KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET CENTRUM F 6 och fritidshem Ht 2008 Vt 2009
Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...4 Grundskolan F-6...5 Utveckling och lärande...5 Normer och värden...6 Elevers delaktighet och inflytande...8 Målinriktad kunskapsutveckling, Skolenhets centrums Fokusmål...10 Biblioteksverksamheten...12 Likabehandlingsplanen...12 IKT-planen...12 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet...13 Utvecklingsområden...13 Insatser för utveckling...13 2
Inledning Skolenhet Centrum F 6 kvalitetsredovisning år 2008-2009 är genomförd och sammanställd av de olika personalgrupperna på Korsavadsskolan och Simrislundsskolan under våren. Personalen har i olika grupper beskrivit hur de arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Enkäter har tjänat som underlag för bedömningarna. Under läsåret 2008-2009 har det skett omfattande ombyggnationer på Korsavadsskolan, vilket inneburit att tid för KR-arbetet inte kunnat avsättas i önskvärd omfattning, därmed har det ej gjorts någon fullständig kvalitetsredovisning från Korsavadssskolan. Under hösten 2008 gick Simrislundsskolan in i en ny organisation, indelade i tre hus. Under läsåret har arbetslagen i fritidshem och skola fördjupat och vidareutvecklat sitt arbete, samt formulerat gemensamma mål. Detta har inneburit att fritidshemmen inte har kvalitetsredovisat sina egna LAPar, utan de har medverkat vid skolans redovisning. Arbetet med att utvärdera och utveckla är en ständigt pågående process, som behöver förnyad kraft för att bli ett bra redskap. Vi behöver en bättre struktur för kvalitetsarbetet, så att det blir ett levande redskap i den dagliga verksamheten, för värdering och självvärdering av vårt arbete. Enhetens likabehandlingsplan har revideras för att anpassas till de olika verksamheterna. Föräldrar är viktiga i vårt arbete, därför behöver former för föräldrainflytande i alla verksamheter utvecklas. Föräldrar och elever ska göras delaktiga i det fortsatta kvalitetsarbetet. Samverkan inom skolan måste stärkas i syfte att skapa en helhetssyn på elevernas långsiktiga lärande. Andelen elever som ska nå de nationella och kommunala kunskapsmålen måste öka. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling på skolnivå behöver förbättras. Sammanställning av kvalitetsredovisningen har gjorts av Jan Nilsson. 3
Beskrivning av enheten Skolenhet Centrum omfattar skolbarnomsorg och skola på Korsavadsskolan och Simrislundsskolan. Jan Nilsson är rektor för F-6. Fritidshemmen är lokalmässigt integrerade med skola F-6 både på Korsavadsskolan och Simrislund. Fritidshemmet är bemannat med barnskötare, behandlingspedagog och fritidspedagoger, även de med den formella kompetens vi efterfrågar. I förskoleklassen arbetar förskollärare och barnskötare som är utbildade. I skolan arbetar idrottslärare, slöjdlärare, specialpedagoger/lärare, lärare i sv2 och grundskollärare. Vi har en övervikt av sv/so-pedagoger och saknar därmed ma/no-pedagoger. Genomsnitt antalet barn och elever 2008-2009 Skolbarnsomsorg: Fritidshem 203 Förskoleklass 47 Grundskola 1-6 381 Elever med annat modersmål än svenska Elever som får svenska som andraspråk Elever som får modersmålsundervisning Elever med behov av särskilt stöd 4
Grundskolan F-6 Utveckling och lärande Uppföljning av insatser från KR 2007-2008: Extra resurser har avsatts till de elever som ej klarade de nationella målen år 5 i svenska, engelska och matematik. Pedagogerna har påbörjat arbetet med att göra ämnesmålen kända för elever och föräldrar. Utvärdering enligt LUS görs i alla årskurser. MUS i en del klasser. Ur Lpo 94 Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ur skolplan för Simrishamns kommun 2004-2008 All verksamhet i Simrishamns kommun och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Skolans mål Varje elev ska ha kännedom om och uppnå de