Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2011

2011 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2011

Enheten för internationell 2011-06-16 Dnr: 2011/00279 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken första kvartalet 2011 Under första kvartalet 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 306 miljarder kronor och varuimporten till 280 miljarder kr, vilket innebär en ökning för exporten med 17 procent och importen med 14. Räknat i volym ökade exporten med 21 procent och importen med 15 procent. Efter att under det senaste året ha genomgått en mycket stark återhämtning, minskade ökningstakten för varuexporten till sju procent mellan april 2011 och motsvarande månad 2010. Enligt säsongsrensad statistik från SCB hade exporten återhämtat sig till nivån före krisen i december 2010 och importen i januari 2011. Under första kvartalet 2011 ökade exportvärdet för de flesta stora svenska exportvaror. Särskilt stark var tillväxten för de av krisen hårt drabbade sektorerna verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade under första kvartalet 2011 ett överskott på 71 miljarder kr, vilket var en ökning med 30 procent jämfört med motsvarande period 2010. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick under första kvartalet 2011 till 56 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med två procentenheter, från 11 till 13 procent. Varuexporten ökade med 20 procent både till Kina och USA. Medan andelen av Sveriges import som kom från Övriga Europa och Afrika ökade, minskade andelen som kom från Amerika, Asien och EU. Importen från Norge och Ryssland ökade med 28 respektive 34 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 2 miljarder kr första kvartalet 2011. Detta var en ökning med 2,1 miljarder kr jämfört med motsvarande period 2010. Ökning förklaras av den starka tjänsteexporten som uppgick till 109 miljarder kr, en ökning på 5,8 miljarder jämfört med första kvartalet 2010. De svenska direktinvesteringarna i utlandet uppgick 53 miljarder kr, 18 miljarder mindre än under motsvarande kvartal 2010. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige från 18 till 43 miljarder, vilket resulterade i att direktinvesteringsnettot minskade med 81 procent.

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 996,5 1 135,8 260,4 305,9 Import 1 097,9 912,9 1 066,9 246,1 280,4 Nettohandel 96,5 83,6 68,9 14,3 25,5 Utförsel (EU(27)) 716,8 581,9 650,6 153,3 172,7 Införsel (EU(27)) 768,0 628,4 723,0 170,1 192,7 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,6-72,4-16,8-20,0 Förändring (%) Export 4,8-16,6 14,0 4,2 17,5 Import 6,1-16,8 16,9 8,5 13,9 Utförsel (EU(27)) 2,8-18,8 11,8 4,7 12,6 Införsel (EU(27)) 3,3-18,2 15,0 10,0 13,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 450,1 465,4 103,5 109,3 Import 353,3 347,4 350,0 82,0 85,7 Nettohandel 109,8 103,1 115,4 21,5 23,6 Förändring (%) Export 9,3-2,7 3,3-4,2 5,6 Import 11,0-1,7 0,8-2,9 4,5 Direktinvesteringar 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-197,3-219,1-70,7-53,1 Utländska DI i Sverige 242,4 79,0 38,4 18,3 43,2 Netto 35,9-118,3-180,7-52,4-9,8 2005 2006 2007 2008 2009 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 1 610 1 760 2 080 2 462 2 421 Utländska DI i Sverige 1 371 1 558 1 873 2 173 2 353

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och den ekonomiska krisen... 1 2.1 Handelns utveckling under krisen... 3 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse... 4 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 7 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.1.3 Nettoexport av varor...11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp...11 4.1.5 Nettoexporten av personbilar...12 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel...14 4.2 Varuhandel med den inre marknaden...15 4.2.1 Utförsel...15 4.2.2 Införsel...18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU...21 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden...31 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...35 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2011, i löpande priser HA 22 SM 1102 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

2011-06-16 Sida 1(40) 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel har kvartalsrapporten under krisen tagit upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Trots att krisen för den svenska utrikeshandeln nu ser ut att vara över och utrikeshandeln återhämtar sig, fortsätter vi krisbevakningen även i denna rapport. Detta sker i rapportens andra kapitel, först med en redogörelse för handelns utveckling under krisen och det senaste kvartalet och därefter med en jämförelse av den svenska utvecklingen med den i några jämförbara länder. I och med denna rapport avsluter vi krisrapporteringen i kvartalsrapporterna. Fortsättningsvis kommer krisen främst att bevakas som en integrerad del av Kommerskollegiums reguljära analysarbete. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för första kvartalet 2011. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och den ekonomiska krisen Under helåret 2009 minskade Sveriges export med 17 procent i värde och 18 procent i volym, jämfört med 2008. Detta utgör den största exportminskningen sedan andra världskriget. Trots en stark exportuppgång under 2010 låg det totala exportvärdet strax under 2007 års värde. I april 2011 var värdet på varuexporten sju procent högre än under april 2010, en betydligt lägre ökningstakt än under januari mars 2011 då varuexporten låg 18, 20 respektive 15 procent över motsvarande månad 2010. Under helåret 2009 minskade Sveriges import med 17 procent i värde och 16 procent i volym. Importvärdet 2010 uppgick till en nivå mellan 2007 och 2008 års nivåer. Under april 2011 importerades varor till ett värde sju procent högre än under april 2010. Enligt säsongsrensad månadsstatistik från SCB hade exporten återhämtat sig till nivån före krisen i december 2010 och importen i januari 2011. 1 1 SCB 2011-02-28 <http://www.scb.se/pages/tableandchart 282817.aspx>

