VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Andersson, Projektledare SLUTRAPPORT 2009-12-14 SALUTOGEN ÄLDREOMSORG PÅ LÖVÅSEN Slutrapport stimulansmedel Andersson 2009-12-10
Sammanfattning Enligt kommunens äldreomsorgsplan skall vår kommun ge individen möjlighet att leva ett självständigt, innehållsrikt och meningsfullt liv. Äldreomsorgen skall bevaka alla brukarens behov utifrån ett helhetsperspektiv. Med det menas att äldreomsorgen måste tillgodose de fysiska, psykiska, sociala och de själsliga behoven. Vi måste värna att individens möjligheter sätts i fokus och att brukaren har rätten att få vara delaktig över sitt liv. Äldreomsorgen i Katrineholms kommun har beslutat att verksamheten skall grunda sig i det hälsofrämjande/salutogena förhållningssättet. För att testa hur man i större utsträckning kan implementera detta förhållningssätt beslutades att starta ett projekt på Lövåsens äldreboende. Lövåsen har också stora behov av ombyggnation, vilket gjorde att man också beslutade att använda sig av den salutogena ansatsen vid planeringen av denna. I samband med att det salutogena projektet startade bestämde man sig också för att driva ett annat projekt som hade syftet att utveckla teknik i vården. Pengar till detta projekt sökte man från EU. Med hjälp av stimulansmedel anställdes en projektledare som hade till uppgift att tillföra kunskaper om det salutogena synsättet samt att påbörja ett utvecklingsarbete där man utifrån detta synsätt förhåller sig till att öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten för brukarna. Projektledarens uppgift var också att vara delaktig i planeringen av ombyggnationen samt planeringen av teknik i vården. Under projekttiden har projektledaren sett att kunskaperna ökat. Man har också startat upp mindre förbättringsprojekt vid måltids - och duschsituationerna. Planeringen av ombyggnationen är så gott som klar och man har identifiera teknik som stödjer patienter/boende till högre livskvalitet samt testat denna teknik.
Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Uppdragsbeskrivning 5 Syfte 5 Mål 6 Delmål 6 Projektorganisation 6 Tidsram 7 Resultat 7 Kompetensutveckling 7 Vad har hänt i verksamheten? 8 Vad har hänt i ombyggnationsprojektet? 8 Teknik i vården 9 Vad har hänt i delprojektet Iris medicinsk teknik i vården. 9 Vad har hänt i delprojektet teknik och färg i vården 9 Koppling till projektet salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen 10 Reflektioner inför framtiden 10 Referenser 11
Inledning Lövåsens sjukhem är en anläggning som rymmer särskilt boende för äldre, korttidsboende för rehabilitering, avlastning för anhöriga och väntan på plats på särskilt boende, palliativ vård, växelvård. Lövåsens sjukhem rymmer också dagrehabilitering, hobbyverksamhet, hemtjänstlokaler och personallokaler. Under hösten 2007 startade med hjälp av stimulansmedel ett projekt som hade till utgångspunkt att skapa ett äldreboende som sätter individens behov i fokus och som skapar möjlighet till delaktighet. Projektets övergripande syfte var att arbeta för att verksamheten skall utgå från det salutogena synsättet, dvs att sätta brukaren begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet främst och därigenom skapa en hög känsla av sammanhang. Förutom att utveckla det salutogena synsättet/förhållningssättet i verksamheten har det också ingått i projektet att vara delaktig vid planering av ombyggnation av lokaler på Lövåsens äldreboende utifrån ett salutogent perspektiv samt att utveckla tekniken i vården. Bakgrund Känsla av sammanhang (kasam) Vad är det som gör att en del av oss klarar av de påfrestningar vi omger oss med och ändå har hälsan i behåll? Den frågan ställde sig Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi under 1970-talet. Genom sin forskning kom han fram till att människor som har en hög känsla av sammanhang (kasam) har större motståndskraft än andra. Han menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 1991). Senare forskning visar samma sak d v s att en stark känsla av sammanhang har en direkt effekt på den upplevda hälsa samt också har en modererande effekt genom att fungera som en buffert och lindra effekterna av stress. Den nya forskningen visar också att de som har en hög kasam även har en högre upplevd livskvalitet. I ny forskning har man också sett att känslan av sammanhang ökar med åldern (Eriksson, 2007). Det salutogena förhållningssättet Genom att uppmärksamma denna skillnad hos människor har det blivit allt vanligare att man inom