KTHs kvalitetsplan 2007-2011 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 En handlingsplan för kvalitetsarbete... 3 KTHs kvalitetsplan år 2007 2011... 5 Verksamhetsområde Forskning... 5 Verksamhetsområde Utbildning... 5 Verksamhetsområde Samverkan... 7 Verksamhetsområde Kompetensförsörjning... 8 Bilaga: Förslag till indikatorer för internt kvalitetsarbete samt som effektmätare i rektorskontrakten med skolorna Dnr V-2007-0588 Doss13 2
Inledning Kvalitetsfrågor är placerade högt upp på dagens utbildningspolitiska agenda. Det gäller bland annat internationell ranking, Bolognaprocessen, Högskoleverkets kvalitetssystem, utvärderingar av ämnen, internationalisering, samverkan och nu senast grundutbildning och forskarutbildning. Intressanta frågeställningar är hur vi ska förhålla oss till olika rankingsystem och effektmätningar i form av indikatorer i vårt kvalitetsarbete. En arbetsgrupp har tillsammans med fakultetens dekanus vid KTH genomfört så kallade kvalitetsdialoger med de nio skolorna. I dessa dialoger har respektive dekan deltagit tillsammans med skolans forskarutbildningsansvarig, grundutbildningsansvarig samt ytterligare en eller två personer som är väl insatta i skolans verksamhet. Från arbetsgruppens sida deltog (förutom dekanus) en utredare, en VIS-ansvarig samt en representant från THS. I dessa dialoger valde vi att utgå från de fyra huvudområdena utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning. Syftet är att skapa en återkommande dialog mellan de enskilda skolorna och fakulteten. De fyra teman som nämnts har fått utgöra stommen till föreliggande kvalitetsplan. Kvalitetsplanens syfte är att initiera samt stärka processer kring kvalitetsarbetet i verksamheten. Kvalitetsarbetet utifrån planen kommer att kompletteras med regelbunden uppföljning. Syftet är att med hjälp av indikatorer regelbundet och systematiskt avrapportera verksamhetsrelaterad information, av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär, till universitetsstyrelsen. En handlingsplan för kvalitetsarbete Kvalitetsplanen utgår ifrån de fyra ovan nämnda huvudområdena, utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning. Områdena utbildning och forskning är universitetets kärnverksamhet. Området samverkan är lärosätets så kallade tredje uppgift och centralt utifrån vårt arbete med omvärldskontakter. En god kompetensförsörjning är en viktig grundsten för den strategiska verksamhetsutvecklingen samt för lärosätets kvalitet när det gäller utbildning, forskning och administration. Utgångspunkten i föreliggande plan är att den ska ge en struktur för KTHs kvalitetsarbete. Syftet är därmed inte detaljstyrning utan att ett regelbundet praktiskt arbete i enlighet med de processer som planen initierar ska leda till en förbättrad kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet ska anpassas till den befintliga verksamhetscykeln där bland annat årsredovisning, regleringsbrev, utbildningsdimensionering och budgetering ingår, men även ansökningstillfällen till forskningsråd och stiftelser samt kompetensförsörjning i form av befordring och rekrytering. Kvalitetsarbetet ska systematiskt återrapporteras till universitetsstyrelsen i form av indikatorer (se bilaga 1) tillsammans med analytiska kommentarer som kan leda till relevanta åtgärder. Att arbeta med indikatorer är även ett sätt att förbättra kvaliteten i KTHs grunddata om verksamheten. I ett kvalitetsarbete finns såväl formella som informella aspekter. De formella aspekterna utgörs av krav KTH ska uppfylla som myndighet och universitet när det gäller kvalitet. De informella aspekterna är kriterier som KTH bedömer som viktiga i arbetet med att kvalitetsgranska och utveckla verksamheten. De formella och informella aspekterna är av såväl kvantitativ som kvalitativ art. En central del i kvalitetsarbetets processer är att dessa aspekter regelbundet följs upp. Ansvariga för detta uppföljningsarbete samt återrapportering till KTHs fakultetsnämnd är respektive skolas dekan. 3
