YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet En modernare rättegång II en uppföljning (SOU 2012:93) Ert Dnr Ju 2013/537/DOM Domstolsverket anser att utredningen har gjort en värdefull och genomarbetad utvärdering av EMR-reformen. Domstolsverket tillstyrker därför i huvudsak utredningens förslag, förutom i vissa delar som anges nedan. Domstolsverket lämnar även kompletterande synpunkter i vissa avsnitt enligt vad som framgår nedan. Modern teknik (avsnitt 3.1) Inledning Domstolsverket konstaterar att det är mycket tillfredställande att tekniken överlag fungerar bra, upplevs användarvänlig och är driftsäker. De brister och önskemålen om förbättringar som anges i betänkandet känner Domstolsverket till. Domstolsverket arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra systemen och utrustningen utifrån domstolarnas behov (se vidare nedan). Ljud- och bildupptagningar (avsnitt 3.1.1) De multimediadatorer som finns i rättsalarna har varit i drift sedan EMR genomfördes år 2008. Vid Domstolsverket pågår för närvarande ett projekt för att ersätta de datorer som används för in- och uppspelning av förhör. I projektet ingår även att utveckla nya multimediadatorer och förbättra mediaspelaren i Sveriges Domstolars verksamhetsstöd, Vera. Med de nya multimediadatorerna försvinner de komplicerade beroenden mot förhörsfunktionerna i Vera som finns för närvarande. Det gör det lättare att genomföra kontinuerliga förbättringar av systemet. Förbättringarna innebär att mediaspelaren kommer att få ett nytt och mer användarvänligt utseende och att nya funktioner kommer att införas. Det blir t.ex. möjligt att ljusa upp bilden vid motljus och det kommer att finnas en larmfunktion som utlöses om ljudinspelningen inte skulle fungera. För närvarande pågår pilotdrift i ett antal domstolar. Under våren 2014 beräknas samtliga domstolar och nämnder som använder mediaspelaren i Vera att ha fått nya datorer med den förbättrade multimediaspelaren. Domstolsverket är positivt till förslaget om att syn på stället i större utsträckning dokumenteras genom ljud- och bildupptagning och att dessa upptagningar likställs i tilltroshänseende med syn som hålls på nytt i hovrätten. Förslaget innebär en ökad effektivitet av hovrättsprocessen och även ökad kvalitet eftersom hovrätten får pröva samma utredning som tingsrätten. R2B 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Fax: 036-16 57 21 domstolsverket@dom.se www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16
YTTRANDE 2 (6) Inspelning av syn på stället sker genom användning av bärbar videokamera. För närvarande begränsar Vera val av kamera eftersom systemet endast klarar av att hantera inspelningar med låg upplösning. De pågående förbättringarna av mediespelaren i Vera innebär att det kommer att finns större möjlighet att välja enklare och bättre videokameror för ljud- och bildupptagning. Om förslaget genomförs är det viktigt att kvalitén vid inspelningarna kan förbättras och att därför enklare och bättre videokameror kan köpas in. Kostnaden för en bärbar videokamera med tillbehör uppskattas till 8 tkr. Bl.a. beroende på domstolarnas storlek och domstolarnas behov av att byta ut befintliga videokameror uppskattar Domstolsverket behovet av nya videokameror till två-fyra videokameror per tingsrätt vilket innebär en total kostnad på cirka 1 miljon kr. Vidare är Domstolsverket positivt till att bestämmelserna om lagring och bevarande av ljud- och bildupptagningar ses över i särskild ordning för att göra det möjligt att upptagningarna bevaras under längre tid. Domstolsverket preliminära bedömning är att detta från tekniska och volymmässiga utgångspunkter skulle vara möjligt att genomföra. Samtidigt förutsätter det förändringar i Vera som behöver samplaneras och prioriteras mot andra förändringar av verksamhetsstödet, t.ex. inom RIF. Av betänkandet framgår att kvaliteten på upptagningarna överlag är bra och att de problem som finns främst beror på att användarna inte har tillräcklig kunskap om hur tekniken kan nyttjas. När det gäller hanteringen av de problem som finns vill Domstolsverket lämna följande kompletterande synpunkter. Det är självklart ett ansvar både för Domstolsverket att ge så bra anvisningar och utbildning om användningen av tekniken som möjligt och för domstolen att använda och sprida informationen. I betänkandet framhålls behovet av enhetlig och kontinuerlig utbildning för protokollförare och ordförande i handhavandet av den teknik som används i förhandlinssituationen. Domstolsverket erbjuder grund- och fördjupningskurser i salsteknik för de teknikansvariga som finns på varje domstol. Tanken är att de teknikansvariga sedan ska föra