vård och omsorg börjat fokusera på att främja hälsan hos individen d v s att se till det friska och positiva hos människor och utgå därifrån. Detta förhållningssätt kallas för det salutogena förhållningssättet, eftersom man fokuserar på hälsans ursprung. Även det salutogena begreppet myntades av Antonovsky. Om man stimulerar individen att känna meningsfullhet i vardagen, att begripa det som händer samt att kunna hantera det som sker kan personen i större utsträckning uppleva en känsla av sammanhang. Därmed öka möjligheterna till en god hälsa, god livskvalitet samt ökade möjligheter till självständighet. Framtiden behöver nya arbetssätt! Prognoserna över framtiden säger att de äldre som är över 80 år kommer att öka i antal inom de närmsta 40 åren. Vi vet idag att många av de äldre som är över 80 år kräver mer omsorg och vård. Om prognosen stämmer, hur skall vi då kunna få de kommunala medlen att räcka? Redan idag vet vi att finanserna inte alltid går ihop utifrån den service kommuner och landsting vill ge sin befolkning. Hur skall vi i framtiden prioritera utifrån behov och kostnader? Ett sätt är att fundera på vilka arbetssätt vi har idag och om det finns andra arbetssätt som gynnar utvecklingen för
framtiden. Ett sätt kan vara att arbeta mer salutogent för att öka möjligheten till självständighet långt upp i åldrarna samt minska onödiga funktionshinder. Peter Westlund (P) och Arne Sjöberg (A) har i sina böcker Antonovsky inte Maslow, 2005 och Planera för mirakel, 2008 jämfört dagens äldreomsorg som de anser grundar sig på Maslows behovstrappa. Maslow menade att behoven måste uppfyllas i en bestämd ordning. Behovet att få luft och kunna andas, att inte vara hungrig och törstig, måste uppnås innan vi tillgodoser nästa behov, säkerhet och trygghet. Alla uppnår kanske inte alla trappsteg. P och A menar i sina böcker att utifrån Antonovskys teori om kasam kan inte Maslows behovstrappa vara den som till varje pris skall vara gällande inom vård och omsorg. En individ som har stora delar av de grundläggande fysiska behoven uppfyllda enligt Maslows trappa behöver inte alls vara nöjd med tillvaron. Individen behöver inte anse att den har en god livskvalitet eller hälsa, den kanske inte heller upplever att det finns någon mening med livet. Individen kanske inte alls har en hög känsla av sammanhang. För vem uppfyller man då de grundläggande behoven? Ett nytt sätt att arbeta är att i större utsträckning ha en salutogen inriktning på arbetet inom vård och omsorg. Det vill säga att lyssna på individens egna önskemål, utgå från det positiva hos individen, lyssna in vad som är bra och vad den klarar av. I Katrineholms äldreomsorgsplan står det att kommunens äldreomsorg skall medverka till att de äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov (ur ett helhetsperspektiv), vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. För att uppnå detta skall äldreomsorgen i Katrineholm utmärkas av individen i fokus, bra bemötande och ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Äldreomsorgsplanen samt verksamhetsplanen för i år fokuserar på att vi i framtiden skall ha ett salutogent förhållningssätt i arbetet med brukarna. Uppdragsbeskrivning Följande uppdragsbeskrivning har projektledare haft att förhålla sig till under projekttiden Att skapa ett boende som är välfungerande utifrån brukarens möjligheter till ett aktivt vardagsliv utifrån den enskildes förutsättningar och ge goda förutsättningar för ett meningsfullt liv i gemenskap med andra. Att genomföra omvärldsbevakning utifrån ombyggnation ur ett salutogent perspektiv Att planera renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler till modern standard som kan uppfylla de krav som nutidens och framtidens brukare har rätt att ställa och anpassa dessa till god arbetsmiljöstandard och de krav som följs av regelverk. Att knyta specialistkompetens till ombyggnationsarbetet t ex färgsättning, boendefunktion, arbetsmiljöperspektiv och övriga funktioner som bör finna på ett framtida boende. Att arbeta för en teknik som underlättar vardagen för boende och personal Syfte Syftet med projektet har varit att: grunda verksamheten på det salutogena synsättet och verka för att den enskilde brukaren skall känna att denne lever i ett sammanhang där tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar i verksamheten förhålla sig till det salutogena synsättet och utveckla arbetsmetoder som gynnar brukarens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet d v s känsla av sammanhang.
