Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.
Säl och skarv Maria Ovegård & Karl Lundström Institutionen för akvatiska resurser
Innehåll Populationsutvecklingar, vikare, gråsäl, knubbsäl, storskarv Hur mycket äter de? Vad äter de? Smoltöverlevnad i Dalälven, Älvkarleby Smoltpredation vid Bergeforsen
Antal Gråsäl År 1900: 100 000 individer 70-80 talet: PCB, DDT Illustration: J. Lundin HELCOM 2016 1990-2006: 8% ökning 2000 talet- tecken på svält 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Gråsäl, Östersjön Räknat antal (70%) Uppskattat totalt antal
Antal Knubbsäl Början 1900 tal: jakt, miljögifter Illustration: J. Lundin HELCOM 2016 Kalmarsund Ca 1500 79-87:12% ökning 88 och 2002: virusepidimi Knubbsäl, Västerhavet 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Räknat antal (60%) Uppskattat totalt antal
Uppskattat antal Vikaresäl 88-2006: 4,3% ökning Ökningspotential på 10% Illustration: J. Lundin Varför? Miljögifter 25 000 Vikaresäl, Bottenviken 20 000 15 000 10 000 5 000 HELCOM 2016 0 På isen Totalt antal
Storskarv
Storskarv http://helcom.fi/baltic-sea-trends/environment-fact-sheets/biodiversity/population-development-of-great-cormorant
Populationsutveckling, storskarv Inventering under häckningen (juni) http://helcom.fi/baltic-sea-trends/environment-fact-sheets/biodiversity/population-development-of-great-cormorant Säsongsdynamik?
Hur mycket äter de? Sälar: 2,5-5 kg fisk per dag Skarv: 0,5 kg fisk per dag (758 g / dag) Födoval för säl och skarv varierar: Geografiskt Mellan år Mellan säsonger Mellan åldersgrupper Mellan arter Bild: Helge Sorensen
Weight proportion Burbot Cod Eelpout Herring Pike Smelt Föda, gråsäl Sprat Vendace Whitefish Ammodytidae Percidae Salmo_spp Pleuronectidae Gobiidae Cottidae Cyprinidae Unknown_Salmonidae 0,80 SD31 0,70 ICES SD27 SD30 0,60 0,50 0,40 ICES SD29 ICES SD30 ICES SD31 SD27 SD29 SD32 0,30 ICES SD32 0,20 0,10 0,00 Lundström et al. (Manuskript)
Laxfisk i sälföda (riktade studier)? Omfattande predation på lax och öring Norra Bottenviken Både smolt och vuxen fisk Suuronen & Lehtonen 2012 Korrelation mellan försämrad postsmoltöverlevnad och gråsälpopulationens ökning Mäntyniemi m.fl. 2012 Specialiserat födobeteende i gråsälspopulationen Lehtonen & Suuronen 2010, Königson m.fl. 2013, Tverin m.fl in review Det är brist på riktade studier på sälars predation på olika livsstadier av laxfisk Men fullt möjligt att genomföra
Exempel från andra områden Nordamerika och Skottland Liknande situation Minskande laxbestånd; Hög dödlighet hos smolt Ökande sälpopulationer Både vuxen laxfisk och smolt är säsongsmässigt viktiga byten Specialiserade sälar Även om laxfisk utgör en förhållandevis liten del av födan kan det antal fiskar som äts upp påverka laxbestånden
Föda, skarv Sticklebacks Spigg Eelpout Tånglake Herring Strömming Perch Abborre Ruffe Gers Cyprinidae Mörtfiskar Pike Gädda Other Andra species arter
Dalälven Nykläckta ungar Ägg Stora ungar utan dun Dunungar 6 km mellan norra och södra kolonierna Födovalet skiljde sig
2005-2006 Dalälven Funnet i: - spybollar - bon - jordmaterial CWT: 1 1 39 Carlin: 0 0 5 Carlin 4000+4000 lax 2500+2500 öringar CWT 31650+39877 öringar Predation = 0 % - 2.3 % av den utsläppta smolten Inga märken från lax hittades Inga skarvar ansamlade sig vid mynningen detta år. Skrak sågs födosöka vid mynningen.
Post-smolt Överlevnad 0.450 0.400 Dalälven ICES odlad lax 0.350 0.300 0.250 ICES vild lax Dalälven 0.200 0.150 0.100 0.050 0.000 Carolina Gavell opublicerat
Skarvbon inom 20 km radie från mynning Post-smolt överlevnad 2500 Dalälven 0.35 2000 Antal skarvbon Post-smolt överlevnad 0.3 0.25 1500 0.2 1000 0.15 0.1 500 0.05 0 0 Carolina Gavell opublicerat
Antal Gråsälar Post-smolt överlevnad 35000 30000 Dalälven Populationsindex gråsäl Post-smolt överlevnad 0.35 0.3 25000 0.25 20000 0.2 15000 0.15 10000 0.1 5000 0.05 0 0 Carolina Gavell opublicerat
Indalsälven, Bergeforsen 300 000 lax 100 000 öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen Vid Alnön, utanför mynningen Carolina Gavell opublicerat
Carolina Gavell opublicerat Indalsälven, Bergeforsen 300 000 lax 100 000 öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen Vid Alnön, utanför mynningen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alnö Bergeforsen
Indalsälven, Bergeforsen 300 000 lax 100 000 öring smolt släpps ut från Bergeforsen Vad äter skarven och hur många smolt? I direktanslutning till utsläppet vid Bergeforsen antal totalt gram dagar gram Ägg 238 30 7140 Små ungar 316 10 3160 Stora ungar 588 40 23520 Adulter efter häckning 540 100 54000 Icke häckande adulter 270 180 48600 Per skarv under 180 dagar 136420 per fågel/dag 758 2298 skarvar Vid Alnön, utanför mynningen Av totala födan Lax 3,48% Laxfiskar 2,26% = 60 042 smolt = 92 454 smolt Totalt 152 496 smolt äts av skarven 152 496 smolt x 25 kr = 3,8 milj. kr Beräknat på 500 gram/fågel/dag*180 dagar =100 606 x 25 kr = 2,5 milj. kr Carolina Gavell opublicerat
Hur kan man öka överlevnaden på smolt? Jaga/skrämma bort säl och skarv i direktanslutning till smoltutsläpp. (icke dödliga metoder: ljud, ljus, mänsklig närvaro) Skyddsjaktsbeslut tas av: Säl - Naturvårdsverket Skarv - Länsstyrelser Informationsutbyte / Kontaktnät: -Vi kanske redan kan samordna våra intressen, t.ex. smoltmärkning, jakt och födostudier? - Dela erfarenheter, observationer av t.ex. andra predatorer än säl och skarv (andra fåglar, däggdjur, fiskar)?
Kompetens på SLU Vi kan hjälpa er med: Riktade studier/ansökningar -Vem äter?; Vad äter de?; Hur mycket äter de? (Födoval, märkningar, provfisken etc). -Uppföljning av förvaltningsåtgärder -Postsmoltöverlevnad -Ekonomiska förluster Kompensationsodling, inte matstation för säl och skarv! maria.ovegard@slu.se 010-471 4119 karl.lundstrom@slu.se Tack!