I KTHs kvalitetsarbete kommer regelbundna enkätundersökningar som nybörjarenkät, mellanårsenkät, enkät om etablering på arbetsmarknaden för examinerade från grundutbildningarna samt doktorandspegel att ingå. Detta för att skapa en fördjupad kunskap om respektive område. Vid KTHs kvalitetsdialoger med skolorna ställde sig dessa positiva till att delta i kvalitetsutvärderingar av den egna verksamheten i form av peer reviews, en bedömning av den egna verksamheten som utförs av externa aktörer. Därmed ska det systematiska kvalitetsarbetet kompletteras med utvärderingar eller självvärderingar på de enskilda skolorna. Dessa bör ske med en intervall på fyra till fem år. Detta ligger även i linje med regleringsbrevets för år 2006 skrivning att lärosätena ska redovisa mer omfattande egeninitierade utvärderingar som genomförts inom grund- och forskarutbildning samt forskning. I arbetet med denna kvalitetsplan har Högskoleverkets aktuella förslag till nationellt kvalitetssäkringssystem beaktats. Det innebär bland annat att kvalitetsplanen grundar sig i utgångspunkten att initiera processer som leder till högre kvalitet i de olika verksamhetsområdena. I uppföljnings- och återrapporteringsfasen till fakultetsnämnden kommer det dokumenteras vad varje skola har initierat, vad som är under utveckling samt vad som har utvecklats när det gäller att förbättra kvaliteten i de fyra verksamhetsområdena. På detta sätt kommer KTHs kvalitetsarbete att på ett naturligt sätt kunna länkas samman med Högskoleverkets arbete och det arbete som görs på europeisk nivå. I nästa avsnitt följer KTHs kvalitetsplan indelad efter verksamhetsområdena utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning. Därefter bifogas en bilaga med föreslagna indikatorer. 4
KTHs kvalitetsplan år 2007 2011 Verksamhetsområde Forskning Den forskning som produceras vid KTH ska fungera såväl inom det egna vetenskapsfältet som tvärs olika vetenskapsområden. Idag krävs hög kvalitet såväl i inomvetenskaplig som i mång- och tvärvetenskaplig forskning. Ur ett internationellt perspektiv stimuleras idag gemensamma forskningsprojekt med aktörer från teknikvetenskapen, industrin och samhället. För samverkan krävs en entreprenöriell anda i forskningen. En aspekt som berör verksamhetsområdet forskning är den internationella bedömningen av kvaliteten i lärosätenas verksamhet. Denna har kommit att spela stor roll när det gäller universitetens attraktion för såväl disputerade forskare som studenter. Ur ett kvalitetsperspektiv samt för KTHs status som ett internationellt tekniskt universitet blir det därför av stor vikt att arbeta med de kriterier som de internationella rankingsystemen använder sig av, Times Higher Education Supplement (THES) och Shanghi Jiao. Aktuella formella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet forskning är att: - Initiera egna utvärderingar inom forskningen samt genomföra relevanta åtgärder utifrån dessa (enligt regleringsbrev 2006); - Redovisa publicering i tidskrifter med referee-system, per vetenskapsområde. Redovisningen ska kompletteras med analyser, kommentarer och åtgärder utifrån den redovisning som gjordes år 2003 (enligt regleringsbrev 2006); - Arbeta med effektmätningar via indikatorer, se bilaga 1. Aktuella informella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet forskning är att: - Utarbeta strategier kring forskningsutveckling; - Utarbeta strategier kring internationella kontakter och samarbeten; - Utarbeta strategier för kvalitetssäkring av den egna forskningen och publikationer; - Utarbeta egna projekt med anknytning till kvalitetshöjning av forskningen; - Tillämpa rekommendationer och relevanta åtgärder föreslagna i