Åtgärdsplan för Nedre Nissan

Fiskeutredningsgruppen Åtgärdsplan för Nedre Nissan -miljöåtgärder för kraftigt modifierade vatten framtagna inom pilotprojektet Nissan och Dialog vattenkraft Rapport 2018:52

Rapportnr: 2018:52 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Fredrik Nilsson Omslagsbild: Åtgärdsförslag vid Maredsfors kraftverk Foton i rapporten: Joel Lilljebjörn och Fredrik Nilsson Kartor: kartorna i rapporten är publicerade med rättighet från Lantmäteriet Geodatasamverkan Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsavdelningen Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

Innehåll Sammanfattning av rapporten... 2 Inledning... 3 Nationella strategin och Dialog Vattenkraft... 3 Miljökvalitetsnormer... 4 Beskrivning av området... 4 Vattenkraft... 4 KMV... 5 Statusklassningar... 6 Omfattning och prioriteringar... 7 Metodik... 8 Sammanställning av domar och villkor... 8 Naturvärdesbedömning... 9 Inmätning och modellering av torrfåror och dammar...12 Biotopkarteringar...13 Bearbetningar och beräkningar...14 Övergripande resultat och åtgärdsförslag... 16 Strömsträckor och laxfiskhabitat...16 Vandringshinder...16 Prioriterade områden...16 Åtgärdspotential, prioriterade och icke prioriterade åtgärder...18 Potentiell smoltproduktion...20 Åtgärdsförslag... 22 Slottsmöllan...22 Sperlingsholm...25 Oskarsström nedre...30 Maredsfors...33 Nissaström...36 Nyebro kraftverk...38 Sågverksdammen och Glassbodammen...39 Hylte kraftverk...40 Sännan...42 Kilan Gustavsbergs kraftverk...45 Kilan Damm vid Åsforsen, Brännögård...47 Västerån Kinnareds nedre kraftverk...48 Slutsatser och rekommendation... 50 Referenser... 50 Bilaga 1. - Strömsträckor och kraftverk, kartor... 51 Bilaga 2. Mittlinjelutning som mått på strömmande vatten... 61

Sammanfattning av rapporten Vattenmyndigheterna gav år 2015 fiskutredningsgruppen (FUG) i uppdrag att stötta arbetet med att ta fram åtgärdsförslag i avrinningsområden med vattenförekomster som klassas som KMV (kraftigt modifierade vatten) på grund av vattenkraft. Under 2016 gav Havs- och vattenmyndigheten ytterligare ett uppdrag till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt att färdigställa en rapport med resultat från det arbete som genomfördes under 2015 och 2016. Denna rapport redovisar det arbete som FUG och Vattenmyndigheten gemensamt utfört. Utredningen gjorde initialt en geografisk avgränsning som sträcker sig från mynningen i havet och upp till Gislaved, samt biflödena Sännan och Kilan. Inom det avgränsade området bedömdes de befintliga vattenkraftverken och driften av dessa kunna påverka den ekologiska statusen/potentialen hos de kraftigt modifierade vattenförekomsterna (KMV). Inom projektet testades en metod att finna strömsträckor med hjälp av GIS och höjddata. Verifiering gjordes i fält av de tänkbara strömsträckorna. Metoden visade sig inte vara speciellt träffsäker. För biflödet Sännan var överensstämmelsen bäst, av 35 strömsträckor var 25 av dessa strömmande vid fältkontroll. Metodiken finns beskriven i bilaga 2. Vårt syfte var att utreda var miljöåtgärder gör mest nytta i förhållande till kostnaden för minskad kraftproduktion. Utfallet av naturvärdesbedömningen, biotopkarteringen och var de största kraftverken är belägna blev tre geografiska funktionella enheter med olika hög prioritet. Högst prioritet har område 1 som sträcker sig från Nissans mynning till Nissaström kraftverk. Området bedöms vara särskilt viktigt för att ge laxfisk och havsnejonöga möjlighet att vandra upp till redan idag delvis tillgängliga lekområden. Även annan migrerande fisk, som ål, hindras kraftigt av vandringshinder i början av ån. Inom prioritet 1 ingår även biflödet Sennan och de vandringshinder som finns där. Åtgärdsområde 2 börjar vid Nyebro kraftverk och sträcker sig upp till Hylte kraftverk i Nissan och Kinnareds nedre kraftverk i Kilan/Västerån. Genom att genomföra åtgärder inom detta område, inklusive så kallad Trap and Transport av fisk öppnas stora sträckor upp för lax och havsöring genom att konnektiviteten förbättras. Den biologiska funktionen förbättras avsevärt genom att biflödet Kilan kopplas samman med Nissans huvudfåra. En smoltproduktionsmodell användes för att beskriva potentialen för lax och havsöring. Utfallet visar att det finns en stor potential att öka laxfiskreproduktionen i Nissan. Genom att enbart genomföra miljöanpassningsåtgärder vid befintliga anläggningar inom prioritet 1 kan den naturliga smoltproduktionen öka från ca 5 500 till över 11 000 smolt/år. Vid en utrivning av Sperlingsholm och Oskarsström skulle smoltproduktionen kunna uppgå till ca 18 000 smolt/år. De viktigaste föreslagna åtgärderna för kraftverken inom prioritet 1 och 2 är: Minimitappning MLQ i naturfåror Förbättrade fiskpassager genom inlöp Åtgärder för nedströmspassage (fingaller och avledare) Utrivning som alternativ (Sperlingsholm och Oskarsström) Sammantaget innebär åtgärderna för flera av kraftverken mera långtgående krav än vad som kan krävas genom omprövning. Motiveringen till de långtgående åtgärderna är att en lägre prioritering (3-5) bör kunna gälla för de andra kraftverken, där åtgärdspotentialen är låg.

Inledning Vattenmyndigheterna gav år 2015 fiskutredningsgruppen (FUG) i uppdrag att stötta arbetet med att ta fram åtgärdsförslag i avrinningsområden med vattenförekomster som klassas som KMV (kraftigt modifierade vatten) på grund av vattenkraft. Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomförde en utredning i pilotområdet Nissan och presenterade materialet vid dialogmöten under 2015 (se Dialog vattenkraft nedan). Utredningen avgränsades till området från mynningen upp till det naturliga vandringshindret för havsvandrande fisk som ligger vid Gislaved. Avgränsningen är även gjord utifrån att åtgärder ska kunna påverka statusen hos de vattenförekomster inom Nissan som är utpekade som kraftigt modifierade. De större tillflödena Sännan och Kilan ingick även i utredningen. I uppdraget ingick även att ta fram förslag på åtgärder som kan komma att krävas i angränsande vattenförekomster i syfte att nå uppsatta miljökvalitetsnormer inom de kraftigt modifierade vattenförekomsterna. Dessutom ingår åtgärder i KMV som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN) i de angränsande vattenförekomsterna. Exempelvis kan en fiskväg i ett KMV vara en förutsättning för att nå MKN i ett uppströms liggande vatten som ska nå god ekologisk status. Under 2016 gav Havs- och vattenmyndigheten ytterligare ett uppdrag till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt att färdigställa en rapport med resultat från det arbete som genomfördes under 2015 och 2016. I uppdraget genomfördes en prioritering utifrån, dels en naturvärdesmodell framtagen av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV 2015), och dels en åtgärdspotential. Resultatet utmynnade i tre olika åtgärdspaket med olika hög prioritering för Nissans nedre del. De olika åtgärdspaketen presenteras och förklaras under Övergripande resultat och åtgärdsförslag. Vid respektive åtgärdsplats beskrivs åtgärderna inklusive dess nyttor. Rapporten är skriven ur synvinkeln att de biologiska effekterna av åtgärder måste ses i ett större perspektiv, i detta fallet ur ett avrinningsområdesperspektiv. I klartext betyder det att vårt angreppssätt har varit att utreda var miljöåtgärder gör mest nytta i förhållande till nyttan för kraftproduktionen. Denna rapport kan utgöra underlag för det framtida arbetet med miljöanpassning av vattenkraften och utgör delvis underlag till Vattenmyndigheten i Västerhavets åtgärdsplan för Nissan. Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelsen och enskilda kraftverksägare är de främsta målgrupperna för rapporten. Nationella strategin och Dialog Vattenkraft Projektet Dialog Vattenkraft började år 2012 då regeringen gav Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att: Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. Inom uppdraget har flera viktiga aktörer samverkat, bland annat Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Riksantikvarieämbetet, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelsen och Kammarkollegiet. Även intresseorganisationer och enskilda har bidragit med kunskap och engagemang. Flera tillfällen med diskussioner och dialoger har arrangerats. Innehållet och slutsatserna från denna rapport har presenterats vid de nationella dialogmötena i Växjö, Luleå och Älvkarleby 2015. Arbetet har utmynnat i en rad rapporter, vägledningar och beslut (Havs- och Vattenmyndigheten 2017). Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten presenterade bland annat 2014 en strategi för åtgärder i vattenkraften. Där föreslås att miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk får ta i anspråk högst 2,3 procent av vattenkraftens nuvarande årsproduktion under ett normalår, motsvarande 1,5 TWh. Strategin

för åtgärder i vattenkraften ligger till grund för denna rapports prioriteringar och bedömningar. Arbetet har även utgjort underlag för den politiska, blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016, där vattenkraftens roll i det framtida energisystemet klargörs. Därefter har regeringen fattat beslut om förslag till ny lagstiftning för vattenkraft och andra vattenverksamheter. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett mått på kvaliteten i till exempel vatten, luft och för buller. Målet är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status. I vatten består statusen av ekologisk och kemisk status. Bedömningen av ekologisk status, alternativt ekologisk potential, och kemisk status är påbjudet av EU:s vattendirektiv 2000/60/EG. Ekologisk status står för kvaliteten i ett akvatiskt ekosystem. Vid bedömningen av statusen analyseras både strukturer, så som strömsträckor och artsammansättning, och funktionen, som höga flöden och kretsloppet av materia. Ekologisk status bedöms genom tre olika kvalitetsfaktorer: biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska. (Vartia & Frödin Nyman, 2013). Dessa faktorer består i sin tur av flera olika parametrar. De hydromorfologiska och fysikaliskkemiska faktorerna ska fungera som stöd för de biologiska kvalitetsfaktorerna (HVMFS 2013:19, 2 kap. 2 ). Vattenförekomster kan också klassificeras som kraftigt modifierat vatten (KMV) med miljökvalitetsnormen God ekologisk potential. För att klassa en vattenförekomst som KMV måste där finnas en samhällsviktig verksamhet som gett upphov till en väsentlig fysisk förändring av vattendraget. Verksamheten ska inte kunna ersättas med något som är bättre för miljön och vattenförekomsten ska heller inte kunna nå god ekologisk status utan att på ett betydande sätt påverka verksamheten negativt. Ett exempel är större vattenkraftverk som måste dämma upp ett vattendrag och reglera vattenföringen för att kunna producera samhällsviktig regler- och balanskraft. Ett planeringsmål för betydande påverkan på vattenkraftens produktion av elenergi i Sverige är ett samlat nationellt produktionsbortfall på 1,5 TWh per år (Havs- och Vattenmyndigheten & Energimyndigheten 2014). När ett vatten blir utpekat som KMV ska miljökvalitetsnormen god ekologisk potential (GEP) nås. GEP innebär en biologisk nivå i vattenförekomsten när alla rimliga åtgärder som ger en betydande ekologisk nytta genomförts utan att påverka verksamheten negativt. Denna nivå kan skilja sig mellan vattenförekomster men ska innehålla ett ekosystem där det finns konnektivitet i vattendraget samt reproduktionsområden för hållbara populationer (Havs- och Vattenmyndigheten, 2016 B ). Beskrivning av området Nissans avrinningsområde är cirka 2686 km 2 stort och ån rinner i sydvästlig riktning från källområden på småländska höglandet väster om Jönköping till Kattegatt i Halmstad. Nissan är cirka 14 mil lång och avrinningsområdet täcker delar av Jönköpings och Hallands län. Nissan har en årsmedelvattenföring beräknad till cirka 48 m 3 /s (1981 2010) (SMHI Vattenweb). Avrinningsområdet domineras av skogsmark (82 procent) följt av jordbruksmark (åtta procent), andelen sjö och vattendrag utgör endast cirka fem procent av området. Vattenkraft Längs med Nissan och flera av dess biflöden har ett stort antal kraftverk tillkommit under 1900-talet. På sträckan Halmstad Gislaved finns 15 stycken vandringshinder, varav 12 är vattenkraftverk och resten är andra typer av dämningar. Av de kraftverk som fortfarande finns kvar idag byggdes det första år redan 1906 (Oskarström nedre), och det senaste byggdes så sent som 1992 (Ågårdsfors). Under karteringen av Sännan 2015 noterades 5 stycken dammar av olika typer (gamla kvarndammar, dammar) samt ett kraftverk. I Kilan finns två

