Ris eller ros i svensk press?

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Medie- och kommunikationsvetenskap Emelie Pettersson Ris eller ros i svensk press? En studie om Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010 Praise or Blame in Swedish Press? A study of the framing of the Swedish Deomcrats in two Swedish newspapers during the election campaign of 2010 C-uppsats, 15 hp Informationsprogrammet Termin: Handledare: Examinator: HT2010 Christer Clerwall Jakob Svensson Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Tack till...min uppsatshandledare, Christer Clerwall....Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, för diverse lästips under skrivandets gång....tove Caris, biblioteksassistent på Karlstads universitetsbibliotek, som sparade DN, som användes till undersökningen....personalen på Partille bibliotek, som bidrog med saknade DN....Henrik Brors, chef för politikerredaktionen på DN, som även han bidrog med saknade tidningar....irina Halling, kvalitetsredaktör på Expressen, för distribuering av saknade tidningar....linn Grönkvist, Jonas Anghammar, Ida Tengroth, Caroline Sjöberg, Sara Wall och övriga vänner som på olika sätt varit till stor hjälp. 2

Sammanfattning Titel: Ris eller ros i svensk press? en studie av Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010 Författare: Emelie Pettersson Handledare: Christer Clerwall Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades i tidningarna Dagens nyheter och Expressen, inför valet 2010. Studien ämnar även kunna finna likheter eller skillnader i gestaltningen, i morgonpress respektive kvällspress. Teori: Studien har en tydlig teoretisk utgångspunkt, gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin belyser mediers makt i dess olika form, på olika nivåer och med olika genomslagskraft. Studien utgår främst från Robert Entmans tankar om mediers gestaltningar. Vidare blir även forskning om läsning och läsbeteende centralt. Den delen belyser hur vi läser och vilken roll rubriker och bilder spelar för vårt åsiktsbildande. Metod: Undersökningen har utgjorts av innehållsanalyser. Fenomenet mixed methods har tillämpats, vilket innebär att en och samma undersökning tar två riktningar, för att komplettera varandras brister. Undersökningen har alltså haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa innehållsanalysen har tillämpats på 103 artiklar, och utifrån de mönster som framkommit, har den kvalitativa innehållsanalysen sedan applicerats på 7 artiklar. Resultat: Resultatet visar att Sverigedemokraterna har gestaltats i negativ klang i majoriteten av artiklarna. Om partiet var huvudperson i artiklarna, var gestaltningen oftast negativ. Då Sverigedemokraterna gestaltades på neutralt vis, var de istället oftast inte artikelns huvudperson. Det var även så att partiet oftast gestaltades med hjälp av negativt laddade ord. Partiet fick dessutom i majoriteten av fallen inte komma till tals i artiklarna. Dagens nyheter och Expressen har visat på mer skillnader än likheter i sina gestaltningar, men dessa skillnader blir trots allt inte så stora i praktiken, då båda tidningarna främst levererar en övervägande negativ bild av partiet. Nyckelord: Makt, gestaltningsteorin, Sverigedemokraterna, valrörelsen, läsbeteende. 3

Abstract Title: Praise or Blame in Swedish Press a study of the framing of the Swedish Deomcrats in two Swedish newspapers during the election campaign of 2010. Author: Emelie Pettersson Tutor: Christer Clerwall Course: Media and Communication Studies III Purpose: The purpose of this paper is to find out how the Swedish Democrats was framed in the newspapers Dagens Nyheter and Expressen in the election campaign of 2010. The paper also aims to find similarities and differences in the framing of the party in morning newspapers and tabloids. Theory: This paper has a distinct theoretical point of departure, framing theory. Framing theory sheds a light on the power of media in its different forms, on all levels, and its different kinds of impact. The paper departs mainly from thoughts of Robert Entman about the different depictions of media. Further on, research about reading and behaviour of reading also becomes central. That part raises how do we read and what role head lines and images play in our formation of opinions? Method: The study has been done with analyses of content. Mixed methods have been applied to the study, which means that the same study has been made in both a quantitative way and a qualitative way, in order to supplement each other s shortages. The quantitative analyses of content have been applied to 103 articles and from patterns revealed in those analyses the qualitative analyses of content has been applied on seven articles. Result: The result of the study shows that the Swedish Democrats has been framed in a negative way in the majority of the articles included in the study. If the party was the main subject in the articles the framing was most of the times negative. The times when the Swedish Democrats was portrayed in a neutral manner they were not the main subject of the article. The party was in the articles often framed with negatively charged words. In addition to this the party was in a majority of the articles not quoted or invited to speak their part. Dagens Nyheter and Expressen has during the study shown several differences in their portrayals of the party, although these differences are not as extensive in theory since both papers at first hand has chosen a negative image of portrayal of the party. Key words: Power, Framing theory, The Swedish Democrats, Election campaign, Behaviour of reading 4

Innehåll 1. Inledning... 7 1.2 Bakgrund... 7 1.3 Syfte... 8 1.4 Frågeställningar... 8 1.5 Avgränsningar... 8 1.6 Definitioner... 9 1.7 Disposition... 11 2. Tidigare forskning... 12 2.1 Forskning om valrörelsers och partiers rapportering i svenska nyhetsmedier... 12 2.2 Forskning om Sverigedemokraternas gestaltning i svenska nyhetsmedier... 13 3. Teori... 14 3.1 Teoridiskussion... 14 3.2 Gestaltningsteorin (Framing theory)... 14 3.2.1 Hur fungerar mediers gestaltningar?... 15 3.2.2 Gestaltningars plats i politiska nyheter... 16 3.2.3 Olika typer av gestaltningar... 17 3.3 Forskning kring läsbeteende och läsprocessen... 19 3.3.1 Läsning, scanning och ingångspunkter... 19 4. Metod... 21 4.1 Metodval... 21 4.2 Kvantitativ innehållsanalys... 22 4.2.1 Kodschema... 23 4.2.2 Genomförande... 23 4.3 Kvalitativ innehållsanalys... 24 4.3.1 Analysfrågor... 25 4.4 Urval... 25 4.4.1 Urval för kvantitativ ansats... 26 4.4.2 Urval för kvalitativ ansats... 26 4.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet... 26 5. Resultat... 29 5.1 Resultat av kvantitativ innehållsanalys... 29 5.1.1 Vad handlade artiklarna om?... 29 5.1.2 Positiv eller negativ framställning?... 31 5.1.3 Säger en bild mer än tusen ord?... 33 5

