Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Jari Metsämuuronen

Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen Jari Metsämuuronen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN 978-952-13-2931-9 (pdf) Helsingfors 2007

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 Förord Syftet med den här rapporten är att beskriva hur skolornas genomsnittliga inlärningsresultat samt elevernas kunskaper och attityder förändras i de högre klasserna i den grundläggande utbildningen. Det är första gången som Utbildningsstyrelsen har haft möjlighet att följa upp samma elevers resultat i utvärderingar av inlärningsresultat. Det material som behandlas i den här rapporten utgörs av data från utvärderingar av inlärningsresultat i ämnet modersmål och litteratur år 2002 och 2005. Rapporten närmar sig förändringen mot bakgrund av forskning kring utbildningens genomslagskraft. Analysen baserar sig på två utvärderingar i modersmål och litteratur, vars resultat finns beskrivna i separata rapporter (Silverström 2003 och 2006). Parallellt har en motsvarande analys genomförts utgående från utvärderingar i äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska). För de fördjupade analyserna i det här projektet utarbetade specialforskare Timo Ertola en råmatris över utgifterna för utbildningen och specialforskare Jorma Kuusela ställde ett material som gäller sociala indikatorer till förfogande. Undervisningsråden Hannu-Pekka Lappalainen, Tuulamarja Huisman och Pentti Yrjölä samt specialplanerare Chris Silverström och specialforskare Jorma Kuusela har bidragit med konstruktiva kommentarer till texterna i rapportens resultatdel. Specialforskare Pekka Kupari vid Pedagogiska forskningsinstitutet gav värdefulla kommentarer till undersökningens tekniska del. Som grund för diskussionen tog forskare Sirkku Kupiainen fram jämförbara uppgifter från motsvarande opublicerade datamaterial vid Centret för utbildningsevaluering (Helsingfors universitet). Samtalen med professor Jarkko Hautamäki och forskare Kupiainen var mycket givande. Ett varmt tack till alla för dessa samtal! Materialet för diskussionsdelen (kapitel 5) har tagits fram så att tjänstemän vid Utbildningsstyrelsens utvärderingsenhet ombads redogöra för hur de anser att den grundläggande utbildningens styrsystem fungerar och för hur läget ser ut för tillfället. Följande personer har gjort förberedande arbete för texten: Specialplanerare Aulikki Etelälahti bidrog med ett allmänt resonemang om hur styrsystemet fungerar, och undervisningsråden Leena Mattila och Hannu-Pekka Lappalainen reflekterade över sambandet mellan undervisningens kvalitet och inlärningsresultat och utvärderingar. Även undervisningsråden Pentti Yrjölä och Kaija Salmio bidrog med material. Förutom de nämnda personerna intervjuades undervisningsråden Pirjo Sinko, Leo Pahkin och Hely Parkkinen. Specialplanerare Tanja Kirjavainen hjälpte till med hänvisningar i de avsnitt som gäller utbildningens ekonomi. Själv bekantade jag mig med undersökningar som gäller kostnader och effektivitet inom utbildningen, samt samlade in och sammanfattade experternas bidrag för den teoretiska delen. Jag ansvarar för analyserna och texten i resultatdelen. Aulikki Etelälahti bidrog med många oersättliga idéer speciellt i de avsnitt som berör utbildningens effektfullhet och kostnader. Min strävan är att den här rapporten skall vara så lättförståelig som möjlig. Resultaten av motsvarande analys i ämnet äidinkieli ja kirjallisuus (modersmålet finska) publiceras i en separat rapport (Metsämuuronen 2006a). I samband med att analyserna gjordes, utarbetades även en teknisk rapport som närmare behandlar själva likställningsprocessen, analysmetoderna samt behovet att vidareutveckla metoderna (Metsämuuronen 2006b). Utbildningsstyrelsen 20.12.2006 Jari Metsämuuronen sjukskötare, PeD, docent specialforskare

4 Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... Sammandrag I rapporten beskrivs på vilket sätt kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur har förändrats mellan årskurs 6 och årskurs 9. Parallellt beskrivs även hur elevernas attityder till ämnet förändras. Samma elever (n = 1 310) och skolor (n = 18) deltog i båda mätningarna, varefter provresultaten från de olika åren likställdes så att de kan jämföras. I rapporten beskrivs resultaten som procentuella andelar av maximipoängen för hela provet och för de olika delområdena. Elevernas kunskaper förbättrades i genomsnitt med +2 % under årskurserna 6 9. Mest ökade kunskaperna inom delområdet skrivande (+4 %). Inom delområdet läsning, litteratur och textkännedom förändrades kunskapsnivån inte (+0,1 %). Förändringen var inte heller nämnvärd inom delområdet språkkännedom (+2 %). I några få skolor blev elevernas kunskaper svagare under de högre årskurserna inom delområdena läsning och skrivande. Mellan stadsskolor och landsbygdsskolor uppmättes inga skillnader i förändringens storlek, men skrivresultaten i tätortsskolor (n=2) förbättrades betydligt mer än skrivresultaten i landsbygdsskolor och stadsskolor. Pojkarnas attityder till ämnet blev mer negativa under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen, vilket var att vänta i ljuset av resultat från tidigare undersökningar. Flickornas attityder förändrades delvis i positiv riktning. I det här avseendet avvek flickorna i det svenskspråkiga materialet från flickorna i motsvarande finskspråkiga undersökning. Attityderna till ämnet blev något mer negativa i Västra Finlands län än i Södra Finlands län. Den genomsnittliga förändringen i kunskaperna och attityderna korrelerade med många av de bakgrundsfaktorer som ingick i bakgrundsinformationen från elever, rektorer och lärare, i den information som gäller utbildningsanordnarens utgifter och i de sociala indikatorerna som gäller skolan och skolmiljön. Förändringen i inlärningsresultaten är något positivare hos pojkar än hos flickor. Bland de elever som beträffande utgångsläget hörde till den svagaste fjärdedelen var förändringen i kunskapsnivån positivare än bland dem som i den inledande mätningen placerade sig i den bästa fjärdedelen. Ämneskunskaperna utvecklades också snabbare bland de finskspråkiga eleverna och bland dem som hade fått endast litet hjälp för läs- och skrivsvårigheter under de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. Tre allmänna iakttagelser kan göras: För det första har resultaten i de högre årskurserna i allmänhet förbättrats hos elever med den svagaste utgångsnivån. För det andra fanns ett samband mellan språkbakgrund och en positiv kunskapsförändring. I den svenska modersmålsundersökningen drog de finskspråkiga eleverna särskilt i delområdet språkkännedom nytta av skolan. Men samtidigt förändrades de här elevernas skrivkunskaper i negativ riktning jämfört med övriga gruppers skrivkunskaper. I den parallellt genomförda finska modersmålsundersökningen gagnades de tvåspråkiga eleverna särskilt i delområdet skrivande. Av detta kan man dra slutsatsen att de elever som kommer ur en för ämnet främmande språkmiljö drar nytta av skolans modersmålsundervisning. För det tredje utvecklas de svaga eleverna mer om skolan också i övrigt har haft ett svagt utgångsläge jämfört med de elever med svagt utgångsläge som kommer från skolor med den bästa utgångsnivån. Resultatet är liknande, men ännu tydligare, i den parallellt genomförda finskspråkiga undersökningen. Detta antyder att man i de skolor som har den lägsta utgångsnivån eventuellt använder undervisningsmetoder med större genomslagskraft än i de skolor som har den bästa utgångsnivån.