Förändring över motsvarande månad föregående år (%) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 2011-06-16 Sida 2(40) Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2011) 20 10 0-10 -20-30 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 30 Industrins exportorderingång (1 kv 2008-1 kv 2011) 20 10 0-10 -20-30 -40 Månadsvis Kvartalsvis

2011-06-16 Sida 3(40) Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Efter att sjunkit i allt snabbare takt från minus åtta procent i maj 2008 till som lägst minus 32 procent i februari 2009 började minskningstakten för exportorderingången mattas av, för att i november 2009 börja öka igen i förhållande till motsvarande månad året innan. Under första halvåret 2010 accelererade exportorderingångens ökningstakt markant och hade i juni nått en nivå 25 procent över nivån ett år tidigare. Därefter har ökningstakten i exportorderingången mattats av något och första kvartalet 2011 låg den svenska exportorderingången 13 procent över nivån under motsvarande kvartal 2010. 2.1 Handelns utveckling under krisen Första kvartalet 2011 ökade den svenska exporten med 17 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om exportökningen är generell över de flesta varugrupper är exportvarugrupperna som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen: energivaror, verkstadsvaror samt järn- och stålvaror, som uppvisar den starkaste återhämtning. I den stora gruppen verkstadsvaror finns bland annat den hårt drabbade fordonsindustrin. Under första kvartalet 2011 ökade exporten av last- och dragfordon, personbilar samt bildelar och tillbehör med 100, 40 respektive 39 procent. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna ökning fortfarande sker från en mycket låg exportnivå. Detta gäller särskilt last- och dragfordon vars export i det närmaste helt upphörde när krisen var som djupast. Även mineralvaru- och energivaruexporten fortsatte att öka kraftig under första kvartalet. Mineralvaror, som består av järnmalm, järn och stål samt övriga metaller, ökade med 36 procent jämfört med motsvarande kvartal 2010, medan exporten av energivaror, till stor del bestående av raffinerade mineraloljor, ökade med 13 procent. En viktig anledning till att exportvärdet för dessa två varugrupper ökat så kraftigt är stigande världsmarknadspriser men det är värt att notera att exporten ökat påtagligt även räknat i fasta priser. Exporten av livsmedel, som klarat krisen relativt väl, har fortsatt att utvecklas positivt även efter krisen. Från första kvartalet 2010 till motsvarande kvartal i år ökade livsmedelsexporten med nio procent. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år har exporten av livsmedel ökat kontinuerligt under hela krisens förlopp. Läkemedelsexporten klarade liksom exporten av livsmedel krisen väl men till skillnad från livsmedelsexporten har läkemedelsexporten minskat under de två sista kvartalen 2010 och första kvartalet 2011, med fyra, två respektive fyra procent. Sveriges export av tjänster drabbades av krisen betydligt senare och inte lika kraftfullt som varuexporten. Det var först under andra kvartalet 2009 som tjänsteexporten började minska jämfört med motsvarande period 2008. Under helåret 2009 uppgick tjänsteexporten till 451 miljarder kronor vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2008. Andra kvartalet 2010 bröts nedgången och under första kvartalet 2011 ökade tjänsteexporten med fem procent, jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Importen av tjänster började öka igen så smått tredje kvartalet 2010 och första kvartalet 2011 ökade tjänsteimporten med fem procent jämfört med motsvarande kvartal 2010.

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 2011-06-16 Sida 4(40) 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Jämfört med andra länder med liknande exportprofil klarade sig Sveriges export relativt väl under själva krisen. Utifrån den något bättre situation som den svenska utrikeshandeln befann sig i när utvecklingen vände har den svenska exporten inte vuxit i samma snabba takt som EU:s, Tysklands och USA:s. Den finska exporten drabbades hårdare av krisen än den svenska och har dessutom tagit längre tid på sig att återhämta sig men även denna ökar nu mycket kraftigt. Under första kvartalet 2011 hade exportvärdena för USA, Tyskland, EU:s externhandel och Finland ökat med 18, 19, 24 respektive 31 procent jämfört med motsvarande kvartal 2010 medan Sveriges export ökat med 17 procent under samma period. Diagram 2.3 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (1 kv 2008-1 kv 2011) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen första kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Andel av BNP (%) 2011-06-16 Sida 5(40) kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade under första kvartalet 2011 ett överskott på 71 miljarder kr, vilket var en ökning med 30 procent jämfört med motsvarande period 2010. Det största bidraget till ökningen kom från varuhandeln men även tjänstehandeln och kapitalavkastningen ökade. Tjänstebalansen ökade första kvartalet 2011 med 9,8 procent jämfört med motsvarande period 2010. Diagram 3.1 10 Sveriges bytesbalans 1999-1 kv 2011 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Bytesbalansen första kvartalet 2011 uppgick till 8,5 procent av BNP. Resultatet innebar även en starkare bytesbalans jämfört med fjärde kvartalet 2010, vilket förklaras av ökad kapitalavkastning och minskat underskott inom löpande transfereringar. 3.2 Handelsbalans Första kvartalet 2011 uppgick handelsbalansen till 30 miljarder vilket var en ökning med 65 procent jämfört med första kvartalet 2010.