vandringshinder: Gustavsbergs vattenkraftverk och en dammbyggnad vid Åsforsen/Brännögård. Vid Kinnared delas Kilan i Västerån och Österån. Västerån mynnar efter Mörkebo ut i ett system av sjöar men innan sjöarna finns fyra vattenkraftverk som utgör vandringshinder för fisk. Österån saknar både dammar och kraftverk. Tabell 1. Vattenkraftverk i Nissans huvudfåra som ligger inom området. Energiklass är angivet som 1 till 3 enligt Energimyndighetens rapport (ER 2016:11). Kraftverk Vattendrag Installerad effekt (MW) Årsproduktion (GWh) Energiklass ER 2016:11 Slottsmöllan Nissan 1,2 6-7 3 Sperlingsholm Nissan 1,5 7,5 3 Oskarström nedre Nissan 0,8 4,5 3 Oskarström övre Nissan 1,1 1,8 3 Maredsfors Nissan 4,2 21 3 Nissaström (KMV) Nissan 11,2 60 1 Fröslida Nissan 2,4 12,5 2 Nyebro Nissan 1,4 7 3 Hylte (KMV) Nissan 26 100 1 Bölaryd Nissan 0,3 1,6 3 Ågården/Ågårdsfors Nissan 0,5 1,9 3 Gislaved/Gyllenfors Nissan 1 5,5 3 Nissan och dess vattenmiljö har förändrats på grund av vattenkraft. Framförallt är det strömsträckorna som påverkats. Antingen genom indämning eller genom kraftigt reducerade flöden respektive torrläggning mellan inlopp till, och utlopp från kraftverk (s.k. torrfåror). Kraftverken i Nissan drivs i princip som strömkraftverk och därmed är inte flödesregimen i ån speciellt påverkad. KMV I Nissan är fyra vattenförekomster utpekade som kraftigt modifierade på grund av vattenkraft. Vattenförekomsterna utgör två sammanhängande sträckor, varav den ena sträcker sig cirka fem kilometer från Johansfors/Lillåns mynning (cirka 20 kilometer uppströms mynningen i Kattegatt) och upp till och med Nissaströms kraftverksdamm. Den andra är en cirka tio kilometer lång sträcka mellan Rydöbruk (cirka 35 kilometer från mynningen) till (och inklusive) Hyltebruks kraftverksdamm (Figur 1).

Figur 1. Nedre delen av Nissans avrinningsområde med utpekade kraftigt modifierade vattenförekomster. Statusklassningar Sträckorna som har klassats som KMV har krav att uppnå god ekologisk potential år 2027. Alla andra vattenförekomster hade vid bedömningen 2009 krav på god ekologisk status och god kemisk status år 2015 (med undantag för sträckorna med KMV som har fått uppskov till 2027). Vid den senaste bedömningen i VISS (juli, 2016) uppnådde endast en av vattenförekomsterna i Nissan god ekologisk status, och resterande klassificerades till måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen uppnås inte i någon av vattenförekomsterna. I Sännan bedömdes alla vattenförekomster vara naturliga och alla når endast måttlig ekologisk status. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god kemisk status. Kilans vattenförekomster har alla bedömts vara naturliga, och samma sak gäller för Västerån och Österån. Den ekologiska statusen i samtliga vattenförekomster i Kilan, Västerån och Österån är enligt den senaste bedömningen måttlig, och den kemiska statusen uppnås ej.

Omfattning och prioriteringar Utifrån de utpekade kraftigt modifierade vattenförekomsterna (KMV) i Nissan, förekomst av vandringshinder och regleringen har en geografisk avgränsning av åtgärdsförslagen gjorts. Den sträcker sig från mynningen till Gislaved, samt biflödena Sännan samt Kilan med biflödena Österån och Västerån. Österån och Västerån ingår upp till de första naturliga vandringshindren. För att undvika att olika vattenförekomster (och åtgärder) behandlas som enskilda objekt har den här rapporten som utgångspunkt att vattenförekomsterna och den biologiska funktionen hos dessa hör samman i större eller mindre grad. Därför bör även åtgärderna och deras biologiska effekter kopplas ihop. För att koppla ihop de biologiska effekterna med åtgärdsförslagen har vandringshindren getts en prioritet efter hur stor påverkan de har på miljön. Prioriteringarna ligger till grund för att skapa så kallade funktionella enheter, där ett antal åtgärder tillsammans skapar en biologisk funktion. Varje funktionell enhet kan sedan ges en egen prioritering, även kallat prioriteringsområde. Att dela in vattendrag i funktionella enheter får stöd av rapporten från Havs- och Vattenmyndigheten, 2015 A. Uppdelningen i prioriteringsområden går även väl ihop med formuleringar om kostnadseffektivitet och bristanalyser som meddelades av Europeiska kommissionen (2015). Genom att välja åtgärder som ger övergripande resultat för flertalet vattenförekomster skapas en större total nytta, så kallad 1+1=3-effekt. Ett exempel på en åtgärd som ger en positiv effekt på fler än en vattenförekomst är att konstruera ett inlöp för migrerande fisk vid Slottsmöllans kraftverk. Detta skulle göra det möjligt för fisk att vandra till flera vattenförekomster uppströms Slottsmöllan. Åtgärdsförslagen och prioriteringarna som presenteras i den här rapporten är grundade på bedömningar som antar att målet med åtgärderna är att skapa största möjliga nytta. 7

Metodik Sammanställning av domar och villkor För att reda ut främst vilka fiskerelaterade frågor som är reglerade i gällande tillstånd gjordes en sammanställning av tillstånden för samtliga kraftverk i Nissans huvudfåra upp till Gislaved samt hela Sännan. Även vandringshindren i Kilan och de nedre vandringshindren Västerån ingick i sammanställningen. Länsstyrelsens GIS-skikt med miljöbokens anläggningar kraftverk, dammar och dämningar har använts som utgångspunkt. Från miljöboken har sedan domarna begärts ut från miljödomstolen. De flesta vattenkraftverk i nedre delen av Nissan har tillstånd för vattenkraftsproduktion. Dessa tillstånd är lämnade med stöd av den vattenlagstiftning som gällde när tillstånden gavs. Det innebär att det är ett stort spann i tid mellan tidpunkten då tillstånd givits för olika anläggningar. Därutöver har vissa delar av tillstånden ibland prövats/omprövats vid ett senare tillfälle än när det ursprungliga tillståndet medgavs. Det innebär att det ofta finns ett antal tillstånd för varje vattenkraftverk som i vissa delar kompletterar varandra och i vissa delar ersätter varandra. Fiskerelaterade villkor till skydd för fisket (och fisken) finns fastställda för många anläggningar. De vanligaste är: Fiskeavgiftsmedel Kompensationsutsättning av ål, lax- och öringsmolt Anläggande av fiskväg och ålyngelledare för uppströmsvandring Anläggande av fiskgaller eller fingaller för nedströmspassage Minimitappning i naturfåror Tabell 2. Sammanställning av utsättningsskyldigheter, skyldighet att hålla fiskväg eller fiskgaller för nedströms passage i Nissans nedre del med tillhörande biflöden. Anläggning Domnr. Skyldighet Slottsmöllans kraftverk VA6/89 (1989-11-08) Skyldighet att hålla två fisktrappor med minimitappning under del av året. Latent villkor på fiskgaller. Oskarsström nedre, övre, Maredsfors, Nissaström, Fröslida, Nyebro VA58/80 (1982-12-01) Utsättningsskyldighet av 18 000 smolt Maredsfors kraftverk VA30/80 Kompensation för ålfiske, utsättning av 236 smolt/år Oskarsström nedre AM20/1952 (1952-07-25) Latent villkor om åtgärder för nedströmsvandring Sperlingsholms kraftverk VA5/89 (1989-11-08) Skyldighet att hålla två fisktrappor med minimitappning under del av året. Sperlingsholms kraftverk VA67/79 (1980-09-30) Latent villkor att installera fingrind eller annan lämplig åtgärd Hylte kraftverk VA44/84 (1989-10-18) Årlig usättning av 8000 laxsmolt >16cm Kinnareds nedre kraftstation VA102/94 (1995-12-08) Fiskväg, fiskeavgift Sennans grusvattentäkt VA24/78 (1980-01-14) Årlig utsättning av 250 havsöringssmolt i Sännanån eller Nissan 8

Kompensationsutsättningen av laxungar i Nissan kompletterades 1994 med en extra årlig utsättning av 2000 smolt genom en överenskommelse mellan Fiskeriverket och tidigare kraftverksägare på sträckan Hyltebruk/Ryde-Oskarsström nedre. Utsättningen avsåg kompensation för skador på nedvandrande ål och annan fisk samt befrielse från kravet att hålla fingrindar i kraftverken. Detta avtal finns inte inskrivet i några domar och gäller sannolikt inte längre. Trots det sker fortfarande utsättning av 2000 extra smolt varje år. Om dessa utsättningar inte har stöd i dom eller skyldighet är de tillståndspliktiga. Några tillstånd söks dock inte. Ibland bedöms att ett behov av exempelvis fiskvägar kan vara aktuellt i framtiden men inte i dagsläget. I dessa fall har domstolarna ofta fastställt så kallade latenta villkor som kan väckas när någon begär det. Oftast är det angivet att fiskerimyndigheten kan väcka sådana villkor. Efter att fiskeriverkets utredningskontor lades ner 2012 är det länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet som har denna befogenhet. Totalt analyserades över 20 anläggningar, vilka vardera har ett antal domar, lagligförklaringar och anmälningsmål. Naturvärdesbedömning Bedömningen av naturvärden görs för att klassificera hur värdefullt ett område är. Naturvärdet i ett vattenområde blir därmed ett mycket viktigt komplement till statusklassningen då statusklassningen endast ger en bild av hur ekosystemets kvalitet är, inte hur skyddsvärd det är. Denna utredning har använt olika digitala underlag, sk Geodata, för att värdera och klassificera naturvärden. Merparten av Geodatan representeras av skyddad natur så som Natura 2000 och naturreservat. Även specifikt vattenanknuten data som utpekade nationellt särskilt värdefulla vatten ingår i analysen. För Natura 2000 har Naturtypskartan (NNK) använts för att sortera ut de biotoper inom Natura 2000 som är vattenanknutna. Följande naturtyper valdes ut. Kod Beskrivning 9740 Skogbevuxen myr 7142 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn - Kärr och gungflyn 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn 9750 Svämlövskog 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 9080 Lövsumpskog 9841 Obestämd lövsumpskog/skogsbevuxen myr (9080/9740) 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 9006 Västlig taiga - Sumpblandskog För bedömningen av svämplan (översvämningsmarker) användes data från 2013 års HYMOprojekt. Slutlig klassificering av en vattenförekomst bestämdes av högst klass av någon parameter. 9