5.1.4 Vem får komma till tals?... 35 5.1.5 Vanliga och ovanliga gestaltningar... 37 5.2 Resultat av kvalitativ innehållsanalys... 42 5.2.1 SD i förhållande till andra partier... 42 5.2.2 Positivt och negativt... 42 5.2.3 Värdeladdade ord och formuleringar... 42 5.3.4 Olika gestaltningstyper... 43 6. Analys... 45 6.1 Konflikter, hästkapplöpning och andra gestaltningar... 45 6.2 Nyckelord och formuleringar... 46 6.3 Mediers gestaltningar hur påverkas publiken?... 46 6.4 Positiv och negativ gestaltning... 48 6.5 Politiken och dess olika medieutrymmen... 48 6.6 Expressen och Dagens nyheter som katt och hund, eller lika som bär?... 49 6.6.1 Lika som bär... 49 6.6.2 Som katt och hund... 49 6.6.3 Hur betydande är olikheterna?... 51 6.7 2010 års val ett val som alla andra?... 51 7. Slutsatser och slutdiskussion... 52 7.1 Sverigedemokraterna har fått mer ris än ros... 52 7.2 Expressen och DN som katt och hund, fast ändå lika som bär... 52 7.3 Inte ett val som alla andra... 53 7.4 Slutdiskussion... 53 8. Förslag på framtida forskning... 56 9. Figurförtäckning... 57 10. Referenser... 58 10.1 Litteratur... 58 10.2 Forskningsrapporter... 58 10.3 Uppsatser... 59 10.4 Elektroniska källor... 59 Bilaga 1 Tabell till resultat artikelns huvudämne annat... 60 Bilaga 2 - Kodschema för kvantitativ innehållsanalys... 61 Bilaga 3 - Kodinstruktioner till kvantitativ innehållsanalys... 64 Bilaga 4 - Analysfrågor för kvalitativ innehållsanalys... 68 6

1. Inledning Perioden inför ett val, valrörelsen, blir mer och mer intensiv för varje nytt val vi ställs inför. De politiska partierna försöker synas överallt, och de vill inget hellre än att framställa just sitt parti som det bästa för Sverige. Partierna kan förmedla just deras åsikter i valstugorna eller på partiets egen hemsida. Men, det finns ett starkt organ i dagens samhälle som de alla önskar att de kunde styra, samt försöker styra, men får det aldrig helt i sitt våld: Medierna. Medierna, i detta fall tidningarna, har historiskt sett haft stor inverkan på publikens åsiktsbildning. Medierna har haft större inverkan än politikerna själva när det kommer till vilken röstsedel publiken slutligen väljer att lägga i valurnan. Denna studie ämnar därigenom, med bakgrund av bland annat Entmans och Strömbäcks syn på gestaltningsmakt, att studera hur det svenska partiet Sverigedemokraterna har framställts och gestaltats under valrörelsen 2010. Tidigare forskning påvisar tendenser om att partiet målats upp i en övergripande negativ klang. Om samma tendenser syns även i samband med valet vi tidigare i år genomgått, att Sverigedemokraterna fått en negativ framställning, och ändå kommit in i riksdagen, vad beror det på? Det bör även nämnas att denna uppsats inte tar någon politisk ställning. 1.2 Bakgrund Det var mot slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet man började ifrågasätta den gamla föreställningen om maktlösa medier, för att byta ut den mot föreställningen om mäktiga medier. En förklaring till detta grundar sig i den förändring som skedde i samhället under den perioden, och framförallt i politiken. Samtidigt som partipressens position försvagades, förändrades politiska attityder och beteenden. I takt med sjunkande partiidentifikation, ökad väljarrörlighet och ökad politikermisstro, kunde medierna gå från maklösa till mäktiga. Fler dörrar hade öppnats, och fler väljare var mottagliga för mediers påverkan 1. För de allra flesta svenska medborgare utgör idag massmedia den viktigaste källan till information i frågor gällande både politik och samhälle 2. Inför valrörelsen 2006 genomförde Demokratiinstitutet en enkätundersökning som skulle bevisa vilken informationskälla som var den absolut viktigaste gällande vad som händer under valrörelsen. Den källa som ansågs som absolut viktigast var tidningar, och den källa som ansågs minst viktig var personlig kontakt med partipolitiker 3. Detta resultat understryker vikten av att politiska partier snarare kommunicerar med och påverkar mediernas makt över dagordning och gestaltning, jämfört med att kommunicera direkt till väljarna. Om man går tillbaka i historien, finns det idag nio undersökta valrörelser. Samtliga har visat på att det finns ett klart samband mellan den bild av partierna som förmedlas i medierna och partiernas valresultat 4. 1 Strömbäck, Jesper. Makt, medier och samhälle. Stockholm: SNS Förlag, 2009, s. 87 2 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper. >En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006< Väljarna, partierna och medierna. Stockholm: SNS Förlag, 2009, s. 17 3 Ibid. s. 17f 4 Nord & Strömbäck, Väljarna, partierna och medierna, s. 19 7