nationella kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik. 90 % av eleverna skall uppnå Lus 15 i slutet av år 3. Alla elever ska kunna simma 200 meter i år 5. Insatser och arbetssätt för att nå målen Pedagogerna har individanpassat undervisningen inom gruppen efter elevernas behov. Personalen har informerat och resonerat med eleverna och vårdnadshavarna kring målen i det dagliga arbetet, föräldramöte och utvecklingssamtal. Pedagogerna har visst tematiskt arbete och samverkan mellan ämnena. Personalen har regelbundet gjort biblioteksbesök, framförallt på Korsavadsskolan, bokprat, hemläsning och haft dagliga lässtunder. Individanpassa undervisningen med mindre grupper och specialpedagogiska insatser. Eleverna har haft simundervisning under hela läsåret från och med förskoleklass. De barn som behövt mer simträning har fått det. Elever på fritidshemmet på Korsavadsskolan har även haft bad och simträning under året. Tid har avsatts för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja resultaten i LUS och nationella proven och för arbetet med LAP och kvalitetsarbetet. En pedagog har haft ett speciellt uppdrag under året att förbereda och utvärdera arbetet med NP proven i åk 3. En grupp med representanter från båda skolenheterna har haft möten under året för att diskutera och inspireras i det pedagogiska arbetet. Resultat Pedagogerna har samlat in resultat via iakttagelser och samtal i det dagliga arbetet med eleverna, utvecklingssamtal, BUF s centrala enkät i år 5, LUS, MUS, Skolverkets nationella prov i matematik och svenska i år 3, nationella ämnesproven år 5 och IUP. 84 % av eleverna nådde upp till LUS 15 i slutet av år 3. Resultat på de nationella ämnesproven/uppnått kunskapsmålen i år 3 matematik: 49 % svenska: 45 %. 5
Resultat på de nationella ämnesproven/uppnått kunskapsmålen i år 5 engelska: 84 % matematik: 93 % svenska: 88 %. 100 % av eleverna i år 5 kan simma 200 m. Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att eleverna ej har uppnått målet att 90 % skulle nå LUS 15 i slutet av åk 3, trots individanpassad läsundervisning. Kunskapsmålen i åk 3 visar på ett svagt resultat. Kunskapsmålen i åk 5 i kärnämnena är ej uppnådda av alla elever, men är bättre än förra årets resultat. Personalen bedömer att elevernas kännedom om målen är goda. Personalen bedömer att elevernas simkunnighet är hög. Ledningens analys och bedömning Trots personalens olika insatser, har inte alla elever nått upp till målen. Vår bedömning är att resultatet i förhållande till elevernas förutsättningar är gott. Vi bedömer att personalens insatser att göra målen kända för elever och vårdnadshavare kan utvecklas. Insatser för utveckling Under våren 2008 har en matematik- och svenskutvecklare anställt på vardera 10 %. De har påbörjat ett utvecklingsarbete på Simrislundsskolan, framförallt riktat till de yngre eleverna. Under året har också resurser tillsatts för att handleda pedagogerna i år 3 i deras arbete med de nationella proven. Fortsätta med att dela in eleverna i grupper, där även barn lär av varandra. Tid kommer att avsättas för att revidera enhetens lokala kursplaner i framförallt svenska och matematik, men även i alla de andra ämnena. Ledningens förslag på insatser för utveckling Avsätta tid för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja resultaten i LUS och nationella proven. Skol-och fritidspersonal ska formulera gemensamma mål och revidera kursplanerna. Normer och värden Uppföljning av insatser från KR 2007-2008 Ur Lpo 94 Var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Skolan ska sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Ur skolplan för Simrishamns kommun 2004-2008 Det pedagogiska arbetet inriktas på att alla elever ska bli sedda och bekräftade under hela skoltiden och att eleven upplever skolan som meningsfull. Skolans mål Alla ska bli lika värdefullt behandlade. Alla ska känna trygghet. 6
