Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER

Kap. 4 NATURVÅRD - GRÖNSTRUKTUR - VATTENMILJÖER I kapitlet behandlas följande aspekter: -Grönstrukturens ekologiska, sociala/upplevelse och kulturella betydelse -Riksintresse naturvård -Riksintresse NATURA 2000 område -Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen -Ekologiskt särskilt känsliga områden -Stora opåverkade områden -Biotopskyddsområde, naturreservat, djur- och växtskyddsområde samt naturminne -Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden -Våtmarker - myrar -Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten -Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram -Underlag till kommunal naturvårdsplan -Vattenvårdsförbund Som strategi för att beakta och utveckla aspekter som behandlas i detta kapitel föreslås sammanfattningsvis följande riktlinjer och förslag: Riktlinjer för områden redovisade på Plankarta Översiktsplan 2004 : Inom område av Riksintresse för naturvården får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse utan kontakt med befintlig sådan tillåts i princip ej. Detaljplan skall övervägas vid nyexploatering. Bebyggelse för det rörliga friluftslivets behov tilllåts (såsom väderskydd för övernattning). Inom områdena prioriteras naturvärdena. Inom område av Riksintresse NATURA 2000 område får ej sådana åtgärder vidtas som kan påtagligt skada dess värde. Ny bebyggelse eller annan exploatering tillåts i princip ej. Inom områdena prioriteras naturvärdena. För område Riksintresse Kustzonen skall vad som anges i Skånes kustområden - ett nationallandskap (Länsstyrelsen i Skåne 2001:35) tillämpas i största möjligaste mån. Exempelvis: -Samlad bebyggelse bör lokaliseras på insidan av etablerad kustbebyggelse och i omedelbar anslutning till existerande tätort. -Mellan kustsamhällen bör fastläggas friområden som undantas från ny bebyggelse. -Förändringar som medför utfyllnad i vattnet bör undvikas. -Hänsyn bör tas till kulturhistoriska värden i exempelvis Ängelholms strandbad och Skepparkroken. -Hänsyn bör tas till landskapsekologiska samband i lågexploaterade områden. (Obebyggda områden och bebyggelseområden med mycket träd. -Större delen av kustzonen är olämplig för vindkraftsproduktion till följd av höga landskapsbilds-, natur-, och kulturvärden. (Se vidare Ängelholms kommuns vindkraftspolicy). -Hänsyn bör tas till det traditionella bebyggelsemönstret i form av samlade byar och fiskelägen samt gårdsmiljöer i det öppna skifteslandskapet. -Större turistanläggningar bör lokaliseras till befintliga tätorter (för effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur och service samt minimering av slitage). -Bullerskapande aktiviteter bör förläggas där de inte påverkar områden som är populära för friluftslivet. -Åtgärder bör vidtas för att minska näringsbelastningen och annan förorening till vattendrag som mynnar i kustzonen. -Vid planläggning bör förändringens påverkan på landskapsbilden och förändringens miljökonsekvenser redovisas. - Planprogram skall övervägas vid detaljplaneläggning. 21

Stora opåverkade områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Följande exploateringsföretag skall särskilt beaktas: -Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse -Friluftsanläggningar -Vindkraftverk -Större trafikleder och vägar -Järnvägar -Kraftledningar -Grus- och bergtäkter -Industriell eller liknande verksamhet -Flygplatser och hamnar -Farleder och muddringsföretag -Militära övnings- och skjutfält I naturreservat samt i djur- och växtskyddsområde prioriteras naturvärden. Inom område som redovisas som Jordbruksoch skogsmark med särskilt höga naturvärden skall brukningssättet och ev. tillkommande exploatering anpassas till naturvärdena. Detta på ett sätt som ej medför kommunala kostnader. Redovisade områden bör kompletteras med uppgifter från skriften Skånes flora då denna är färdigställd. För områden som redovisas i det regionala naturvårdsprogrammet Från Bjäre till Österlen samt i den kommunala naturvårdsplanen gäller: -Inom områdena prioriteras naturvärdena. -Föreslagna förändringars konsekvenser för naturvärdena skall anges. -Vad som anges under