Andel av BNP (%) 2011-06-16 Sida 6(40) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1999-1 kv 2011 8 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Första kvartalet 2011 uppgick handelsbalansen till 3,6 procent av BNP, kapitalavkastningen till 3,2 procent och tjänster uppgick till 2,8 procent. Jämfört med motsvarande kvartal 2010 innebar detta en ökning i handelsbalansen som då uppgick till 2,3 procent av BNP, även kapitalavkastningen ökade sin andel i jämförelse med första kvartalet 2010 som då uppgick till 2,9 procent, medan tjänster ökade marginellt. Ökningen i handelsbalansen är en klar förbättring i jämförelse med samtliga kvartal 2010. Trots en fortsatt stärkning av kronan mot viktiga handelsvalutor ökade exporten till såväl EU-länder som länder utanför EU. 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Från 2001 till 2010 ökade den totala handeln med 50 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under det senaste decenniet. Från första kvartalet 2010 till motsvarande kvartal 2011 ökade Sveriges varuexport med 21 procent i volym och 17 procent i värde. Varuimporten ökade samtidigt med 15 procent i volym och 14 procent i värde. 3 4.1 Sveriges export och import av varor Under första kvartalet 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 306 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 280 miljarder kr. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under april 2011 ett överskott på sex miljarder kr, vilket är ungefär lika mycket som under 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Andel (%) 2011-06-16 Sida 7(40) april 2010. Varuexporten uppgick preliminärt under april 2011 till 99 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 93 miljarder kr. 4.1.1 Geografisk fördelning Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under första kvartalet 2011 tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 56 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) ökade mindre än den totala svenska exporten, 14 respektive 13 procent jämfört med 17 procent, minskade deras värdeandelar med två procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2010. Under samma period ökade exporten till Norge med sex procent och till Ryssland med hela 78 procent. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2007 2008 2009 2010 2010 2011 (%) 1 kv 1 kv Export 1 139,7 1 194,4 996,5 1 135,8 260,4 305,9 17 intra-eu(27) 697,2 716,8 581,9 650,6 153,3 172,7 13 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 485,2 107,1 133,2 24 Import 1 034,4 1 097,9 912,9 1 066,9 246,1 280,4 14 intra-eu(27) 743,5 768,0 628,4 723,0 170,1 192,7 13 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,5 343,9 76,0 87,7 15 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 kv 2010 1 kv 2011 60 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

Andel (%) 2011-06-16 Sida 8(40) Med en värdeökning om 37 procent från första kvartalet 2010 till motsvarande kvartal 2011, utgjorde Asien den snabbast växande mottagaren av svensk export. Efter denna kraftiga ökning utgör exporten till Asien 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot tre procent av Sveriges export. Mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011 ökade exporten till Kina med 20 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Indien, Thailand, Japan och Saudiarabien med drygt en procent vardera. Medan exporten till Saudiarabien, Indien och Japan ökade med 55, 50 respektive 28 procent mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011, femfaldigades exporten till Thailand. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet ökade med 18 procent mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011, ett resultat av en kraftig ökning i exporten till alla de stora amerikanska mottagarländerna förutom Kanada. Medan exporten till Kanada bara ökade med två procent, ökade den med 20 procent till både USA och Brasilien, de två länder i Amerika som tar emot mest svensk export. Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 kv 2010 1 kv 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen ökade med 14 procent mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal i år. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). Medan Afrika och Övriga Europa ökade sin andel av Sveriges totala import mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011, minskade andelen som kom från Amerika, Asien och EU. Medan importen från hela Amerika minskade med tre procent under första kvartalet 2011 ökade den med två procent från både USA och Peru och med 25 procent från Brasilien och minskade med 13 procent från Kanada. Från de tre övriga amerikanska länder från vilka Sverige under 2011 års första kvartal importerade