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 Tiivistelmä Raportissa on käsitelty modersmål och litteratur -oppiaineen osaamisen ja asenteiden muutosta 6. ja 9. luokan välillä. Kyseessä ovat olleet samat oppilaat (n=1310) ja koulut (n=18) molemmilla mittauskerroilla. Eri vuosien koetulokset on saatettu yhteismitallisiksi ja tulokset on kuvattu ratkaisuprosentteina koko kokeen ja eri osa-alueiden maksimipistemääristä. Koulujen oppilaskeskiarvolla mitattuna oppilaiden osaaminen lisääntyi keskimäärin +2 % vuosiluokkien 6 9 aikana. Voimakkainta osaamisen kasvu oli kirjoittamisen (+4 %) osa-alueella. Osaaminen ei muuttunut lukemisen (+0,1 %) eikä juuri kielentuntemuksenkaan osa-alueella (+2 %). Muutamassa koulussa oppilaiden kielentuntemuksen sekä kirjoittamisen osaaminen heikkeni yläluokkien aikana. Maaseutumaisten ja kaupunkimaisten koulujen välillä ei muutoksen suuruuden suhteen ollut eroja, vaikka kirjoittamisen osa-alueella taajamamaisten koulujen (n=2) tulokset olivatkin nousseet selvästi enemmän kuin maaseutumaisten ja kaupunkimaisten koulujen tulokset. Poikien asenteet muuttuvat negatiivisemmiksi perusopetuksen ylimpien luokkien aikana, mikä oli odotettavissa aiempien tutkimusten perusteella. Tyttöjen asenteet muuttuivat osittain myönteisiksi. Tältä osin ruotsinkieliset tytöt poikkesivat suomenkielisistä tytöistä. Asenteet muuttuvat negatiivisemmiksi Länsi-Suomen läänissä kuin Etelä-Suomen läänissä. Koulun oppilas-, rehtori- ja opettajatiedoissa, koulutuksen järjestäjän kustannustiedoissa sekä koulun piiriä koskevissa sosiaalisissa indikaattoreissa on monia tekijöitä, jotka olivat yhteydessä koulun keskimääräiseen osaamisen ja asenteiden muutokseen. Oppilasaineiston perusteella oppimistulosten muutos on positiivisempaa pojilla kuin tytöillä. Lähtötasoltaan heikomman neljännekseen sijoittuvien oppilaiden osaamisen muutos on myönteisempää kuin lähtötasoltaan parhaan neljänneksen oppilaiden. Samoin äidinkielen (ruotsi) osaaminen on kehittynyt enemmän suomenkielisillä oppilailla ja niillä, jotka olivat saaneet vain vähän luki-opetusta saaneilla perusopetuksen ylempien luokkien aikana. Voidaan tehdä kolme yleistä huomiota: Ensinnäkin ylemmillä luokilla tulokset ovat yleisesti ottaen muuttuneet paremmiksi niillä oppilailla, jotka alun perin ovat olleet heikoimpia. Toiseksi oppilaan kielitaustalla on voimakas selittävä yhteys positiiviseen muutokseen; ruotsinkielisessä aineistossa hyötyivät suomenkieliset oppilaat ja vastaavassa suomenkielisessä äidinkielen aineistossa koulusta hyötyivät kaksikieliset. Voidaan päätellä, että ne oppilaat hyötyvät koulun äidinkielen (ruotsi) opetuksesta, jotka tulevat oppiaineelle vieraasta kielitaustasta. Kolmanneksi heikot oppilaat kehittyvät enemmän mikäli koulun lähtötaso on muutenkin ollut heikko verrattuna niihin lähtötasoltaan heikkoihin oppilaisiin, jotka ovat lähtötasoltaan parhaissa kouluissa. Tulos on samansuuntainen, joskin voimakkaampi suomenkielisessä aineistossa. Tämä antaa viitteitä siitä, että lähtötasoltaan heikoimmissa kouluissa opetusmenetelmät ovat vaikuttavampia kuin lähtötasoltaan parhaissa kouluissa. 5

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... ABSTRACT This report deals with changes in competence in and attitudes towards the school subject Swedish as mother tongue between the 6th and 9th grades of basic education (the last grades of primary and lower secondary levels respectively). The study covered the same pupils (n=1,310) and schools (n=18) when both surveys were carried out. Test results from the two different years have been adjusted to enable comparison and they have been described in terms of correct answers as percentages of the maximum scores in the entire test and its different sections (reading and literature, knowledge of language and writing skills). The pupils competence increased by an average of +2% between the 6th and 9th grade. The growth in competence was highest in writing (+4%). Competence did not change in reading (+0.1%); nor was there any significant change in knowledge of language (+2%). At some schools, pupils knowledge of language, and writing skills deteriorated during the last three grades. There were no differences between rural and urban schools in terms of the magnitude of change, even though results in writing skills had clearly improved more in town-based schools (n=2) than in those located in rural areas and cities. The boys attitudes deteriorated during the last three grades of basic education, which was to be expected on the basis of previous studies. The change of attitudes among girls was partly positive. The change was more negative in the Province of Western Finland compared with the Province of Southern Finland. The school-specific background data on pupils, headteachers and teachers, education providers cost data and social indicators for specific school districts include many factors linked to average change in competence and attitudes. The changes in learning results were more positive among boys than girls. The change in competence among pupils falling within the worst-performing quarter in terms of their initial level was more positive when compared with pupils in the best-performing quarter. Likewise, competence in Swedish as the mother tongue developed more among those who only spoke Finnish at home and those who had only received a small amount of remedial reading and writing instruction during the last three grades of basic education. It is possible to make three general observations: Firstly, results have generally changed for the better during the last three grades among those pupils who were initially the weakest. Secondly, there is a strong explanatory link between individual pupils linguistic background and a positive change; schooling benefited bilingual pupils in the Finnish-language data and Finnish-speaking pupils in the Swedish-language data. It may be concluded that school instruction in Swedish as the mother tongue benefits those pupils who come from a linguistic background that is non-native in terms of the subject. Thirdly, weak pupils develop more where their school s initial level has also been weak when compared with those pupils with a weak initial level who studied at the best schools in terms of initial level. The result is similar, albeit more pronounced, in the Finnish-language data. This suggests that teaching methods are more effective at schools with the lowest initial levels compared with those schools that have the highest initial levels. 6