Bibehållanden av värden för regionala intresseområden med naturvärden bör beaktas. För våtmarker och vattendrag redovisade på plankarta skall särskild hänsyn tas till ev. naturvärden. Zonen närmast vattendrag bör hållas planterad med bland annat träd. Regionala och statliga myndigheter bör verka för att förutsättningar finns att hålla zoner nära vattendrag bevuxna hela året. Övriga förslag : För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort stärkas. Ekologiskt särskilt känsliga områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Kunskapsunderlaget om ekologiskt särskilt känsliga områden bör förbättras genom inventeringar och analyser. Mer specifika rekommendationer för olika ekologiskt särskilt känsliga områden bör utarbetas. Inom biotopskyddsområde får ej bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. En digital kartbas över biotopskyddsområden bör tas fram. Den kommunala naturvårdsplanen bör kompletteras med rekommendationer för säkerställande av naturvärden och för tillämpning då förändringar blir aktuella. Regionala myndigheter bör göra en sammanställning och sammanvägning av olika planeringsunderlag/inventeringar angående våtmarker. Fördjupad vattenöversikt bör tas fram. I den mån det föreligger större sammanhängande historiska områden är det kommunens intention att beakta i vilken mån diverse förslag om skyddsbestämmelser påverkar möjligheten för helhetens fortsatta utveckling, levandegörelse och potential för kommunen i övrigt. Konsekvenser av riktlinjer och förslag ovan: Sociala / kulturella konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens rekreations- / sociala- samt kulturella värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekologiska konsekvenser: Genom föreslag att upprätta en kommuntäckande grönstrukturplan kan gröna områdens ekologiska värden och funktioner uppmärksammas och utvecklas. Ekonomiska konsekvenser: Genom att bevara och utveckla naturområden med ekologiska-, rekreations- och kulturvärden bibehålls kommunens natursköna attraktivitet som bostadsort (och därigenom skatteunderlag), inte minst för barnfamiljer. Detta gäller även för större opåverkade områden samt kustområden. Bevarande och utvecklande av naturområdens ekologiska- rekreativa- och kulturella värden kan medföra konsekvenser för exempelvis jord- och skogsbruket. 22

Grönstruktur Infrastruktur, bebyggelsestruktur och grönstruktur är de huvudstrukturer som samverkar och bygger vår miljö. Grönstrukturen har såväl ekologiska, sociala, rekreativa, upplevelse, ekonomiska som kulturella värden. Närhet till grönområden är en viktig faktor vid val av bostadsort. Skönhetsupplevelser är viktiga för hälsa och livskvalitet. Grönstrukturen är en förutsättning för jord- och skogsbruk och turism. Dessa värden medför att grönstrukturen har stora samhälls- kommunalekonomiska värden. Region Skåne arbetar för närvarande med en regional grönstrukturplan. Denna redovisar de övergripande strukturerna för Skåne och bör på sikt arbetas in i Ängelholms kommuns översiktsplan. För att bevara och utveckla grönstrukturen och den biologiska mångfalden bör en kommunövergripande Grönstrukturplan upprättas. Genom att på så sätt uppmärksamma de gröna värdena kan kommunens attraktivitet som bostads- och lokaliseringsort stärkas. och inlärningsförmåga, förståelse för våra livsförutsättningar mm. Grönstrukturens variation hjälper en allt större andel äldre människor att hålla sinnena vid liv. (Gröna områden i planeringen, Boverket, 1999). Kulturella värden Grönstrukturen är en bärare av områdens historia och identitet. Exempel på grönstrukturens kulturella värden och funktioner är gamla pilealléer som visar vägen i landskapet. Ekonomiska värden De värden grönstrukturen har för Ängelholms kommuns attraktivitet som bostads- och etableringsort medför att grönstrukturen har stora ekonomiska värden. Ur Strategi för en grön struktur, Region Skåne 2004. Grönstrukturplanen bör behandla ekologiska, sociala/ upplevelse/rekreativa, kulturella och ekonomiska aspekter. Arbetet kan utgå från de modeller som tillämpats i Stockholmsregionen (Regionplane- och trafikkontoret, rapport 2.1996 och 