2011-06-16 Sida 9(40) för mer än en kvarts miljard kronor minskade importen, från Chile med 55 procent, från Kanada med 13 procent och från Venezuela med 24 procent. Asienimporten, som står för nio procent av total import, ökade med fem procent. Efter att importen från Sydkorea i det närmaste halverats sedan första kvartalet 2010 var det bara två asiatiska länder, Kina och Japan, som hade en andel av den svenska importen på över en procent första kvartalet 2011. Importen från Japan ökade med 14 procent och från Kina med 13 procent mellan dessa två kvartal. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa starkt även under 2011 års första kvartal. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym med 35 procent och i värde med 26 procent under samma period. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade 2011 års första kvartal med 25 procent i volym och 36 procent i värde och nåde på så vis upp till toppnivåerna före krisen. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2010 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2010 3 kv 2010 4 kv 2010 1 kv 2011 2010 3 kv 2010 4 kv 2010 1 kv 2011 11,3 3,0 Skogsvaror 2,1 3,6 2,7 3,1 12,4 15,6 5,5 4,5 11,0 9,1 Mineralvaror 20,5 27,6 13,3 25,2 18,8 18,6 1,7 8,8 12,8 12,5 Kemivaror 6,5 5,0 6,6 10,7 7,2 0,9 3,7-3,2 7,6 13,5 Energivaror 15,5 18,4 13,2-0,7 11,6 23,0 7,1 14,9 45,0 42,4 Verkstadsvaror 22,9 24,4 36,3 35,0 28,6 32,3 27,8 28,5 12,4 19,5 Övriga varor 5,5 6,6 9,1 6,7 5,0 6,3 6,3 5,9 Totalt, volym 14,9 16,3 21,1 20,5 17,2 19,2 15,2 15,2 100,0 100,0 Totalt, värde 14,0 16,5 20,1 17,5 16,9 19,0 15,8 13,9 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan första kvartalet 2010 och motsvarande period 2011 med 11 procent i volym men bara 1,0 procent räknat i värde. Medan exporten av skogsvaror ökat med 3,1 procent i volym och 5,2 procent i värde utgjorde energivaror den enda varugrupp med minskande exportvolym. Exporten av energivaror minskade med 0,7 procent i volym och ökade 13 procent i värde. Varuimport ökade i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper med undantag av kemivaror. Importen av kemivaror minskade med 3,2 procent i volym och 1,2 procent i värde. Importen av verkstadsvaror ökade första kvartalet 2011 med 29 procent i volym och 17 procent i värde, skogsvaror med 4,5 respektive 3,2

2011-06-16 Sida 10(40) procent, mineralvaror med 8,8 respektive 19 procent, energivaror med 15 respektive 33 procent och gruppen övriga varor med 5,9 respektive 5,3 procent. Diagram 4.3 Andel (%) 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1 kv 2010 1 kv 2011 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och och verkstadsvaror mellan första kvartalet 2010 respektive 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1 kv 2010 1 kv 2011 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 11(40) 4.1.3 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav under första kvartalet 2011 ett exportunderskott på 20 miljarder kronor vilket är tre miljarder kronor mer än under motsvarande kvartal 2010. Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med 14 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 14 miljarder kronor under första kvartalet 2010 till 25 miljarder kronor under motsvarande kvartal 2011, en ökning på 78 procent. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Diagram 4.5 200 Sveriges nettoexport Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 50 0-50 -100 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 20101 kv 2011 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, verkstadsvaror och skogsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första kvartalet 2011. Under första kvartalet 2011 svarade skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa för en nettoexport på 25 miljarder kr. Lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för efter att näst intill fördubblats mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011. Även mineral- och kemivaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet. Energivaror var den enda varugrupp där nettoexporten utvecklades negativt under första kvartalet 2011.

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 12(40) Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1 kv 2010 1 kv 2011 20 10 0-10 -20-30 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011 Skogsvaror 85,5 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,8 23,3 24,7 Mineralvaror 15,9 21,1 22,9 11,5 26,4 16,9 27,6 5,0 10,5 Järn och stål 18,0 19,4 22,3 18,2 21,8 11,1 13,8 3,9 6,9 Kemivaror 20,0 14,6 20,5 7,8 0,9 14,6 12,0 1,7 2,3 Läkemedel 34,6 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 8,9 8,8 Energivaror - 34,4-45,2-53,1-52,0-64,6-39,9-58,5-11,6-19,4 Verkstadsvaror 124,5 118,7 121,3 105,3 106,3 64,2 58,6 13,0 25,4 Maskiner 57,0 54,8 64,6 72,8 69,6 57,5 60,6 14,9 16,3 Elektrovaror och telekom 13,6 12,9 5,7-9,4-4,0-8,6-16,4-4,2-1,5 Vägfordon 48,1 43,1 44,5 41,7 38,9 6,2 4,2-0,1 5,3 Övriga varor - 46,1-53,2-56,8-63,5-69,4-66,9-67,6-17,2-18,0 Livsmedel - 26,4-28,2-32,4-35,8-40,4-42,9-41,1-10,4-10,3 TOTAL 165,3 143,5 149,4 105,2 96,5 83,6 68,9 14,3 25,5 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Första kvartalet 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på knappt två miljarder kr, ungefär en halv miljard mindre än under motsvarande kvartal 2010. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till nio miljarder. Under första kvartalet 2011 ökade både export och import av personbilar kraftigt, 40 respektive 25 procent. Under 2010 utgjorde bilexporten drygt tre procent av total svensk varuexport och bilimporten drygt fyra procent av varuimporten.