Valrörelsen har haft, och har fortfarande ett starkt nyhetsvärde 5. Både rikstäckande och lokala medier fylls till bredden med nyheter som på något vis behandlar ett politiskt parti eller dess politiker. I valet 2006 var det hela 58 % av väljarna som bestämde sig för vilket parti de skulle rösta på under själva valrörelsen. En tredjedel av dessa bestämde sig inte för än sista veckan. Det var också nästan 20 % som bytte parti under valrörelsen 6. Under valrörelsen 2006 var det Socialdemokraterna och Moderaterna som fick störst medieutrymme. Dock följde övriga partier ungefär samma mönster och hade ungefär likvärdig nivå av både positiv och negativ omnämning i media. Det fanns dock ett parti som tydligt avvek från detta mönster: Sverigedemokratrena, som i majoriteten av fallen omnämndes i en klar negativ tappning 7. De små partierna fick i valet 2006 sammanlagt 5,67 % av rösterna 8. Sverigedemokraterna fick i valet 2,93 % av rösterna 9. Sverigedemokraternas valresultat förbättrades ytterligare i valet 2010, där de lyckades kliva över gränsen för 4 %, och fick med sina 5,7 % av rösterna hela 20 mandat i riksdagen 10. Sverigedemokraterna, ett parti som grundades 1988 av Leif Ericsson och Jonny Berg, och som sedan 2005 leds av Jimmie Åkesson 11 Med anledning av den tidigare nämnda undersökning som gjorts gällande medborgarnas viktigaste informationskälla, samt att tidningar har visat sig väga tyngst när det gäller att sätta medborgarnas dagordning, känns pressen som det medium som blir mest angeläget att undersöka. 1.3 Syfte Syftet med den här undersökningen är att kartlägga hur Sverigedemokraterna gestaltades i svensk press inför riksdagsvalet 2010. Undersökningen ämnar även undersöka om partiets gestaltning är lika eller skiljer sig åt i kvällspress respektive morgonpress. 1.4 Frågeställningar Med anledning att göra syftet mer specifikt finns som underlag för undersökningen två frågeställningar. Hur gestaltades Sverigedemokraterna i Dagens nyheter och Expressen inför riksdagsvalet 2010? Kan man se likheter eller skillnader gällande partiets gestaltning i kvällspress respektive morgonpress? 1.5 Avgränsningar För att belysa de frågeställningar som finns, kommer undersökningen fokusera på en kvällstidning och en morgontidning. I detta fall kvällstidningen Expressen och morgontidningen Dagens nyheter. 5 Ibid. s. 180 6 Ibid. s. 12 7 Ibid. s. 187 8 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/r/rike/roster.html (2010-09-20) 9 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/r/rike/ovriga.html (2010-09-20) 10 http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/r/rike/index.html (2010-12-12) 11 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ (2010-11-17) 8

Studien har begränsats till att inkludera alla artiklar som publicerats i Dagens nyheter och Expressen, från och med 6 september till och med 19 september, som alla på något vis har berört Sverigedemokraterna. Valdagen 2010 ägde rum 19 september 12. Frågan om varför studien begränsas till tidningar är av den anledning att det finns tidigare forskning som visar på att det är pressen som bestämmer agendan för både radio och TV. Inför valrörelsen 2006 gjorde dessutom Demokratiinstitutet en enkätundersökning som skulle visa vilken informationskälla som anses som den absolut viktigaste under en valrörelse. Det visade sig att tidningen ansågs som det viktigaste mediet. 13 Trots att artiklarna i många fall är de samma på internet som i papperstidningen, har internet uteslutits från studien. Läsbeteendet ser olika ut i tidningar respektive internet, och de båda bör därför inte undersökas inom ramen för denna studie. 1.6 Definitioner Nedan följer ett antal definitioner som går att koppla till studien. Vissa kan tyckas självklara, men för den mindre insatte läsaren kan vissa skillnader och begrepp vara högst relevanta. Makt Makt innebär möjligheten att påverka. Någon som tror sig ha mer makt än någon annan, kommer i större utsträckning försöka påverka 14. Massmedier Till begreppet massmedier räknas dagspress, radio, TV och till viss utsträckning internet 15. I denna studie ämnar begreppet främst att beskriva dagspress. Gestaltningsmakt Gestaltningsmakten handlar om mediers inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i 16. Gestaltning En gestaltning är ett uttryck för att medvetet eller omedvetet organisera och beskriva en viss information. En gestaltning formas genom en mängd faktorer. Sådana faktorer kan exempelvis vara val av ord, vilken fakta som presenteras, berättarperspektiv, källor eller olika betoningar 17. 12 http://www.val.se/valet_2010/ (2010-12-12) 13 Nord & Strömbäck, Väljarna, partierna och medierna, s. 17f 14 Strömbäck, Den medialiserade demokratin, s. 149 15 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela. Massmedier. Stockholm: Scandbook, 2008, s. 15 16 Strömbäck, Den medialiserade demokratin, s. 48 17 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 121 9

Eye-tracking Studier av ögonrörelser. Innebär att man mäter exakt hur och var en person tittar. Effektiv metod då man vill förstå den tysta läsprocessen 18. Nyhetsartikel I den här studien avser definitionen ett redaktionellt material som publicerats i en tidning, och som informerar om en specifik nyhet. Vanligtvis är en artikel uppbyggd av en rubrik, en ingress och en brödtext 19. Debattartikel Ordet debatt definieras som ordnat offentligt meningsutbyte i viss fråga. 20 I den här studien avser definitionen av debattartikel ungefär samma sak, fast i skrift. Ett uttrycksmedel där person kan förmedla sina åsikter inom ett visst ämne. Påminner till genren ofta om en insändare, fast med större omfång, mer framträdande plats, och ofta författad av en framstående person som går att koppla till frågan 21. Krönika I den här studien avser definitionen en fritt skriven text, ofta om ett aktuellt ämne. En krönika är ofta skriven av tidningens kolumnist eller av en gästkrönikör 22. Ledare Den första texten i övre vänstra hörnet, på den första annonsfria sidan av en tidning. Ofta en osignerad artikel som uttrycker tidningens åsikter gällande en specifik och aktuell fråga 23. Rubrik Artikelns överskrift som ska locka till vidare läsning av brödtexten 24. Ingress Början på en artikel, där det viktigaste eller mest väsentliga av brödtexten sammanfattas. Denna text är ofta fetstilt 25. Brödtext Löpande text i en artikel 26. SD Förkortning för Sverigedemokraterna. 18 Sternvik, Josefine. Ögonrörelsestudier och dagstidningsläsning. En forskningsöversikt. Göteborg. JMG, Göteborgs universitet, 2004, s. 4 19 Exempel på nyhetsartikel: http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-dominerar-sociala-medier_4616377.svd (2010-12-31) 20 http://www.ne.se/debatt (2010-12-31) 21 Exempel på debattartikel: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5978707.ab (2010-12-31) 22 Exempel på krönika: http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article7830299.ab (2010-12-31) 23 http://www.ne.se/ledare/1183592 (2010-12-15) 24 http://www.ne.se/rubrik (2010-12-12) 25 http://www.ne.se/ingress (2010-12-12) 26 http://www.ne.se/br%c3%b6dtext (2010-12-12) 10

