Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts.

Relevanta dokument
Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim 1. Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts.

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Miniprojekt 1 (forts): 2D datorgrafik, avbildningar och begrepp

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära för T

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2016

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära, VT 2017

SF1624 Algebra och geometri

OM PRESENTATIONER OCH OPPOSITIONER. Tillämpad matematik i natur och teknikvetenskap, TNA005 För ED1, KTS1, och MT1 vårterminen 2015

KURSUPPLÄGG OM PRESENTATIONER OCH OPPOSITIONER SYFTE MED RAPPORTER OCH OPPOSITIONER DAGENS PROGRAM. UPG1 (klart)!

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 30 augusti 2002 TID:

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3

Introduktion till kursen och MATLAB

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

Minsta kvadratmetoden

Vektorgeometri för gymnasister

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

UPG5 och UPG8 Miniprojekt 1: 2D datorgrafik

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

SF1624 Algebra och geometri

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Måndag 14 januari 2002 TID:

Linjär algebra I, vt 12 Vecko PM läsvecka 4

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Beräkna determinanten för produkten MMM Skissa, och bestäm arean av, det i det komplexa talplanet belägna området

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

A = x

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris

x 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden

Ortogonal dekomposition. Minstakvadratmetoden.

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Exempelsamling :: Gram-Schmidt

10.4. Linjära höljet LINJÄRA RUM

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

TANA09 Föreläsning 5. Matrisnormer. Störningsteori för Linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjär algebra/matematik. TM-Matematik Mikael Forsberg ma014a, ma031a

Vektorgeometri för gymnasister

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

LYCKA TILL! kl 8 13

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Linjär Algebra, Föreläsning 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

För studenter på distans och campus Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Att beräkna:: Avstånd

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

t Möjliga lösningar? b

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

TNA005: Tillämpad matematik i teknik och naturvetenskap. Kursinformation VT 2015

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8)

17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

ÖVN 11 & 12 DEL A - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Bestäm den matris B som löser ekvationen = 1 2

SF1624 Algebra och geometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

1. För vilka värden på konstanterna a och b är de tre vektorerna (a,b,b), (b,a,b) och (b,b,a) linjärt beroende.

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010

Linjär algebra kurs TNA002

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

Numerisk Analys, MMG410. Exercises 2. 1/33

Linjär algebra och geometri I

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

SF1624 Algebra och geometri

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

16. Linjära avbildningar

Facit/lösningsförslag

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

16. Linjära avbildningar

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

Basbyten och linjära avbildningar

TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C

Sammanfattninga av kursens block inför tentan

MATRISTEORI, 6 hp, vt 2010, Kurskod FMA120. MATRISTEORI Projektkurs, 3 hp, Kurskod FMA125. och

SF1624 Algebra och geometri

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 27 oktober 2015 Sida 1 / 31

Geometriska vektorer

Linjär algebra och geometri I

Transkript:

Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts. Berkant Savas Tillämpad matematik i natur och teknikvetenskap, TNA5 Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 2 mars 218 1 / 24

Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim 1 8 7 6 5 z (vikt) 4 3 2 1 15 1 5 5 1 15 x (hojd) y (bredd) Respektive underrum spänns upp av den första vänster-singulära-vektorn u 1 2 / 24

Norm av residualer vid projektion på underrum för morötter 8 7 Projektion pa underrum for morotter Residual for potatisar Residual for morotter 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 Norm av residual Beskriver underrummet morötterna bra? Beskriver underrummet potatisarna bra? 3 / 24

Norm av residualer vid projektion på underrum för potatis 9 8 Projektion pa underrum for potatis Residual for potatisar Residual for morotter 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 Norm av residual Beskriver underrummet morötterna bra? Beskriver underrummet potatisarna bra? 4 / 24

Projektion av träningsdata på aktuell underrum av dim 2 8 7 6 5 z (vikt) 4 3 2 1 5 1 15 15 1 5 y (bredd) x (hojd) Respektive underrum spänns upp av u 1 och u 2, de två första vänster-singulära-vektorerna. Notera att underrummen (båda) är plan genom origo! 5 / 24

Norm av residualer vid proj på underrum dim-2 för morötter 8 7 Projektion pa underrum av dim 2 for morotter Residual for potatisar, dim 2 Residual for morotter, dim 2 Residual for potatisar, dim 1 Residual for morotter, dim 1 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 Norm av residual Beskriver underrummet morötterna bra? Beskriver underrummet potatisarna bra? 6 / 24

Norm av residualer vid proj på underrum dim-2 för potatis 9 8 Projektion pa underrum for potatis Residual for potatisar, dim 2 Residual for morotter, dim 2 Residual for potatisar, dim 1 Residual for morotter, dim 1 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 Norm av residual Beskriver underrummet morötterna bra? Beskriver underrummet potatisarna bra? 7 / 24

Test: morötter från testmängden, dim-1 7 6 Morotter (testdata) Underrum for potatis, dim 1 Underrum for morot, dim 1 5 Residual 4 3 2 1 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Morot Hur många blir korrekt klassificerade? 8 / 24

Test: potatis från testmängden, dim-1 8 7 Potatis (testdata) Underrum for potatis, dim 1 Underrum for morot, dim 1 6 5 Residual 4 3 2 1 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Potatis Hur många blir korrekt klassificerade? 9 / 24