Den modell för bedömning av naturvärden som vi använt oss av finns beskriven i Metod för prioritering av åtgärder i vattenkraften utifrån naturvårdssynpunkt (arbetsmaterial, Havs- och vattenmyndigheten 2015). Enligt modellen finns fem naturvärdesklasser där klass 5 är övriga naturvärden och klass 1 är högsta naturvärde (figur 2). För Nissans naturvärdesbedömning användes endast klass 1 till 3 då det täckte in samtliga vattenförekomster. Högsta naturvärde (klass 1) Högt naturvärde (klass 2) Påtagligt naturvärde (klass 3) Visst naturvärde (klass 4) Övriga naturvärden (klass 5) Figur 2. naturvärdesklasserna som använts vid naturvärdesbedömning (efter figur i Metod för prioritering av åtgärder i vattenkraften utifrån naturvårdssynpunkt (arbetsmaterial, Havs- och vattenmyndigheten 2015). Utfallet av naturvärdesbedömningen visas i figur 3, nästa sida. Områden med högsta naturvärde återfinns i nedre delen av Nissan samt i Österån, ett biflöde till Kilan. Även sjön Jällunden faller ut. Påtagligt är att nästan alla områden hamnar i klass 1-3. Några områden hamnar på klass 4-5 (i figuren kallat oklassat), framförallt området mellan Nissaström och Nyebro. Även sträckan vid Hylte faller ut som lågt prioriterat. 10

Figur 3. Naturvärdesbedömning i Nissans nedre del. Klass 1=högsta naturvärde, klass 2=högt naturvärde och klass 3=påtagligt naturvärde. 11

Inmätning och modellering av torrfåror och dammar Modellering av torrfåror Med hjälp av höjddata från Lantmäteriets nationella höjdmodell går det att modellera hur stor del av torrfåran som täcks av vatten vid olika flöden. Om det saknas vatten i torrfåran när området laserskannades får man en mycket bra presentation av bottenförhållandena för just denna del av vattendraget. Med modellverktyg för flödesmodellering, exempelvis HEC-RAS eller MIKE 11/21 går det med flödesuppgifter från SMHI och höjddata få information om vattentäckt areal, vattenhastigheter och djup som annars kan kräva provtappningar från dammen. För att pröva modellens tillförlitlighet genomfördes en jämförelse mellan modellerade resultat och verkligt uppmätta resultat från en provtappning nerströms Höljes kraftverksdamm i Klarälven. Jämförelsen visade på snarliknande resultat och slutsatsen blev att modellen har en hög tillförlitlighet. För att öka säkerheten ytterligare kan fler jämförelser bli aktuella. För Nissan har flödesmodellering med HEC-RAS (version 5.0) gjorts för torrfårorna vid Gustavsberg i Kilan samt i Natura 2000-området Johansfors-Nissaström. Inmätning av Slottsmöllans, Sperlingsholms och Oskarsström nedre:s dämningsområde Dammarnas huvudsakliga indämningsområde ekolodades med sidoseende ekolod (Hummingbird 899) 2015-10-12 (Slottsmöllan), 2015-10-13 (Sperlingsholm) samt 2016-09-28 (Oskarsström nedre). Inspelningarna bearbetades sedan i dator med hjälp av Hum-Viewer (version 86) samt Arc-GIS. Sidoscannad data har använts för att definiera bottentyp och strukturer (figur 4 och 5). Sten och blockrik botten har bedömts som lämpliga potentiella lekoch uppväxtområden för laxfisk. Med hjälp av djupdata från ekolodet kunde bottenförhållandena interpoleras fram i ArcGIS. Denna interpolerade djupmodell användes tillsammans med flödesdata från SMHI i HEC-RAS för att modellera fram flödesförhållandena uppströms dessa dammar (detta moment gjordes inte vid Oskarsström nedre). En dammkropp lades in i HEC-RAS för att få ett resultat som liknar dagens flödesförhållanden. Dammkroppen togs därefter bort för att modellera fram flödeförhållanden vid en utrivning. Även förändringar i djupmodellen närmast kraftverken gjordes i ArcGIS för att få ytterligare effekt av en utrivning. 12

Figur 4 och 5. Exempel på undervattensscannad sträcka uppströms Sperlingsholm med sten och blockrik botten. Centrumlinjen är båtens väg mitt i ån, mörkblått är en triangulär vattenpelare under båten, därefter syns åbotten på styr- och babordssidan. Figur 5 visar en förenklad 3-D bild. Scannern täcker in de triangulära röda områdena på varje sida om båten vid 800 khz. För Oskarsström nedre har ett enklare förfarande tillämpats. Där har ingen modellering med HEC-RAS gjorts utan en översiktlig bedömning har gjorts utifrån djup- och sidoscannad data med en tänkt utriven damm. Biotopkarteringar Nissan upp till Gislaved samt Sännan biotopkarterades under sommaren 2015. Vid karteringen testades en annan metodik än den normala vid biotopkarteringar. Med hjälp av GIS och höjddata gjordes en analys av var strömsträckor kan finnas. Den digitala mittlinjen i vattendragen som togs fram inom Vattenmyndighetens HYMO- (HYdroMOrfologi) projekt 2014 var utgångspunkten. Mittlinjen var framtagen genom en bearbetning av SMHIs nätverksbildade vektordata som matchades mot fastighetskartans vattendrag (skala 1:10 000). Mittlinjen höjdsattes sedan med hjälp av höjddatabasen (ny nationell höjdmodell). Vattendragen delades sedan in i 150 m långa sträckor. Med hjälp av detta fick man fram en medellutning av vattendraget uppdelat på 150 m långa sträckor. Lutning mer än 0,2 % betecknades som potentiella strömsträckor. Därefter vidtog verifieringsarbete i fält. Vid fältarbetet dokumenterades strömsträckorna efter den standardiserade biotopkarteringsmetodiken för vattendrag som är framtagen av Naturvårdsverket. Dock användes endast biotopkarteringsprotokoll A för strömsträckorna. För vandringshinder och dammar användes protokoll D. Fältarbetet genomfördes av två personer med bil och till fots. De flesta av de utritade strömsträckorna besöktes. Undantagna var de sträckor som direkt från kartan kunde anses osannolika som strömsträckor, exempelvis meandrande lopp genom sankmark eller direkt uppströms dammar. Även torrfåror besöktes och dokumenterades. Alla vandringshinder samt många av strömsträckorna fotograferades. För att kalibrera resultaten gjordes även återbesök den sista fältdagen till ett antal platser som hade besökts den första dagen. Återbesöken gav inga förändringar i bedömningarna av platserna men ansågs vara viktiga för att bekräfta att man bedömt alla platser likvärdigt. 13

Längder och bredder justerades med hjälp av flygbilder i länsstyrelsens handläggarstöd (WebbGIS). Strömsträckor och torrfåror digitaliserades i ARC-GIS. Resultaten från metodutvecklingen finns mer utförligt presenterat i bilaga 2. Dock kan konstateras att metoden inte är speciellt träffsäker. Av 68 sträckor i Nissan, utpekade i GISanalysen som strömmande, visade det sig att endast 31 av dessa sträckor faktiskt var strömmande. För biflödet Sännan var överensstämmelsen bättre, av 35 strömsträckor var 25 av dessa strömmande vid fältkontroll. GIS-analysen har alltså pekat ut antalet strömsträckor med 46 respektive 71 procents säkerhet (tabell 3). Tabell 3. Antal strömsträckor enligt GIS och enligt fältarbete samt beskrivning av hur väl GIS-skiktet stämde (i procent). Antal strömsträckor enligt GIS Antal strömsträckor i verkligheten GIS-analysens säkerhet Nissan 68 31 46 % Sännan 35 25 71 % Eftersom även de strömsträckor som överensstämde med GIS-analysen oftast hade en annan längd jämfördes på liknande sätt som ovan strömsträckornas längder i GIS med de verkliga längderna. GIS-analysen hade markerat 11,6 km som strömmande i Nissan och 10 km i Sännan. Under fältarbetet markerades 15,7 km i Nissan och 9,4 km i Sännan som strömmande. Orsaken till differenserna är att betydande justeringar av de verkliga strömsträckorna gjordes i fält. Hur många strömsträckor som helt missades med metodiken går inte att besvara med denna analys. Troligen är det en liten andel som kan tänkas bestå av kortare strömnackar, då det krävs en lutning för att strömmande vatten ska finnas, och höjddataunderlaget bedöms som tillförlitligt. Under resultat redovisas endast data från den verkliga kontrollen/karteringen. Även beräkningar av smoltproduktion bygger på data från fältinventeringen. Bearbetningar och beräkningar Smoltproduktions modell För att beräkna effekten av föreslagna åtgärder för lax och havsöring upprättades en enkel smoltproduktionsmodell i excel. Som utgångspunkt för smoltproduktionsmodellen har bedömningen av habitatets lämplighet som uppväxtområde för laxfisk från biotopkarteringen använts. Biotopklass 2 och 3 har bedömts vara likvärdiga, produktiva arealer. Klass 0 och 1 har bedömts icke lämpliga, bortsett från biflöden där även klass 1 värderats, men till en lägre nivå (tabell 4). Smoltproduktionen har satts till schablonvärdet 0,1 st/m² (egentligen täthet 100 st/100 m² x 0,1. Det är liknande nivå som har använts vid tidigare beräkningar för västkusten (Fiskeriverket 1999). Passageeffektiviteten för upp- och nedströmspassage förbi kraftverken har schablonmässigt satts till vissa värden utan direkt hänsyn till kraftverksspecifika förhållanden, exempelvis turbintyper och spill. För att motivera alternativet med Trap and Transport uppströms Nyebro gjordes en modell med förutsättningen att tillräcklig mängd honor ska återvandra och teoretiskt kunna besätta lekområdena varje generation. Den totala mängden ägg som produceras beror på antalet honfiskar och deras storlek. Fekunditeten beror av storlek och ålder och uppgår till ca 8000-25000 ägg per hona, eller 500-2000 st per kg (Fishbase). Medelstorleken hos honlax i Nissan har antagits vara 5,0 kg och antalet ägg 1300 st/kg vilket ger ca 6500 ägg per hona i beräkningarna (tabell 4). Medelvikten hos flyttad lax i Nissan 2013 och 2015 var ca 4,7 kg (M. 14