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 INNEHÅLL Förord... 3 Sammandrag... 4 Tiivistelmä... 5 Abstract... 6 1 Bakgrunden till undersökningen av förändringar i... inlärningsresultaten... 9 2 Syftet med undersökningen... 11 3 Metodfrågor och lösningar... 11 3.1 Likställningen av mätningarna... 11 3.2 Frågor i anslutning till samplet... 12 3.3 Analysmetoder... 13 3.4 Mätningarnas tillförlitlighet... 14 4 Resultat... 15 4.1 Förändringar i kunskaper och attityder på skolnivå... 15 4.1.1 Allmänna trender... 15 4.1.2 Kunskapsförändringen i olika län, kommuntyper och EU-målområden 18 Jämförelse mellan länen... 18 Jämförelse mellan kommuntyper... 18 Jämförelse mellan EU-målområden... 18 4.1.3 Vilka bakgrundsvariabler förklarar förändringarna på skolnivå?... 20 Förklarande variabler i elevenkäten... 20 Information från rektorsenkäten... 21 Information från lärarna... 22 Uppgifter om utgifter för utbildningen... 22 Sociala faktorer... 23 4.1.4 Sammanfattning av förändringarna på skolnivå... 24 4.2 Förändringar i kunskaper och attityder på elevnivå... 26 4.2.1 Allmänt om förändringar i modersmålskunskaper och i attityder... 26 4.2.2 Kön och förändring... 30 4.2.3 Elevernas språkliga bakgrund och förändringen i kunskapsnivån... 34 4.2.4 Specialundervisning på deltid och förändringen i kunskapsnivån... 34 4.2.5 Stödundervisningen och förändringen i kunskapsnivån... 34 4.2.6 Modersmålsvitsorden och förändringen i kunskapsnivån... 36 4.2.7 Sociodemografiska variabler och förändringen... 40 Jämförelse mellan länen... 40 Jämförelse mellan kommuntyper... 40 Jämförelse mellan EU-målområden... 40 4.2.8 Sambandet mellan användningen av svenska och förändringen... 42 4.2.9 Sammanfattning av förändringarna på elevnivå... 45 5 Diskussion... 47 Centrala resultat... 47 Resultatdiskussion med utgångspunkt i utbildningens genomslagskraft... 48 Kostnaderna och förändringen i kunskapsnivån... 49 Personalen och förändringen i kunskapsnivån... 53 Timfördelningen och förändringen i kunskapsnivån... 55 Läroplanerna, stödundervisningen och förändringen i kunskapsnivån... 56 Utvärderingar och vitsord i förhållande till förändringen av kunskapsnivån... 58 Slutord... 61 Källor... 62 7

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur...

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 1 Bakgrunden till undersökningen av förändringar i inlärningsresultaten Utgångspunkten för det finländska systemet för utvärdering av inlärningsresultat (UBS 1999a) är att undervisningen och inlärningen i skolorna är baserad på de nationella läroplansgrunderna. Utvärderingssystemet ger ett jämförelsematerial som kan generaliseras till att gälla situationen i hela landet. Med hjälp av materialet kan man dra slutsatser om hur jämlikheten i utbildningen förverkligas ur regionalt och sociodemografiskt perspektiv samt ur köns- och språkgruppsperspektiv i Finland. Systemet har inte byggts upp för att enskilda elevers prestationer skall kunna utvärderas, eller för att följa upp enskilda elevers kunskaper i olika årskurser på samma sätt som i länder med examenssystem (som till exempel Holland och England). På vissa håll i Storbritannien till exempel i Skottland och Wales har man aktivt eftersträvat att avskaffa examenssystemet på grund av de negativa bieffekter som direkt skapas av systemet. Det finländska utbildningssystemet har internationellt sett förmått producera goda resultat (OECD 2001, 2003) med liten varians mellan skolorna (Schleicher 2006, 13), till måttliga nationella kostnader och på ett jämlikt sätt (OECD 2005, 10 12). Den utvecklingsreform som för närvarande pågår inom statsförvaltningen och som gäller kvaliteten inom statsförvaltningen (Undervisningsministeriet 2004), kommer även att leda till att man tids nog måste diskutera hur effektivitet, ekonomi och genomslagskraft skall mätas inom hela utbildningssektorn (UBS 1999a, 27 28, 41 44). Om man granskar utbildningens genomslagskraft utgående från inlärningsresultaten kan man fråga sig: Når eleverna de mål som ställs upp för utbildningen? För den grundläggande utbildningens del kan man också omformulera frågan: Lär sig eleverna det som de nationella läroplansgrunderna förutsätter att de skall kunna vid varje etappmål? Å andra sidan kommer eleverna att glömma en del av det som de lärt sig tämligen snabbt om det inte används aktivt. Man kan över huvud taget fråga sig i hur hög grad de faktiska kunskaperna ökar under utbildningen. Inlärningen sker endast delvis via skolan (läraren, läromedlen eller skolmiljön), eftersom en del av lärandet sker nonformellt utanför skolan på elevernas eget initiativ eller omedvetet i samma takt som deras erfarenheter ökar. Därför kan det vara svårt att mäta det mervärde som skolan bidrar med i en individs totala tillväxt och utveckling. Vid mätningen av det här mervärdet är utmaningen att det å ena sidan inte är förnuftigt att mäta inlärningsresultat med hjälp av identiska test i olika årskurser vilket till exempel är möjligt då man mäter attityder och å andra sidan att kunskapskraven är olika från år till år. Det här är i första hand en utmaning som gäller själva mätningen. För det tredje utgör Utbildningsstyrelsens utvärderingsprogram en utmaning, eftersom man inte i nationella testningar av inlärningsresultat nödvändigtvis på ett objektivt sätt kan utvärdera inlärningsresultatet för samma elever under flera år i följd. Det här har att göra med att både skolorna och eleverna i samplen väljs slumpmässigt enligt principen för stratifierat urval. På några få undantag när har man i Finland inte i någon större skala använt längdsnitts- eller uppföljningsstudien som metod för mätning av inlärningsresultat i de högre årskurserna. Ett intressant forskningsprojekt med fokus på hur elever utvecklar skolfärdigheter och motivation har genomförts av en forskargrupp ledd 9