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 13(40) Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första kvartalet 2011 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av sex miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EUmedlemmar uppgick till elva miljarder kronor vilket innebär att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till knappt fem miljarder kr, ungefär lika mycket som under motsvarande kvartal 2010. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 42,3 24,9 17,4 15,8 22,4-6,6 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,2-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,2 47,3-9,1 19,5 41,1-21,6 1 kv 2010 8,1 10,4-2,2 4,2 8,8-4,6 1 kv 2011 11,4 13,0-1,6 6,4 11,3-4,8 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 14(40) 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Under första kvartalet 2011 utgjorde läkemedelsexporten drygt fem procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på nio miljarder kr, lika mycket som under motsvarande kvartal 2010. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 44,8 17,9 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,4 36,8 39,2 23,3 15,9 1 kv 2010 16,6 7,7 9,0 10,7 6,3 4,4 1 kv 2011 15,8 7,0 8,8 7,7 5,5 2,2 Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011

Andel (%) 2011-06-16 Sida 15(40) Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 18 procent, Storbritannien för tio procent och Tyskland för nio procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första kvartalet 2011. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under första kvartalet 2011 till 16 miljarder kronor varav knappt hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 4 4.2.1 Utförsel Svensk utförsel till övriga EU-länder uppgick under första kvartalet 2011 till 173 miljarder kr, 57 procent av Sveriges totala export på 306 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt utförselvärde på 88 miljarder kr, vilket motsvarar 51 procent av den totala utförseln till EU. Utförseln till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 66 procent av Sveriges totala export. 20 Diagram 4.9 Svensk utförsel till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 1 kv 2010 1 kv 2011 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 4 Termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 16(40) Diagram 4.10 Svensk utförsel till EU(27) Värde för resp land 35 1 kv 2010 1 kv 2011 30 25 20 15 10 5 0 Den svenska utförseln ökade i värde från första kvartalet 2010 till motsvarande kvartal 2011 till alla stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Nederländerna, Tyskland och Belgien som ökade med omkring tre miljarder kr till vartdera landet. Diagram 4.11 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 1 kv 2011 Övriga 33% EFTA 1% EU/EES 66%

2011-06-16 Sida 17(40) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 1 kv 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 kv 2010 Tyskland 30,4 10,0 12 Storbritannien 22,1 7,2 8 Danmark 17,7 5,8 2 Finland 17,7 5,8 7 Nederländerna 15,3 5,0 29 Frankrike 14,8 4,8 5 Belgien 14,1 4,6 29 Italien 8,7 2,9 14 Polen 7,5 2,5 16 Spanien 6,4 2,1 7 Österrike 2,7 0,9 3 Estland 2,7 0,9 55 Tjeckien 1,9 0,6 14 Portugal 1,5 0,5 2 Ungern 1,3 0,4 26 Irland 1,4 0,5 30 Litauen 1,3 0,4 55 Grekland 1,0 0,3-9 Lettland 0,8 0,3 50 Slovakien 0,6 0,2 38 Rumänien 0,5 0,2-4 Bulgarien 0,3 0,1 20 Slovenien 0,2 0,1 9 Luxemburg 0,3 0,1 33 Cypern 0,1 0,0-12 Malta 0,0 0,0-54 Ospec i EU 1,1 0,4 24 EU Totalt 172,7 56,5 13 Norge 27,2 8,9 6 Island 0,4 0,1-15 Liechtenstein 0,0 0,0 16 EES/EFTA-länder 27,6 9,0 6 Schweiz 3,2 1,0 34 EFTA-land 3,2 1,0 34 Övriga länder 102,4 33,5 30 Export Totalt 305,9 100,0 17

Mdr SEK Andel (%) 2011-06-16 Sida 18(40) 4.2.2 Införsel Svensk införsel från EU svarade under första kvartalet 2011 för 69 procent, eller 193 miljarder kr, av den totala importen på 280 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under första kvartalet 2011 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av införseln från EU. Hela 78 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk införsel från EU(27) Andelar av total införsel från EU 1 kv 2010 1 kv 2011 25 20 15 10 5 0 Diagram 4.13 60 Svensk införsel från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1 kv 2010 1 kv 2011 50 40 30 20 10 0

2011-06-16 Sida 19(40) Värdet av den svenska införseln ökade från nästan alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal i år. Undantagen var Frankrike där införseln till Sverige minskade under perioden med en procent. Tyskland var det land på den inre marknaden från vilken införselvärdet ökade mest, en ökning på 8 miljarder kronor mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011. Diagram 4.14 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 1 kv 2011 Övriga 21% EFTA 1% EU/EES 78%