DN Förkortning för Dagens nyheter. 1.7 Disposition Efter att det första kapitlet nu lidit mot sitt slut, syns nu nedan en kort sammanfattning om vad som kommer belysas i kommande kapitel. Kapitel två i denna uppsats redogör för tidigare forskning. Här har både forskning kring valrörelser samt forskning om SD en tydlig plats. I kapitel tre presenteras det teoretiska ramverk som är av betydelse för studien och dess undersökningar. Vilka metoder som valts ut och varför presenteras i kapitel fyra. Här redogörs noggrant för de olika undersökningarna, samt tankar om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. I kapitel fem redogörs för resultatet, både den kvalitativa delen och den kvantitativa delen. Resultatet följs av kapitel sex, som består av en analys där resultatet kopplas till de teoretiska utgångspunkterna. Analysen avslutas av en kortare diskussion, där möjliga orsaker och konsekvenser tas upp. Kapitel sju sammanfattar de viktigaste slutsatserna. Förslag på framtida forskning tas upp i kapitel åtta. Slutligen presenteras en figurförtäckning samt en referenslista. Allra sist presenteras uppsatsens tillhörande bilagor. 11

2. Tidigare forskning Forskning kring Sverigedemokraterna har inte gjorts i någon större utsträckning. I detta kapitel redogörs för tidigare forskning om hur Sverigedemokraternas tidigare har gestaltats samt tidigare forskning om gestaltning av valrörelser. 2.1 Forskning om valrörelsers och partiers rapportering i svenska nyhetsmedier Kent Asp, professor på JMG vid Göteborgs universitet, är projektledare för projektet Medievalsundersökningarna. Detta projekt har pågått sedan valet 1979, och studerar varje vals bevakning i press, radio och TV. Undersökningarna har innefattat mediernas betydelse för valutgången samt vad som påverkar mediebilderna 27. Undersökningen från 2002 visar att tidningen Dagens nyheter presenterade en ganska neutral rapportering, med viss gynnsamhet till de borgerliga partierna. Även tidningen Expressen presenterade en relativt neutral bild, men även de med viss gynnsamhet till de borgerliga partierna. Bland morgontidningarna var Svenska dagbladet den tidning som gav mest positiv borgerlig rapportering. Bland kvällstidningarna var Expressen den tidning som rapporterade mest till de borgerligas fördel. 28 Undersökningen från valet 2006 fick inte samma resultat. Expressen höll sig fortfarande relativt neutral, men var fortfarande den tidning som var mest gynnsam mot de borgerliga. Den stora förändringen syntes i morgonpressen. Svenska dagbladet var inte längre den tidning som mest gynnade de borgerliga, utan hade rört sig närmare en neutral rapportering. Dagens nyheter å andra sidan, visade sig ha rört sig betydligt mer till höger på axeln, och visade sig ge en övervägande gynnsam rapportering för de borgerliga partierna. Både undersökningen från 2002 och den från 2006 visar att Aftonbladet är den tidning som är mest gynnsam mot Socialdemokraterna 29. Asp har även redovisat en rapport berörande mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. Denna hävdar att medierna ska granska och kontrollera de som innehar makt i samhället, samt redogöra för dessa fakta på ett sådant sätt att medborgarna kan ta del av opartisk information och i sin tur bilda sin egen åsikt i frågan. 30 Resultatet från Asps undersökningar, under närmare 30 års tid, har visat att medierna hittills har uppfyllt dessa krav 31. Asps forskning har visat att den bild som ges av partierna i medierna, har inverkan på partiernas valresultat. Det resultatet har framgått via alla nio av de befintliga undersökningarna i projektet. Det syntes tydligt även efter valet 2006. De två riksdagspartier som drabbades av övervägande negativ rapportering 27 http://www.jmg.gu.se/forskning/pagaende_projekt/medievalsundersokningarna/ (2010-11-23) 28 Asp, Kent. Medieval 2002 partiskheten och valutgången. En studie av valrörelsens medialisering. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet, 2002 s. 44 29 Asp, Kent. Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet, 2006, s.41 30 Asp, Kent. Fairness, Informatieveness and Scrutinity-The Role of News Media in Democracy. Nordicom Review, Jubilee Issue, s. 31-49, 2007, s. 33ff 31 Ibid. s. 31 12

vad Socialdemokraterna och Folkpartiet, som båda fick ett försämrat valresultat. Centerpartiet och Moderaterna fick istället genomgående positiv publicering, och fick dessutom ett förbättrat valresultat 32. Något som dock genomsyrar all svensk journalistik är att de är lika på den punkt då det gäller ett partis framgång eller motgång i medierna. Om ett parti får ris eller ros, slår samma bild av ett parti i alla nyhetsmedier 33. På så vis menar Asp att det finns ett samband mellan hur medierna framställs i media, och vilket stöd partiet får av väljarna. Han menar således att ett partis popularitet blir en konsekvens av medierna nyhetsvärdering. Han understryker dessutom att man inte kan dra någon slutsats om att större partier över lag får en mer fördelaktig omrapportering i medierna, jämfört med de små 34. Asp har även kartlagt rapporteringen gällande de små partierna. Studien från 2006 visade att de små partierna fick liknande medieutrymme. Enda undantaget var Sverigedemokraterna, som under sista månaden av valrörelsen fick mer uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet var dock i princip genomgående i negativ klang 35. Även Lars Nord och Jesper Strömbäck har studerat valrörelser, och fått resultat i samklang med de resultat som Kent Asp redogjort för. Rapporteringen gjordes efter valet 2002 i det litterära verket Valfeber och nyhetsfrossa, samt efter valet 2006 i verket Väljarna, partierna och medierna. 2.2 Forskning om Sverigedemokraternas gestaltning i svenska nyhetsmedier Camilla Petersson, vid Karlstads universitet, skrev under vårterminen 2010 en D-uppsats som behandlar ämnet. Hennes undersökning har haft fokus på hur Sverigedemokraterna har gestaltats i svenska medier samt undersökt vilka förklaringar journalister har gett till gestaltningen 36. Hennes undersökning har visat att Svenska dagbladet och Aftonbladet båda tycker att det är viktigt att ge Sverigedemokraterna samma utrymme som övriga partier. Undersökningen har även visat att alla hennes undersökta tidningar (Svenska dagbladet, Dagens nyheter, Aftonbladet och Expressen) ger dem medieutrymme. Svenska dagbladet presenterade flest nyhetsartiklar i antal, och Expressen minst i antal. Det var också den egna tidningen, alltså inte frilansare eller nyhetsbyrå, som skrivit de flesta av artiklarna. Majoriteten av artiklarna behandlar politik, med fokus på opinionssiffror och invandring. Detta förklarar journalister från Svenska dagbladet och Aftonbladet med att det beror på Sverigedemokraternas huvudfråga gällande invandring. Hennes undersökning visar dessutom att alla artiklar om Sverigedemokraterna var i negativ klang 37. 32 Asp, Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, s. 82 33 Asp, Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, s. 82 34 Asp, Fairness, Informatieveness and Scrutinity-The Role of News Media in Democracy, s. 44 35 Asp, Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, s. 73 36 Petersson, Camilla. Hur väljer medierna att gestalta Sverigedemokraterna? En analys av mediernas makt i några svenska tidningars webbupplagor. Karlstads universitet, 2010, s. 2 37 Ibid. s. 81 13

