Mall (från L A TEX 1)

Relevanta dokument
L A T E X. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 4 september 2015

LAT E X. Fredrik Nordin November 2, Ludd. Fredrik Nordin LAT E X Ludd 1/29

Dokumentskrivning i L A TEX - En introduktion. Henrik Henriksson 27 mars 2018

Dokumentskrivning i L A TEX - En introduktion. 8 februari 2018

Introduktion till L A TEX för ingenjörer

LaTeX. Grunderna till dokumentsystemet LaTeX. Eric Elfving Institutionen för Datavetenskap (IDA)

TEX och L A TEX i desktop publishing

Titel. kurs uppgift. Författare A & Författare B cid@student.chalmers.se

Linköpings Universtitet. Ett projekt om LA TE X

L A TEX. Kapitel 7. LaTeX. 7.1 Stycken och rader. 7.2 Allmän struktur. 7.3 Kommandon med \ (bakstreck)

En introduktion till L A TEX

L A TEX introduktion. En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Lucas Hedström Mars 2017

Dataöverföringshastighet med penna och post-it-lappar

Introduktion till L A TEX

Ordbehandling. Föreläsning 4 L A TEX. Layout av text. Förberedelse inför laboration 3.

Dr. Johan Hagelbäck.

L A TEX. Kapitel 6. LaTeX. 6.1 Stycken och rader. 6.2 Allmän struktur

LaTeX. Kapitel 10. Special Relativity TEX och LaTeX. 1 Conclusions Allmän struktur. Albert Einstein June 30, 1905

Christian von Schultz. 16 september 2014

CTH/GU LABORATION 1 MVE /2013 Matematiska vetenskaper. Mer om grafritning

Extra hjälp till L A TEX-uppgift 2

Matematisk modellering

Laboration 10: LaTeX. Redovisning. Omgivningen document. Början. Instruktionerna nedan. Repetitionsuppgifter

En introduktion till rapportskrivning i L A TEX. Christian Persson Institutionen för fysik Umeå Universitet

Ordbehandling. Föreläsning 4 L A TEX. Layout av text. Förberedelse inför laboration 3.

Typsättning med TEX och L A TEX

Ekvationer. a 2 + b 2 = c 2 (1) a n + b n = c n

Slutprojekt: En undersökande jämförelse

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

LATEX-tips. Niklas Andersson och Malin Palö. Institutionen Matematiska vetenskaper vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola

TSKS06 - Rapportskrivning

TSKS06 - Rapportskrivning

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

Introduktion till L A TEXför humanister

Matematisk Modellering. Redovisning projekt 2. Redovisning projekt 3. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Matlabtenta. Föreläsning 4.

Grafritning och Matriser

T a b e l l e r - t a b l e s

Kapitel 3. Datorprogram för fysiker

Inför prov 1 i webbdesign

Typsättning med LaTeX

Användarmanual för. 1(1)

Planetrörelser. Lektion 4

Internet A. HTML Grunder Maximilien Chiang 1

Kapitel 7. LaTeX. 7.1 Stycken och rader. 7.2 Allmän struktur

Matematisk Modellering

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D

Instruktion för laboration 1

Introduktion till Word och Excel. 14 september 2008

Mall för Rapporter från MSI Dokumentklass för L A TEX 2ε Version 2.1

Vad vi ska prata om idag:

Demonstration av laboration 2, SF1901

Referenser med SLUs Harvardsystem i Sharelatex - användning av Zotero och Biblatex

de uppgifter i) Under m-filerna iv) Efter samlade i en mapp. Uppgift clear clc Sida 1 av 6

Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, Sagan om Citron

ATT RITA GRAFER MED KOMMANDOT "PLOT"

Svängningar - laborationsrapport + L A TEX-nyttigheter Fysik - mekanik och vågor (FAFA01) Första utkastet 12 maj 2014

Webbkurs för distriktsansvariga. Stockholm den 7 och 13 september 2011

Beräkningsvetenskap och Matlab. Vad är MATLAB? Vad är MATLAB? Användningsområden. Vad är MATLAB? Grunderna i Matlab. Beräkningsvetenskap == Matlab?