4:2001). Resultatet av ett arbete med en Grönstrukturplan kan beröra andra allmänna intressen genom exempelvis en inventering av mindre värdefulla grönområden som eventuellt kan bebyggas. Ett tidigt klargörande av potentiella förtätningsområden kan förenkla och effektivisera handläggningen vid exploateringsärenden. Ekologiska värden Exempel på grönstrukturens ekologiska värden och funktioner är bärare av biologisk mångfald, naturliga kretslopp, förmåga att ta upp och bryta ner föroreningar, dagvatten hantering mm. Biologisk mångfald finns på olika nivåer: 1. Variationsrikedom med avseende på naturtyper (biotoper). 2. Variationsrikedom på artnivå. 3. Genetisk variation inom en art. Den kommunala översiktsplaneringen berör främst av den förstnämnda, att bevara en variation av biotoper. Även artrika eller särpräglade biotoper är viktiga att bevara. En kommuntäckande kartering av biotoper samt en analys av landskapsekologiska samband där exempelvis barriärer för flora och fauna beaktas är aspekter som skulle kunna behandlas i en grönstrukturplan. Sociala/rekreativa/upplevelse värden Exempel på grönstrukturens sociala värden och funktioner är rekreationsvärde, exempelvis som mötesplats i skogen när man rastar hunden. Naturupplevelse är även viktigt för stressåterhämtning, tillfrisknande, lek, upplevelse, kreativt tänkande, pedagogiska värden, barns utveckling Riksintresse naturvård Miljöbalken 3 kap 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 23

Område av Riksintresse för Naturvården framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004. Riktlinjer för område av Riksintresse för naturvården redovisas i början av detta kapitel. Följande områden har av länsstyrelsen redovisats vara av riksintresse för naturvården: Hallandsåsen (N3 a), Rönneås dalgång (N40), Ängelholms strandskog (N42 b). Områden som är av riksintresse för naturvården rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Riksintresse NATURA 2000 områden NATURA 2000 områden framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004. Riktlinjer för område av Riksintresse Natura 2000-område redovisas i början av detta kapitel. Natura2000 är beteckningen på det sammanhängande europeiska nätverk som inrättas för att skydda biologisk mångfald genom att bevara livsmiljöer samt vilda växt- och djurarter inom EU:s territorium. De regler som gäller för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i områden som har förtecknats enligt 7 kap 27 miljöbalken framgår av samma kapitel. I rapporten Natura 2000 i Skåne, delrapport 4, redovisas följande Natura 2000 områden i Ängelholms kommun: Djurholmamossen (SE0420271), Århultsbäcken (SE0420272), Ängelholms kronopark (SE0420233). Områdena rymmer olika livsmiljötyper (habitat) såsom bokskog, högmossar, myrar, fattigkärr, gungfly mm. till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana ämnen som avses i 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. Miljöbalken 4kap 4 Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse Länsstyrelsen har tillhandahållits underlagsmaterial för fysisk planering enligt 4 kap Miljöbalken. Byggnadsnämnden i Ängelholms kommun har uttalat att nämnden är positiv till det av Länsstyrelsen framtagna underlagsmaterialet för fysisk planering i kustzonen och tillstyrker att den används som planeringsunderlag i den kommande kommunövergripande översiktsplanen. Områden som är av riksintresse Riksintresse Kustzonen rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Ekologiskt särskilt känsliga områden Miljöbalken 3 kap 3 Ängelholms kommun gränsar vid Skäldervikskusten i väster till ett Natura 2000 område (SE0430147). Området är av mellankommunalt intresse. Områden som är av riksintresse som Natura 2000-område rymmer naturvärden som bidrar till kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. Genom skydd i exempelvis någon av de former som finns i 7 kap Miljöbalken kan områdena långsiktigt skyddas. Riksintresse med geografiska bestämmelser - Kustzonen Område av Riksintresse Kustzonen framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004. Riktlinjer för område av Riksintresse Kustzon redovisas i början av detta kapitel. I miljöbalkens 4:e kapitel finns särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. De områden som anges där är, med hänsyn Riksintresse Kunstzon (linjerastrerat) samt lågexploaterade kilar mellan samhällen, värdefulla för kommunens attraktivitet som bostads- och etableringsort. 24

Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Förslag angående Ekologiskt särskilt känsliga områden redovisas i början av detta kapitel. Bestämmelserna omfattar områden som är särskilt känslig p g a instabila produktionsförhållanden eller ogynnsamma återväxtförutsättningar., inrymmer särskilda ekologiska värden eller är hemvist för sällsynta och utrotningshotade arter. Bevarande av biologisk mångfald är ett motiv för skydd. Något riktat planeringunderlag för ekologiskt särskilt känsliga områden har ej redovisats av länsstyrelsen. Ytterligare planeringsunderlag krävs för att kunna göra en heltäckande redovisning av, och rekommendationer för, ekologiskt särskilt känsliga områden. Stora opåverkade områden Preliminär avgränsning av Stora opåverkade områden framgår av PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004. Riktlinjer för Stora opåverkade områden redovisas i början av detta kapitel. Miljöbalken 3kap 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Huvudsyften för bevarande av stora opåverkade landsbygdsområden är bland annat: -Behålla handlingsfriheten att vid senare tidpunkt nyttja området. -Beakta ekologiska funktioner och biologisk mångfald. Här är stora så kallade kärnområden en viktig förutsättning. -Beakta tillgången till rekreations- och friluftsområden. Planeringsunderlag Underlag för fysisk planering i Skåne län avseende 3Kap 2 MB kan komma att behöva 25

revideras avseende buller från flyg. Med bakgrund av underlaget redovisas i denna översiktsplan preliminära avgränsningar av Stora opåverkade områden. Vid bedömning av vad som är ett stort område är det nödvändigt att alltid relatera till den specifika platsen och dess omgivningen. I planeringsunderlaget anges för Ängelholmsslätten en nedre gräns på cirka 1000 hektar. Vid bedömningen av stora opåverkade områden har följande begränsningar tillämpats (med stöd av tidigare nämnt underlag): -Tätorter, minst 200 invånare, högst 200 meter mellan husen, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 3 och 7. -Småort, 50-200 invånare, högst 200 meter mellan husen, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 3 och 7. -Samlad bebyggelse, med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 7. -Fritidsanläggningar (golfbana, camping, skjutbana mm). Se vidare kap. 8. -Vindkraftverk med störningszon 500 meter. Se vidare kap. 14. -Större trafikleder och vägar, Europavägar, riksvägaroch primära länsvägar störningszon 500 meter, övriga vägar med mer än 2000 fordon per dygn 200 meters störningszon. Se vidare kap. 9. -Järnvägar, störningszon 200 meter. Se vidare kap 9. -Kraftledningar, 70 kw eller större störningszon 50 meter. Se vidare kap. 14. -Grus- och bergtäkter, störningszon 500 meter. Se vidare kap. 13. -Industriell eller liknande verksamhet. Se vidare kap. 7. -Större flygplatser. Se vidare kap. 9. 26

Naturminne, biotopskyddsområde, naturreservat samt djur- och växtskyddsområde Riktlinjer och förslag som berör rubricerade områden redovisas i början av kapitlet. Naturminne Miljöbalken 7kap 10 Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Det är för närvarande oklart om några naturminnen finns i Ängelholms kommun. Om sådana finns är det viktigt att informationsskyltar finns för allmänheten. Biotopskyddsområde Miljöbalken 7kap 11 Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (s.k. generellt biotopskydd): alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilvallar, småvatten och våtmarker, stenmurar och åkerholmar med en areal av högst 0,5 ha. Dessutom får Länsstyrelsen förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar eller naturbetesmarker som biotopskyddsområden. Någon samlad kartredovisning av Biotopskyddsområden görs ej i denna översiktsplan. En småvatteninventering har genomförts av Ängelholms kommun. Då inventeringen ej finns i digital