planera för ombyggnation av lokaler utifrån ett salutogent synsätt samt evakuering av brukare som följer utav ombyggnationen delta i planeringen av teknik i vården Mål Det övergripande målet har varit att genomföra en ombyggnation och en verkamhetsutvecklingsprocess på Lövåsens äldreboende för att åstadkomma ett boende och en verksamhet som skall ge brukaren möjlighet till ett gott vardagsliv. Delmål Att implementera den salutogena teorin till samtliga medarbetare på äldreboendet Att utveckla nya arbetsmetoder som syftar till ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för brukarens vardagsliv Att samordna planeringen av ombyggnationen Att vara delaktig i utvecklingen av teknik i vården på Lövåsen Att planera för evakuering i samband med ombyggnationen Projektorganisation Projektledare/samordnare Med hjälp av statliga stimulansmedel har en projektledare varit anställd sedan hösten 2007. Projektledarens roll har varit att vara motor i arbetet med att förankra den salutogena teorin samt arbeta för att nya arbetsmetoder utifrån teorin prövas. Projektledaren har också haft uppgiften att samordna arbetsgruppen och personalgruppens möten. Projektledaren har också varit delaktig i arbetet kring ombyggnationen och evakueringen av brukare samt medverka i arbetet med den tekniska utvecklingen i vården. Styrgrupp: äldreomsorgschef, utredare/lokalansvarig, områdeschefer på Lövåsen och KFAB representanter. Syftet har varit att se till så att projektet gått i rätt riktning. Arbetsgrupp: arbetsplatsombud, rehabiliteringspersonal, arkitekt, utredare och områdeschefer samt fackrepresentant från kommunal. Syftet har varit att hjälpa till att sprida det salutogena synsättet till verksamheterna samt att vara med vid planeringen av ombyggnationen Personalgrupp: 14 undersköterskor och 3 sjuksköterskor. Syftet har varit att aktivt arbeta med spridning ner i verksamheten Referensgrupp har innefattat KPR, handikapprådet, anhöriga och brukare. Byggkommitté har bestått av politiker från förvaltningens nämnd Förutom stöd från arbetsgrupp, personalgrupp, referensgrupp, byggkommittén och styrgrupp har projektledaren fått stöd av utredare från vård- och omsorgsförvaltningen samt handledning av Peter Westlund, expert på den salutogena teorin utifrån ett äldreperspektiv.
Tidsram Projektet startade september 2007 och avslutades sista december 2009. Därefter har projektet övergått i andra projektformer. 2007 September januari, planering av vårens upplägg av projektledare 2008 Storföreläsning, handledning, dialogforum Arbetsgrupp och personalgrupp startade arbetet med att förankra det salutogena synsättet ut i verksamheterna Arbetsgruppen började planera ombyggnation Observationer av verksamheten i hur man arbetar salutogent genomfördes av projektledare 2009 Reflektion och återblick i arbetsgrupp av vad som hänt under 2008 Arbete med planering av ombyggnation och evakueringsplaner Arbete med medicinsk teknik i vården Arbete med att utveckla teknik och färg/belysning utifrån det salutogena synsättet Projektledaren medverkar i styrgrupp för det salutogena synsättet inom hela äldreomsorgen Resultat Följande har hänt i projektet. Kompetensutveckling Studieresa som syftade till att få inspiration inför planeringen av ombyggnationen. (se rapport) Storföreläsning av Peter Westlund till all personal på Lövåsen samt alla områdeschefer inom äldreomsorgen. Föreläsningen syftade till att ge alla anställda en kunskapsbas inför det kommande förbättringsarbetet utifrån det salutogena synsättet. Arbetsgruppen och personalgruppen har fått fördjupade kunskaper av Peter samt grupparbeten för att utveckla nytänk och nya metoder. Arbetsgruppen samt personalgruppen har haft ett större ansvar att förankra det salutogena synsättet och hur man förhåller sig till detta ut i personalgrupperna och behövde därför mer ingående kunskaper kring synsättet. Förankringen har bland annat skett på arbetsplatsträffar. Arbetsgruppen träffar Peter W återkommande för att få handledning kring ombyggnationen utifrån det salutogena synsättet. Projektledaren tillsammans med Peter har haft dialogforum med personalgrupp samt arbetsgrupp för att reflektera och öka kunskaperna kring förbättringsarbetet. Arbetsgruppens roll har också varit är att ta fram ett underlag till hur de framtida lägenheterna, allmänna utrymmena och personalrummen skall utformas. Var och en i arbetsgruppen har fått i uppgift att utifrån det salutogena synsättet samt utifrån riktlinjer från annan kommun börja fundera på utformning av lägenheter och allmänna utrymmen. Alla som är delaktiga i projektet har varit på Äldreomsorgsdagarna där temat handlade om det salutogena synsättet.