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... av Nurmi och Aunola. Forskarna har följt elevers utveckling fram till fjärde årskursen (bl.a. Aunola & Nurmi 2004, Aunola m.fl. 2004, Leppänen m.fl. 2004), men mätningar i de högre årskurserna har i skrivande stund ännu inte gjorts. Studien i de lägre årskurserna bygger på objektiva test i både matematik och modersmål. I en uppföljningsstudie som har utförts av Kuusinen och som har tagit 30 år i anspråk (bl.a. Kuusinen 1985, 1986, Kuusinen och Leskinen 1987, 1988), konstaterades att elevernas rangordning i klassen hade etablerats efter det andra skolåret och att det efter det här inte längre sker nämnvärda förändringar i de betyg som läraren ger. Anmärkningsvärt är att forskarna inte använde objektiva test i mätningen, utan analysen baserades på de betygsvitsord som läraren hade gett. Den här studien torde vara den första studien som i så här omfattande skala (1 310 elever) har utrett vilka förändringar i kunskaperna som sker bland samma elever i grundskolans högre klasser. Utredningen är baserad på externa test som eleverna har deltagit i. Studien gäller förändringen i elevernas kunskaper i ämnet modersmål och litteratur (i fortsättningen kortare modersmål) och i deras attityder. I början av höstterminen år 2002 utvärderades inlärningsresultaten i modersmål i årskurs 7. Utvärderingen gällde elevernas kunskaper och färdigheter i modersmålet efter årskurs 6 (Silverström 2003). I testet utvärderades ämneskunskaper och attityder till ämnet på följande delområden (inom parentes de beteckningar som ibland används i fortsättningen): Inlärningsresultat Läsning, litteratur och textkännedom (LÄS) Språkkännedom (SPRÅK) Skrivande (SKRIV) Attityder Uppfattning om de egna kunskaperna (SJÄLVUPPFATTNING) Upplevelse av nyttan med ämnet (NYTTA) Intresse för ämnet (INTRESSE) I den här rapporten beskrivs dessutom kunskaperna i hela provet och den genomsnittliga attityden i alla attitydpåståenden. I tabeller och bilder används då termerna Hela provet och Alla attitydpåståenden. I fråga om delområdena används i den här rapporten de termer som ingår i sammanställningen ovan, förutom i fråga om delområdet läsning, litteratur och textkännedom, som i rapporten för korthetens skull kallas endast läsning. Våren 2005 genomfördes en ny utvärdering av inlärningsresultat den här gången i årskurs 9 (Silverström 2006). I utvärderingen som ordnades våren 2005 deltog samma skolor och elever som i årskurs 7 år 2002. Detta gör det möjligt att på ett halvexperimentellt sätt undersöka hur modersmålskunskaperna förändrades för de här skolornas och elevernas del under de tre sista åren i grundskolan. I fokus för studien ligger i första hand förändringar i kunskapsnivån och attityderna, även om den här studien också ger information om det mervärde som skolan bidrar med. I förlängningen ger studien alltså en bild av vilken genomslagskraft utbildningen har. Värt att notera är ändå att eleverna inte lär sig sitt modersmål enbart i skolan, vilket innebär att resultaten bara är riktgivande med tanke på utbildningens verkningsfullhet. 10

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 2 Syftet med undersökningen Avsikten med analysen är att å ena sidan beskriva hur elevernas kunskaper, färdigheter och attityder har förändrats under grundskolans högre årskurser. Å andra sidan är avsikten att klarlägga hur förändringen kan förklaras med hjälp av bakgrundsinformation från elever, lärare och rektorer. I analyserna används också information om utbildningsanordnarnas ekonomi samt sociodemografisk information om det område som skolan ligger i. Datamaterialet granskas på två olika nivåer. Dels studeras materialet ur utbildningsanordnarnas perspektiv och fokus ligger då på skolor och utbildningsanordnare, dels granskas datamaterialet ur ett elevperspektiv. 3 Metodfrågor och lösningar 3.1 Likställningen av mätningarna Det prov som användes i modersmålsutvärderingen i årskurs 9 var både svårare och längre än det prov som användes efter årskurs 6. Utmaningen var därför att göra poängen för de två proven jämförbara. Innan man kan jämföra två olika prov, måste alltså provresultaten likställas (Equating). Beträffande attitydpåståendena uppstod inte något liknande problem, eftersom eleverna tog ställning till samma påståenden vid båda mätningstillfällena. Vid likställningen av kunskapsmätningen utnyttjades de möjligheter som item-respons-teorin (Item Response Theory, IRT) erbjuder (Verhelst m.fl. 1995; Metsämuuronen 2006c, 147 156 )1. Likställningsprocessen gick ut på att poängen för årskurs 6 korrigerades så att de motsvarade poängen för årskurs 9. På det här sättet blev informationen något noggrannare. I praktiken innebär likställningen och korrigeringen av poäng att resultaten jämförs som om eleverna hade skrivit identiska prov efter årskurs 6 och i årskurs 9. För att likställningen av mätningar från olika år skall lyckas bör för det första ankaruppgifterna, som förenar materialen, beskriva provdeltagarnas kunskapsnivå så bra som möjligt. Om ankaruppgifterna är alltför svåra eller lätta, ger även små förändringar i materialen stora förändringar i slutresultatet. Resultaten i ankaruppgifterna som förenade materialen visar att svårighetsgraden är lämplig för analysen. För det andra representerar ankaruppgifterna ett litet test innanför det stora testet och därför borde även ankaruppgifterna representera olika svårighetsgrader och innehåll. I den här undersökningen ingår tillräckligt många ankaruppgifter för att jämförelsen skall bli tillförlitlig (sammanlagt tio uppgifter). För det tredje påverkar storleken på undersökningssamplet jämförelsen. Ju mindre samplet är, desto sämre representerar det populationen, om det inte är fråga om ett fullständigt slumpmässigt sampel. I modersmålsundersökningen var samplet för skolornas del slumpmässigt och elevantalet stort eller tämligen stort (se avsnitt 3.2). Det 1 De statistiska test som hänför sig både till likställningsprocessen och till olika analyser har utförligare beskrivits i den tekniska rapporten (Metsämuuronen 2006b). 11