Test: morötter från testmängden, dim-2 3.5 3 Morotter (testdata) Underrum for potatis, dim 2 Underrum for morot, dim 2 2.5 Residual 2 1.5 1.5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Morot Hur många blir korrekt klassificerade nu? 1 / 24

Test: potatis från testmängden, dim-2 2.5 Potatis (testdata) Underrum for potatis, dim 2 Underrum for morot, dim 2 2 1.5 Residual 1.5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 Potatis Hur många blir korrekt klassificerade nu? 11 / 24

Algoritm 3: Klassificering genom projektion på underrum TRÄNINGSFAS 1 Använd träningsdata för att bestämma ett underrum för varje klass. 2 Underrummen fås genom SVD från träningsdata för en klass: Ū Σ V t = A potatis R 3 2 Ũ ΣṼ t = A morot R 3 2 3 Bestäm dimensionen d av underrumen, t.ex. d = 1, d = 2 4 De första d vektorerna ur Ū och Ũ bildar baser för underrum: B p = (ū 1,..., ū d ) B m = (ũ 1,..., ũ d ) Endast basvektorerna i B p och B m används i testfasen. 5 Modellen för en klass blir underrummet som representeras av dess basvektorer i B p och B m. 12 / 24

Algoritm 3: Klassificering genom projektion på underrum TESTFAS 1 För varje objekt b i testmängden: 2 Projicera objektet på underrum för varje klass. Lös problemen 3 Lösningarna ges av min B p x b x med lösning x p min B m x b x med lösning x m x p = B t pb resp. x m = B t mb 4 b s projektion på underrummen blir B p x p samt B m x m 5 Bestäm normen av residualerna som hör ihop med varje projektion. np = b B p x p n m = b B m x m 6 Underrummet som ger minst residual bestämmer klassen för b. 7 Jämför med facit om resultatet blev rätt! 13 / 24

Siffrorna Siffrorna är från US Postal Service databas 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1194 15 731 658 652 556 664 645 542 644 359 264 198 166 2 16 17 147 166 177 7291 siffror i träningsmängden 27 siffror i testmängden 14 / 24

Siffrorna Varje siffra är en bild med 16 16 pixlar i gråskala Varje siffra lagras som en 16 16 matris Numeriska värden för pixlarna ligger mellan och 1 = vit bakgrund 1 = svart bakgrund däremellan stegvis övergång från vit till svart Undersök i MATLAB 15 / 24

Siffrorna Morötter och potatisar representeras som vektorer i R 3 Men siffror är 16 16 matriser! Problem? Lösning? 16 / 24

Siffrorna Morötter och potatisar representeras som vektorer i R 3 Men siffror är 16 16 matriser! Problem? Lösning? En given matris kan associeras med en vektor T.ex. A = ( ) 1 3 2 4 1 a = 2 3 4 MATLAB-tips: använd funktionen reshape Vi associerar varje 16 16 matris (som representerar en siffra) med en vektor i R 256 Siffrorna utgör då punkter(vektorer) i R 256 Vi kan nu tillämpa samma metoder på siffrorna som vi gjorde med morötter och potatisar 17 / 24

Algoritm 3: Klassificering genom projektion på underrum TRÄNINGSFAS 1 Använd träningsdata för att bestämma ett underrum för varje klass. 2 Underrummen fås genom SVD från träningsdata för en klass: U (i) Σ (i)( V (i)) t = Ai R 256 n i i =, 1, 2,... 9 3 Bestäm dimensionen d av underrumen, t.ex. d = 8 4 De första d vektorerna ur U (i) bildar baser för underrum: B i = (u (i) 1,..., u(i) ) i =, 1, 2,... 9 d Endast basvektorerna i B,..., B 9 används i testfasen. 5 Modellen för en klass blir underrummet som representeras av dess basvektorer i B i 18 / 24

Algoritm 3: Klassificering genom projektion på underrum TESTFAS 1 För varje objekt b i testmängden: 2 Projicera objektet på underrum för varje klass. Lös problemen min x B i x b med lösning x i i =, 1, 2,... 9 3 Lösningarna ges av x i = B t i b, i =, 1, 2,... 9 4 b s projektion på underrummen blir B i x i, i =, 1, 2,... 9 5 Bestäm normen av residualerna som hör ihop med varje projektion. n i = b B i x i i =, 1, 2,... 9 6 Underrummet som ger minst residual bestämmer klassen för b. 7 Jämför med facit om resultatet blev rätt! 19 / 24

Rapportskrivning/redovisning En rapport och max två sidor lämnas in Ni får en annan rapport att opponera på Skriftlig opposition om ca en sida lämnas in Muntlig presentation (5 min) och muntlig opposition (5 min) Inlämning av ev. korrigerad rapport, alltid! Bedömningsmoment (per grupp): 1 Rapport och presentation 2 Opposition, skriftlig och muntlig Godkänd på MP2 när alla moment är godkända 2 / 24

Reproducerbarhet Resultatet skall gå att reproducera! Förutsättningar och procedurer måste anges tillräckligt noggrant för att kunna upprepas Utnyttja referenser En grundbult i begreppet "vetenskaplighet" 21 / 24

Förslag på disposition Inledning/bakgrund Redogörelse för hur problemet löstes, metoder, algoritmer Resultat Diskussion (rimlighet) Slutsatser Referenser 22 / 24

Planering för miniprojekt 2 http://webstaff.itn.liu.se/~bersa48/tna5/216/ tna5-216-uplan-vt2.pdf 23 / 24

24 / 24