externa utvärderingar. Verksamhetsområde Utbildning Att utveckla KTH till ett av de ledande universiteten i Europa är en av våra viktigaste uppgifter. En del i detta arbete är att utveckla och därigenom förbättra kvaliteten i våra utbildningar. Dessa har inte tidigare varit internationellt konkurrensutsatta i samma grad som forskningen. Globaliseringen ger oss möjligheter till studentutbyten med andra universitet samt att utbilda för en arbetsmarknad som sträcker sig över nationsgränserna. Ett av KTHs mål är att utbilda ingenjörer och doktorer som kan leda den tekniska utvecklingen i samhället. 5
Kvaliteten i våra utbildningar måste därför ligga i ämnes- och metodkunskap samt i förmåga till kritisk reflektion. I arbetet med de förändringar inom grundutbildningens struktur som Bolognaprocessen medför är det viktigt att kvalitetsaspekten finns med. När det gäller forskarutbildningen kan kvaliteten i denna höjas genom att bredda forskarutbildningsämnena och skapa forskarskolor. Forskarskoleliknande former ger en flexibilitet som kan svara upp mot förändringar utan att ge avkall på kvaliteten. Högskoleverket kommer, under perioden 2007 2012, i sitt kvalitetsarbete att ge utmärkelser till framstående utbildningsmiljöer som lärosätena själva ansöker om. Syftet är att stimulera till kvalitetsutveckling och inspirera andra genom goda exempel. Aktuella formella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet grundutbildning är att: - Regelbundet redovisa antal lärare som genomgått pedagogisk utbildning (enligt regleringsbrev 2006); - Dokumentera totala antalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning; - Initiera utvärderingar inom grundutbildningen samt genomföra relevanta åtgärder utifrån dessa (enligt regleringsbrev 2006); - Utveckla internationaliseringsarbetet inom grundutbildningen (enligt regleringsbrev 2006); - Arbeta med effektmätningar via indikatorer, se bilaga 1. Aktuella informella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet grundutbildning är att: - Utveckla och förbättra den pedagogiska kompetensen; - Utarbeta rekryteringsstrategier; - Utveckla och förbättra examensarbetens kvalitet; - Inom de områden där kvinnor är underrepresenterade som lärare särskilt arbeta för att andelen kvinnor ökar; - Utarbeta egna projekt som syftar till att utveckla och förbättra kvaliteten i utbildningsprocessen; - Regelbundet följa upp och förbättra studentinflytandet. Aktuella formella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet forskarutbildning är att: - Regelbundet redovisa antalet lärare som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen (enligt regleringsbrev 2006); - Regelbundet redovisa totala antalet handledare som genomgått handledarutbildning; - Initiera utvärderingar inom forskarutbildningen samt genomföra relevanta åtgärder utifrån dessa (enligt regleringsbrev 2006); - Utveckla internationaliseringsarbetet inom forskarutbildningen; - Arbeta med effektmätningar via indikatorer, se bilaga 1. Aktuella informella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet forskarutbildning är att: - Utveckla och förbättra forskarutbildningens innehåll och struktur; 6
- Utveckla antagningsprocessen till forskarutbildningen; - Verka för fler kvinnor som forskarhandledare, särskilt inom områden där dessa är underrepresenterade; - Regelbundet följa upp och förbättra studentinflytandet. Verksamhetsområde Samverkan En viktig del i KTHs utveckling rör samverkan med externa aktörer. En stor del av samverkansuppgiften är direkt kopplad till de två första huvuduppgifterna, forskning och utbildning. Den interna samverkan mellan skolorna behöver förbättras. Den kan exempelvis ske utifrån vetenskapligt utbyte med forskningsområden som den egna skolan inte förfogar över. En central samverkansuppgift är relaterad till forskningens finansiering. Enskilda