Vad har hänt i verksamheten? Enligt projektledarens uppfattning har alla anställda på Lövåsens äldreboende övergripande kunskap om den salutogena teorin. Personalen har arbetat med att alla skall arbeta lika dvs utifrån det salutogena synsättet. Måltidssituationen, den sociala samvaron har förbättrats då personalen sitter med under måltiderna, måltiderna får också ta tid. Personalen har pratat om att påminna varandra när man tycker att någon arbetar på ett icke salutogent sätt. Att i större grad ta ansvar för brukarens bästa. Avdelning Linden har fått en mindre matsal iordningställd, den blev mycket trevligare. Den gamla matsalen var alldeles för stor då det ofta bara är några få personer som satt uppe och åt. Den inbjöd inte till social samvaro. Ett grupparbete har pågått för att ta fram synpunkter på hur vi skall arbeta med duschsituationen. Utifrån lokalernas utformning har man titta på vilka möjligheter som finns för att förbättra för den boende. Att i högre grad bevaka boendens integritet och egna önskemål. Personalen har arbetat med att göra skillnad på vardag och helg genom att göra det festligare på helgerna med t e x finporslin, findukar m.m. Personalen har också använts sig av årstiden när man dukat för att i högre grad stimulera brukarnas syn och doft intryck. Vad har hänt i ombyggnationsprojektet? Arbetsgruppen började med att planera vilka brukare som skulle bo i de olika lägenheterna beroende på om man är en brukare som bor permanent på Lövåsen eller om man bara bor tillfälligt dvs är på rehab, kortids, växelvård och avslastning. Arbetsgruppen var delaktig tillsammans med upphandlingskontoret i att välja ut vilken arkitekt som skulle rita planlösningen av ombyggnationen. Det innebar att läsa in sig på olika arkitekters inriktningar och göra studiebesök samt tittade på olika boenden som de arkitekter som var aktuella hade ritat. Man upphandlade en av arkitekterna och arbetsgruppen har därefter varit väldigt aktiva och engagerade i planritningen. Möte med arkitekten har skett ca en gång i månaden och förutom dessa har man träffats utan arkitekten en gång i månaden för att ta ställning de frågor som uppkom på mötet med arkitekten. Planritningen har på så sätt kommit tillunder en lång process där alla fått komma till tals. Efter att ha valt arkitekt har man varit och titta på boenden som arkitekten ritat. Arbetsgruppen har med hjälp av dessa studiebesök kunnat använda sig av de för och nackdelar man sett i sitt eget arbete. I arkitektgruppen d v s den person som ritar planlösningen, inredningsarkitekt, konstruktör m.m. planerade ett seminarium som handlade om färgens och ljusets betydelse för det boende. På seminariet deltog arbetsgruppen, personalgruppen, anhöriga, personer från KFAB samt anställda inom kommunen Efter sommaren 2009 har projekteringsmöte påbörjats och kommer att pågå även under nästa år. Projektledaren har i detta arbete deltagit på mötena som rört verksamheten och varit delaktig i planeringen.
Teknik i vården Delprojektet teknik och färg inom Nova Medtech s ram, finansierat med EU medel och av Katrineholms kommun. I projekt teknik och färg inom Nova Medtech s ram (EU-finansiering) har man under 2009 och även under 2010 testat viss medicinsk teknik som avser att stödja patienter/boende till högre livskvalitet genom att den tekniska utvecklingen integreras med verksamhetsutveckling i samverkan med individen (patienten). Förutom projektledaren för det salutogena synsättet på Lövåsen är en delprojektledare anställd för att pröva teknik. En läkare är också kopplad till projektet. Teknik som testas är överföring av ljud och bildsignaler från stetoskop och EKG via dator och trådlös överföring till läkare på vårdcentralen. Tillvägagångssättet är att sjuksköterskan tar kontakt med läkaren och talar om den boendes problem gällande hjärta eller lungor. Det är läkaren som ordinerar att ett EKG skall tas, sjuksköterskan tar ett EKG som sedan skickas via dator till läkaren. Därefter ordinerar läkaren behandling. Delmålet är att få testa utrustningen på minst 20 boenden. Projektet i Katrineholms kommun, Lövåsen, är ett pilotprojekt och samarbete sker med projektledare från Linköpings Universitet. Denne person är också projektledare för NovaMedTech, som finansierar ett antal projekt i Södermanland, Östergötland, Västmanland och Örebro län, med medel från EU. Målet med detta delprojekt teknik och färg är att de boende skall kunna få en snabb diagnos i hemmet, behandling kan sättas in på plats, slippa ett besök på akuten (besök kan ev. medföra lång väntetid) slippa mötet med andra människor (dementa svårt att känna igen andra), trygghet att få vårdas i hemmiljö. Det kan även medföra att läkaren ser att patienten behöver snabb insats från akutsjukvården och man kan då som sjuksköterska rapportera över till akuten vad som är på gång. Beräknade resultat med projektet är minskade samhällskostnader b l a inga ambulanstransporter i onödan, ingen extra personal som behöver följa med patienten/boende till sjukhuset. Läkemedelskostnaderna kan minska genom att rätt behandling sätts in snabbt, eller att läkare kan konstatera att ingen behandling behövs. Även annan teknik som underlättar vardagen för brukare och personal skall prövas under 2010.. Delprojektet teknik och färg i vården finansierat av hjälpmedelsinstitutet och Katrineholms kommun. Annan form av teknik har också studerats och testats där man har prövat att använda den som hjälp i brukarens vardagsliv. Tex i form av en panel som påminner dig och hjälper dig när du skall gå upp på morgonen eller talar om för dig när det är natt, i vilken ordning du utför dina duschuppgifter. Denna teknik har främst använts på Lövåsens rehabiliteringsenhet som ett hjälpmedel för att brukaren bättre skall kunna klara sitt ordinarie boende Projektledaren för denna del har deltagit i lövåsenprojektets styrgrupp för verksamhetsutveckling och byggplanering.