2011-06-16 Sida 20(40) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 1 kv 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1 kv 2011 Tyskland 52,7 18,8 19 Danmark 22,8 8,1 3 Nederländerna 17,1 6,1 6 Storbritannien 16,3 5,8 14 Finland 14,9 5,3 14 Frankrike 12,2 4,4-1 Belgien 11,1 3,9 14 Italien 8,3 2,9 13 Polen 8,2 2,9 14 Irland 4,4 1,6 47 Spanien 3,4 1,2 4 Tjeckien 3,6 1,3 22 Estland 5,6 2,0 154 Österrike 3,1 1,1 11 Slovakien 1,7 0,6 2 Ungern 1,6 0,6-5 Lettland 1,1 0,4-25 Litauen 1,3 0,5-8 Portugal 1,0 0,3 6 Luxemburg 0,7 0,3-7 Rumänien 0,6 0,2 36 Slovenien 0,4 0,2 8 Grekland 0,5 0,2 54 Bulgarien 0,2 0,1 6 Cypern 0,0 0,0-25 Malta 0,0 0,0 47 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU Totalt 192,7 68,7 13 Norge 25,5 9,1 28 Island 0,1 0,0-31 Liechtenstein 0,0 0,0-9 EES/EFTA-länder 25,5 9,1 28 Schweiz 2,4 0,8 8 EFTA-land 2,4 0,8 8 Övriga länder 59,8 21,3 11 Import Totalt 280,4 100,0 14

2011-06-16 Sida 21(40) 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 44 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 5 under 2011 års första kvartal. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.15 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1 kv 2011 EU(27) 56% Oceanien m fl 3% Asien 13% Amerika 10% Afrika 3% Övriga Europa 14% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med nio procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en till två procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 78 procent sedan första kvartalet 2010, ökade den med 34, 25 respektive 6 procent till Schweiz, Turkiet och Norge. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Efter att Rysslandsexporten halverats under krisåret 2009 ökade den igen under 2010, med 49 procent jämfört med ett år tidigare. Under första kvartalet 2011 fortsatte denna ökning och exportvärdet låg då 78 procent högre än ett år tidigare. Mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011 i det närmaste sexfaldigades Sveriges export av telekommunikationsutrustning till Ryssland och var därmed den största bidragsgivaren till den starka ökningen av den totala Rysslandsexporten. 5 Import efter avsändningsland.

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 22(40) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1 kv 2010 1 kv 2011 (%) 1 kv 2010 1 kv 2011 Övriga Europa 37,3 43,7 14,3 14,3 17 varav: Gibraltar 0,8 0,6 0,3 0,2-18 Island 0,4 0,4 0,2 0,1-15 Kroatien 0,3 0,4 0,1 0,1 46 Norge 25,7 27,2 9,9 8,9 6 Ryssland 3,6 6,4 1,4 2,1 78 Schweiz 2,4 3,2 0,9 1,0 34 Turkiet 3,1 3,9 1,2 1,3 25 Ukraina 0,4 0,9 0,2 0,3 115 Diagram 4.16 60 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-1 kv 2010 Import Export 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011 Sveriges export till hela Amerika ökade med fem miljarder kronor från första kvartalet 2010 till motsvarande kvartal i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med första kvartalet 2010 ökade Sveriges export till USA under första kvartalet 2011 med 20 procent eller drygt tre miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2007 till 2009 minskade USA:s exportandel från elva till sex procent. Första kvartalet 2011 utgjorde USA-exporten knappt sju procent av total svensk export. Exporten till Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, var och en med en andel omkring en procent av Sveriges

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 23(40) totala export, ökade med 20 respektive 2 procent, jämfört med första kvartalet 2010. Exporten till Nordamerika ökade under samma period med 17 procent och till Central- och Sydamerika med 23 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till Brasilien men exporten ökade även kraftigt till många andra länder i regionen. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 kv 2010 1 kv 2011 1 kv 2010 1 kv 2011 Nordamerika 19,7 22,9 7,5 7,5 17 varav: Kanada 2,5 2,5 1,0 0,8 2 USA 16,9 20,3 6,5 6,6 20 Central- och Sydamerika 6,3 7,7 2,4 2,5 23 varav: Argentina 0,6 0,3 0,2 0,1-49 Brasilien 2,5 3,0 1,0 1,0 20 Chile 0,5 0,7 0,2 0,2 31 Colombia 0,2 0,4 0,1 0,1 117 Mexiko 1,2 1,3 0,5 0,4 13 Peru 0,3 0,6 0,1 0,2 69 Totalt 25,9 30,6 10,0 10,0 18 Diagram 4.17 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-1 kv 2010 Import Export 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 24(40) Diagram 4.18 160 Sveriges varuhandel med Asien 2001-1 kv 2010 Import Export 140 120 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 kv 2010 1 kv 2011 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 kv 2010 1 kv 2011 1 kv 2010 1 kv 2011 När- och Mellanöstern 6,6 8,5 2,5 2,8 30 varav: Förenade Arabemiraten 0,8 1,0 0,3 0,3 21 Iran 1,1 1,2 0,4 0,4 12 Israel 0,9 1,1 0,3 0,3 21 Saudiarabien 2,1 3,3 0,8 1,1 55 Övriga Asien 23,0 32,0 8,8 10,5 39 varav: Hongkong 1,1 1,2 0,4 0,4 16 Indien 2,8 4,2 1,1 1,4 50 Indonesien 0,8 1,0 0,3 0,3 20 Japan 3,0 3,8 1,1 1,2 28 Kazakstan 0,2 1,0 0,1 0,3 502 Kina 7,8 9,3 3,0 3,0 20 Malaysia 1,0 0,8 0,4 0,2-24 Singapore 1,4 1,8 0,6 0,6 26 Sydkorea 1,9 2,4 0,7 0,8 23 Taiwan 0,8 1,0 0,3 0,3 24 Thailand 0,8 4,1 0,3 1,4 408 Totalt 29,6 40,6 11,4 13,3 37