forskare och forskargrupper lägger ner mycket arbetstid på att identifiera externa finansieringskällor samt att, tillsammans med externa parter, utarbeta forskningsansökningar av komplex karaktär. Ur ett kvalitetsperspektiv är det viktigt att finna effektiva arbetsformer som ger ökat utfall på nedlagda insatser. Parallellt måste frågor om exempelvis offentlighet, sekretess och upphovsrätt hanteras korrekt, så att nyttiggörande av forskningsresultaten underlättas. Samverkansuppgiften är kopplad till grundutbildningen utifrån rekrytering av studenter samt samspelet med aktörer på de utexaminerades arbetsmarknad. Viktiga kvalitetsaspekter här är att bygga upp information om examinerades etablering på arbetsmarknaden samt vara lyhörd för vilken kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. KTHs långsiktiga attraktivitet grundar sig till stor del i att examinerade studenter får attraktiva anställningar. Aktuella formella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet samverkan är att: - Utveckla och förbättra samverkan med det omgivande samhället inom forskning och forskarutbildning (enligt regleringsbrev 2006); - Utveckla och förbättra samverkan med arbetslivet på programnivå när det gäller utformning av utbildningar (enligt regleringsbrev 2006); - Arbeta med effektmätningar via indikatorer. Aktuella informella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet samverkan är att: - Utveckla processer för ansökningar, budgetering och rapportering av externfinansierad forskning; - Utarbeta strategier för hur forskningsresultat ska nyttiggöras i företag och samhälle; - Systematiskt utveckla och underhålla kontakter med avnämare av forskningsresultat; - Systematiskt inhämta information rörande examinerades, såväl grund- som forskarutbildning, etablering på arbetsmarknaden; 7
- Systematiskt undersöka om medverkan från näringslivet är möjlig och önskvärd i olika delar av grundutbildningen; - Förbättra samverkan/ utbytet mellan KTHs skolor när det gäller forskning och forskarutbildning. Verksamhetsområde Kompetensförsörjning Personalen är en viktig resurs när det gäller att nå målen att bli ett ledande nationellt och internationellt tekniskt universitet i Europa samt att förbättra vår ställning som arbetsplats för ledande forskare och lärare. Planering av KTHs kompetensprofil blir därför en central del i kvalitetsarbetet. En väl fungerande verksamhetsutveckling kräver att personalen besitter den kompetens som fordras för att bemöta omvärldens krav när det gäller förändring och framsteg inom forskning och utbildning. Att synliggöra den kompetens som finns idag inom den egna skolan och vid KTH i stort är ett led i kvalitetsarbetet. Lärare, forskare och administratörer är ett lärosätes främsta framtidsresurser. Att utveckla dessa resurser är avgörande för ett universitets långsiktiga excellens. KTHs fakultet behöver föryngras. Med utgångspunkt i kommande stora pensionsavgångar finns ett starkt behov av ett ökat antal yngre lärare och forskare i karriären. KTH behöver därför med det akademiska karriärsystemet som utgångspunkt kraftfullt lyfta fram ämnesområden där KTH har en stark profil och ytterligare förstärkning behövs liksom ämnesområden som idag är mindre utvecklade men för framtiden bedöms som viktiga för KTH och samhället. Aktuella formella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet kompetensförsörjning är att: - Utarbeta mål samt redovisa utfall när det gäller planering av kärnkompetensen, det vill säga lärare och forskare (enligt regleringsbrev 2006); - Utarbeta mål samt redovisa utfall när det gäller planering av lednings- och stödkompetens; - Öka andelen rekryterade kvinnor till professurer samt professors titel (professor, befordrad till professor samt gästprofessor) varvid målet för 2005-2008 är 15 procent av de nyrekryterade (enligt regleringsbrevet för år 2006); - Utveckla aktiviteter för att uppnå ovanstående målsättning; - Arbeta med effektmätningar via indikatorer, se bilaga 1. Aktuella informella kvalitetsaspekter för skolorna att arbeta med när det gäller verksamhetsområdet kompetensförsörjning är att: - Utveckla strategier för kompetensförsörjning och därmed även rekrytering; - Skapa strategier för olika rekryteringsmöjligheter; - Synliggöra kvinnor som är forskare och lärare; - Utveckla egna projekt för att förbättra strategierna kring skolans kompetensförsörjning. 8