3. Teori I detta kapitel kommer ett relevant teoretiskt ramverk belysas. Svar ges både på vilka som har valts och varför andra har valts bort. 3.1 Teoridiskussion Den teori som för denna studie kommer behandlas, belyser mediers makt. Mediers makt som diskuteras i olika former och på olika nivåer, med olika genomslagskraft. I detta fall makten över publikens åsikter om hur de uppfattar något efter att de tagit del av information via medier. Majoriteten fokus hamnar på gestaltningsmakten, som är den teori med mest relevans för både den politiska kommunikationen och mediers makt 38. Vidare kommer detta teoretiska kapitel att belysa tidigare forskning om läsning och läsbeteende. Hur läser vi egentligen, och vilken roll spelar rubriker och bilder för läsningen? Denna del som berör läsning och läsbeteende, har främst sin roll som verktyg, i skapandet av kodschema och analysfrågor till de båda innehållsanalyserna. Om vi endast läser utvalda delar av en text, kan det vara så att olika vinklingar eller gestaltningar blir, av textmakaren, strategiskt placerade? Två teorier som kan ses som relevanta för undersökningen, dagordningsteorin (agenda setting) samt tvåstegshypotesen, har valts bort. Dagordningsteorin innebär att de frågor som massmedierna väljer att belysa och ge utrymme, är de frågor som publiken anser vara de viktigaste 39. Denna teori har valts bort av den anledning att studien främst ämnar undersöka hur partiet har gestaltats utifrån de frågor som redan finns på dagordningen, snarare än vilka frågor som fått utrymme. Dagordningsteorin blir dessutom mindre intressant när undersökningen endast fokuserar på ett parti utan något annat att jämföra med. Tvåstegshypotesen har i sin tur valts bort av den anledningen att publiken inte får det största utrymmet i denna undersökningen. Tvåstegshypotesen innebär att åsikter kan ges till publiken från massmedierna via opinionsledare som yttrar det som massmedierna rapporterar 40. Kort så ämnar undersökningen fokusera på hur pressen gestaltar partiet snarare än hur opinionsbildare gestaltar det som pressen yttrar. 3.2 Gestaltningsteorin (Framing theory) Att gestalta innebär att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dem mer framträdande i en kommunicerande text, på ett sätt som föreslår vissa specifika problembeskrivningar, orsaksförklaringar, moraliska värderingar och/eller sätt att lösa problem 41 Ovanstående citat kommer från Robert Entman, som vidare har beskrivit mediers gestaltningar, och tillskrivit dessa gestaltningar fyra egenskaper. Det ovan nämnda citatet är något av kärnan i hans syn på gestaltningar. Gestaltningens första egenskap innebär att definiera ett problem. Dessa problem mäts och framställs vanligtvis i termer av gemensamma kulturella värderingar. Andra egenskapen är att gestaltningen påvisar orsaker till och vad som skapat problemet. Den tredje egenskapen går ut på att uttrycka 38 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 118 39 http://www.ne.se/agenda-setting (2011-01-30) 40 http://www.ne.se/tv%c3%a5stegshypotesen (2011-01-30) 41 Entman, Robert. >Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm< Journal of Communication, vol. 43(3), s. 51-58, 1993, s. 52 14

värderingar samt moraliska omdömen om de aktörer som medverkat till befintligt problem. Slutligen, gestaltningsegenskap fyra, som lyfter möjliga effekter som orsakats av problemet, samt bidrar med medel som kan fungera som möjliga lösningar. Entman beskriver att en enda mening i en text kan innehålla flera gestaltningsegenskaper, samtidigt som ett flertal meningar i samma text kan vara helt uteslutna från gestaltningar. En befintlig gestaltning behöver inte heller innehålla alla fyra ovan nämnda egenskaper, i vissa texter kan man ibland endast finna en enda gestaltningsegenskap 42. Vidare kan gestaltningar återfinnas i fyra olika skeden av kommunikationsprocessen. Hos sändaren, i texten/budskapet, hos mottagaren samt i den rådande kulturen. Sändarna, i detta fall journalisterna, gör medvetna eller omedvetna gestaltningsval som kommer att återspeglas senare under processen. Journalistens egna kognitiva scheman påverkar alltså vad och hur något ska berättas. Texten är i sin tur fylld av gestaltningar. Gestaltningarna uppenbaras av närvaro eller frånvaro av viktiga nyckelord, påverkansfraser, olika stereotypa bilder samt informationskällor och meningar som på olika vis ger förstärkta bilder av viss fakta. Sedan guidas mottagaren i sitt tänkande och sina slutsatser. Här återspeglas, eller återspeglas inte sändarens mål och intentioner med sin gestaltning. Slutligen inryms ett antal gemensamma värden i kulturen, ett samspråk om gestaltningar som stämmer överens för hur de flesta i en social grupp tänker. Gemensamt för gestaltningarna på dessa fyra olika platser av kommunikationskedjan, är att de inkluderar likadana funktioner. Dessa funktioner försöker, som tidigare nämnt, konstruera och argumentera för ett specifikt problem, redovisa möjliga orsakssammanhang samt bidra med utvärdering och/eller en lösning 43. Den liknelse som brukar göras, om att medierna endast speglar verkligheten, har inte stöd i någon forskning. Dock finns ett faktum om att världen är obegränsad, medans mediers format blir begränsat. Begränsat i det avseende att alla värderingar och gestaltningar präglas av de val som görs av medieredaktionerna samt av varje enskild journalist 44. Tankarna i denna del av kapitlet är relevant för att kunna analysera hur gestaltningarna tar plats i texterna och vilka delar de vill framhäva. 3.2.1 Hur fungerar mediers gestaltningar? Varje människa strävar alltid efter att skapa mening i tillvaron, viket i sin tur gör det ofrånkomligt att ständigt skapa gestaltningsprocesser. Varje gång kommunikation uppstår, gestaltas verkligheten på ett sätt eller ett annat. Denna gestaltning gäller övergripande för alla människor, för såväl politiker, och inte minst viktigt för den här studien, journalister 45. Denna syn på gestaltning går emot den annars vanliga metafor, om nyhetsmedier som en objektiv spegelbild av verkligheten. 42 Ibid. s. 52 43 Entman, Journal of Communication, s. 52f 44 Strömbäck, Den medialiserade demokratin, s. 41 45 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 119 15