kunskapen vidare inom domstolen till de som behöver den. För att befintlig teknik ska kunna användas optimalt är det alltså viktigt att det på domstolarna finns ett bra samspel mellan teknikansvariga respektive protokollförare och ordförande (jfr. Domstolsverkets rapport om Resursfördelning efter EMR, sid 40). Detta fungerar också i många fall bra. Någon utbildning i hanteringen av tekniken finns därför inte för närvarande inom notarieutbildningen, domstolsekreterarutbildningen eller i de utbildningar som erbjuds domare. Domstolsverket kommer se över om ytterligare utbildning behövs för de teknikansvariga och även om utbildning bör tas fram för andra yrkeskategorier för att förbättra förutsättningarna för att tekniken kan användas på ett sätt som säkrar kvalitén och effektiviteten i målhanteringen. Domstolsverket har vetskap om de specifika problem som tas upp i betänkandet, t.ex. när det gäller användning av dokumentkameran och de hanteringssvårigheter som ofta medför brister i upptagningar där tolkning förekommer. I samband med arbetet med de nya multimediadatorerna och förbättringarna av mediaspelaren i Vera tar Domstolsverket fram nya funktionsbeskrivningar, filmer och lathundar för att underlätta användandet av tekniken. Domstolsverket arbetar dessutom kontinuerligt vidare med att utveckla såväl tekniken som manualer, lathundar och riktlinjer om teknikens användning.
YTTRANDE 3 (6) För att underlätta och effektivisera handläggningen i hovrätterna anges i betänkandet att ordförande i tingsrätt bör bli bättre på att regissera och aktivt agera i samband med upptagningarna av förhören. Enligt Domstolsverket kan detta behov tillgodoses dels inom ramen för de utbildningar om ordföranderollen som Domstolsakademin erbjuder, dels genom att domstolarna fortsätter med erfarenhetsutbyte mellan och inom tingsrätterna och hovrätterna i dessa frågor. Sammanfattningsvis kommer Domstolsverket att fortsätta fånga upp synpunkter från domstolarna, kontinuerligt förbättra tekniken samt underlätta för att domstolarna ska kunna nyttja tekniken på ett sätt som tillgodoser både effektiviteten och kvalitén i verksamheten. Ljud- och bildöverföring (avsnitt 3.1.2) Införandet och användandet av ljud- och bildöverföring, s.k. videokonferens, har ökat flexibiliteten i handläggningen och medfört ökad effektivitet. Domstolsverket delar utredningens bedömning att flertalet av domstolarnas förhandlingssalar och förberedelserum bör utrustas med utrustning för ljud- och bildöverföring. I vilken omfattning det finns behov av att även installera möjlighet till medseende och inte endast medhörning till samtalsrum bör undersökas närmare. Domstolsverket delar utredningens bedömning av att genomförandetiden för att utrusta flertalet förhandlingssalar och förberedelserum med utrustning för ljudoch bildöverföring uppgår till cirka två år. Investeringskostnaden för en utbyggnad är som framgår av utredningen relativt omfattande. I betänkandet anges investeringskostnaden för en full utbyggnad av videosystem i samtliga förhandlingssalar och förberedelserum på tingsrätterna och hovrätterna till cirka 180 miljoner kronor, och den ökade driftkostnaden till cirka 17 miljoner per år. Domstolsverket delar denna kostnadsbedömning. Domstolsverket delar också bedömningen att det är väl investerade pengar som är bra för samhället i stort och för alla enskilda som kommer i kontakt med domstolarna. Bristerna i överföringarna som påtalas i betänkandet är kända för Domstolsverket. En del av dessa brister kan förklaras med bristande kunskap om systemet. Här har förstås Domstolsverket ett ansvar för att hela tiden förbättra informationen och domstolarna ett ansvar för att ta till sig och sprida informationen. Videokonferens kan t.ex. redan i dag ske så att part i rättssalen inte ser var den andra parten befinner sig. Funktionen beställs via tekniksupporten för respektive tillfälle. Liksom när det gäller ljud- och bildupptagningar arbetar Domstolsverket kontinuerligt med att förbättra såväl tekniken som informationen och utbildningen om teknikens användning när det gäller ljud- och bildöverföringar. Flexiblare regler och större ansvar för parterna (avsnitt 3.2) För att öka tillämpningen av de olika möjligheter som EMR medger rekommenderar utredningen att domstolarna bör utbyta erfarenheter med varandra. Domstolsverket har under 2012 tillsammans med domstolarna tagit fram en modell för ett systematiskt erfarenhetsutbyte, den s.k ERFA-modellen. Domstolsverket kommer, med början hösten 2013, att anordna ett antal seminarier för erfarenhetsutbyte i olika aktuella frågor, bl.a. tingsrätternas hantering av sammanställningar och tidsplaner i tvistemål.
