds alltså å det bestämdaste från gränsöverskridande användning av checkar. Genom förordningen skall däremot principen om insyn tillämpas på avgifter för checkar. 6
2PEXGVPlQLYDUMHPHGOHPVVWDWPHGDQVYDUI U JUlQV YHUVNULGDQGHEHWDOQLQJDU se även: http://europa.eu.int/comm/internal_market/en/finances/consumer/intro.htm http://finnet.jrc.it/sv gvwhuulnh $UEHLWVNUHLV2PEXGVVWHOOHQGHU VWHUUHLFKLVFKHQ.UHGLWZLUWVFKDIW :LUWVFKDIWVNDPPHUgVWHUUHLFK Wiedner Hauptstraße 63 A-1045 Wien Tfn (43-1) 501 05 31 32 Fax (43-1) 50 10 52 72 E-post: BSBV@WKOESK.WK.OR.AT %HOJLHQ $VVRFLDWLRQEHOJHGHV%DQTXHV $%% %HOJLVFKH9HUHQLJLQJYDQ%DQNHQ %9% Rue Ravenstein 36, bte 5/Ravensteinstraat 36, bus 5 B-1000 Bryssel Tfn (32-2) 507 68 11 Fax (32-2) 507 69 79 E-post: ombudsman@abb.bvb.be 0pGLDWHXUDXSUqVGHOD3RVWH 'LHQVW2PEXGVPDQ'H3RVW W.T.C. Tour II Chaussée d'anvers/antwerpsesteenweg 59 B-1000 Bryssel Tfn (32-2) 204 81 00 (franska) Tfn (32-2) 204 82 00 (nederländska) Tfn (32-2) 204 83 00 (tyska) Fax (32-2) 204 84 00 %DQNEUDQVFKHQVNXQGUnGJLYQLQJ Museigatan 8 A 7 FIN-00100 Helsingfors Tfn (358-9) 40 56 12 30 Fax (358-9) 40 56 12 35 E-post: pankkialan.asiakasneuvonta@rahoitus alankl.fi Internet: http://www.pankkiasiakas.net/svenska/ indexs.html.rqvxphqwnodjrqlpqghq Box 306 Ekogatan 3 FIN-00531 Helsingfors Tfn (358-9) 77 26 79 00 Fax (358-9) 753 48 80 E-post: kirjaamo@kuluttajavl.fi )UDQNULNH Det finns vanligen en ombudsman för varje enskild bank. Annars kan Association Française des Banques vara till hjälp: $VVRFLDWLRQ)UDQoDLVHGHV%DQTXHV 18, rue La Fayette F-75009 Paris Tfn (33-1) 48 00 52 52 Fax (33-1) 42 46 76 40 'DQPDUN 3HQJHLQVWLWXWDQNHQ YQHW Østerbrogade 64, 4 DK-2100 Köpenhamn Ø Tfn (45-35) 43 63 33 Fax (45-35) 43 71 04 )LQODQG 7
7\VNODQG 'HXWVFKH%XQGHVEDQN Schlichtungsstelle Postfach 10 06 02 D-60006 Frankfurt am Main Tfn (49-69) 95 66-40 50 Fax (49-69) 95 66-40 56 E-post: schlichtung@bundesbank.de %XQGHVYHUEDQG'HXWVFKHU%DQNHQ Ombudsmann Postfach 040307 D-10062 Berlin Tfn (49-30) 16 63 31 61 (eller 62) Fax (49-30) 16 63 31 69 E-post: ombudsmann@bdb.de *UHNODQG &RPPLVVLRQIRUWKHSURWHFWLRQRI FXVWRPHUVRIHQWHUSULVHVDQG SXEOLFERGLHV Ordförande: Generalsekreteraren för handel 20, Kaningos Street EL-101 81 Aten Tfn (301) 383 79 82 Tfn (301) 384 17 73 Fax (301) 382 96 40 +HOOHQLF%DQNLQJ2PEXGVPDQ 12-14, Karagiorgi Servias Street EL-105 52 Aten Tfn (30-1) 337 67 00 Fax (30-1) 323 88 21 E-post: contact@bank-omb.gr Internet: http://www.bank-omb.gr,uodqg 7KH2PEXGVPDQIRUWKH&UHGLW,QVWLWXWLRQV 8 Adelaide Court IRL - Dublin 8 Tfn (353-1) 478 37 55 Fax (353-1) 478 01 57 /X[HPEXUJ &RPPLVVLRQGH6XUYHLOODQFHGX 6HFWHXU)LQDQFLHU&66) 110, Route d'arlon L-2991 Luxemburg Tfn (352-26) 25 12 26 Tfn (352-26) 25 12 34 Fax (352-26) 25 16 03 Fax (352-26) 25 16 01 E-post: banques@cssf.lu, directioncssf@cssf.lu 1HGHUOlQGHUQD 6WLFKWLQJ*HVFKLOOHQFRPPLVVLH %DQN]DNHQ Surinamstraat 24 NL-2585 GJ Haag Tfn (31-70) 310 53 10 Fax (31-70) 365 88 14 3RUWXJDO &HQWURGH$UELWUDJHPGH&RQIOLWRV GH&RQVXPR Mercado Chão de Loureiro (1 tr.) Largo do Chão do Loureiro P-1100 Lissabon Tfn (351-1) 888 36 23 Fax (351-1) 888 37 67 E-post: lis-arbitragem@ip.pt 6SDQLHQ %DQFRGH(VSDxD Servicio Jurídico / Servicio de Reclamaciones Alcalá, 50 E-28014 Madrid Tfn (34-91) 338 57 58 Fax (34-91) 338 65 22,WDOLHQ 2PEXGVPDQ%DQFDULR Via delle Botteghe Oscure 46 I-00186 Rom Tfn (39-06) 676 73 53 Fax (39-06) 676 74 00 E-post: om@abi.it 8
6YHULJH $OOPlQQDUHNODPDWLRQVQlPQGHQ P.O. Box 174 S-101 23 Stockholm Tfn (46-8) 783 17 00 Fax (46-8) 783 17 01 E-post: staffan.lind@arn.se ) UHQDGHNXQJDULNHW )LQDQFLDO2PEXGVPDQ6HUYLFH South Quay Plaza 183, Marsh Wall London E14 9SR Tfn (44-207) 964 10 00 Fax (44-207) 964 10 01 E-post: enquiries@financialombudsman.org.uk Internet : http://www.financialombudsman.org.uk 9