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... här samplet är särskilt representativt för granskningar på elevnivå. Svårighetsgraden i olika deluppgifter kan generaliseras så att den gäller alla elever som går i svenskspråkiga skolor, med undervisning i årskurserna 7 9. TABELL 1. Jämförelse av resultaten i ankaruppgifterna i de två modersmålsutvärderingarna. Ankaruppgift Delområde Lösningsfrekvens i %, årskurs 6 Lösningsfrekvens i %, årskurs 9 Svårighetsgrad 1 LÄS 60 80 medelsvår 2 LÄS 68 74 medelsvår 3 LÄS 64 63 medelsvår 4 SPRÅK 73 79 lätt 5 SPRÅK 56 55 medelsvår 6 SPRÅK 35 35 svår 7 SKRIV 69 74 tämligen lätt 8 SKRIV 59 71 medelsvår 9 SKRIV 49 56 tämligen svår 10 SKRIV 61 71 lätt att få 1 poäng svårt att få 2 poäng Tabellen visar att resultaten i delområdet skrivande (SKRIV) har förbättrats i nästan alla ankaruppgifter. I ankaruppgifterna inom delområdet språkkännedom (SPRÅK) har det däremot inte skett någon större kunskapsförändring på tre år. I en del av uppgifterna i läsning (LÄS) har det skett en förbättring. En delförklaring till att kunskaperna inte förbättras i alla uppgifter kan kanske vara att modersmålsundervisningen har haft olika tyngdpunkter under olika år. I provet för de elever som hade gått ut årskurs 6 ingick i första hand stoff som gällde de lägre årskurserna. En del elever lärde sig stoffet i årskurs 5 6, medan de som inte lärde sig stoffet första gången kanske inte heller har dragit nytta av en repetition i de högre klasserna. 3.2 Frågor i anslutning till samplet Kartläggningen av kunskaperna efter årskurs 6 utfördes i början av årskurs 7. I princip är det ändå fråga om en jämförelse av elevernas kunskapsnivå mellan slutet av årskurs 6 och årskurs 9. Genom att mätningen genomfördes i början av årskurs 7 var sannolikheten större för att samma personer skulle kunna nås senare, i årskurs 9. I fortsättningen omtalas den första mätningen som mätningen efter årskurs 6. Såsom tidigare nämndes valdes skolorna i samplet (n = 18) enligt principen för stratifierat slumpmässigt urval. De aderton sampelskolorna var desamma i mätningen efter årskurs 6 och i årskurs 9. Skolorna var representativa både när det gällde län, kommuntyp, EU-målområde och skolans storlek. I de skolor som ingick i samplet 12

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 skrev alla elever i årskursen provet. I vartdera materialet ingår elever som inte deltog antingen i mätningen efter årskurs 6 eller i mätningen i årskurs 9. Dessa opariga elever avlägsnades och de resterande eleverna (n = 1 310 ) identifierades som samma elever i båda mätningarna. Med tanke på att det är fråga om forskning som gäller fostran och utbildning är antalet sampelelever stort, såsom tidigare konstaterades. Detta gör det möjligt att generalisera resultaten så att de gäller alla svenskspråkiga elever. Däremot är antalet skolor i statistisk mening litet, även om samplet är representativt och skolorna utgör 40 % av alla svenskspråkiga skolor på fastlandet 2 som ger undervisning i årskurs 7 9.Vid analysen av materialet används därför delvis metoder som lämpar sig för mer begränsade undersökningar. 3.3 Analysmetoder Vid analysen av materialet används välkända statistiska metoder. Skillnaderna beskrivs i allmänhet med hjälp av enkla nyckeltal såsom procentuella lösningsfrekvenser (lösningsandelar) och förändringar i dem. Alla metoder finns beskrivna i grundläggande läroböcker (till exempel Tabachnik & Fidell 2001 eller på finska Metsämuuronen 2006c). På grund av det i statistisk mening begränsade samplet används så kallade parameterfria metoder i analyserna på skolnivå, eftersom de lämpar sig bättre för analyser av begränsade material. Resultaten av den motsvarande finskspråkiga undersökningen ingår i en separat rapport (Metsämuuronen 2006a). I den tekniska rapporten (Metsämuuronen 2006b) finns en noggrannare beskrivning av de metoder (med tillhörande testresultat) som har använts. I fortsättningen används termen statistiskt signifikant för att beskriva hur tillförlitlig en skillnad mellan två grupper är också i andra skolor än enbart i sampelskolorna. Det kan förekomma små skillnader mellan grupperna som kan vara slumpmässig variation som beror på samplet. Vid den statistiska testningen (t.ex. i samband med variansanalyser) har skillnader i medeltalen testats med metoder som lämpar sig för sampelstorleken och mätningssättet. Om det i texten står att skillnaden mellan två eller flera grupper är statistiskt signifikant, betyder det alltså att man med mycket liten risk (högst 5 %) kan påstå att denna skillnad skulle visa sig i landets alla svenskspråkiga skolor på fastlandet, oberoende av vilket sampel som skulle väljas. Då korrelationer och regressionsmodeller behandlas, används också termen förklaringsgrad, som anger hur många procent variablerna förklarar av varandras variationer. Då två variabler fullständigt korrelerar med varandra (till exempel lönekostnader angivna i euro och lönekostnader angivna i dollar), räcker det med att vi känner till den ena variabeln. Den ena variabeln förklarar den andra fullständigt förklaringsgraden är 1,00, det vill säga 100 %. Då är korrelationen (förkortas med symbolen r) mellan variablerna r = 1. Om korrelationen däremot vore r = 0,40, skulle förklaringsgraden vara r 2 = 0,4 *0,4 = 0,16, det vill säga variablerna förklarar 16 % av varandra och 84 % av fenomenet förblir oförklarat. 2 I samplet ingick inte skolor på Åland, eftersom de åländska skolorna följer en annan läroplan än skolorna på fastlandet. 13