Laboration 4: Integration på olika sätt

Tentamen för kursen TME135 Programmering i Matlab för M1

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Introducerande övningar i HTML

P O R T A L S Y S T E M

Rekommendationer för L A TEX-dokument

Uppgift 1. (SUBPLOT) (Läs gärna help, subplot innan du börjar med uppgiften.) 1 A) Testa och förklara hur nedanstående kommandon fungerar.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

WEBDESIGN A - DTR 1210

Tabeller. Lektion 7. en tabellrubrikcell som centrerad och i fetstil.

GNU Octave under Cygwin Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola

Projektrapporten: Format och L A TEX -tekniker

Mer om funktioner och grafik i Matlab

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

2 Matrisfaktorisering och lösning till ekvationssystem

GNU Octave Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Matematisk Modellering

Linjär algebra med tillämpningar, lab 1

Grekernas världsbild. Gravitation & Newtons lagar. Aristoteles definition av rörelse. Aristoteles och de fyra elementen

4.4. Mera om grafiken i MATLAB

Funktioner och grafritning i Matlab

Labora&on 2 HTML och validering övningar/uppgi:er

Matematisk Modellering

Modell för fysikuppsatser

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Översikt. Texthantering med bl.a. kommandona cat, less och grep Omdirigering och piping Gnuplot. Linux 2 2 / 12

Department of Physics Umeå University 27 augusti Matlab för Nybörjare. Charlie Pelland

Introduktion till Beamer

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

PROGRAMMERING ÅK 9 INTRODUKTION

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Ord att kunna förklara

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

Transkript:

LATEX 2 1 / 23

Översikt Titel/författare/datum Sammanfattning/Abstract Innehållsförteckning Avsnitt/stycken Etiketter/referering System av ekvationer Tabeller Listor Referera till källor Inkludera programmeringskod 2 / 23

Mall (från L A TEX 1) Använd följande kod som mall till L A TEX 2: \ documentclass { article } \ usepackage [ utf 8]{ inputenc } \ usepackage [T 1]{ fontenc } \ usepackage [ swedish ]{ babel } \ usepackage { amsmath } \ usepackage { graphicx } \ begin { document }... \ end { document } Obs! [swedish]{babel} ger svenska namn på innehållsförteckning, sammanfattning, etc. 3 / 23

Titel/författare/datum Titel/författare/datum skrivs enklast enligt: L A TEX-kod:... \ title { Philosophiae Naturalis Principia Mathematica } \ author { Sir Isaac Newton } \ date {1687} \ begin { document } \ maketitle \ end { document } Obs! Titel/författare/datum anges i preamblen, men skapas i document -miljön. Resterande kommandon i övningen placeras i document -miljön. 4 / 23

Titel/författare/datum Philosophiae Naturalis Principia Mathematica Sir Isaac Newton 1687 1 5 / 23

Sammanfattning/Abstract Det finns en abstract-miljö att använda för Sammanfattning/Abstract: L A TEX-kod \ begin { abstract }... \ end { abstract } 6 / 23

Sammanfattning/Abstract Philosophiae Naturalis Principia Mathematica Sir Isaac Newton 1687 Sammanfattning Med all säkerhet skulle själva gravitationslagen ha blivit funnen och formulerad även utan Newton, och en eller annan skulle i sinom tid ha uppträtt och härur härlett Kepler's lagar och planeternas rörelse, en annan skulle ha funnit att även kometernas banor härur kunna härledas, en tredje skulle ha visat att planeternas massor på detta sätt kunna bestämmas, en fjärde att jordklotets avplattning härav är en nödvändig följd, en femte att vårdagjämningens precession är en konsekvens ur gravitationslagen, en sjätte hade förklarat ebb- och odfenomenen, en sjunde kunde måhända visa hur man ur ett fåtal observationer på jordens yta är i stånd att beräkna en komets eller planets bana kring solen, en åttonde, säkerligen inte utan hjälp av ett dussintal andra astronomer, skulle med mycken möda ha härlett och förklarat månens rörelse kring vår jord. Tid efter annan skulle måhända någon stor man ha uppträtt, som kunnat förklara två eller tre av dessa fenomen på en gång. 1 7 / 23

Innehållsförteckning Innehållsförteckning fås med kommandot \ tableofcontents Tips! För att bryta till ny sida: \ newpage 8 / 23

Innehållsförteckning Innehåll 1 Introduktion 3 2 Metod 3 2.1 Experiment.............................. 3 2.2 Simulering............................... 3 3 Resultat 3 3.1 Experiment.............................. 3 3.2 Simulering............................... 3 4 Discussion 3 A Utrustning 3 2 9 / 23