Alla ska behandlas likvärdigt ur ett genusperspektiv Alla ska behandlas likvärdigt ur ett likabehandlingsperspektiv. Alla ska behandlas likvärdigt ur ett resursfördelningsperspektiv. Varje elev förstår att vi människor tänker och känner olika. Varje elev står för sin åsikt. Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen på fritidshem och skola har varje vecka arbetat med materialet Livsviktigt, Jag duger och Gruppen som grogrund. Personalen på fritidshem och skola har tillsammans med eleverna diskuterat förhållningssätt utifrån ordningsreglerna och aktuella händelser. Klasserna har regelbundna klass-och och elevråd från år 2. Pedagogerna har regelbundna utvecklingssamtal, som leder till en IUP för eleven. Personalen på fritidshem och skola gör dagliga observationer, som leder till enskilda samtal och gruppsamtal. Lärare och elever i årskurs 5 har gjort en självskattning i den årliga centrala enkäten. Stötta eleverna att reflektera, dra erfarenheter och lärdomar av svåra situationer som uppstår. Träffas för att få samsyn inom arbetslaget. Gemensamma diskussioner. Ordningsreglerna har omarbetats under året. Resultat För högt uppställt mål att Varje elev förstår att vi människor tänker och känner olika. Vi vuxna vet att vi har blivit bättre på att ställa frågor när vi reder ut konflikter. Att ställa öppna frågor (Nu är.ledsen. Hur tror du att det känns?) Vi ser att elever vågar gå till vuxna för att reda ut konflikter. De vet att vi tar tag i det. Vi stöttar och ser en ökad tendens att barnen försöker hjälpa varandra i konflikter. Det etiska medvetandet har utvecklats hos en del elever. Många elever har ökat sin medvetenhet om hur man bemöter andra människor. Ökad medvetenhet om kroppsspråkets betydelse hos en del elever. Alla elever har inte känt sig trygga i alla situationer. Alla elever upplever inte att de har blivit respektfullt bemötta i alla situationer. Bedömning av måluppfyllelse Omorganisationen 08/09 har försvårat möjligheterna att nå målet att alla ska känna sig trygga. Samtidigt har vi mött en utveckling hos många elever i sin förmåga att hantera nya situationer. De har fått ökad förståelse för andra och ökat sin toleransförmåga trots trångboddhet, lokalbyten och höga ljudnivåer. Ledningens analys och bedömning Vi bedömer att valda arbetssätt har gett en hög måluppfyllelse. Målen att eleverna ska känna trygghet och bli värdefullt behandlade av varandra kan ökas. Insatser för utveckling Pedagogerna föreslår att den centrala enkäten används i alla klasser. Förskoleklassen ska ingå i elevrådet från och med vårterminen 2010. Ledningens förslag på insatser för utveckling Skola och fritidshemmens personal formulerar och tolkar gemensamma mål. 7
Elevers delaktighet och inflytande Uppföljning av insatser från KR 2007 Personalen har samarbetat med skolsyster och kurator med utveckling av elevernas sociala kompetens. Målen utvärderas regelbundet vid klassråd. Målen och kursplanerna har tydliggjorts för elever och vårdnadshavare. Ur Lpo 94: Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning (sid 15). De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. (2.3) Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan (Lpo-94) Ur skolplan för Simrishamns kommun 2004-2008 Förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Eleverna ska ges tillfälle att utvärdera skolans olika verksamheter. Skolans mål Ge eleverna så mycket inflytande att de är och känner sig delaktiga. Ta ansvar för lärmiljön både inne och ute som att plocka undan efter sig. Barnen får var med och utforma tematiskt arbete under demokratiska former. Helhetssyn. Goda kunskaper som är grunden till ett livslångt lärande. Inflytande och ansvar för sitt eget lärande. Känna till målen. Eleverna ska känna sig trygga och ha en tydlig och ärlig kommunikation i sina olika grupper. Insatser och