kartform redovisas den ej i denna översiktsplan. En digital kartbas över biotopskyddsområden är värdefullt och nödvändigt för att hänsyn skall kunna tas till biotopskyddsområden vid planering och lovärenden. Naturreservat Naturreservat framgår av PLANKARTA ÖVER- SIKTSPLAN 2004. Miljöbalken 7kap 4 Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I Ängelholms kommun finns endast ett naturreservat, Prästängen. Enligt Region Skåne pågår bildandet av naturreservat för Ängelholms strandskog. Djur- och växtskyddsområde Djur- och växtskyddsområde framgår av PLANKAR- TA ÖVERSIKTSPLAN 2004. För Ängelholms strandskog är reservat under bildande. Miljöbalken 7kap 12 Om det utöver förbud enligt 8 kap. 1 och 2 eller förbud och begränsningar enligt jakt- och fiskelagstiftningen behövs särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett visst område, får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. I Ängelholms kommun är Rössjön och Vege ås mynning fågelskyddsområden Det är viktigt att upplysningsskyltar finns vid djur- och växtskyddsområden för allmänheten. Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden Under detta begrepp redovisas områden som inventerats för sina höga naturvärden. Rubricerade områden återfinns på PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 (sumpskog redovisas som sankmark/våtmark). Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Ängs- och hagmarksinventering I underlagsmaterial från länsstyrelsen redovisas inventerade värdefulla ängs- och hagmarker i Ängelholms kommun. För närvarande pågår inom ramen för projektet Skånes flora en grundligare inventering och komplettering av bland annat värdefulla ängs- och hagmarker. Sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde I underlagsmaterial från Skogsvårdsstyrelsen redovisas värdefulla sumpskogar, nyckelbiotoper och objekt med naturvärde (naturvärdesobjekt). För närvarande pågår inom ramen för projektet Skånes flora en grundligare inventering och komplettering av bland annat de av Skogsvårdsstyrelsen redovisade sumpskogar, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Våtmarker - myrar Det finns ett stort antal inventeringar och andra dokument som handlar om våtmarker och myrar. Dokumenten är från olika tidsperioder: -Myrar i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Kristianstad 27

1983. -Våtmarksinventering i sydvästra Sverige, Naturvårdsverket 1983. -Katalog över inventerade våtmarker i Kristianstads län, Länsstyrelsen i Kristiansstads län 1989. -Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket 1994. Länsstyrelsen har tillhandahållit digitalt material sannolikt avseende Våtmarksinventering i sydvästra Sverige. Detta material samt kommunalt kartmaterial redovisar Våtmarker på PLANKARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004. För naturvärden kopplade till våtmarker hänvisas till övrigt material i översiktsplanen. En sammanställning av dokumenten ovan vore värdefull för kommunens fysiska planering och för säkerställande av eventuella naturvärde inom områdena Avrinningsområde, ytvatten och grundvatten Höjdpartier i landskapet, vattendelare, avgör hur vattnet transporteras på marken (ytvatten) och i marken (grundvatten). Landskapet delas på så sätt in i avrinningsområden. Det finns avrinningsområden som sträcker sig in i andra kommuner. Detta medför att vattenplaneringen är en mellankommunal angelägenhet. Avrinningsområden framgår av karta i Kap. 11 Avlopps- och restproduktshantering. En fördjupad vattenöversikt bör göras för kommunen med hänsyn till nya inslag såsom borrning för bergvärme, inarbetande av EU:s vattendirektiv mm. Jordbruks- och skogsmark med särskilt höga naturvärden. 28