2011-06-16 Sida 25(40) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var 2011 års första kvartal Kina, Indien, Japan, Saudiarabien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av nio miljarder kronor eller 23 procent av den totala exporten till Asien. Första kvartalet 2011 ökade exporten till Asien med 37 procent jämfört med motsvarande kvartal 2010. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.19 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1 kv 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 9% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under första kvartalet 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 28 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på nio procent av den totala importen. Importen ökade från alla de fyra leverantörsländer i Övriga Europa som under första kvartalet 2011 hade ett importvärde överstigande en miljard kr. Importen från Ryssland ökade med 34 procent, från Norge, Turkiet och Schweiz med 28, 25 respektive 8 procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 kv 2010 1 kv 2011 1 kv 2010 1 kv ändring (%) 2011 1 kv 2010 1 kv 2011 Övriga Europa 35,9 46,0 14,6 16,4 28 35,3 45,3 varav Norge 19,8 25,5 8,1 9,1 28 18,9 24,4 Ryssland 11,6 15,5 4,7 5,5 34 12,0 16,0 Schweiz 2,2 2,4 0,9 0,8 8 2,1 2,2 Turkiet 1,8 2,2 0,7 0,8 25 1,8 2,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

2011-06-16 Sida 26(40) Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 90 procent av Sveriges import från Ryssland. Även ökningen av importen från Norge består till stor del av ökat importvärde för råolja. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- 1 kv 2010 1 kv 2011 1 kv 2010 1 kv ändring (%) 2011 1 kv 2010 1 kv 2011 Nordamerika 9,0 9,0 3,7 3,2 0 8,9 9,0 varav Kanada 0,8 0,7 0,3 0,3-13 0,9 0,8 USA 8,2 8,3 3,3 3,0 2 8,1 8,3 Central- och Sydamerika 4,3 3,9 1,8 1,4-10 4,4 4,0 varav Brasilien 0,8 0,9 0,3 0,3 25 0,8 1,0 Chile 0,8 0,4 0,3 0,1-55 0,8 0,4 Mexiko 1,0 1,5 0,0 0,1 41 Peru 0,5 0,5 0,2 0,2 2 0,5 0,5 Venezuela 1,5 1,2 0,6 0,4-24 1,5 1,2 Totalt 13,3 12,9 5,4 4,6-3 13,4 13,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 åter minskat något, utgjorde USA 2010 Sveriges elfte största leverantörsland, en position som, trots en svag ökning av importen, behållits även under förta kvartalet 2011.

2011-06-16 Sida 27(40) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- 1 kv 2010 1 kv 2011 1 kv 2010 1 kv ändring (%) 2011 1 kv 2010 1 kv 2011 När- och Mellanöstern 0,7 0,5 0,3 0,2-22 0,7 0,7 varav Israel 0,3 0,3 0,1 0,1-12 0,3 0,3 Saudiarabien 0,2 0,2 0,1 0,1-20 0,2 0,2 Övriga Asien 24,4 25,8 9,9 9,2 6 26,7 27,9 varav Hongkong 2,2 2,1 0,9 0,8-3 0,6 0,7 Indien 1,2 1,4 0,5 0,5 20 1,2 1,4 Japan 3,6 4,0 1,4 1,4 14 4,3 4,6 Kina 9,5 10,8 3,9 3,8 13 11,9 13,1 Sydkorea 2,9 1,6 1,2 0,6-46 3,1 1,6 Taiwan 1,2 1,4 0,5 0,5 17 1,5 1,8 Thailand 1,0 1,0 0,4 0,4 3 1,0 1,0 Totalt 25,1 26,3 10,2 9,4 5 27,4 28,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med fem procent mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011. Bland de sex största asiatiska leverantörsländerna ökade importen från Kina, Japan, Taiwan och Indien med 13, 14, 17 respektive 20 procent. Efter att fördubblats under helåret 2010, minskade importen från Sydkorea med 46 procent mellan första kvartalet 2010 och motsvarande kvartal 2011. Sydkorea, som under helåret 2010 gick om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, fick under första kvartalet 2011 se sig omsprunget av både Japan och Hongkong och halkade ned till tredje plats. Importen från Hongkong minskade samtidigt med tre procent. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5 Tjänstehandeln Första kvartalet varje år brukar vara en svag period för tjänstehandeln. Handeln med tjänster 6 minskade också jämfört med fjärde kvartalet 2010 men överskottet för första kvartalet 2011 på 24 miljarder kr var en ökning med 2,1 miljarder jämfört med första kvartalet 2010. Ökningen förklaras av den starka tjänsteexporten. Första kvartalet 2011 uppgick tjänsteexporten totalt till 109 miljarder kronor vilket var 5,8 miljarder mer än motsvarande period föregående år. Värdet på tjänsteimporten uppgick till 86 miljarder, vilket var 3,7 miljarder mer än första kvartalet 2010. 6 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