Gestaltningar kan belysa utvalda bitar av informationen om ett objekt som är föremål för kommunikationen. Det belyses genom att upphöja dessa bitar och göra dem mer framträdande. Entman väljer att mer noggrant definiera betydelsen av framträdande. Han menar att definitionen innebär att göra ett stycke av en text mer märkbar, meningsfull eller minnesvärd för publiken. Genom att göra delar av texten mer framträdande, menar han att sannolikheten ökar för att mottagarna av texten kommer uppfatta informationen, urskilja en mening och därmed bearbeta den och förvara den i minnet 46. Entman vidareutvecklar definitionen av framträdande, och menar att bitar av informationen kan förstärkas genom noga uttänkt placering, upprepning eller genom att associera till, för mottagarna, kulturellt bekanta symboler. Dock kan även en väldigt liten del av en text bli oerhört framträdande, om det klaffar och stämmer överens med mottagarens befintliga tankesystem. På samma sätt kan en del som sändaren komponerat i tron om att den ska vara lättmottalig, vara svår för mottagaren att ta till sig, tolka eller komma ihåg, på grund av avvikande tankescheman, vilket tyder på att gestaltningarna blir högst personliga. Olika faktorer styr olika individers bearbetning av information. Vad av texten som i sin tur blir framträdande, är en produkt av den interaktion som uppstår mellan texten och mottagaren. Förekomsten av gestaltningar i en text, garanterar därigenom inte inflytande över publikens sätt att tänka 47. Strömbäck menar att en gestaltning i vissa fall kan vara så enkelt att den består av ett enda ord. Enkel i den bemärkelse att ett ord kan vara uttryck för något som medborgarna tar för givet. Olika ord är laddade med olika värden. Vissa ord tolkas av de flesta, och för det mesta, som antingen positiva eller negativa. Strömbäck lyfter exempelvis demokrati och jämställdhet som positivt laddade ord, medan motsatserna diktatur och ojämställdhet är negativt laddade 48. Denna del av kapitlet blir relevant för analys av texterna på detaljnivå, exempelvis då det kommer till ordval och placering. 3.2.2 Gestaltningars plats i politiska nyheter Gestaltningar drar uppmärksamheten mot vissa aspekter av verkligheten, samtidigt som de skymmer andra delar, vilket kan leda till att publiken reagerar olika på en text. Politiker som söker väljarstöd, blir där igenom tvungna att tävla mot både andra politiker och journalister. Tävlingen mot andra politiker utgörs av väljarstöd, medan tävlingen mot journalisterna genomsyras av att få journalisterna att publicera gestaltningar till förmån för partiet. Denna form av gestaltning spelar stor roll vad gäller strävan efter politisk makt, och gestaltningar i nyhetstexter innebär stor möjlighet till att lämna maktavtryck. Texten registrerar identiteten på de aktörer eller intressenter som önskar dominera texten 49. Denna del är intressant för analys av vunnen eller förlorad maktställning. 46 Entman, Journal of Communication, s. 53 47 Entman, Journal of Communication, s. 53 48 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 124 49 Entman, Journal of Communication, s. 55 16

Gestaltningars plats i politiska nyheter kan vara ett medvetet försök att påverka opinionen. Olika typer av gestaltningar gör att olika typer av människor drar olika slutsatser. Jesper Strömbäck beskriver i sitt verk Makt, medier och samhälle, olika exempel på gestaltningar. Ett av hans tre exempel är hämtat från en opinionsundersökning från 2001, gällande svenskars inställning till att USA skulle kliva in i Afghanistan. Både Expressen och Dagens nyheter hade gjort undersökningar. Dessa båda undersökningar hade olika resultat. Expressen publicerade en artikel som hävdade att 49 % av svenskarna var emot USA:s insatser i Afghanistan, medan Dagens nyheter publicerade att 69 % var för. Strömbäck menar att det nog inte var så att svenskarna på kort tid helt ändrat uppfattning. Det var istället så att de olika tidningarnas frågeformulär gestaltade frågan på olika sätt. Expressen formulerade frågan följande: Tycker du att det är rätt eller fel av USA att gå in med militära grupper i Afghanistan?. Dagens nyheter hade i sin tur följande formulering: Statsminister Göran Persson och regeringscheferna i övriga EU-länder har uttalat sitt stöd för USA:s rätt att gå till aktion mot dem som ligger bakom terrordådet. Tycker du att det är rätt eller fel av Göran Persson och de andra regeringscheferna att stödja USA:s rätt att gå till aktion? Olika gestaltningar i de båda frågorna ledde till olika svar. Detta visar på att gestaltningsmakten blir tydlig i både nyhetstexter, samt som av detta exempel visat, i frågeformulär, och ger olika utslag och slutsatser beroende på hur texten är formulerad 50. Denna del går att koppla till föregående del av kapitlet (3.2.2) som ligger till grund för analys av ordval, placering och formuleringar. 3.2.3 Olika typer av gestaltningar Tidigare nämnt är vad en gestaltning i allmänhet är, samt hur dessa görs gällande och möjligtvis kan fungera som en påverkande kraft mot publiken. Närmast visas exempel på olika typer av gestaltningar, som med olika innebörd alla innehar ett och samma syfte: att fängsla och intressera publiken. Dessa olika typer finns beskrivna som verktyg för analys av vilka gestaltningar som får utrymme och i vilken utsträckning. Konfliktgestaltning Denna typ av gestaltning vill fånga publikens intresse genom att gestalta en konflikt mellan individer, grupper eller institutioner 51. Human-interestgestaltning Gestaltning som beskriver den vanliga människan. Behandlar en fråga, händelse eller problem på individnivå för att belysa hur denna mår, uppfattar eller känner inför det som tas upp i texten. Gestaltningens tanke är att göra nyheten mer personlig för mottagaren, så att denne ska kunna relatera till innehållet och bli intresserade. 50 Strömbäck, Makt, medier och samhälle, s. 122ff 51 Smetko, Holli A. & Valkenburg, Patti M. >Framing European Politics: A Content Analysis of Press and Television News< Journal of communication 50(2):93-109, 2000, s. 95 17