Koppling till projektet salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen Som ett ytterligare led i att skapa en äldreomsorg som arbetar utifrån det hälsofrämjande synsättet startade under 2009 projektet Salutogent synsätt/förhållningssätt inom äldreomsorgen i Katrineholm med hjälp av stimulansmedel från regeringen. Projektet syftar till att implementera det salutogena förhållningssättet inom hela äldreomsorgen i Katrineholms kommun. Projektledaren för projektet på Lövåsens äldreboende har under året även varit delaktig i styrgruppen som sakkunnig utifrån sina erfarenheter. Reflektioner inför framtiden Äldreomsorgen i Katrineholm har beslutat sig för att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent förhållningssätt. I och med detta beslut innebär det att man går från ett paradigm till ett annat. Verksamheten inriktar sig mer på att lyfta individens behov utifrån ett helhetsperspektiv dvs att man utgår från de fysiska, psykiska, sociala och själsliga behoven. De mjuka frågorna får en mer framträdande plats i organisationen och strävan efter att skapa en tillvaro som förefaller begriplig, hanterbar och meningsfull sätts i fokus. Att förändra i en organisation tar tid och särskilt när det gäller attityder och förhållningssätt. Därför krävs det en långsiktig planering som är väl förankrad inom alla led i organisationen. Det är också svårt att få personalen att hänga i, därför är det viktigt med att det finns motorer inom organisationer som påminner och kommer med idéer. Projektet salutogen äldreomsorg på Lövåsen kan i framtiden komma att bli ett gott exempel på hur ett äldreboende kan utformas utifrån ett hälsofrämjande/salutogen perspektiv (förhållningssätt, arbetsmetoder, teknik, lokalutformning m.m.). Arbetet som jag som projektledare gjort under projekttiden har varit omfattande och berört många delar för att det i slutänden skall kunna gå att få ihop till en helhet. Det har ibland känts för stort för att man skall kunna greppa allt och känna att man till fullo räcker till. Det är därför viktigt att tillsätta tillräckligt med resurser redan från början för att projektet skall kunna bli så bra som möjligt. Det är också viktigt att en ordentlig planering från början tillåts samt att förankring hos personal och chefer sker ordentligt innan start. Under projekttiden har ett flertal händelser på Lövåsen påverkat möjligheten att implementera det salutogena förhållningssättet som t ex besparingar, chefsbyten. Många av personalen har även haft svårt att ta till sig att det är ett annorlunda sätt att tänka och handla och egentligen inget nytt som skall göras. Vissa av personalen har vart mindre positivt inställda till projektet medan andra har varit engagerade och vågat ställa frågorna om varför gör vi som vi gör, hur kan man göra annorlunda för brukarens bästa. Det är viktigt att tänka på att få med de positivt inställda som sedan kan vara ambassadörer för spridningen av förhållningssätt/arbetsmetoder. Det har varit en mycket rolig och lärorik tid för mig som projektledare! Andersson
Referenser Aaron Antonovsky (1991) Hälsans mysterium. Natur och kultur Monica Eriksson (2007) Unravelling the mystery of salutogenesis. Folkhälsan research centre health promotion research programme. Report 2007:1. Turku Peter Westlund & Arne Sjöberg (2005) Antonovsky inte Maslow. Fortbildningsförlaget. Solna Peter Westlund & Arne Sjöberg (2007) Planera för mirakel. Fortbildning AB/Tidningen äldreomsorg. Solna
Rapport salutogen äldreomsorg Lövåsen