2011-06-16 Sida 28(40) Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 26 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under 2011, två procentenheter lägre jämfört med motsvarande period 2010. Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster, en procentenhet mindre än första kvartalet 2010. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2003 1 kv 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 kv 1 kv Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,0 73,9 14,8 15,4 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,8 16,3 16,3 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 296,0 311,7 72,3 77,6 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 450,5 465,4 103,5 109,3 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2003 1 kv 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 kv 1 kv Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 56,1 61,1 13,4 12,7 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 96,4 22,5 23,7 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 200,1 192,5 46,1 49,3 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,4 350,0 82,0 85,7 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2003 1 kv 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 kv 1 kv Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 19,9 12,8 1,4 2,6 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-16,6-6,2-7,4 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 95,9 119,2 26,2 28,3 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 103,1 115,4 21,5 23,6 Källa: SCB Under 2010 sjönk transporttjänstenettot kraftigt. Även om transporttjänstenettot ökade första kvartalet 2011 med 1,2 miljarder kr till 2,6 miljarder kr jämfört med motsvarande kvartal föregående år, är nivån klart under de som gällde innan 2010. Underskottet i Resenettot 7 ökade första kvartalet 2011 till minus 7,4 miljarder. Motsvarande period 2010 var resenettot minus 6,2 miljarder. 7 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Mdr SEK 2011-06-16 Sida 29(40) Diagram 5.1 Övriga tjänster, netto 1 kv 2011 1 kv 2011 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 28 miljarder kronor första kvartalet 2011, vilket var 2,1 miljarder mer än motsvarande period 2010. Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto.

2011-06-16 Sida 30(40) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 kv 1 kv Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,0 73,9 14,8 15,4 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,8 16,3 16,3 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,5 3,8 3,3 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,3 1,5 1,2 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 1,4 1,5 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 2,1 2,4 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 50,1 49,8 11,3 14,0 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 36,3 36,1 7,9 8,9 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 167,9 185,7 42,7 45,1 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,8 0,7 0,7 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 1,0 0,7 Totalt 359,6 423,8 463,1 450,5 465,4 103,5 109,3 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 56,1 61,1 13,4 12,7 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 96,4 22,5 23,7 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 4,3 3,8 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 6,1 8,2 1,9 2,4 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 0,7 0,7 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 0,9 1,4 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,1 4,9 6,0 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 9,8 2,7 2,5 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 129,3 29,8 31,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 0,6 0,6 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 0,3 0,3 Totalt 288,2 318,2 353,3 347,4 350,0 82,0 85,7 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 19,9 12,8 1,4 2,6 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-16,6-6,2-7,4 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,6-0,5-0,5 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-0,9-1,9-0,5-1,2 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 0,7 0,8 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,8 4,6 1,2 1,0 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 28,9 30,7 6,4 8,0 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 22,3 26,3 5,1 6,4 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 36,3 56,4 13,0 13,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,4 0,1 0,1 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 0,6 0,4 Totalt 71,4 105,6 109,8 103,1 115,4 21,5 23,6 Källa: SCB

2011-06-16 Sida 31(40) 6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 8 gav ett utflöde på 53 miljarder kronor första kvartalet 2011. Motsvarande period 2010 var utflödet 7 miljarder. Utländska investeringar i Sverige 9 resulterade i ett inflöde på 43 miljarder, en ökning med 25 miljarder jämfört med motsvarande period 2010. Resultatet blev således att nettoflödet minskade från minus 52 miljarder kronor första kvartalet 2010 till minus 9,8 miljarder första kvartalet 2011. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 1999 1 kv 2011 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1999 505,1-181,2 323,9 2000 214,7-375,3-160,7 2001 112,7-75,4 37,3 2002 119,5-103,2 16,3 2003 40,2-170,7-130,5 2004 89,1-163,3-74,2 2005 88,9-207,0-118,2 2006 213,5-196,2 17,3 2007 187,5-262,3-74,8 2008 242,4-206,5 35,9 2009 79,0-197,3-118,3 2010 38,4-219,1-180,7 1 kv 2010 18,3-70,7-52,4 1 kv 2011 43,2-53,1-9,8 Källa: SCB Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 9 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.