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... 3.4 Mätningarnas tillförlitlighet Man har traditionellt beskrivit mätinstrumentens tillförlitlighet med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet. Validitet kan betraktas ur många synvinklar. Vanligen talar man om extern och intern validitet. Den externa validiteten beskriver mätningarnas allmängiltighet (Cook & Campbell 1979) och beror på hur representativt samplet är (se avsnitt 3.2 om samplingen). Den interna validiteten indelas bland annat i innehållsvaliditet, konstruktionsvaliditet och prognostisk validitet (t.ex. Metsämuuronen 2006c, 117). Innehållsligt och strukturellt är de test som mäter kunskapsnivån utarbetade utgående från kunskapsområden i läroplansgrunderna för modersmål och litteratur. Vid båda mätningarna deltog erfarna modersmålslärare och -didaktiker i konstruktionen och valet av uppgifterna, och till de egentliga proven valdes de uppgifter som på basis av en förhandstestning fungerade innehållsligt bäst och de som på basis av uppgifternas mätnoggrannhet fungerade bäst. Strävan var att genom den här processen säkerställa att utvärderingsproven så bra som möjligt reflekterar det fenomen som skall undersökas. Då blir även testen så tillförlitliga och noggranna som möjligt. Reliabiliteten för de ursprungliga testen var relativt hög och delvis mycket hög med undantag för delområdet språkkännedom i provet efter årskurs 6. Värdet 0,60 brukar anses vara den traditionella nedre gränsen för alfa-reliabilitet (Metsämuuronen 2006c, 138). Mot bakgrund av den här gränsen är testen i modersmålet noggranna och delvis till och med mycket noggranna. Sålunda kan testen tillräckligt noggrant skilja mycket framgångsrika elever från svagare på alla testade kunskapsområden samt elever med positiva och negativa attityder inom alla testade attitydkomponenter. TABELL 2. Alfa-reliabiliteter för de test som har använts. Modersmål och litteratur Test åk 6 åk 9 Kunskaper Hela provet 0,87 0,92 LÄSNING 0,76 0,82 SPRÅKKÄNNEDOM 0,64 0,73 SKRIVANDE 0,79 0,87 Attityder Alla attitydpåståenden 0,85 0,91 SJÄLVUPPFATTNING 0,84 0,79 NYTTA 0,76 0,87 INTRESSE 0,77 0,89 14

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 4 Resultat 4.1 Förändringar i kunskaper och attityder på skolnivå För utbildningsanordnare kan det vara intressant att veta vilka betingelser och arbetsmetoder som gynnar en positiv förändring i modersmålskunskaperna samt i attityderna till ämnet. Utbildningsstyrelsen har tillgång till demografiska uppgifter för varje deltagande skola (n = 18) och information om skolan som rektorn har bidragit med. Rektorsinformationen för varje skola har kompletterats med enkätsvar från skolans lärare och elever. Dessutom beaktas ekonomisk information om varje utbildningsanordnare samt sociala indikatorer för varje skola. Förändringen beskrivs genom medeltal för eleverna i en viss skola; den centrala variabeln är förändringen i elevernas genomsnittliga kunskaper och i attityderna under förflyttningen från årskurs 6 till årskurs 9. Förändringen beskrivs i procent av maximipoängen i hela provet eller i procent av maximipoängen för ett visst delområde. Om elevernas genomsnittliga kunskaper inom delområdet läsning i början av årskurs 7 var 45 % av maximipoängen och i slutet av årskurs 9 t.ex. 55 % av maximipoängen, sker det i skolan en positiv förändring på +10 procentenheter inom delområdet. Observera att samma elever deltog i de två mätningarna och att mätningarna har likställts så att poängen för de två testen motsvarar varandra. Kapitel 4.1. gäller förändringar på skolnivå, medan kapitel 4.2 beskriver förändringar på elevnivå. 4.1.1 Allmänna trender Den genomsnittliga förändringen i hela provet var +2 % på skolnivå. Förändringen inom delområdet skrivande var positiv (+5 %). Det skedde inte någon förändring inom delområdet läsning (+0,4 %) och inte egentligen heller inom delområdet språkkännedom (+1,2 %). Kunskapsförändringen var klart mindre än i den motsvarande finskspråkiga undersökningen (Metsämuuronen 2006a). Attityderna till ämnet blev mer negativa, vilket var väntat på basis av resultaten på elevnivå och i ljuset av tidigare undersökningar (Uusikylä & Kansanen 1988; Kannas 1995; Scheinin 1990, 60; Svedlin & Metsämuuronen 2001). Eventuellt kan de mer negativa attityderna vara en förklaring till att förändringen i kunskapsnivå inte är så stor. Även om attityderna till modersmålsämnet allmänt taget blev negativare, gick förändringen i den parallella finskspråkiga undersökningen i en klart mer negativ riktning än i den svenskspråkiga undersökningen. 15

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... BILD 1. Den genomsnittliga förändringen i kunskaper och attityder mellan årskurs 6 och 9 (på skolnivå). Om man utgår ifrån att en förändring på 5 procentenheter i någondera riktningen ännu inte är någon egentlig förändring, skedde det för hela provets del en tydlig positiv förändring i 17 % av skolorna. En positiv förändring skedde inom delområdet skrivande i 44 % av skolorna. Allmänt taget fanns det alltså många skolor där det inte skedde några större förändringar åt någotdera hållet. TABELL 3. Förändringen i inlärningsresultaten på skolnivå (andelen skolor i %). Andelen skolor (i %) som uppvisade avvikelser på över 5 % då resultaten för årskurs 6 och 9 jämfördes Hela provet LÄS SPRÅK SKRIV Positiv förändring (> +5 %) 16,7 11,1 16,7 44,4 Negativ förändring (< -5 %) 5,6 5,6 0 11,1 I en del av skolorna har förändringen varit påfallande positiv. Det finns skolor där skrivresultaten har förbättrats +30 %. Å andra sidan finns det skolor där skrivresultaten försämrades -10 %. Man bör ändå komma ihåg att av alla delområden är skrivande det delområde där poängsättningen påverkas mest av lärarens subjektiva uppfattning. Inom delområdena läsning och språkkännedom var förändringarna mer moderata: när förändringen är som störst är den ungefär +8 % och som minst är den -7 %. Inom de här två delområdena är resultatet inte heller lika känsligt för lärares eventuella subjektiva tolkning av bedömningskriterierna. 16

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 BILD 2. Förändringen i olika skolors medeltal inom delområdena i modersmål och litteratur. Fastän det till en del sker tydliga positionsförändringar mellan skolorna, behåller skolorna ändå till största delen sin placering mellan två mätningar. Då skolorna delas in i jämnstora femtedelar, det vill säga i kvintiler utgående från resultaten för årskurs 6 och årskurs 9 kan man granska förändringarna i skolornas placering. Av skolorna placerar sig 72 78 % i samma eller i en intilliggande femtedel inom delområdena läsning (LÄS) och språkkännedom (SPRÅK). Av en eller annan orsak sker det inom delområdet skrivande (SKRIV) en något större förändring jämfört med de andra delområdena. Drygt hälften (56 %) av skolorna placerade sig i samma eller intilliggande kvintil. TABELL 4. Förändringen i skolornas placering i olika kvintiler (i % av skolorna). Hela provet LÄS SPRÅK SKRIV Placeringen stiger mer än 1 kvintil (%) 16,7 16,7 11,1 22,2 Ingen förändring (förändringen högst 1 kvintil) (%) 61,1 72,2 77,8 55,6 Placeringen sjunker mer än 1 kvintil (%) 22,2 11,1 11,1 22,2 17