Höjman, opubl). För havsöverlevnaden har två scenarier beräknats: 5 eller 2 % överlevnad. Det är låga värden baserat på den försämrade havsöverlevnad som konstaterats sedan ett par decennier. Tabell 4. Parametrar och antagna värden för beräkning av potentiell smoltproduktion, passageeffektivitet och överlevnad vid nedströmspassage vid kraftverk för lax (och havsöring). Parameter Antagande Area Lämpliga uppväxthabitat för laxfisk (klass 2-3) mellan kraftverk (m²) Passageeffektivitet uppströmsvandring Satt till 70-90 % beroende på förutsättningar (figur 13, 4) Överlevnad nedströmsvandring Satt till 90 %/kraftverk efter åtgärd (figur 13, 2) Idag satt till 80 % för Slottsmöllan och Sperlingsholm Havsöverlevnad: 5 eller 2 % (figur 6, 3) Överlevnad ägg till smolt: 5 eller 0,5 % (figur 6, 1) Mängd ägg Äggtäthet: Smoltproduktion (för generation 0): (antal smolt/2)*6500 st/hona (jämn könskvot) mängd ägg/kvadratmeter Klass 2-3 biotoparea*0,1 (klass 2 och 3 biotop), area*0,05 för klass 1 biotop i biflöden. I huvudfåran 0 för 1 4 A B C 2 3 Figur 6. Olika områden med olika hög smoltproduktion och olika hög överlevnad. A: lekområde, B: vattendrag, C: havet. 1: överlevnad ägg till smolt, 2: överlevnad nedströmsvandring (lekområde till havet), 3: överlevnad i havet, 4: överlevnad vandring uppströms. 15

Övergripande resultat och åtgärdsförslag Strömsträckor och laxfiskhabitat Den genomförda biotopkarteringen har i det undersökta området definierat ca 33 ha av permanent strömmande eller forsande biotoper totalt. Av dessa finns ca 24 ha i huvudfåran. Från havet räknat återfanns inga egentliga strömmande partier förrän på sträckan mellan Sperlingsholm och Oskarsström (ca 7,8 ha). Därefter hittades inga områden förrän mellan Nyebro och Hyltebruk där det finns större arealer av strömmande vatten (14,9 ha). Från Hyltebruk och upp till Gislaved noterades endast 0,3 ha. Därtill tillkommer 6,0 ha i Sennan (exklusive biflöden) upp till ovanför Kvarnalyckan samt 3,1 ha i Kilan och Västerån upp till Kinnareds nedre kraftverk. Längre uppströms i Kilans vattensystem (Österån och Västerån) har tidigare karteringar definierat ytterligare 7,6 ha. Hur stor del av de befintliga lek- och uppväxtområden för lax och havsöring som idag är tillgängliga är svårt att definiera med exakthet. Framförallt är befintliga fiskvägar mer eller mindre partiella hinder som försvårar bedömningen av vad som är tillgängligt eller ej. Passageeffektiviteten varierar dessutom med de aktuella förhållanden som råder vid uppvandringen. Vid beskrivningen av nuvarande tillgängliga områden har gränsen satts vid Oskarsström nedre kraftverk, trots att många uppvandrande laxar och öringar sannolikt inte passerar Sperlingsholms fiskvandringsvägar. För Sennan har gränsen satts vid Hallaforsen, vilket är en sammanvägd bedömning av passagemöjligheterna hela vägen från Slottsmöllan. Sammantaget kan den verkliga smoltproduktionen vara betydligt lägre på grund av omständigheterna kring de bristfälliga fiskvägarna. Bedömningen är att det idag finns ca 7,3 ha lek- och uppväxtområden (klass 2-3) som är tillgängliga för lax och havsöring i huvudfåran samt Sennan upp till Hallaforsen. Vandringshinder Förutom de kända kraftverken längs Nissan och i biflödena noterades ett antal fördämningar som också utgör mer eller mindre vandringshinder. Framförallt i Sennan fanns inte mindre än sex vandringshinder. Kraftverken verkar sakna tillstånd då de inte hittades i miljöboken. Hindren finns närmare beskrivna under kapitlet Åtgärdsförslag. Prioriterade områden Utfallet av naturvärdesbedömningen, biotopkarteringen och var de största kraftverken är belägna blev att den nedre delen av Nissan prioriteras högst (figur 7). Förekomst av vandringsfisk och multipla effekter av att åtgärda vandringshinder är motiv som bidrar till prioriteringen. För kraftverken längst uppströms blev prioriteringen låg (naturvärdesklass 4-5). En liten del av de definierade svämplanen påverkas av kraftverksdriften i de klassade KMVobjekten. Endast Nissaström är av betydelse då det också är klassat som Natura 2000. Här föreslås därför åtgärder för att gynna arter och habitat i svämplanet. 16

Figur 7. Karta över Nissans avrinningsområde med åtgärdsprioritet för varje vandringshinder angivet i tre klasser. Även de kraftverk som har fått lägre prioritet (klass 4-5) är markerade. 17

PRIORITETSKLASS 1 Högst prioritet har område 1 som sträcker sig från Nissans mynning till Nissaström kraftverk. Undantag är kraftverket Oskarström övre, som har prioritering 3 (låg) då det har en mycket liten påverkan på miljön. Området bedöms vara särskilt viktigt för att ge laxfisk och havsnejonöga möjlighet att vandra upp till redan idag delvis tillgängliga lekområden. Även annan migrerande fisk, som ål, hindras kraftigt av vandringshinder i början av ån. Inom prioritet 1 ingår även biflödet Sennan och de vandringshider som finns där. PRIORITETSKLASS 2 Åtgärdsområde 2 börjar vid Nyebro kraftverk och sträcker sig upp till Hylte kraftverk i Nissan och Kinnareds nedre kraftverk i Kilan/Västerån. Genom att genomföra åtgärder inom detta område, inklusive så kallad Trap and Transport av fisk öppnas stora sträckor upp för lax och havsöring genom att konnektiviteten förbättras. Den biologiska funktionen förbättras avsevärt genom att Österån och Västerån i Kilan kopplas samman med Nissans huvudfåra med sträckan upp till Hyltebruk. PRIORITETSKLASS 3 Åtgärdsområde 3 har relativt de andra områdena en låg prioritet då det ligger längre uppströms i Nissan och åtgärder ger inte samma omfattande effekt som åtgärder längre ner i systemet ger. Område 3 börjar vid Hylte kraftverk och sträcker sig upp till Gyllenfors kraftverk i Gislaved. Även Oskarström övre och Fröslida, mellan Nissaström och Nyebro kraftverk, har låga prioriteringar då åtgärder vid dessa kraftverk har en betydligt mindre positiv miljöeffekt. De mindre kraftverken och dammarna inom området har inte prioriterats. Åtgärdspotential, prioriterade och icke prioriterade åtgärder Genomförs åtgärder enligt prioritet 1 och 2 återskapas stora arealer av strömmande och forsande vatten som blir tillgängliga för lax och havsöring (tabell 5). Betydande värden skyddas och stärks inom Natura 2000 området Nissaström. Svagsimmande arter som ål och havsnejonöga får utökade uppväxt- respektive reproduktionsområden. Stationära strömlevande arter som färna får bättre lekmöjligheter och uppväxtområden. Stationära bestånd av öring stärks genom att vandringsvägar öppnas och stora områden i Österån/Västerån/Kilan får en sammanhängande funktion med Nissans huvudfåra. Totalt kan 9,89 ha strömmande habitat tillgängliggöras enbart genom åtgärderna i klass 1. Genom alternativen med utrivning av både Sperlingsholm och Oskarsström nedre kan ytterligare 7,7 ha tillgängliggöras. Om prioritet 2 genomförs blir ytterligare 22,3 ha strömmande biotoper tillgängliga för havsvandrande fisk, förutsatt att en artificiell transport av vandringsfisk sker. En fungerande laxreproduktion på dessa arealer skulle göras Nissan till en av Västkustens bästa laxälvar. 18

Tabell 5. Nuvarande och potentiell areal av strömmande/forsande vatten (biotopklass 2-3) som är tillgänglig respektive kan tillgängliggöras för havsvandrande laxfisk enligt åtgärdsplanens föreslagna åtgärder. Åtgärdsprioritet med färg. Blått (prio 1), gult (prio 2) och brunt (prio 3). Delsträcka Nuvarande areal (ha) Nissan, mynningen-slottsmöllan 0 0,57 Slottsmöllan-Sperlingsholm 0 0,44 Potentiell areal (ha) Sperlingsholm-Oskarsström (utan Sennan) 5,17 4,40*/0,45 Sennan 2,16** 5,97 Oskarsström nedre-maredsfors 0 3,31*/0,58 Oskarsström nedre-oskarsström övre 0 0 Maredsfors-Nissaström 0 1,88 Nissaström-Fröslida 0 0 Fröslida-Nyebro 0 0 Kilan-Gustavsberg 0 0,76 Kilan Gustavsberg - Brännögård 0 1,82 Kilan Västerån (-Kinnared) samt Österån 0 4,75 Nyebro-Hylte (utan Kilan) 0 15,00*** Hylte -Bölaryd 0 0,28 Bölaryd-Ågårdsfors 0 0 Ågårdsfors-Gyllenfors 0 0 TOTALT: 7,33 *med utrivning, **upp till Hallaforsen, ***kräver ökad minimitappning De viktigaste föreslagna åtgärderna för kraftverken inom prioritet 1 och 2 är: Minimitappning MLQ i naturfåran Förbättrade fiskpassager genom inlöp Åtgärder för nedströmspassage (fingaller och avledare) Utrivning som alternativ (Sperlingsholm och Oskarsström) För mera detaljerade åtgärdsförslag hänvisas till kapitlet Åtgärdsförslag. Sammantaget innebär åtgärderna för flera av kraftverken mera långtgående krav än vad som kan krävas genom omprövning. Motiveringen till de långtgående åtgärderna är att en lägre prioritering (3-5) bör kunna gälla för de andra kraftverken, där åtgärdspotentialen är låg. 19

Följande åtgärder bedöms som lågt prioriterade; Nissaström fiskväg och låglutande fingaller Fröslida kraftstation fiskväg, minimitappning, låglutande fingaller Nyebro kraftverk fiskväg, minimitappning Hylte kraftverk fiskväg, låglutande fingaller Bölaryds kraftverk fiskväg, minimitappning, låglutande fingaller Ågårdsfors kraftverk fiskväg, minimitappning, låglutande fingaller Gyllenfors kraftverk fiskväg, minimitappning, låglutande fingaller Potentiell smoltproduktion Utfallet av smoltproduktionsmodellen visar att det finns en stor potential att öka laxfiskreproduktionen i Nissan. Genom att enbart genomföra miljöanpassningsåtgärder vid befintliga anläggningar inom prioritet 1 kan den naturliga smoltproduktionen öka från ca 5 500 till över 11 000 smolt/år. Vid en utrivning av Sperlingsholm och Oskarsström skulle smoltproduktionen kunna uppgå till ca 18 000 smolt/år. För att tillgängliggöra områden uppströms Nyebro för havsvandrande fisk krävs mer än bara standardmässiga miljöanpassningsåtgärder vid varje kraftverk. Passageförluster vid både uppoch nedströmsvandring innebär att det inte går att få en hållbar, fungerande lösning för den laxfisk som växer upp på de övre sträckorna. En lösning som innebär att passageförlusterna minskar innebär att man fångar och transporterar upp lekfisk och fångar och transporterar ner utvandrande smolt. En sådan lösning kallas Trap and Transport. Figur 8 beskriver hur en sådan lösning fungerar jämfört med att generellt miljöanpassa varje anläggning. Figuren utgår från en full produktion av smolt år 0. Genom passageförluster vid ned- och uppvandring kommer alternativet med miljöanpassade åtgärder vid varje kraftverk att snabbt reducera populationen. Det är som nämnts inte en hållbar lösning. Trap & Transportlösningen är hållbar och genererar även ett överskott av lekfisk som skulle kunna beskattas genom fiske. Som tidigare nämnts behövs det sannolikt en högre minimitappning från Hyltedammen för att området ska få full potential. Inom ramen för denna utredning har lämpliga minimitappningar inte utretts här. Figur 8. Utveckling av smoltproduktionen från områdena uppströms Nyebro vid alternativ 2 (Trap & Transport) och alternativ 1 ( standardmässig miljöanpassning) förutsatt maximal smoltproduktion år 1 (Generation 0). 20