arbetssätt för att nå målen Arbetslagen har tydliggjort vad eleverna kan ha inflytande över. Inför nytt arbetsområde har målen presenterats och i dialog med eleverna har pedagogerna bestämt hur målen ska uppnås och utvärderas. Eleverna har genom dialog, diagnoser och provsituationer getts möjlighet, att tillsammans med pedagog, kontinuerligt utvärdera sin egen arbetsinsats och måluppfyllelse. Klassråd och elevråd har genomförts enligt riktlinjer. Diskussioner och självskattning kring elevers delaktighet och inflytande har pågått kontinuerligt. Klassråd, elevråd där de demokratiska reglerna följs. Fritidsmöte, storsamling och samling i mindre grupper. Arbeta med SET både på fritids och i skolan. Dokumentera arbetet i både bild och skrift. Eleverna i klass 1 har jobbat med portfoliofrågarna Vad har du lärt dig? och Hur gjorde du? Pedagogerna måste själva våga och vilja möta frågor från eleverna. Träna eleverna i att argumentera i rätt forum, som t.ex. klassråd och elevråd. Vara tydliga till varandra om förväntningar. 8
Våga lyfta de goda exemplen i det vardagliga arbetet. Arbeta med SET. Elevråd. Klassråd. Ärlig och öppen kommunikation. Tydliga och strukturerade samlingar. Handleder eleverna i att kommunicera för att de ska hitta ett sätt att bli lyssnade på så att de kan göra sin röst hörd. Använda sin kraft till rätt saker. Resultat Utvecklingssamtal har genomförts minst två gånger under året. Individuell utvecklingsplan har upprättats för alla elever. Resultat av utvecklingssamtal och IUP är inte mätbara. Detsamma gäller självskattningen. Barnen har till viss del haft inflytande över sitt eget lärande. Barnen känner till viss del till de lokala och nationella målen. Barnen är förtrogna med målen i sin IUP. Resultatet är att barnen är med medvetna om vad de lärt sig och hur de gjort. Dagliga dialoger Diskussioner/reflektioner i grupp och individuellt om möjlighet till egen påverkan i skolan. Inte tillräckligt/till viss del. Utforma bra frågor och vid grupp, möten ha standard/gemensamma frågor. Eleverna vill mer och mer vara mer och bestämma. Många av eleverna vill vara med i elevrådet. Klassråden har högre kvalitet. Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att de ej fullt ut har nått upp till de uppsatta målen, men majoriteten av eleverna har uttryckt sig positivt om sin situation. Vuxna inte tillräckligt klara för att ge barnen tydliga direktiv. Ledningens analys och bedömning Vi bedömer att utvecklingen av elevernas delaktighet och inflytande är positiv. Insatser för utveckling Personalen måste föra en djupare dialog med de elever som inte känner sig helt nöjda med sin delaktighet och sitt inflytande. Använda centrala enkäten för årskurs 5 till alla klasser i en anpassad version. Använda IUP- arbete där kartläggning ingår. Vi vuxna måste bli klara över hur vi vill ha det. Vara tydliga från början vid terminsstart. Regelbundna utvärderingar med barnen vid klassråd. Klassråd regelbundet (varje vecka) Husmöte med alla barnen, regelbundet bör vi ha under nästa läsår. Nästa läsår vill vi ha Fritidsråd där barnen får vara med och utforma eftermiddagstiden under demokratiska former. Engagera eleverna i fler uppdrag som ligger inom deras ansvarsområde. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fortsätta att utifrån målen i dialog med eleverna kunna ta ansvar för sitt eget lärande. 9