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... 4.1.2 Kunskapsförändringen i olika län, kommuntyper och EU-målområden Jämförelse mellan länen Det förekommer i praktiken inte någon skillnad mellan länen i fråga om kunskapsförändringen. Attityderna blir mer negativa i Västra Finlands län än i Södra Finlands län, men skillnaden är inte statistiskt signifikant på skolnivå. Jämförelse mellan kommuntyper Kommuntypen förklarar i viss mån förändringarna i inlärningsresultaten. Antalet svenskspråkiga skolor är trots allt litet och det är kanske inte skäl att dra slutgiltiga slutsatser utgående från det. Materialet antyder dock att förändringen allmänt taget skulle ha varit positivare i tätortsskolor än i stadsskolor. Den statistiska kommungrupperingen förklarar i hög grad (förklaringsgrad 31 %) förändringen av kunskapsnivån i delområdet skrivande, men skillnaden är inte i statistisk mening övertygande på grund av att det i materialet endast ingick två tätortsskolor. Vad gäller attityderna finns det ingen statistiskt tillförlitlig skillnad mellan kommuntyperna, även om det i landsbygdsskolorna har skett en nedgång i fråga om alla attitydkomponenter. I det här sammanhanget kan det vara värt att notera att det i det motsvarande finskspråkiga materialet har skett en förändring i negativ riktning i tätortsskolor och i stadsskolor (förändring minst -5 %). Jämförelse mellan EU-målområden Regionprogrammen inom Europeiska unionen fungerar här som sociodemografiska indikatorer. Vid en granskning av respektive EU-målområde påträffades inga skillnader i förändringen av kunskapsnivån. Vad gäller attityderna har däremot elevernas uppfattning om hur väl de behärskar ämnet (självuppfattning) klart minskat (förändring -12 %) i de skolor (n = 3) som verkar i områden med strukturella svårigheter (EU-målområde 2). I jämförelse med de övriga EU-målområdena är skillnaden till denna del statistiskt signifikant, och effektstorleken är betydande. Granskningen av förändringarna på elevnivå (kapitel 4.2) visar att skrivkunskaperna har förändrats i klart negativ riktning i områden med strukturella svårigheter. 18

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 BILD 3. Länsvis jämförelse av förändringar på skolnivå. BILD 4. Jämförelse av förändringar på skolnivå inom olika kommuntyper. BILD 5. Jämförelse av förändringar på skolnivå inom olika EU-målområden. 19

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... 4.1.3 Vilka bakgrundsvariabler förklarar förändringarna på skolnivå? I den här genomgången ligger fokus på de bakgrundsvariabler som har samband med förändringen av elevernas kunskapsnivå. De bakgrundsvariabler som används i den här analysen härstammar från sex olika material. Den demografiska bakgrundsinformationen har redan behandlats i avsnitt 4.1.2. Övrig bakgrundsinformation som kan belysa förändringen på skolnivå är hämtad från elev-, läraroch rektorsenkäter. Dessutom används bakgrundsinformation som hänför sig till ekonomi och sociala indikatorer. Bakgrundsvariabler som korrelerar med förändringen i elevernas attityder behandlas i den tekniska rapporten (Metsämuuronen 2006b). Rent allmänt kan man konstatera att korrelationen mellan utgångsläget och delområdet skrivande är starkt negativ (r = -0,77) och i någon mån är den även negativ i fråga om hela provet (r = -0,46) och läsning (r = -0,39). Tendensen är densamma i den motsvarande finskspråkiga undersökningen. En negativ korrelation innebär här att ju svagare utgångsläget är, desto starkare är förändringen i positiv riktning. Det här är alltså i själva verket ett positivt resultat: elever från skolor med svagt utgångsläge förkovrar antingen genuint sina kunskaper eller åtminstone förmår de påvisa bättre kunskaper i slutet av den grundläggande utbildningen jämfört med situationen efter årskurs 6. Däremot är det inte lätt att förklara varför kunskaperna i skolor med det bästa utgångsläget försämras så mycket som de gör. Utgångsläget förklarar inte förändringen i delområdet språkkännedom (r = -0,21). När sambandet (korrelationen) mellan enskilda bakgrundsvariabler och förändringen i kunskapsnivå behandlas i fortsättningen, har endast variabler vars korrelation överstiger värdet r = 0,50 tagits med. Detta värde eller högre värden beskriver en korrelation som i statistisk mening avviker från en nollkorrelation (= inget samband kan påvisas). Eftersom skolorna är få, kan också små förändringar ge upphov till en stor förändring i korrelationskoefficientens värden. I samband med att korrelationerna behandlas, används också regressionsmodeller. I modellerna ingår variabler vars korrelation med något av delområdena är minst 0,50. Man bör komma ihåg att undersökningen omfattar så få skolor att förklaringsgraderna lätt stiger, vilket kräver en viss försiktighet i analyserna. Förklaringsgraderna har korrigerats med hjälp av metoder som lämpar sig för små datamaterial (se närmare Wherry 1931, Cattin 1980, Tabachnik & Fidell 2001, 147). Förklarande variabler i elevenkäten Bland de bakgrundsvariabler som gäller verksamheten i klasserna 5 och 6 ingår knappast alls variabler som ens i någon mån förutsade en positiv förändring i inlärningsresultaten längre fram under elevernas skolgång. Av de olika inslag som förekommit i modersmålsundervisningen i årskurs 6 var det bara ofta förekommande övningar i att tala, att använda rösten rätt och att lyssna som hade samband med en kunskapsförändring. Sambandet gällde delområdet språkkännedom (r = -0,51): ju mer inslaget hade förekommit, desto mindre var förändringen i elevernas kunskaper i språkkännedom. Det här kan tyda på att den här typen av övningar i muntlig kommunikation främst förekommit bland elever med ett gott utgångsläge, i och med att just de här elevernas kunskapsnivå inte har höjts nämnvärt mellan årskurserna 6 och 9. 20