En visualisering av den totala smoltutvandringen för hela Nissan inklusive de olika utrivningsalternativen beskrivs i figur 9. Som jämförelse finns nivån på nuvarande kompensationsutsättning av laxsmolt. Även här framgår att standardmässig miljöanpassning vid varje kraftverk inte är det mest optimala. Figur 9. Utfallet av smoltproduktionsmodellen vid olika alternativ. T&T är Trap and Transport, Sperlingsholm och Oskarsström är medräknad utrivning av dessa anläggningar. Jämfört med dagens nivå på kompensationsutsättningar kan man även konstatera att den potentiella smoltproduktionen med de föreslagna åtgärderna skulle mer än väl kunna ersätta de utsättningar som görs. Det finns flera studier som dessutom visar att naturreproducerad smolt har bättre överlevnad än odlad smolt (Eriksson, L-O, m.fl, 2008). Man kan även konstatera att den kompensation som är fastställd för utsättningar förefaller vara betydligt lägre än den smoltproduktion som ursprungligen fanns i Nissan. 21

Åtgärdsförslag Slottsmöllan Teknisk data Byggnadsår: 1940 Turbintyp: Kaplan Antal aggregat: 2 Fallhöjd: Effekt: 2,7 m 1,2 MW Normal årsproduktion: 6-7 GWh Ägare: Slottsmöllans fastighet AB Vattenföring: Beskrivning av anläggningen Slottsmöllans kraftverk stod klart 1940 och utnyttjar en fallhöjd om 2,7 meter. Kraftverket ligger i utkanten av Halmstad och utgör idag det första vandringshindret för fisk i Nissan. Kraftverket ingår därför i prioriteringsområde 1. Kraftverket har en 200 meter lång intagskanal (figur 1a) och 2 utskov. Spillvattenfåran, tillika naturfåran, utgörs idag av ett område på ca 5600 m² som delvis torrläggs under året. Området påverkas även av höga vattenstånd i havet. Botten består mestadels av block och större sten. Längst upp finns en äldre fiskväg i form av en kammartrappa som bedöms ha en mycket tveksam funktion för alla arter. En nyare fiskväg bestående av en kombination av denilränna (längst nedströms) och kammartrappa, är förlagd på höger sida om kraftverket och mynnande i turbinutloppet från kraftstationen. Här finns även en ålfångststation. Ekolodning av kraftverksdammen och dess huvudsakliga dämningsområde gjordes 2015-10-13. Resultatet visade att endast en mindre areal av potentiella strömbiotoper är indämd. Det rör sig om området från dammen och ca 100 meter uppströms, nästan upp till intagskanalen till kraftstationen. Domar, tillstånd & villkor Kraftverket har tillstånd med villkor fastställda i ett flertal domar. Senast 1989 (Målnr VA 6/89) fastställdes skyldigheten att bibehålla två laxtrappor med tillhörande tappning. Enligt domen AM 12/39 finns befrielse från att hålla fiskgaller för nedströmspassage, men villkoret kan väckas om nuvarande utformning kan anses vara till skada för fiskens vandring (s.k. latent villkor). 22

Åtgärdsförlag Valsluckor Intagskanal Låglutande galler med avledare Kraftverk Figur 10. Slottsmöllans kraftverk med nuvarande konstruktioner markerade med vita pilar och förslag till ändringar med gula pilar. Lila avgränsning är ursprunglig strömsträcka. Minimitappning i naturfåran Återskapande av lek- och uppväxtområde i naturfåran är mycket högt prioriterat, framförallt för havsnejonöga. Men även lax och öring kan utnyttja området som kan skapas genom en minimitappning i naturfåran. Den återskapade arealen bedöms utgöra maximalt ca 4250 m². För att området ska få en bra funktion bör tappningen motsvara MLQ. Det är även en förutsättning för att passageeffektiviteten ska bli så hög som möjligt (se nedan). Ny fiskpassage genom inlöp Bedömningen är att åtgärder för vandringsfiskens passage vid Slottsmöllan är av högsta prioritet. För laxfiskens vandring uppåt i systemet och möjligheten att besätta lekområden måste passageeffektiviteten vara mycket hög (>95%). Även för mera svagsimmande arter som ål och havsnejonöga bör hindret vara enkelt att passera. Dessa krav innebär att konventionella fiskvägar inte är tillräckliga. För att funktionen ska bli optimal bedöms ett inlöp av naturliknande karaktär i kombination med en relativt hög minimitappning motsvarande MLQ vara bästa lösningen, förutsatt att kraftverket ska också ska kunna drivas vidare. En utrivning av kraftverket skulle återskapa den största arealen av strömmande-forsande vatten, ca 9500 m². Bedömningen är trots allt att kraftverket inte måste innebära en så stor effekt att det ska läggas ner. 23

För att återskapa den ursprungliga forsande sträckan bör i första hand ett så kallat inlöp upp emot en ny tröskel vid intagskanalen till kraftstationen anläggas. Upp mot denna tröskel höjs botten med stenmaterial för att skapa en lagom lutning (ca 2 %). Inlöpet bör förläggas genom det centrala brovalvet där fiskvägen är belägen idag. Den artificiellt stenbelagda botten samt betongdammen måste här avlägsnas och ersättas med en naturlik botten. För att anpassa fåran till minimitappningen och begränsa mängden stenmaterial som måste tillföras kan en ny betongmur anläggas uppströms nuvarande damm och avgränsa den nya forsen från intaget till valsluckorna. Därigenom skapas en kort intagskanal till valsluckorna som även fortsättningsvis bör användas för att avbörda vatten vid höga vattenföringar. Grovt skattat kommer det att behöva tillföras ca 2000 m³ fyllnads- och stenmaterial uppströms nuvarande damm och ca 500 m³ material nedströms. Ungefär en tredjedel utgörs av natursten. Den naturlika fåran ges en bredd på ca 18-25 meter med den smalaste delen under brovalvet. Ny damm Gjuten mur avgränsar stryket Inlöp Figur 11. Inlöpets sträckning förbi dammen vid Slottsmöllan. Ett alternativ till ovanstående kan vara att anlägga förbipassagen som ett s.k. stryk, alltså upp till nuvarande damm. Det innebär delvis en annan problematik. För att få en lutning på 2-2,5 % behöver stryket påbörjas ända nere vid den ursprungliga forsens slut, ca 140 m nedanför dammen. Mängden fyllnadsmassor kommer att bli ungefär desamma, men arbetena underlättas av att mycket jobb kan utföras i torrhet utan spontning. Nuvarande damm behöver heller inte nedmonteras fullt ut. Vid spill genom valsluckorna måste vattnet styras på så sätt att uppvandrande fisk inte vilseleds. Uppbyggnaden av forsen upp emot dammen innebär att spillvattenluckorna kommer att hamna lägre än stryket, och måste frånskiljas med en betongmur i fårans längdriktning på nedströmssidan. Åtgärder måste därmed vidtas för att fisken inte lockas upp emot spilluckorna och heller inte blir kvar där när luckorna stängs. De båda förslagen innebär att olika stor areal strömmande/forsande vatten återskapas. Första alternativet innebär totalt 5700 m² (1700 uppströms och 4000 nedströms befintlig damm) och det andra ca 4300 m² återskapad strömsträcka. 24

En väl fungerande passage i naturfåran skulle innebära att den befintliga fiskvägen vid kraftverket kan tas bort. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda vandringsfiskens nedströmspassage behövs en avledningsanordning i intagskanalen till kraftverket. Lämpligen förläggs ett α-fingaller med 15 mm spaltvidd och lutningen 70 strax uppströms turbinintaget. Gallret förses med avledare bestående av en horisontell ränna i gallrets överkant med en ingång till rännan från vardera sidan av gallrets övre del. Ett annat alternativ är att istället installera ett β-galler med en vertikal slitsöppning som avledare på höger sida av kraftverket. Sperlingsholm Teknisk data Byggnadsår: 1955 Turbintyp: Kaplan Antal aggregat: 2 Fallhöjd: 2,7 Effekt: 1,5 MW Normal årsproduktion: 7,5 GWh Ägare: Sperlingsholms Kraft AB/Sperlingsholms Holding AB? Beskrivning av anläggningen Sperlingsholms kraftverk togs i bruk 1955 och utnyttjar en fallhöjd om ca 3 meter. Kraftverket och dammen utgör idag det andra vandringshindret för fisk i Nissan. Kraftverket har en ca 90 meter lång intagskanal och dammen är belägen i den gamla naturfåran. Spillvattenfåran, tillika naturfåran, utgörs idag av ett område på ca 4400 m² som delvis torrläggs under året. Botten består mestadels av block och större sten. Längst upp finns en fiskväg i form av en kammartrappa som bedöms ha en icke optimal funktion för laxfisk och mycket dålig till obefintlig funktion för övriga arter. Fiskvägen är heller inte i drift annat än vid spill. Vid besök 2015-10-12 var den i drift, 2016-09-29 var den inte i drift. Regleringen av vatten till fiskvägen sker manuellt. En nyare fiskväg av typen kammartrappa, är förlagd på höger sida om kraftverket och mynnande i kraftverkskanalen. Denna var i drift vid besök 2016-09-29. Kammarna har överfall i nedre delen och underströmningsöppningar i övre delen. Flera av bassängerna är för korta (1,2-1,4 m). Tappningen av vatten bedömdes vara betydligt lägre än 1 m³/s som det ska rinna i fiskvägen, troligen inte mer än 450-500 l/s. Trots det var det mycket turbulens i bassängerna. Extra lockvatten kan tillföras i nedre delen. Detta bör inte inräknas i fastställd minimitappning. 25

Domar, tillstånd & villkor Kraftverket har tillstånd med villkor fastställda i ett flertal domar. Senast 1989 (Målnr VA 5/89) fastställdes skyldigheten att bibehålla två laxtrappor med tillhörande tappning. Den nya trappan ska tappningen vara 1 m³/s under juni-november (soluppgång till solnedgång) samt under hela dygnet under april och maj. Den gamla trappan ska hållas öppen vid flödestillfällen under perioden 1/4-30/11. Enligt domen AM 3/1956 finns befrielse från att hålla fiskgaller för nedströmspassage, men villkoret kan väckas om nuvarande utformning kan anses vara till skada för fiskens vandring (s.k. latent villkor). Åtgärdsförslag Minimitappning MLQ i naturfåran Återskapande av lek- och uppväxtområde i naturfåran är högt prioriterat för såväl havsnejonöga, lax som havsöring. Även andra strömlevande arter som färna gynnas av en sådan restaurering. Genom en minimitappning i naturfåran (utan fiskpassage) återskapas en areal som bedöms utgöra maximalt ca 2600 m² vid föreslagen minimitappning. För att området ska få en bra funktion bör tappningen motsvara MLQ. Det är även en förutsättning för att passageeffektiviteten i föreslagen fiskpassage ska bli så hög som möjligt (se nedan). Naturfåran vid Sperlingsholm vid spill. Foto: Fredrik Nilsson Utrivning av dammen och kraftverket Bedömningen är att åtgärder för vandringsfiskens passage vid Sperlingsholm är av högsta prioritet. För laxfiskens vandring uppåt i systemet och möjligheten att besätta lekområden måste passageeffektiviteten vara mycket hög (>95%). Även för mera svagsimmande arter som ål och havsnejonöga bör hindret vara enkelt att passera. Dessa krav innebär att konventionella fiskvägar inte är tillräckliga. 26