YTTRANDE 4 (6) Tingsrättens domförhet i tvistemål (avsnitt 3.3) Domstolsverket avstyrker delar av utredningens förslag när det gäller reglerna om domförhet. Domstolsverket delar visserligen utredningens bedömning att det finns ett behov av en förändring av dessa bestämmelser för att öka effektiviteten och för att ta tillvara domstolarnas resurser på bästa sätt. Att det förekommer tredomarsitar i en del fall trots att det inte är nödvändigt är t.ex. något som måste åtgärdas. Domstolsverket kan dock se flera problem med det förslag som lämnats. Invändningarna gäller framförallt förslaget om en generell huvudregel om tvådomarsits som enligt verkets uppfattning dels skulle påverka rättsäkerheten på ett negativt sätt, dels även skulle få negativa konsekvenser när det gäller utbildningen av yngre domare. EMR-reformen har förtydligat att tyngdpunkten i rättsskipningen ska ligga i underrätt och högt ställda krav måste därför ställas på underrättens prövning. En konsekvens av förslaget om tvådomarsits är dock att den yngre ledamoten i sådana sitsar i praktiken inte skulle få så stort inflytande, eftersom det från början står klart att det ändå är ordföranden som bestämmer. Visserligen skulle den andra ledamöten få skriva sig skiljaktig men risken är ändå stor att den ledamoten mer få rollen att biträda ordföranden i arbetet med domen än att fungera som en självständig domare. Ett avgörande meddelad av en tvådomarsits kan därför inte anses ha samma kvalitet och därmed inte uppfylla samma krav på rättsäkerhet som ett avgörande meddelad av en tredomarsits. Risken är även stor att dessa avgöranden kommer att överklagas i stor utsträckning, speciellt i de fall rätten inte varit enig. Som helhet innebär förslaget även försämrade förutsättningar att ge notarier, beredningsjurister och fiskaler nödvändig utbildning. Särskilt förslaget om att fiskaler inte ska kunna delta i tredomarsitsar har flera nackdelar. Det är av stor vikt att tingsfiskaler har fortsatt möjlighet att delta som ledamöter i tredomarmål. De som genomgår domarutbildningen måste få erfarenhet av alla typer av tvistemål. Eftersom det krävs prövningstillstånd för överklaganden i hovrätt är antalet tvistemål som en fiskal får möjlighet att pröva under sin tid som icke ordinarie domare redan begränsat. Enligt förslaget skulle en icke ordinarie domare kunna delta som ledamot i ett större tvistemål först under adjunktionstiden, vilket alltså innebär en ytterligare begränsning. Det är dessutom av stor vikt för domstolarnas planering och genomförande av verksamheten att även fiskaler får delta i tresitar. Fiskalerna har en sådan kompetens att de är väl kvalificerade att delta i sådana sitsar. Domstolsverket förordar sammanfattningsvis att huvudregeln om att ett tvistemål ska avgöras av tre domare ska kvarstå samt att fiskaler även fortsättningsvis ska kunna delta i dessa avgöranden. För att komma till rätta med de problem som utredingen beskrivit anser Domstolsverket dock att Målutredningens förslag om att det ska överlåtas till tingsrätten att avgöra när rätten ska bestå av en respektive tre ledamöter fortfarande är aktuellt (se SOU 2010:44 s. 306 308). Om en sådan reglering införs skulle man enkelt komma tillrätta med problemet att en part driver igenom att rätten består av tre ledamöter trots att det inte är nödvändigt. Parternas åsikt i frågan bör fortfarande tillmätas stor betydelse men det bör vara rätten ensam som beslutar om sammansättningen.