Utbildningsstyrelsen Utvärdering av inlärningsresultat 4/2006 I elevenkäten från årskurs 9 finns betydligt fler variabler som hade samband med en positiv eller positivare förändring i kunskapsnivån. Det fanns två variabler som hade ett klart samband med förändringen i hela provet och i delområdet läsning: hur ofta hemuppgifter gås igenom på lektionerna (r = 0,61) och att eleverna lyssnar på läraren (r = -0,58 ursprungligen eleverna lyssnar inte på läraren ). Variablerna förklarar i en regressionsmodell 51 57 % av den förändring som sker i skolorna. Det sker även en förändring i kunskapsnivån i hela provet om modersmålsundervisningen i årskurs 7 9 ofta har innehållit språkkännedom (korrelation r = 0,54) och läroboksläsning och övningar i läroboken (r = 0,52) och om läraren inte måste vänta på att eleverna blir tysta (r = -0,52). Den bästa förklaringen till förbättringen av kunskaperna i delområdet språkkännedom var undervisningsgruppens storlek (r = 0,61) och frekvent förekommande skrivövningar (r = 0,50). Tillsammans förklarade variablerna 42 % av variationen. Variablerna eleverna lyssnar på läraren (r = -0,63 ursprungligen eleverna lyssnar inte på läraren ), ofta förekommande undervisning i språkkännedom (r = 0,50) samt ett lågt medelvitsord i modersmål och litteratur (r = -0,36) har samband med att skrivresultaten förbättras. Dessa variabler förklarade tillsammans 57 % av förändringen. Allmänt taget har kunskapsförändringen varit mest positiv i skolor med det svagaste utgångsläget. Förändringen har således varit positiv då det på lektionerna i skolorna med det svagaste utgångsläget har rått arbetsro och man har koncentrerat sig på undervisningsmetoder som varit klart strukturerade och läroboksbaserade samtidigt som man ofta har gått igenom elevernas hemuppgifter. Information från rektorsenkäten En regressionsanalys visar att det finns två bakgrundsvariabler ur rektorsenkäten som har ett starkt samband med förändringen av kunskaperna i hela provet: ett något lägre antal veckotimmar i modersmål och litteratur i årskurs 7 (r = -0,57) och ensidiga undervisningsmetoder försvårar inlärningen (r = 0,59). Modellen förklarar 58 % av variationen i skolornas förändring i medeltal. Märk att båda variablerna är negativa, det vill säga ju lägre antal veckotimmar i ämnet så att lektionerna är koncentrerade till årskurs 8 och 9 och ju ensidigare undervisningsmetoder, desto positivare resultat. Ett liknande samband finns också i fråga om förändringen inom delområdet läsning: förändringen är positiv då ensidiga undervisningsmetoder har hindrat inlärningen (r = 0,68), då lärarna haft låga förväntningar (r = 0,58) och då lärarna sällan deltar i gemensamt pedagogiskt planerings- och utvecklingsarbete (r = -0,54) samt då lärarna helst arbetar ensamma med sina egna undervisningsgrupper (r = 0,55) och då skolan inte i någon högre grad har samarbetsparter som stödjer skolans verksamhet (r = -0,55). Variabeln ensidiga undervisningsmetoder har hindrat inlärningen verkar ha stor betydelse. Den förklarar också förändringen i fråga om delområdet skrivande (r = 0,53). Den modell som skapas av den här variabeln förklarar 52 % av förändringen inom delområdet läsning och 24 % av förändringen inom delområdet skrivande. Förklaringsgraden är således tämligen hög. Det här leder till ett resonemang om de karakteristiska dragen hos de skolor som har det svagaste utgångsläget kunskapsnivån höjdes ju betydligt mer då utgångsläget var svagt. Kanske det har varit klokt att välja ensidiga undervisningsmetoder? Kapitel 4.2 visar att de här metoderna i praktiken har varit användning av lärobok och genomgång av hemuppgifter. Det här har alltså inte nödvändigtvis haft någon negativ effekt på inlärningen, åtminstone inte i de skolor som haft det svagaste utgångsläget. Inom delområdet språkkännedom förklarar stora undervisningsgrupper i modersmålet den positiva förändringen (r = 0,63). Den modell som utgörs av variabeln förklarar 40 % av variationen mellan skolorna. 21

Metsämuuronen 2006. Förändringar i kunskapsnivån i ämnet modersmål och litteratur... Information från lärarna Modersmålslärarna gav i samband med provet i årskurs 9 bakgrundsinformation om sin utbildning och sitt arbete. Dessutom svarade de på frågor som kartlade t.ex. samarbete och administration ur lärarsynvinkel. Förändringen av kunskapsnivån i hela provet förklarades bäst av i hur hög grad läraren har deltagit i uppgörandet av den skolvisa läroplanen i modersmål och litteratur (r = 0,69) och hur ofta läraren hade använt ordböcker i undervisningen i årskurs 9 (r = 0,66). Det här förklarade så mycket som 77 % av förändringen av kunskapsnivån i hela provet. Det här kan ha att göra med lärarnas undervisningserfarenhet, för längden på lärarens undervisningserfarenhet har ett klart positivt samband med förändringen i delområdet skrivande (r = 0,77) och också med förändringen i hela provet (r= 0,60). I statistiskt avseende förklarar ändå följande variabler förändringen inom delområdet skrivande bäst: att eleverna övar sig att diskutera i grupp under lektionerna (r = 0,60) och i hur hög grad läraren har deltagit i uppgörandet av den skolvisa läroplanen i modersmål och litteratur (r = 0,59). Den modell som bestod av dessa variabler förklarade 47 % av förändringen. De starkaste förklarande variablerna inom delområdet läsning var hur ofta läraren har använt ordböcker i undervisningen i årskurs 9 (r = 0,61) och hur lätt läraren upplevde att provet i årskurs 9 var för eleverna (r = -0,41, variabeln ursprungligen uttryckt i negativ form). Den modell som bestod av de här variablerna förklarade 38 % av förändringen. Uppgifter om utgifter för utbildningen I det register över utbildningsanordnarnas ekonomi som Utbildningsstyrelsen upprätthåller fanns utöver information om antalet elever och skolor bland annat följande uppgifter från åren 2002 och 2003 att tillgå: Utgifter för undervisningen Utgifter för inkvartering och skolskjutsar Utgifter för elevmåltider Utgifter för övrig elevvård Utgifter för intern förvaltning Utgifter för underhåll av fastigheter Utgifter för små projekt Driftsutgifter sammanlagt exklusive sjuka och handikappade barn Utgifter för sjukhusundervisning (kommunal) Utgifter för undervisning av gravt utvecklingsstörda Utgifter för övrig undervisning av handikappade Sammanlagda driftsutgifter för funktionerna Utgående från den här informationen beräknades de relativa kostnaderna per elev. Uppgifterna från år 2002 avspeglar tidpunkten då de deltagande eleverna precis hade påbörjat sina studier i årskurs 7. Uppgifterna från år 2003 användes till att räkna ut kostnadsutvecklingens riktning för olika utbildningsanordnares del. Kostnadsförändringen per elev beräknades så att de relativa andelarna för åren 2003 och 2002 subtraherades från varandra. 22 Det är givetvis alltför förenklat att påstå att uppgifterna om utbildningsanordnarens kostnader skulle ha ett direkt samband med förändringarna i kunskapsnivån