Resultatet av inmätningen och en modellering av utrivning av dammen visade att en betydande areal av potentiella strömbiotoper är indämda. Det rör sig om flera delområdet från dammen och ca 2,1 kilometer uppströms. En utrivning av kraftverket skulle återskapa ca 43 850 m² av strömmande-forsande vatten, men omöjliggör samtidigt fortsatt vattenkraftsproduktion. 2600 2500 2300 2200 2100 1900 1800 1700 1500 1400 1300 1200 1000 891.2179 800 200 300 700 600 500 400 Figur 13 och 14. Upprättade tvärsnitt i modelleringen (t.v.) samt modellerade vattenhastigheter utan damm (t.h.). 27

Figur 15. Ytor med strömmande-forsande vatten vid en utrivning av Sperlingsholms damm. Alternativ åtgärd fiskpassage genom så kallat stryk Förutsatt att dammen och kraftverket ska fortsätta att drivas föreslås ett s.k. stryk (upptröskling) av naturliknande karaktär i kombination med en relativt hög minimitappning motsvarande MLQ vara bästa möjliga teknik. Åtgärderna kan förenas med fortsatt kraftproduktion och samtidigt säkerställer de en god passageeffektivitet i såväl uppströms som nedströms riktning och flora och fauna associerad med strömmande vatten kan återkolonisera naturfåran. För att få en lutning på ca 2,5 % behöver stryket påbörjas ända nere vid den ursprungliga forsens slut, ca 130 m nedanför dammen. Mängden fyllnadsmassor kommer att bli betydande i den övre delen för att höja botten upp emot dammen, men kan begränsas av att inte göra stryket bredare än ca 18-20 m i den övre delen. Arbetena underlättas av att mycket jobb kan utföras i torrhet utan spontning. Nuvarande damm behöver heller inte nedmonteras annat än i högra delen där den gamla fiskvägen är placerad. Vid spill genom valsluckorna måste vattnet styras på så sätt att uppvandrande fisk inte vilseleds. Uppbyggnaden av forsen upp emot dammen innebär att spillvattenluckorna kommer att hamna lägre än stryket, och måste frånskiljas med en betongmur i fårans längdriktning på nedströmssidan. Åtgärder måste därmed vidtas för att fisken inte lockas upp emot spilluckorna och heller inte blir kvar där när luckorna stängs. Grovt skattat kommer det att behöva tillföras minst 1000 m³ fyllnads- och stenmaterial för strykets uppbyggnad. En förutsättning är att befintligt material i fåran kan återanvändas. Ytterligare fyllnadsmaterial krävs sannolikt för att avleda spillvattnet på ett för fisken bra sätt. Natursten finns på platsen, men kan eventuellt behöva tillföras. Eventuellt kan finare sediment lämpade som uppväxtmiljö för nejonögon tillföras i forsens nedre del där vattenhastigheten 28

avtar. Den naturliknande fåran ges en bredd på ca 18-30 meter med den smalaste delen längst uppströms. Stryk Figur 16. Strykets sträckning vid dammen vid Sperlingsholm. Arealen strömmande/forsande vatten som återskapas med stryket är ca 1800 m². En väl fungerande passage i naturfåran skulle innebära att den befintliga fiskvägen vid kraftverket kan tas bort. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda vandringsfiskens nedströmspassage behövs en avledningsanordning i intagskanalen till kraftverket. Lämpligen förläggs ett α-fingaller med 15 mm spaltvidd och lutningen 70 strax uppströms turbinintaget. Gallret förses med avledare bestående av en horisontell ränna i gallrets överkant med en ingång till rännan från vardera sidan av gallrets övre del. Ett annat alternativ är att istället installera ett β-galler med en vertikal slitsöppning som avledare på höger sida av kraftverket. 29

Oskarsström nedre Teknisk data Byggnadsår: 1906, ombyggt 1952 & 2006 Turbintyp: Kaplan & Francis Antal aggregat: 4 Fallhöjd: 3,5 Effekt: 0,8 MW Beskrivning av anläggningen Oskarsströms nedre kraftverk togs i bruk 1910 och utnyttjar en fallhöjd om ca 3,3 meter. Kraftverket och dammen utgör idag det tredje vandringshindret för fisk i Nissan. Kraftverket har ingen egentlig intagskanal och regleringsdammen ligger i direkt anslutning till kraftverket. Utloppskanalen är ca 50 meter lång och har två sammanflöden med spillvattenfåran. Spillvattenfåran utgörs av ett område på ca 4400 m² som delvis är belagt med betong och energidämpare nedanför flodluckorna. Botten består mestadels av block och större sten. Längst upp finns en liten kanal som antagligen är ett försök till en provisorisk fiskväg. Funktionen bedöms som obefintlig. Domar, tillstånd & villkor Kraftverket har tillstånd med villkor fastställda i ett flertal domar. Senast 1986 (Målnr VA 75/86) gavs tillstånd för nytt kraftverk med 70 m³/s utbyggnadsvattenföring. Nya vattenhushållningsbestämmelser fastställdes. Kraftverket ska drivas som strömkraftverk. För skydd av laxfisket, och istället för laxtrappa, ska skyldigheten följa den som avgjorts i målet 53/81 angående Nissans laxplan. Avseende ål hänvisas till en översyn av ålfiskefrämjande åtgärder i Nissan. I avvaktan på att denna slutförs ska ägaren delta i kostnaderna för ålyngelsamlaren vid Slottsmöllan. Åtgärdsförslag Normal årsproduktion: 4,5 GWh Ägare: Varberg Energi Utrivning av dammen Ekolodning av kraftverksdammen och dess huvudsakliga dämningsområde gjordes 2016-09-28. Efter inmätning av dämningsområdet konstaterades att arealen av potentiella strömvattenbiotoper är betydande. Vid en total avsänkning av dammen (utrivning) skulle 27 500 m² strömmande vatten återskapas. Omkring 40 % av arealen är belägen från 200 meter nedströms kraftstationen och upp till ca 200 m uppströms densamma. Där finns en mindre tröskel som begränsar avsänkningen. 1,5 km uppströms finns en mindre tröskel med en begränsad potentiell strömsträcka. 1,8 km uppströms finns ett 800 m långt område som redan idag relativt snabb vattenhastighet med sten, block och grusbotten som troligen skulle få bramycket bra biotoper vid en avsänkning av Oskarsström nedre. 30

Figur 17. Dämningsområde för Oskarsström nedre, mellan kraftverket och Maredsfors, med djupförhållande och bedömda indämda strömsträckor markerade med orange kantlinje. Alternativ åtgärd fiskpassage genom ett modifierat stryk med minimitappning Förutsatt att dammen och kraftverket ska fortsätta att drivas föreslås ett s.k. stryk (upptröskling) av naturliknande karaktär i kombination med en relativt begränsad minimitappning motsvarande 5 % av MQ. För att åtgärden ska uppfylla kraven på passageeffektivitet måste den kombineras 31

med klunkning av vatten över skibordet vilket åstadkoms genom att under ett antal tillfällen under vandringssäsong dra ner eller stänga turbindriften minst 24 timmar i följd. Under den huvudsakliga vandringssäsongen bör klunkningen göras varje-varannan vecka. Stryket ges en bredd på ca 8-15 meter med den smalaste delen längst uppströms. Lutning bör längs hela sträckningen vara ca 2,5 %. Den totala arean uppgår till ca 0,9 ha. För att fåran inte ska spolas bort vid spill behöver den avgränsas med en längsgående mur. Denna kan överspolas vid höga flöden men inte så mycket att erosion uppstår. Ett annat syfte med avgränsningen är att koncentrera minimitappningen till en lågvattenfåra som även kan fungera som spawning channel, alltså ett artificiellt, men väl fungerande lek- och uppväxtområde för laxfisk. Figur 18. Föreslaget stryk/spawning channel (lila färg), fiskväg (gulmarkerat) samt nytt intagsgaller (gulmarkerat) vid Oskarsström nedre. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda vandringsfiskens nedströmspassage behövs en avledningsanordning framför kraftverket. Lämpligen förläggs ett β-galler med 15 mm spaltvidd samt en vertikal slitsöppning som avledare på vänster sida av kraftverket som ansluts till nuvarande skräpränna. 32

Maredsfors Teknisk data Byggnadsår: 1983 Turbintyp: placering Semikaplan, vertikal Antal aggregat: 2 Fallhöjd: 10,5 Effekt: 4,2 MW Normal årsproduktion: 21 GWh Ägare: Varberg Energi Beskrivning av anläggningen Dämmet vid Maredsfors nuvarande kraftverk har gamla anor. Omkring 1850 uppfördes dammen tillsammans med ett sågverk på höger strand, i närheten av Oskarsströms övre kraftverk. 1980 ansöktes om att bygga ytterligare ett kraftverk på platsen jämte en ny, högre damm. Kraftverket utnyttjar samma fördämning som Oskarsströms övre kraftverk, som efter att det nya tagit i drift endast används i reserv eller vid riktigt högra flöden. Dämmet, som består av delvis jorddamm och delvis betong, har två utskov förutom intaget till Oskarsström övre kraftverk och Maredsfors kraftverk som ligger i direkt anslutning till dämmet. Kraftverket har en 150 meter lång avloppstunnel och därefter en 100 m lång utloppskanal som mynnar i lugnvattnet nedanför den gamla forsen. Spillvattenfåran utgörs av en 320 meter lång sträcka och en areal på 5765 m² som utgör torrfåra under stora delar av året. Botten består mestadels av block och större sten. Domar, tillstånd & villkor Nuvarande kraftverk har tillstånd med villkor fastställda 1995-04-21 i mål VA 30-80, med ett antal tillhörande deldomar 1980 och 1981. Ett uttag för eventuell framtida anslutning av fiskväg ska installeras. Kraftverket ska drivas som strömkraftverk. För skydd av laxfisket, och istället för laxtrappa, ska skyldigheten följa den som avgjorts i målet 53/81 angående Nissans laxplan. Som reglering av skada på ålfiske fastställdes 1995 en utsättningsskyldighet på 236 laxsmolt. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har ett två besök gjorts vid anläggningen. En biotopkartering gjordes 2015-07-07. Vid andra tillfället gjordes en noggrannare bedömning av naturfåran och möjligheten att anlägga fiskväg/fiskfälla vid dammen. Minimitappning i naturfåran Återskapande av lek- och uppväxtområde i naturfåran är högt prioriterat för framförallt lax och havsöring. Även andra strömlevande arter som färna gynnas av en sådan restaurering. Genom 33

en minimitappning i naturfåran (utan fiskpassage) återskapas en areal som bedöms utgöra maximalt 5765 m². För att området ska få en bra funktion bedöms tappningen behöva vara minst 2-3 m3/s. Nedre delen av naturfåran vid Maredsfors. Foto: Fredrik Nilsson Fiskväg Bedömningen är att åtgärder för vandringsfiskens passage vid Maredsfors är av högsta prioritet. För att vandringsfisk från havet ska kunna nå de potentiella lekområdena vid Nissaström krävs en fiskväg. Om lekfisken endast ska nå Nissaström och en Trap and Transportlösning inte är aktuell kan det funktionella kravet på fiskvägen sättas något lägre. Därmed bedöms en funktionell lösning kunna anläggas med 2-3 kubikmeter vatten. Förslagsvis byggs en dubbelslitsränna i övre delen av forsen. Genom att anpassa lutning och bottensubstrat kan även mera svagsimmande arter som havsnejonöga, färna och kanske ål passera. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda vandringsfiskens nedströmspassage behövs en avledningsanordning framför kraftverket. Lämpligen förläggs ett α-galler med 15 mm spaltvidd samt en vertikal slitsöppning som avledare på höger sida av kraftverket som ansluter till naturfåran nedströms. Fiskfälla för Trap & Transport Enligt åtgärdsprioriteringen klass 2 är Trap and Transportlösningen ett sätt att utnyttja de övre delarna som lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Förslaget innebär att den fisk som ska transporteras upp infångas vid Maredsfors för vidare transport upp till Nyebro. 34