Naturvärden i Regionalt natur- och kulturmiljövårdsprogram Område Värde Bibehållande av värde 1b Spannarpsbacken N3, K Parkens gamla ädellövträd bevaras Kap. 4 Naturvård - Grönstruktur - Vattenmiljöer 1c Härninge backe N3, K Ingen täktverksamhet. Nuvarande markanvändning bör bibehållas. Inga nya byggnader som påtagligt stör landskapsbilden tillåts. 2a Rönneå N3 Dalgången bibehålls öppen. Ingen reglering av vattendraget. 2b Pinnån N3 Inga ytterligare regleringar av vattendraget. Minskad belastning av föroreningar. 3 Vegeholm K, N2 Hela slottsmiljön med omgivande odlingslandskap behålls intakt. Ny bebyggelse bör tillåtas restriktivt. 4 Sibirien - Kronoskogen N3 Inga ingrepp i den kustnära skogen och dynlandskapet. Ökat inslag av lövträd är önskvärt. 5 Boarp - Björnkärr N3 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 6a Åkersjö - Ekebjär K, N3 Gravfältet hålls öppet genom fortsatt bete. Täktverksamhet bör ej tillåtas. 6b Jordbackabo N3 Området lämnas för fri utveckling. 7 Skillinge - Össjö K, N3 Det öppna odlingslandskapet och godsmiljöerna bör inte genomgå några större förändringar. Ny bebyggelse bör tillåtas restriktivt och anpassas till befintlig tradition. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Återupptagen betes- eller slåtterhävd av rikkärret. 9 Brekille N3, K Byn och det omgivande landskapet bör inte genomgå några förändringar. Ny bebyggelse bör anpassas till befintlig byggnadstradition. Fortsatt markanvändning och bibehållen ägostruktur. 10 Aggarp N3 Fortsatt beteshävd utan gödsling. 11 Ramnakulla enebacke N3 Fortsatt beteshävd utan gödsling. 12 Prästängen N3 Fortsatt slåtter och gallringar. Bevara flertalet gamla träd och död ved. 14 väster om Kollebäckstorp N3 Ingen täktverksamhet. 16 Vejbystrand - Magnarp N3 Inga ingrepp i havs- och strandmiljön. Återupptagen beteshävd. 17 Fåratångsmossen - Ugglemossen N3 Mossarna lämnas för fri utveckling. Ingen täktverksamhet. 18 Tåssjö - Rössjöholm K, N3 Bebyggelse och odlingslandskap bibehålls intakt. Ny bebyggelse bör medges restriktivt. Bevara äldre träd och strandskog. Ingen täktverksamhet. 19 Lärkholm N2 Fortsatt beteshävd utan kvävetillförsel. 20a Västersjö N3 Naturvärdet består om de hydrologiska förhållandena inte påverkas och sjön inte förorenas. Kanalisering av friluftslivet är önskvärt. 20b Rössjön N3 Friluftslivet bör kanaliseras. Inga föroreningar eller regleringar av sjön. 20c Rössjön norr N3 Ingen täktverksamhet. 21 Trollehallar N2 Området lämnas för fri utveckling. 22a Faxeröd, Tiarp, Boarp och Ugglehult N3 22b Århultsbäckens ravin N2 Området lämnas för fri utveckling. 22c Hallagården N1 Skogen lämnas för fri utveckling. 22d Långhultamossen N2 Inga ingrepp i myren. 22f Koarpamossen N2 Inga ingrepp i mossen. 22g Matkroksmossen - Djurholmamossen N1 Fortsatt markanvändning. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Inga ingrepp i myrmarkerna eller i kantskogarna. 22h Faxeröd N2 Fortsatt beteshävd utan kvävegödsling. 22i Hålebäcksröd K, N3 Kulturlandskapet bibehålls öppet genom fortsatt hävd. Den småskaliga ägoindelningen bibehålls. 23 Stavershult N3 Ingen täktverksamhet. Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 24 Kägleån N2 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. Inga ytterligare regleringar eller föroreningar av ån. 25 Tockarp N3 Bevara den skogliga kontinuiteten med död ved och gamla träd. 26 Multarehultet N1 Fortsatt hävd utan kvävetillförsel. 29

Områden som rymmer naturvärden redovisade i programmet Från Bjäre till Österlen redovisas på PLAN- KARTA ÖVERSIKTSPLAN 2004 och framgår av tabell och karta i detta kapitel. Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Skriften Från Bjäre till Österlen Skånska natur- och kulturmiljöer utgör planeringsunderlag för fysisk planering i kommuner. Skriften är framtagen av länsstyrelsen. Underlag till kommunal naturvårdsplan Underlag till kommunal naturvårdsplan De områden som redovisas i underlag till kommunal naturvårdsplan redovisas på PLANKARTA ÖVER- SIKTSPLAN 2004. Riktlinjer för områdena redovisas i början av detta kapitel. Underlaget är under uppdaterande. Område 19 delas upp i två delområden, 19A Faxerödsbäcken samt 19B Århult. Ett nytt område tillkommer, 50 Ramnakulla. Vattenvårdsförbund Inom Ängelholms kommun finns tre vattenvårdsförbund vilka bedriver en kontinuerlig provtagning av vattenkvalitén. -Kommittén för samordnad kontroll av Rönneå. -Vegeåns vattenvårdsförbund. Vegeån rinner genom fem kommuner Avrinningsområdet bestod 1992 av cirka 60 % skogsmark, 15 % jordbruksmark och 25 % urbana ytor. -Nordvästskånes kustvattenkommitté. 30