Avsnitt/Stycken Avsnitt separeras med kommandot \ section { Namn } Det finns även \ subsection { Namn } \ subsubsection { Namn } för underavsnitt. Stycken med indentering fås med en blank rad. 10 / 23

Etiketter/referering En etikett ges med kommandot \ label { fig : lisebergshjulet } Det går sedan att referera till etiketten enligt \ ref { fig : lisebergshjulet } Det går att referera till tabeller, figurer, ekvationer m.m. Obs! För tabeller och figurer placeras etiketten i \caption{} 11 / 23

Etiketter/referering Figur 1: Lisebergshjulet Lisebergshjulet kan ses i figur?? LATEX-kod: \ begin { figure } \ begin { center } \ incl ude gr ap hi c s [ width =0.3\ textwidth ]{ l is e be rg sh j ul et. jpg } \ caption {\ label { fig : li se be r gs hj ul e t } Li s eb er gs h ju le t } \ end { center } \ end { figure } L iseb erg sh ju le t kan ses i figur \ ref { fig : l is eb er g sh ju le t } 12 / 23

System av ekvationer Om du har ett system av ekvationer kan det bli klumpigt med equation-miljön. Två vanliga lösningar: split och align 13 / 23

System av ekvationer A = B + C K = L 2 + M 3 Q = P 5 (1) L A TEX-kod: \ begin { equation } \ begin { split } A &= B + C \\ K &= L^2 + M^3 \\ Q &= -P^5 \ end { split } \ end { equation } (\\ ger ny rad, & anger var ekvationerna ska justeras) 14 / 23

System av ekvationer A = B + C (1) K = L 2 + M 3 (2) Q = P 5 (3) L A TEX-kod: \ begin { align } A &= B + C \\ K &= L^2 + M^3 \\ Q &= -P^5 \ end { align } 15 / 23

Tabeller Tabell 1: Antalet plockade frukter per dag Äpplen Päron Måndag 4 12 Tisdag 3 17 16 / 23

Tabeller L A TEX-kod: \ begin { table } \ caption { Antalet plockade frukter per dag } \ begin { tabular }{l cc} & Ä pplen & Pä ron \\ \ hline Må ndag & 4 & 12 \\ Tisdag & 3 & 17 \ end { tabular } \ end { table } 17 / 23

Tabeller \begin{table} : Tabellmiljö (för etikett och positionering) \begin{tabular}{} : Specificerar tabellens utformning {l cc} : antal kolumner (3, lika många som bokstäverna) och textens justering i kolumnerna (l = left, r = right, c = center). anger att vi vill ha ett vertikalt streck som separerar kolumnerna. & : nästa cell vågrätt \\ : nästa rad \hline : horisontell linje 18 / 23

Listor Onumrerade punktlistor görs enligt: L A TEX-kod: \ begin { itemize } \ item Ä pplen \ item Bananer \ item Pä ron \ end { itemize } Äpplen Bananer Päron Numrerade punktlistor görs enligt: L A TEX-kod: \ begin { enumerate } \ item Ä pplen \ item Bananer \ item Pä ron \ end { enumerate } 1. Äpplen 2. Bananer 3. Päron 19 / 23

Referera till källor [1] Albert Einstein, Zur Elektrodynamik bewegter Körper, Annalen der Physic, 17:891-921, 1905. L A TEX-kod: \ begin { thebibliography }{10} \ bibitem { Einstein 1905} Albert Einstein, \ emph { Zur Elektrodynamik bewegter Kö rper }, Annalen der Physic, 17:891-921, 1905. \ end { thebibliography } Referera till källan i texten: \ cite { Einstein 1905} 20 / 23

Inkludera programmeringskod test.m: x = 0:pi/100:2*pi; y = sin(x); plot(x,y) För att inkludera kod behövs paketet listings (laddas i preamblen) L A TEX-kod: \ lstset { language = Matlab } \ lstinputlisting { test.m} Resultat: x = 0: pi /100:2* pi; y = sin (x); plot (x,y) 21 / 23

Sammanfattning Titel/författare/datum Sammanfattning/Abstract Innehållsförteckning Avsnitt/stycken Etiketter/referering System av ekvationer Tabeller Listor Referera till källor Inkludera programmeringskod 22 / 23

Lycka till på labben! 23 / 23