Målinriktad kunskapsutveckling, Skolenhets centrums Fokusmål Ur Lpo 94: Skolan ska sträva efter att varje elev ska utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ur skolplan för Simrishamns kommun 2004-2008 Inom varje skola ska det finnas ett samarbetsorgan där personal, tillsammans med elever och föräldrar, följer och stimulerar skolans strävan att förverkliga målen i skolplanen. All verksamhet i Simrishamns kommun och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Skolans mål Förstå sammanhang och ha överblick med fokus på ett framtida samhälle. Ha helhetssyn. Känna meningsfullhet i lärandet. Tillägna sig goda kunskaper, som är grunden för ett livslångt lärande Ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt eget lärande. Känna att lärandet är lustfyllt. Garanteras en undervisning som ger eleven möjlighet att växa i insikt och utveckla sitt lärande för att kunna höja sin livskvalité. Garanteras kunskaper som skapar grunden till, och ger goda möjligheter till att välja och påverka sin nuvarande och framtida skol-och arbetsmiljö Känna till målen i sin IUP De lokala/kursmål målen ska alltid kunna relateras till de nationella målen och vara kända för eleverna. Eleverna ska få möjlighet att växa i insikt och utveckla sitt lärande. Insatser och arbetssätt för att nå målen Arbetslaget ska vara väl förtroget med de lokala och nationella målen. Arbetslaget ska vara väl förtroget med elevernas mål i IUPn samt reflektera och utvärdera regelbundet. Informera om målen i Lpo för föräldrar och elever. Involvera föräldrar i reflektion och utveckling. Arbeta med tydliga målinriktade dokument, t.ex. matteblomma, hage, LUS, mattecirkel o.s.v. Utveckla ett arbetssätt mot portfolio. Möten i arbetslaget där alla träffas för pedagogiska diskussioner. Förtydliga vägen för att nå målen, specifika mål lyfts fram. För att öka föräldrarnas inflytande och delaktighet behöver vi bli bättre på att informera om vad vi arbetar med. Planeringsboken utveckla detta arbete vidare. Tematiskt arbete. F-2 åldersblandat. Regelbundna veckobrev (varannan vecka). De nationella målen i år tre, fem och nio har vi tydliggjort och konkretiserat. Nationella och lokala mål har presenterats skriftligt/muntligt för elever och föräldrar. Detta har kontinuerligt utvärderats och kopplats till IUP n. Målen har använts i syfte att motivera och stimulera. Till exempel med en personlig målbok. I slöjden har målen brutits ner och använts sig av pilar, måldokument, för att visa på hur långt eleven har nått, detta tillsammans med utvecklande kommentarer. 10
Många elever har en egen kursplansbok. Pedagogen har plockat ut ett mål, ett nationellt mål och brutit ner detta i ett kursmål. Tillsammans med eleverna gjordes ett kursdokument där det framgick vilka arbetssätt som skulle användas för att nå målen. Eleverna har fått välja mellan olika utvärderingssätt för att se om de har nått målen. Resultat Barnen har till viss del blivit informerade om de lokala och nationella målen. Barnen känner till målen i sin IUP. Eleverna känner till de aktuella lokala målen konkret och anpassat efter elevernas nivå. Flertalet elever deltar och är engagerade i sitt lärande. Vi ser att fler elever är mer delaktiga i utvecklingssamtalen. Flertalet elever visar ett ökat intresse för vilka mål de ska uppnå i de olika kurserna. Fler elever är delaktiga i vilka arbetssätt de kan använda för att nå målen. Vi ser inte att alla elever vet vad de gör och varför. Bedömning av måluppfyllelse Majoriteten av barn känner till kunskapsblommorna och LUS. Blommorna har inte varit utgångspunkten vid samtalen. Pedagogernas medvetenhet och strävan efter att arbeta målfokuserat har gett resultat i elevgrupperna. Alla elever har inte fått möjlighet att koppla sitt vardagliga arbete till lokala kursmål, vilka är relaterade till de nationella målen. Trots att detta har varit arbetslagets och enhetens prioriterade mål har den höga arbetsbelastningen gjort att inte alla har fått den planeringstid som behövts för att uppnå detta. En del elever har inte utnyttjat sin möjlighet att koppla sitt eget lärande till målen. Planeringsbok fungerade inte på det meningsfulla sätt som vi tänkt oss. Detta bl a för att vi inte hade ett gemensamt sätt att introducera planeringsboken och strukturen i undervisningen. Temaarbete- har fått ta sin tid. Vi har haft gemensam planeringstid och delat upp