Ekonomisk konsekvensgestaltning Denna gestaltning visar på olika ekonomiska konsekvenser av en viss fråga, händelse eller ett problem. Dessa konsekvenser kan vara av betydelse för den enskilda individen, en organisation, en region eller hela landet 52. Moralgestaltning Beskriver en händelse, fråga eller ett problem, och sätter den i en kontext av religiösa eller moraliska innebörder. Med bakgrund av den journalistiska proffesionens regel om opartiskhet, lyfts dessa gestaltningar ofta indirekt. Indirekt på så vis att man med hjälp av citat eller yttrande från grupp eller individ. Exempelvis kan en tidning lyfta en känslig fråga, och be en intressegrupp för eller emot beskriva innehållet och dess innebörd 53. Ansvarsgestaltning Denna typ av gestaltning lyfter en fråga eller ett problem, och hänvisar samtidigt till exempelvis individ, politiker eller grupp som har ansvar för att lyft problem ska få en lösning 54. Hästkapplöpningsgestaltning Gestaltningar som beskriver kampen om att vinna eller förlora medborgarnas röster. Till denna gestaltning hör även redovisning av opinionsundersökningar 55. Nyhetsstyrningsgestalning Getsaltningar som fokuserar på hur partier eller politiska kandidater agerar för att uppnå maximal positiv nyhetsrapportering, kontra hur de agerar för att minimera negativ rapportering 56. Regeringsgestaltning Beskriver frågan om vilka som kommer samarbeta, eller vem som kan tänkas samarbeta med vem. Även vilka som inte kan tänkas samarbeta i en koalition, samt beskrivning om hur oeniga dessa är 57. Politisk strategigestaltning Gestaltningar som belyser olika planer eller strategier som ett parti eller politiker använder för att vinna fler röster samt hur de möter sina politiska motståndare. Det kan handla om att försöka vinna väljare av en speciell grupp, eller ett partis eller politikers jobb för att stärka det egna varumärket 58. 52 Ibid. s. 96 53 Ibid. s. 96 54 Ibid. s. 96 55 de Vreese, Claes H. News framing: Theory and typology 13(1) 51-62, 2005, s. 56 56 Strömbäck, Jesper & van Aelst, Peter >Exploring Some Antecedents of the Media s Framing of Election News: A Comparison of Swedish and Belgian Elections News< International Journal of Press/Politics 15(1) 41-59, 2010, s. 48 57 Ibid. s. 48 18

Politiker som individer-gestalning Beskriver hur en politiker är som person. Fokus flyttas från den politiska proffesionen till exempelvis vilka beteenden eller egenskaper som kan tillskrivas en person 59. 3.3 Forskning kring läsbeteende och läsprocessen Sverige är ett tidningsläsande land, där över två tredjedelar av befolkningen regelbundet läser någon dagstidning. Denna tidningsläsning har blivit en vana, en vana som det sällan reflekteras över 60. Forskning kring läsning har pågått i flera hundra år, och har via metoden eye-tracking kunnat redovisa en mängd samstämmiga resultat 61. Det är exempelvis svårare att läsa långa meningar än korta. Vi läser även bilder och bokstäver på olika sätt. Vi uppfattar omedelbart vad en bild föreställer, medans det tar betydligt längre tid att läsa en text som motsvarar samma information som en bild 62. Dessa studier är intressanta för analys i samband med gestaltningarnas placeringar. Genom att koppla de teoretiska ramverken till varandra, kan man söka slutsatser om hur publiken kan ha tolkat gestaltningarna i samband med deras läsbeteende. 3.3.1 Läsning, scanning och ingångspunkter Även om olika former av eye-trackingstudier har pågått i flera hundra år, så har denna tillämpning på just dagstidningar bara pågått i någon större utsträckning de senaste 20 åren 63. Ett återkommande resultat av tidningsstudier är att läsarna faktiskt inte läser en tidning, de scannar. Scannar tidningen för att hitta intressanta ingångspunkter som lockar till vidare läsning. En papperstidning är uppbyggd på så vis att man vid ett uppslag kan se både början och slut av en artikel samtidigt, och letar då efter punkter att fästa ögat vid 64. Vilket element som helst av en text kan vara en möjlig ingångspunkt, det är personligt förankrat i läsaren. Forskning visar dock på att den vanligaste ingångspunkten är bilder. Nästa steg till vidare läsning är rubriker, eller markerad text som ingresser 65. Som ovan nämnt, är rubrikerna en vanlig ingångspunkt. De är ofta av större storlek, och ofta med fet stil eller markerande typsnitt. Dessa element gör att rubriken, och då till viss del även ingressen, blir mer framträdande än brödtexten. Detta torde vara den största anledningen till att rubriken uppmärksammas och läses i större utsträckning än resterande artikelbrödtext 66. 58 Ibid. s. 48 59 Ibid. s. 48 60 Sternvik, Ögonrörelsestudier och dagstidningsläsning. En forskningsöversikt, s. 15 61 Ibid. s. 9 62 Ibid. s. 9f 63 Ibid. s. 10f 64 Holsanova, Jana & Holmqvist, Kenneth. >Med blick på nätnyheter < Utgiven i: Holmberg, Claes-Göran & Svensson, Jan (red). Mediekulturer, hybrider och förvandlingar. Carlsson förlag, 2004, s. 14 65 Ibid. s. 14 66 Sternvik, Ögonrörelsestudier och dagstidningsläsning. En forskningsöversikt, s. 28 19

Forskningen är överrens om att rubrikerna är viktiga för tidningsläsandet. De utgör, med tanke på sin framträdande roll och storlek, en viktig ingång i tidningsuppslaget. Men, även texten och innehållet i rubrikerna är viktigt. Rubrikerna kan inte bara dra uppmärksamhet till sig, de måste även innehålla ord och formuleringar som lockar till vidare läsning. Många tidningsskapare väljer till och med att kalla rubrikerna för ett av de viktigaste elementen av en tidningssida. Det på grund av att det finns skäl att tro att rubriken blir en stor del av hur läsaren uppfattar, och får en bild av resten av artikeln, samt bild av verkligheten 67. Tidningens typografiska utformning ska hjälpa läsaren till en logisk följd i läsningen. Läsaren börjar överst med det största elementet, rubriken. Läsaren vandrar sedan nedåt, och väljer om denne vill läsa vidare. Från rubriken till underrubriken. Från underrubriken till ingressen. Slutligen från ingressen till brödtexten 68. 67 Ibid. s. 28f 68 Ibid. s. 29 20