Funktionskravet på en sådan fälla måste vara mycket hög (>95 %). Insamlingsanordningen anläggs integrerat med fiskvägen. Figur 19. Föreslagen restaurering genom minimitappning (lila färg) samt fiskväg med insamlingsanordning (gulmarkerat) vid Maredsfors. 35

Nissaström Teknisk data Byggnadsår: 1950 Turbintyp: placering Kaplan, vertikal Antal aggregat: 2 Fallhöjd: Effekt: 29 m 11,2 MW Normal årsproduktion: 60 GWh Ägare: Statkraft Beskrivning av anläggningen Kraftverket har två intag direkt från dammens intagskanal och regleringsdammen ligger i direkt anslutning till kraftverket. Från kraftverket leds vattnet genom en 1,5 km lång tunnel, därefter en ca 60 meter lång avloppskanal som mynnar i Nissan. Den gamla naturfåran utgörs av en ca 1,6 km lång sträcka, där tre delsträckor på totalt ca 800 meter utgör strömmande-forsande vid tappning. Den nedersta omnämns som Hagarnaforsen. Den totala arealen strömmande-forsande vatten uppgår då till ca 1,88 ha. Botten består mestadels av grova block. Domar, tillstånd & villkor Nissaströms kraftverk byggdes 1950 med stöd av tillstånd för strömfallskraftverk som lämnades den 9 maj 1945 i AM 30/1943 samt ändringar i AM 10/1948. För skadan på fisket fastställdes en årlig fiskeavgift. Latenta skyldigheter för att skydda vandringsfisken fastställdes.också. Enligt domslut DVA 57/1981 fråntogs ägarna till kraftverken Fröslida, Nyebro, Nissaström, Oskarsström övre och Oskarsström nedre skyldigheter för vandringsfisken. Istället fastställdes en kompensationsutsättning av smolt. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har ett flertal besök gjorts vid anläggningen. En biotopkartering gjordes 2015-07-07. Ekolodning av kraftverksdammen och dess huvudsakliga dämningsområde gjordes 2015-10-12. Befintliga fiskvägar besöktes, dokumenterades och funktionsbedömdes 2016-09-29. Minimitappning i naturfåran Återskapande av strömmande vattenmiljöer med en hög biologisk funktion i anslutning till Natura2000 området bedöms högt prioriterat. En minimitappning återskapar också lek- och uppväxtområde för lax, havsöring, och andra strömlevande arter såsom färna. Genom modellering har en lämplig nivå på minimitappning modellerats i den periodvis torrlagda naturfåran. 5 % av MQ och MLQ har modellerats (se material och metoder). Resultatet visar att fåran behöver en minimitappning motsvarande MLQ för att ha förutsättningar att fungera 36

ekologiskt. Vid 5 % av MQ blir visserligen hela fåran vattenbegjuten upp emot stränderna och en funktionell kantzon kan möjligen återskapas. Det kommer dock att bli mycket grunt i stora delar. Den grovblockiga strukturen kommer sannolikt att innebära att vattnet till stor del rinner mellan blocken och medför en ökad predationsrisk på fisk. Risken är även stor att mer storvuxen vandringsfisk kommer att hindras av det låga vattenståndet. För större laxfisk bör djupet vara ca 1,2 meter (Environment Agency,2010). Då ingen fiskväg föreslås vid Nissaström finns heller inget behov av åtgärder för nedströmspassage. Om ålen inte transporteras längre upp kommer dammen att utgöra ett definitivt vandringshinder. Figur 20 och 21. Nedre delen av naturfåran vid Nissaström, minimitappning modellerad med HEC-RAS. Till vänster 5 % av MQ, till höger MLQ. Nedre delen av naturfåran vid Nissaström, också kallad Hagarnaforsen. Foto: Fredrik Nilsson. 37

Övre delen av naturfåran vid Nissaström. Foto: Fredrik Nilsson Nyebro kraftverk Teknisk data Byggnadsår: 1983 Turbintyp: Semikaplan Antal aggregat:1 Fallhöjd: Effekt: 4,3 m 1,4 MW Normal årsproduktion: 7 GWh Ägare: Statkraft (Källa: Statkraft*) Beskrivning av anläggningen Nyebro kraftverk är det åttonde i ordningen sett från Nissans mynning och är beläget strax söder om Torup och har en utnyttjad fallhöjd om drygt fyra meter. Det har sedan lång tid tillbaka funnits anläggningar på platsen men kraftstationen i sitt nuvarande utförande uppfördes 1983. 38

Kraftverket har två intag direkt från dammen och regleringsdammen ligger i direkt anslutning till kraftverket. Domar, tillstånd & villkor Nyebro kraftverk togs i bruk 1983 med stöd av tillstånd som lämnades den 11 juni 1981 i VA58/1980 samt ändringar i DVA 57 /1982. Kraftverket drivs i dagsläget i enlighet med tillstånd utfärdade i dom DVA 57 vilken fastslår att kraftverket ej är skyldigt att hålla laxtrappa. Dock åläggs kraftverket i samma dom att bidra till Nissans laxproduktion genom årlig utsättning av laxsmolt. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har två besök gjorts vid anläggningen. Enligt prioriteringsstrategin genomförs inga åtgärder för uppströmsvandring. Ingen minimitappning fastställs, men kan vara nödvändig för att förse nedströms habitat med vatten. Anläggning för insamling och nedtransport av smolt och ål Förutsatt att ingen upptransport av lax eller ålyngel görs är behovet av anordning för nedströms passage lägre prioriterat. Förutsatt att åtgärdsprioritering klass 2 genomförs bör en anläggning för smoltuppsamling anläggas. Den förläggs förslagsvis på högra sidan av kraftstationen och fisken leds in via ett betagaller tvärs över ån. För att smolt och eventuell ål inte ska följa spillvatten då det spills behöver gallret sträcka sig tvärs över ån. Tillkommande uppväxtområde för bl.a. laxfisk och havsnejonöga: 0 m² (åtgärdspotentialen är beskriven under Hylte kraftverk). Sågverksdammen och Glassbodammen Under arbetet med denna åtgärdsplan framkom det att det fanns planer på att riva de gamla dammarna i Rydöbruk, Sågverksdammen och Glassbodammen. Vi har inte inom ramen för denna utredning skattat arealen av strömmande-forsande vatten som skulle bli tillgängliga vid en sådan utrivning, men förutsatt att dammarna rivs för att skapa fri passage för vandringsfisken. De villkor som finns för regleringen av dessa dammar förutsätts också försvinna och att dämmet för Hylte kraftverk styr tappningen och flödena även vid Rydöbruk. 39

Sågverksdammen i Hyltebruk, den ena av två dammar som planeras att rivas ut. Foto: Fredrik Nilsson. Hylte kraftverk Teknisk data Byggnadsår: 1989 Turbintyp: Kaplan Antal aggregat: 2 Fallhöjd: Effekt: 63 m 26 MW Normal årsproduktion: 100 GWh Ägare: Statkraft (Källa: Statkraft*) Beskrivning av anläggningen Kraftverket är ett s.k. underjordsverk beläget parallellt med Nissans huvudfåra och har sitt intag i Hyltedammen. Från dammen leds vattnet genom en tilloppskanal samt en tunnel under 40

Hyltebruks samhälle till en artificiell sjö väster om Nissan där kraftverket är beläget. Från kraftverket leds vattnet återigen genom en tunnel vilken ansluter till huvudfåran nedströms Rydöbruk. Den gamla naturfåran utgörs av ett område på ca 12 km längd. Av denna sträcka utgörs sammantaget ca 7 km av potentiellt strömmande-forsande partier. Fåran är delvis är torrlagd och delvis bestående av stillastående vatten då minimitappningen är begränsad. Den potentiella arealen av strömmande-forsande habitat är dock stor, ända upp emot 15 ha goda biotoper kan tillskapas. Domar, tillstånd & villkor Hylte kraftverk byggdes 1989 med stöd av tillstånd som lämnades den 9 april 1987 i DVA 22. Därefter har det tillkommit ett antal tillägg gällande skötsel och övriga förpliktelser i DVA 48, DVA 34, DVA 48 samt DVA 20 och DVA 28. I TR M 1607 medgavs även tillstånd till att i säkerhetshöjande syfte utföra vissa åtgärder såsom stödmurar och en ny regleringsdamm. Vad gäller villkor kan nämnas att vattenföretaget enligt regeringens beslut 2 oktober 1986 är skyldigt att sätta ut laxsmolt. En dom från Vattendomstolen 1989 befriar däremot företaget från dess tidigare förpliktelse att hålla ålyngelledare då de nu deltar i ett program för uppsamling och utsättning av ålyngel. För naturfåran gäller under sommaren att minimitappningen inte får understiga 2 m3/s nedanför Hyltebruk när framrinningen är mer än 8 m³/s vid Färgarydsdammen. Vid lägre framrinning är minimitappningen 1 m³/s nedströms Hyltebruk. Under vinterperioden (15/8-14/5) är på motsvarande sätt minimitappningen fastställd till 1 m³/s. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har två besök gjorts vid anläggningen. Enligt prioriteringsstrategins högsta prioritet föreslås inga åtgärder vid Hylte. Enligt prioritet 2 bör minimitappningen ses över för att bättre anpassas till ekologisk funktion. Speciellt om området ska kunna fungera för vandring, lek och uppväxtområde för lax bör minimitappningen sannolikt att höjas under vinterhalvåret. Någon närmare utredning på minimitappningens storlek har inte gjorts inom ramen för denna åtgärdsplan. De två äldre dammar som finns vid Rydöbruk förutsätts också rivas för att ge vandringsfisken fri passage. Den övre sträckan, från Hyltedammen och ca 500 meter nedströms, är kraftigt rensad och bör restaureras. Enligt åtgärdsprioritet 2 föreslås inga ytterligare åtgärder, varken fingrindar vid intaget till kraftstationen eller fiskväg vid Hyltedammen. 41