ansvaret tydligt emellan oss. Tagit lärdom av tidigare arbetsområde. F-2 utvecklats successivt under läsåret. Blandade åldrar i leken och på raster och på eftermiddagarna. Positivt. Regelbundna veckobrev - Fungerat bra men kräver bättre framförhållning och struktur. Ledningens analys och bedömning Vi noterar nöjt att arbetet med att eleverna arbetar både åldershomogent och åldersblandat har utvecklats positivt under året. Pedagogernas mål-och resultatstyrda undervisning har lett till att eleverna har känt, att de haft större inflytande och därmed också större delaktighet. Insatser för utveckling Vi ska bli bättre på att informera barn och föräldrar muntligt och skriftligt om de lokala och nationella målen. Inför varje temaarbete ska arbetslaget sätta upp mål som är tydliga för barnen och deras föräldrar. Arbetslagets prioriterade mål är för stort (omfattande). Bättre; Vara förtrogna med lokala målen, utifrån de nationella, inför varje arbetsområde. Uttrycka oss mer resultatorienterat. T ex Istället för IUP. MUS, LUS som är instrument på väg till målet skriva Diskutera och prata om målen inför arbetet på ett konkret sätt. Sedan utvärdera tillsammans med eleverna (individuellt) efter arbetet. Alla elever ska ta del av målen i idrott med hjälp av Power Point Presentation. 11
Elevenkät genomförs där elever får möjlighet att utrycka sig angående arbetslagets mål i denna LAP. Göra målen mer konkreta och lättare för barnen att förstå. Prioritera arbetslagets gemensamma tid. Ledningens förslag på insatser för utveckling. Inför nya kursmoment ska pedagogen/arbetslaget tillsammans med eleven sätta upp mål. Utveckla dokumentationen av elevens lärande i portfolie, IUP men framför allt UNIKUM. Biblioteksverksamheten Under hösten 2008 var enhetens bibliotekarie och startade upp ett skolbibliotek på Simrislundsskolan. Sorterade, registrerade och ställde i ordning. Under året hade bibliotekarien bokprat i klasserna. Under läsåret fanns det inget bibliotek på Korsavadsskolan. Eleverna besökte i stället regelbundet Valfisken och hade bokprat och lånade böcker. Likabehandlingsplanen Vi har under läsåret arbetat i ett par fall efter likabehandlingsplanen. Vi märkte då, att det i planen saknas delar, som vi bedömer är viktiga för att förverkliga målen. Planen har reviderats under läsåret, framförallt under våren 2009. IKT-planen Insatser och arbetssätt för att nå målen IKT-pedagogen med 25 % tjänstgöring undervisar F-3-eleverna i grunderna för datahantering. Personal på Annelunds förskola har under året fått undervisning i grupp och individuellt av IKT-pedagogen för att kunna handleda barnen i förskolan. Åtgärder för utveckling Barnen bör få tillgång till sina användarnamn och lösenord tidigare än vad som sker i dag, årskurs 2. Tydliggöra reglerna för de bärbara datorerna. Implementera användande av UNIKUM. 12
Måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamheterna och arbetslagen har en god måluppfyllelse, men ingen verksamhet har nått målen fullt ut. Målen är många, vissa har prioriterats, en del är svåra att utvärdera. Där vi kan se en hög måluppfyllelse är att barn och elever känner trygghet och bekräftelse. Utvecklingsområden Elever och vårdnadshavare ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Andelen elever som ska nå till de nationella och kommunala kunskapsmålen i speciellt åk 3 måste öka. Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola. Skolans och fritidshemmens personal ska fortsätta att formulera gemensamma mål. Utveckla dokumentationen av elevens lärande i portfolie, IUP med skrifliga omdömen. men framför allt UNIKUM. Insatser för utveckling Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Planerade mötestider för LAP/KR-arbete. Faktainsamling och åtgärder för att målen ska uppnås, genom att ha möten kring utveckling och lärande. Simrislund 2009-09-28 Jan Nilsson, rektor 13