YTTRANDE 5 (6) Genom en sådan reglering skulle det också vara möjligt att få en något mer nyanserad utformning av domförhetsreglerna än de nuvarande reglerna, utan att för den skull införa en huvudregel om tvåsits. Under förutsättning att det överlåts till rätten att avgöra sammansättningen anser Domstolverket att det bör vara möjligt för rätten att i undantagsfall besluta om tvåsits i de mål som annars skulle avgöras av en domare. Det bör kunna ske främst av arbetsmässiga skäl. Sådana skäl kan vara utbildningsbehov, t.ex. i de fall när det är olämpligt att en fiskal ensam avgör ett mål, men målet i sig inte är tillräckligt omfattande eller svårt för att egentligen motivera en tresits. Ett annat skäl kan vara att målet är okomplicerat rent juridiskt men innehåller många bevisfrågor som medför att det är en fördel att vara två domare om en skulle få förhinder. Mer ändamålsenlig hovrättsprocess (avsnitt 3.4) När det gäller utredningens synpunkter på att domstolarna bör sträva efter en ökad användning av möjligheten till hänvisning till ljud- och bildupptagningar har utredningen inte lämnat något förslag till lagändring. Det är därför en fråga för domstolarnas tillämpning av gällande rätt, där nya lagstiftningsmotiv till redan gällande lagstiftning inte bör påverka domstolarna. Om lagstiftaren vill få till stånd en ändring av domstolarnas tillämpning bör därför frågan utredas vidare och ett lagförslag tas fram. Om hänvisningarna skulle öka uppkommer ett antal frågor om rättens ledamöters och parternas tillgång till processmaterialet, vilka effektivitetsvinster hänvisningarna i så fall skulle medföra och vilka rättssäkerhetsproblem det kan medföra. En ökning av hänvisningarna skulle också öka behoven att kunna ta del av upptagningarna på annat sätt än på plats i domstol, vilket i sin tur ger upphov till ett antal frågeställningar. Samtidigt anser Domstolsverket att en ökning av hänvisningarna också på sätt som utredningen för fram - kan medföra vinster i målhanteringen. Domstolsverket anser därför att frågan om en ökning av hänvisningarna bör utredas vidare. Ekonomiska konsekvenser (avsnitt 6) Domstolsverket delar i huvudsak utredningens kostnads- och konsekvensanalys. Förutom de ekonomiska konsekvenser som utredningen beräknat tillkommer särskilt kostnader för nya bärbara videokameror (se ovan) och för vissa utvecklingskostnader i Vera. Som framgår ovan medför förslaget om en utbyggnad av videosystem i flertalet förhandlingssalar och förberedelserum en förhållandevis stor investeringskostnad och också ökade förvaltningskostnader. Domstolsverket delar utredningens bedömning att detta är angelägna satsningar som gynnar samhället i stort, de som kommer i kontakt med domstolarna och som ökar förtroendet för rättsväsendet. Det finns därför starka skäl för att göra de ekonomiska satsningar som förslagen ger upphov till. Domstolsverket delar utredningens bedömning att reformerna medför att Sveriges Domstolar måste tillföras resurser för finansieringen av reformerna. Enligt Domstolsverkets bedömning är det en förutsättning för att utredningens förslag ska kunna genomföras och få de positiva effekter när det gäller både kvalitet och effektivitet i målhanteringen som avses. -------
YTTRANDE 6 (6) Detta yttrande har beslutats av planeringsdirektören Christine Lager. I beredningen har även deltagit enhetschefen Anna Hjort Ööpik och organisationsutvecklaren Ann Ganelind, föredragande. Christine Lager Ann Ganelind