Sännan Biflödet Sännan hyser ett flertal vandringshinder, fördämningar och något kraftverk. Flera av anläggningarna verkar sakna tillstånd och åtgärder bör vidtas utifrån dessa förutsättningar. Här följer en kort beskrivning av de hinder som noterades. Damm Sännan (Sännan) Anläggningen saknar eventuellt tillstånd och verkar sakna funktion idag. Dammen som utgör partiellt vandringshinder för fisk bör rivas ut. Årnilt (Sännan) Befintlig vattenkraftsproduktion saknar sannolikt tillstånd. Fiskväg finns på platsen. Dammen med fiskvägen utgör partiellt vandringshinder för fisk. Verksamheten bör tillståndsprövas eller rivas ut. Förbättring av befintlig fiskväg och åtgärder för nedströms passage bör göras. Fiskvägen vid Årnilts kraftverk. 42

Hallaforsen (Sännan) Fiskväg finns på platsen. Dammen och fiskvägen utgör partiellt vandringshinder även för laxfisk, bör rivas ut. Diskutera med ägaren om möjlig lösning. Fiskvägen vid Hallaforsen. Möllan (Sännan) Äldre fördämning utan fiskväg. Fallhöjden är ca 2 meter och dämmet utgör partiellt hinder för öring och definitivt hinder för övriga arter. Dammen bör rivas ut. Diskutera med ägaren om möjlig lösning. Delvis raserad damm vid Möllan. 43

Kvarnalyckan (Sännan) Äldre fördämning utan fiskväg. Fallhöjden är ca 4 meter och dämmet utgör definitivt hinder för alla arter. Dammen bör rivas ut eller tillståndsprövas. Diskutera med ägaren om möjlig lösning. Dammen vid Kvarnalyckan. Höljahultet (Sännan) Dubbla betongrör under vägen utgör definitivt hinder för alla fiskarter utom laxfisk. Vägtrummor vid Höljahultet. 44

Kilan Gustavsbergs kraftverk Teknisk data Byggnadsår: 1948 Turbintyp: Kaplan Antal aggregat: 1 Fallhöjd: Effekt: 11,5 m 0,9 MW Normal årsproduktion: 4 GWh Ägare: Statkraft (Källa: Statkraft*) Beskrivning av anläggningen Anläggningen består av ett dämme består av två flodutskov, två bottenutskov samt ett utskov av häverttyp. Kraftstationen är belägen direkt vid intaget och efter densamma finns en tunnel och därefter en utloppskanal som mynnar direkt i Nissans huvudfåra. Ingen fiskväg finns. Den gamla naturfåran utgörs av en 300 meter lång sträcka en areal på 7580 m² som delvis är torrlagd då minimitappningen är begränsad. De potentiella biotoperna är strömmande-forsande vatten med ett lugnare parti i mellandelen. Domar, tillstånd & villkor Nuvarande kraftverk har tillstånd med villkor fastställda i VA 55/1946. På platsen, eller strax uppströms, fanns kraftverk med tillstånd sedan 1922. Även tidigare fanns en fördämning på platsen. Strömfallet har inga egentliga skyldigheter för fisket. En fiskeavgift fastställdes dock. I dammbyggnaden ska finnas ett rör som kan utgöra ålyngelledare. Den ska utföras i samråd med fiskeriintendenten. I dom AM 14/1956 gavs tillstånd att byta intagsgallret från 20 mm till 40 mm spaltvidd med motivet att det inte fanns någon vandringsfisk på platsen. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har två besök gjorts vid anläggningen. Enligt prioriteringsstrategins klass 2 bör anläggningen miljöanpassas fullt ut. Även om havsvandrande fisk inte når området gynnas den lokala faunan, exempelvis strömlevande arter som färna och öring. Ny fiskpassage för uppströmsvandring Minimitappning 5 % (0,5 m3/s) släpps genom ny fiskväg som delvis utnyttjar naturfåran. Den formas som en naturliknande fåra anpassad till tappningen. En ny sträckning ner till turbinutloppet kräver en tröskel i naturfåran som styr över vatten till fiskvägen vid minimitappning. Vid höga flöden, då vatten spills, kan fisk fortfarande vandra upp den naturliga vägen. Fingrindar med avledare installeras vid intag till kraftstationen. 45

Figur 23. Föreslagen restaurering genom minimitappning, fiskväg, samt nytt intagsgaller vid Gustavsbergs kraftverk. Ett alternativ till denna fiskväg är att släppa minimitappningen i naturfåran och endast anlägga fiskvägen längst upp. För att uppnå funktion krävs då att kraftstationen stängs av och vatten klunkas i naturfåran för att locka upp fisk. Det bör ske med 1-2 veckors mellanrum under hela vandringssäsongen och varaktigheten vid varje tillfälle bör vara minst 48 timmar i följd. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda fiskens nedströmspassage behövs ett fingaller med en avledningsanordning vid intaget till kraftverket. Lämpligen förläggs ett α-fingaller med 15 mm spaltvidd och lutningen 70 strax uppströms turbinintaget. Gallret förses med avledare bestående av en horisontell ränna i gallrets överkant med en ingång till rännan från vardera sidan av gallrets övre del. 46

Kilan Damm vid Åsforsen, Brännögård Beskrivning av anläggningen Dammanläggningen vid Smurfit Kappa AB är en tröskel bestående av flodutskov med fyra dammluckor vars bredd enligt domen från 1927-01-22 är 4 respektive 3,74 meter. Dammens funktion idag är att utgöra vattenintag för fastighetens sprinklersystem vid eventuell brand. Det saknas fiskväg förbi dammen. Domar, tillstånd & villkor Tillstånd för dämmet och vattenintaget finns i dom AM 40/1925. Inget krav på fiskvandringsväg finns angivet. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har två besök gjorts vid anläggningen. Bästa lösningen för fiskvandringen vore att riva ut dämmet, då värdet av dammen är begränsat och potentialen för naturmiljön är betydande. Ingen bedömning har gjorts av hur stor areal strömmande vatten som återskapas vid en eventuell utrivning. Dock ökar den areal som har öppna vandringsvägar från ca 1,8 ha nedströms dammen till ca 6,6 ha när de tillgängliga arealerna (uppströms) i nedre delarna av Öster- och Västerån räknas in. Åtgärden gynnar primärt det strömstationära öringbeståndet. Tillkommande uppväxtområde för den laxfisk som lever nedströms dammen: 4,75 ha. 47

Västerån Kinnareds nedre kraftverk Teknisk data Byggnadsår: 1999 Turbintyp: Semikaplan Antal aggregat: 1 Fallhöjd: Effekt: 6,8 m 0,3 MW Normal årsproduktion: 1,4 GWh Ägare: Fröslida kraft AB (Källa: Vattenkraft.info) Beskrivning av anläggningen Anläggningen består av ett ca 64 m dämme består av ett skibord snett över vattendraget. Även tidigare fanns en fördämning med kraftverk på platsen. Dammbyggnaden har ett utskov för minimitappning och fiskväg i mitten av dämmet. Maximal drivvattenföring har i ansökan uppgetts till 5 m³/s. Efter kraftverket, som ligger på höger strand, leder en ca 180 meter lång utloppskanal till sammanflödet med naturfåran. Domar, tillstånd & villkor Nuvarande kraftverk har tillstånd med villkor fastställda i VA 102/94 med ändringar i 36/96. En fiskväg ska finnas i dämmet. Minimitappningen har fastställts till 0,3 m³/s. Icke fungerande fiskväg vid Kinnareds nedre kraftverk. Foto: Fredrik Nilsson. 48

Besök gjordes 2016-09-27. Lågt vatten och en mycket svag anvisning i dammen försåg fiskvägen med ca 30 l/s. En sätt i nedersta överfallet var inte nertryckt ordentligt. Högt steg överst (0,6 m). Lågvattenfåra anlagd nedanför. Fiskvägen bedöms inte fungera alls. Åtgärdsförlag Som underlag för åtgärdsförslagen har ett besök gjorts vid anläggningen. Enligt prioriteringsstrategins klass 2 bör anläggningen miljöanpassas fullt ut. Även om havsvandrande fisk inte når området gynnas den lokala faunan, exempelvis strömlevande arter som lake, elritsa och öring. Ny fiskpassage för uppströmsvandring Den befintliga fiskvägen bör ersättas med en ny. En bra fiskväg på platsen ska svälja hela minimitappningen (300 l) innan det rinner över skibordet. En del av skibordet bör kunna byggas om till ett naturliknande överlöp (stryk) som tillförs mera vatten vid högre flöden i ån utan att funktionen försämras. Åtgärd för nedströmspassage För att skydda fiskens nedströmspassage behövs ett fingaller med en avledningsanordning. Lämpligen förläggs ett α-fingaller med 15 mm spaltvidd och lutningen 70 vid intagskanalens början. Förläggs en ny fiskväg som stryk med inlopp vid intaget kan fiskvägen sannolikt även utgöra flyktväg. 49

Slutsatser och rekommendation Utredningen har kommit fram till att det finns en stor potential för miljöanpassningsåtgärder i nedre Nissan. Potentialen är betydligt större om åtgärderna görs enligt principen åtgärder där de har störst nytta. Det finns sannolikt även goda möjligheter att ta hänsyn till den mest värdefulla vattenkraftsproduktionen vid urval och utformning av miljöåtgärder. Följande rekommendationer anser vi vara högst prioriterade att utreda vidare. Åtgärder vid Slottsmöllan och Sperlingsholms kraftverk. Provtappning i Nissaström. Naturfåran vid Hylte. Provtappning och noggrann bedömning av potentialen för laxreproduktion. Utred Trap and Transportlösningen vidare. Referenser Environment Agency,2010. Environment Agency Fish Pass Manual, Document GEHO 0910 BTBP-E-E. Eriksson, L-O, m.fl, 2008. Smoltkvalitet och överlevnad hos kompensationsodlad lax och öring. SLU, Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, Rapport 60. Fiskeriverket, 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Havs- och Vattenmyndigheten, 2017. Dialogen om vattenkraft och miljö 2012-2016 och förslag till färdplan. Havs- och Vattenmyndigheten, rapport 2017:1. Havs- och Vattenmyndigheten, 2016 A. Dialog om vattenkraft och miljö, en redovisning av utfört dialogarbete år 2015. Havs- och Vattenmyndigheten, PM 2016-04-04. Havs- och Vattenmyndigheten, 2016 B. Vägledning för kraftigt modifierat vatten. ISBN 978-91- 87025-80-8. Havs- och Vattenmyndigheten, 2015 A. Metod för prioritering av åtgärder i vattenkraften utifrån naturvårdssynpunkt, underlag till en fördjupning av strategin för åtgärder i vattenkraften. Havsoch Vattenmyndigheten, arbetsmaterial 2015-11-18. Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Miljöåtgärder i vattenkraftverk. Havs- och Vattenmyndigheten, rapport 2015:26. Johansson, A. 2015. Hållbar Vattenkraft i Nissan. Examensarbete inom Energiingenjörprogrammet,15p, Högskolan i Halmstad. Vattenmyndigheten för Västerhavet, 2016. Del 17 Åtgärdsplan för Nissans avrinningsområde. 50

Bilaga 1. - Strömsträckor och kraftverk, kartor 51

Karta 1 52

Karta 2 53

Karta 3 54

Karta 4 55

Karta 5 56

Karta 6 57

Karta 7 58

Karta 8 59

Karta 9 60

Bilaga 2. Mittlinjelutning som mått på strömmande vatten Nedströms dammen vid Hyltebruk 61