Förslag till indikatorer för internt kvalitetsarbete samt som effektmätare i rektorskontrakten med skolorna Nedan följer förslag till indikatorer för det interna kvalitetsarbetet vid KTH. Indikatorerna skall årligen redovisas för universitetsstyrelsen. Utgångspunkten är att antalet indikatorer inom varje verksamhetsområde skall vara begränsat så att informationen blir fokuserad och överskådlig. Vidare skall den databas som byggs kunna redovisas både per skola och för hela lärosätet. Nationella jämförelser med andra tekniska universitet skall vara möjlig för en övervägande andel av indikatorerna. Målet är att ett antal av indikatorerna även skall vara internationellt jämförbara. Ett urval av indikatorerna skall ingå i rektorskontrakten och utgöra underlag till förhandlingarna vid förnyelse av dessa kontrakt (se sidan 12). Det senare innebär en regelbunden återkoppling mellan KTHs ledning och de enskilda skolorna. Grundutbildning Sökandetryck till grundutbildning som ger yrkesexamen. Data som baseras på antal förstahandssökande per yrkesprogram redovisas i HSVs 1 NUdatabas 2. Antal antagna studenter fördelade efter program och kön. Data som baseras på statistik från KTHs årsredovisning. Prestationsnivå inom programutbildningar i form av genomsnittligt antal poäng efter tre år fördelat på program. Data som redovisas i HSVs statistik över sökandetryck till lärosätenas utbildningar. Examina på avancerad nivå fördelade efter program och kön. Data som baseras på statistik från KTHs årsredovisning. Studietid i form av studietidens längd för examinerade per program. Data byggs upp i samarbete med KTHs skolor. Studentutbyte som mått på internationalisering i grundutbildningen. Data hämtas från HSVs NU-databas över antal in- respektive utresande studenter. Statistik byggs upp per skola och program. Även könsfördelningen dokumenteras. Sökandetryck och antagna inom magister- och masterprogram. Data byggs upp som visar antal sökande respektive antagna inom magister- och masterprogram. Även könsfördelningen dokumenteras. Lärartäthet i grundutbildningen. Data byggs upp utifrån antalet producerade HÅS inom respektive skola fördelat på lärarinsats mätt i heltidsekvivalenter. 3 1 Högskoleverket. 2 Högskoleverkets databas för nationell uppföljning. 3 Med lärare avses professor, universitetslektor, biträdande lektor, forskarassistent samt universitetsadjunkt. 9
Forskarutbildning Examinationsprestation inom forskarutbildning. Data som redovisar antalet doktorandstuderande mätt i heltidsekvivalenter fördelat per licentiat- och doktorsexamen Uppgifter återfinns i HSVs NU-databas och kompletteras med könsfördelning och data som byggs upp per skola. Försörjningsformer inom forskarutbildning. Antalet forskarstuderande mätt i heltidsekvivalenter utifrån angiven aktivitetsgrad, återfinns i Högskoleverkets NU-databas. Statistik över doktorandtjänster per skola inkluderande könsfördelning byggs upp. Externa relationer i form av antal industri- samt myndighetsdoktorander fördelat per skola och kön. Statistik byggs upp utifrån våra egna informationssystem. Antal examina inom forskarutbildning i genomsnitt under tre år fördelat på skola och kön. Statistik som hämtas från KTHs årsredovisning. Forskning Vetenskaplig publicering i form av antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter fördelat på vetenskapsområde. Data hämtas från ISI (Institute for Scientific Information, numera Thomson Scientific). Vetenskapliga citeringar i form av antalet citerade artiklar författade av KTH-forskare fördelat på vetenskapsområde. Data hämtas från ISI. Externfinansiering fördelat på skola och finansieringskällor. Data hämtas från KTHs årsredovisning. Samverkan Samverkan mellan forskning och grundutbildning. Redovisas utifrån indikatorn lärares forskningsaktivitet. Data som arbetas fram i KTHs projekt kring Research Assesment Exercise (RAE) 4. Examinerades etablering på arbetsmarknaden. Data byggs upp utifrån enkäter om etablering på arbetsmarknaden för examinerades inom grund- och forskarutbildning. Kompetensförsörjning Excellens i grundutbildningen. Antalet disputerade lärare fördelat på kön och skola. Data byggs upp utifrån KTHs interna informationssystem. Excellens i forskarutbildningen. Antalet handledare fördelat på kön och skola. Data byggs upp utifrån KTHs interna informationssystem. Forskningsintensitet. Forskande personal fördelat på kön och skola i form av andel arbetstid för forskning mätt i heltidsekvivalenter. 4 Research Assesment Excercise är det brittiska systemet för ranking av universiteten i Storbritannien. 10
Data byggs upp utifrån KTHs interna informationssystem. Lärarintensitet. Undervisande personal fördelat på kön och skola i form av andel arbetstid för undervisning mätt i heltidsekvivalenter. Data byggs upp utifrån KTHs interna informationssystem. 11
Förslag till indikatorer som kan ingå i rektorskontrakten med skolorna Grundutbildning Sökandetryck till grundutbildning som ger yrkesexamen. Data som baseras på antal förstahandssökande per yrkesprogram redovisas i HSVs 5 NUdatabas 6. Prestationsnivå inom programutbildningar i form av genomsnittligt antal poäng efter tre år fördelat på program. Data som redovisas i HSVs statistik över sökandetryck till lärosätenas utbildningar. Examina på avancerad nivå fördelade efter program och kön. Data som baseras på statistik från KTHs årsredovisning. Lärartäthet i grundutbildningen. Data byggs upp utifrån antalet producerade HÅS inom respektive skola fördelat på lärarinsats mätt i heltidsekvivalenter. 7 Forskarutbildning Examinationsprestation inom forskarutbildning. Data som redovisar antalet doktorandstuderande mätt i heltidsekvivalenter fördelat per licentiat- och doktorsexamen Uppgifter återfinns i HSVs NU-databas och kompletteras med könsfördelning och data som byggs upp per skola. Antal examina inom forskarutbildning i genomsnitt under tre år fördelat på skola och kön. Statistik som hämtas från KTHs årsredovisning. Forskning Vetenskaplig publicering i form av antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter fördelat på vetenskapsområde. Data hämtas från ISI (Institute for Scientific Information, numera Thomson Scientific). Vetenskapliga citeringar i form av antalet citerade artiklar författade av KTH-forskare fördelat på vetenskapsområde. Data hämtas från ISI. Externfinansiering fördelat på skola och finansieringskällor. Data hämtas från KTHs årsredovisning. Samverkan Samverkan mellan forskning och grundutbildning. Redovisas utifrån indikatorn lärares forskningsaktivitet. Data som arbetas fram i KTHs projekt kring Research Assesment Exercise (RAE) 8. 5 Högskoleverket. 6 Högskoleverkets databas för nationell uppföljning. 7 Med lärare avses professor, universitetslektor, biträdande lektor, forskarassistent samt universitetsadjunkt. 8 Research Assesment Excercise är det brittiska systemet för ranking av universiteten i Storbritannien. 12
Kompetensförsörjning Forskningsintensitet. Forskande personal fördelat på kön och skola i form av andel arbetstid för forskning mätt i heltidsekvivalenter. Data byggs upp utifrån KTHs interna informationssystem. 13