4. Metod 4.1 Metodval Det är genom texterna som medierna utövar sin makt, påverkar attityder, förmedlar kunskap och ger underhållning och glädje av många slag 69. Det finns en punkt som många metodböcker är enade om: det är i första hand ämnet och syftet som ska styra valet av metod 70. Då denna undersökning har för avsikt att undersöka just mediers gestaltningar, alltså texterna, blir innehållsanalysen den centrala metoden. Undersökningen utgår först och främst från den kvantitativa innehållsanalysen, av den anledningen att analysen har genomförts på ett stort antal tidningsartiklar, med sikte på att nå det generella. Den kvantitativa innehållsanalysen ökar dessutom möjligheten att finna mönster, samt kunna redovisa jämförelser mellan olika mönster av innehållsteman 71. Metoden lämpar sig dessutom då undersökningen ämnar räkna eller mäta exempelvis uppmärksamhet för ett visst ämne eller undersöka till vilken utsträckning något värderas som positivt eller negativt 72. Då både uppmärksamhet för visst ämne, samt hur vida Sverigedemokraterna framställts positivt eller negativt, båda varit centrala utgångspunkter för undersökningen, har metoden gjort det möjligt att kunna se mönster, likheter samt skillnader mellan de undersökta tidningarna. Huvudkritiken mot den kvantitativa innehållsanalysen är att analysen studerar separata delar, och riskerar på så vis att helhetsperspektivet går förlorat. Analysen får även kritik på grund av metodens brist då det gäller att kunna tolka innehållet och förstå innehållet på djupet 73. Denna kritik har bemötts, och undersökningen har stärkts genom triangulering, alltså en kombination av olika metoder för att kompensera för varje enskild metods kritik och svagheter. Undersökningen har triangulerats med den kvalitativa innehållsanalysen. Då studiens syfte går ut på att utreda hur medierna har gestaltat, gäller precis samma sak som för den kvantitativa analysen, det är mest relevant att studera själva produkten av gestaltningen: texterna. Via texter kan sändaren påverka mottagaren på en mängd olika plan. Det kan vara fråga om att exempelvis utöva makt, påverka eller förändra attityder. Den kvalitativa analysen grundas på att alla texter inte alltid är entydiga om vilket budskap som ska förmedlas, att det kan ligga dolda budskap mellan raderna. Den kvalitativa analysen tolkar texten för att få svar på frågor om vad texten faktiskt berättar 74. Samtidigt som den kvantitativa analysen får kritik för att den endast ger förståelse på djupet, får den kvalitativa analysen kritik för att vara för fri. På så vis har de båda metoderna kompletterat varandras brister. 69 Östbye, Helge & Knapskog, Karl & Helland, Knut & Larsen, Leif Ove. Metodbok för medievetenskap, Malmö: Liber AB, 2004, s. 64 70 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 50 71 Ibid. s. 111 72 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt, Lund: Studentlitteratur, 2005, s. 43 73 Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 113 74 Östbye & Knapskog & Helland & Larsen Metodbok för medievetenskap, s. 64f 21

Metodlitteratur väljer ofta att skapa motsättningar mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, vilket kan ses som förhastat. Ett läger av forskningen är noga med att skilja metoderna åt, andra vill se de båda traditionerna som varandras komplement. Den sida av forskningen som väljer att de båda traditionerna som varandras komplement, väljer att kalla detta fenomen för mixed methods. Denna inriktning menar att man använder sig av både en kvalitativ och en kvantitativ ansats i samma studie 75. Det är denna mix av både kvalitativ och kvantitativ ansats som denna studie ämnar anta. På så vis kommer de båda ansatserna att likna varandra på många sätt, fast med olika slutmål. Den kvantitativa ansatsen kommer leta efter det generella och appliceras på ett stort antal artiklar. Den kvalitativa delen ska i sin tur appliceras på ett mindre antal artiklar, för att skapa en djupare förståelse. 4.2 Kvantitativ innehållsanalys Innehållsanalysen är ett forskningsredskap för det objektiva, systematiska och kvantitativa beskrivandet av manifest kommunikationsinnehåll 76. Citatet ovan, från Berelson, ingriper fyra begrepp som alla är relevanta för den klassiska innehållsanalysen. Innehållsanalysen måste genomföras med objektivitet. En analys ska vara oberoende av den forskare som utför den, och en annan forskare ska kunna genomföra analysen och få samma resultat. För det krävs att undersökningsobjektet och analysschemat är väl definierat. Analysarbetet måste dessutom utföras systematiskt. Tillvägagångssätt och materialets utformning måste även de vara väl definierade. Variablerna som hör till undersökningen måste kunna beskrivas kvantitativt. De måste kunna beskrivas på ett sätt som gör der möjligt att mäta och se samband. Analysen måste begränsas till vad som är manifest, alltså vad som utläses. På så vis är analysen endast tillämpbar på det som alla kan se, och utesluter saker under ytan och dolda budskap 77. Denna uppsats lämpar sig för den kvantitativa innehållsanalysen av den anledningen att resultatet ska gå att räknas och samtidigt vara mätbart 78. Studien har använt sig av textanalyser för att mäta positiv eller negativ framställning, vilka källorna är, vilka huvudämnena är samt vilka typer av gestaltningar som förekommer. Resultatet har sedan gått att jämföra kvällstidningar och morgontidningar emellan. Denna del av studien har haft siktet mot det generella, av den anledningen att ett stort antal nyhetsartiklar från både Dagens nyheter och Expressen har analyserats. Just den delen av den kvantitativa innehållsanalysen har dock fått ta emot kritik, av den anledning att den undersöker just det omedelbara och tydliga, och utesluter det tolkande och vad som kan läsas under ytan. Eftersom denna kvantitativa analys har kompletterats med en friare kvalitativ analys, gör det objektiviteten i den kvantitativa delen än viktigare. Trots att den kvantitativt innehållsanalysen syftar till att förhålla sig helt objektiv, dyker det ofta upp utrymme för egen tolkning även här. För att kompensera det problemet 75 Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber AB, 2009, s. 19 76 Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, s. 113 77 Ibid. s. 113f 78 Östbye & Knapskog & Helland & Larsen Metodbok för medievetenskap, s. 64 22