Analys av självvärdering samt intervjuer/samtal avseende Arbetsterapeutprogrammet SA. Sammanställningen är gjord utifrån styrkor, svagheter/brister, utvecklingsmöjligheter samt hot. I. Studentrekryteri ng, uppföljning och student-stöd II. Innehåll och utformning Ett varierat söktryck i kombination med avhopp efter påbörjade studier kan sammantaget utgöra ett hot för utbildningens möjligheter att upprätthålla en jämn och hög kvalitet. Ett fortsatt arbete för en breddad rekrytering; mångfald bland studenterna inom utbildningen, ökat antal manliga studenter och även ökade insatser för att attrahera studenter internationellt kan troligen bidra till ökad attraktionskraft för Göteborgs arbetsterapeututbildning. Även då det just nu tycks råda balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antal platser på utbildningen, är bedömningen att det kommer att vara brist på arbetsterapeuter 2015. Det är viktigt att beakta framtida behov på arbetsmarknaden och arbeta med framförhållning vad gäller tillväxt av och kompetens i lärarlagen, då utökning av antal utbildningsplatser kräver ett antal års förberedelse. Planera i god tid för generationsskifte som både kan utgöra ett hot och möjlighet; att förnya lärarlaget på den nivå som man önskar och behöver och kanske också en förnyelse när det gäller forskningsinriktning och möjlighet att fylla kompetensluckor. Samordning med andra utbildningsprogram utgör en potential för att skapa en förståelse för varandras olika yrkesprofessioner och skapa en grund för kommande teamarbete. Ett nära samarbete mellan utbildningarna borde kunna tillgodose respektive programs behov vid samundervisningen. I samordningen är det till fördel om undervisningen kan bedrivas ännu mer interprofessionellt. Till exempel att studieuppgifter görs tillsammans med de andra professionerna i sk tvärgrupper och för att öka integreringen med huvudämnet arbeta i närgrupper med fall/case parallellt som knyter an till innehållet i de sam-undervisande kurserna Upplägg i utbildningsprogrammet, från övergripande kunskap om aktiviteters komplexitet till bedömning av aktivitetsproblem och vidare till intervention, är tilltalande. Det framkommer en tydlig progression inom såväl teori som praktik. Det är positivt och en styrka att lägga stort fokus vid de arbetsterapeutiska interventionsområdena som vilar på en vetenskaplig grund och inte enbart vid analys och bedömning. Forskningen inom ämnet kan emellertid synliggöras än mer och kan utvecklas utifrån aktuell pågående forskning vid institutionen. Låt innehållet i utbildningsprogrammet präglas av denna forskning, involvera studenter i FoU-arbete samt optimera användandet av institutionens/lärarlagets forskningsinriktning/kompetens. Att arbeta strategiskt för och medvetandegöra behovet av utveckling av evidensunderlag för effekten av de arbetsterapeutiska insatserna är av yttersta vikt, då studenterna behöver vara förberedda för att möta verksamheter med krympande resurser och hårda prioriteringar. Att det finns en plan och strategi för att säkerställa framtagande av nyttoaspekten av bedömning och behandling för patienten/klineter är ytterst angeläget och att tex fortsätta utveckla examinationsuppgifter som ligger i linje med
kvalitetsarbete för praxis. Det upplevs en stoff-trängsel i programmet, vilket kan innebära en konflikt mellan bredd och djup, dvs en alltför stor ambition att täcka in alltför mycket i grundutbildningen kan ge svårighet att uppnå fördjupning. En framkomlig väg kan därför vara att arbeta med ökad exemplaritet i undervisningen. Kunskap kan och bör överföras från ett område till ett annat och studenter tränas i den förmågan. Prioriteringar och strategiska satsningar måste göras och det är angeläget att hitta denna balans för programmet. Det är viktigt att arbetsterapeut studenterna rusas för att konkurrera om ledande positioner/befattningar i yrkeslivet. För att uppnå detta krävs både att intresse väcks under utbildningen samt att kunskap och kompetens i ledarskap utvecklas. Ett fokus på ledarrollen bör därför prioriteras av utbildningen och aktivt använda den lärarkompetens som finns i ämnet inom Sahlgrenska Akademin. Det framgår en bra och tydlig struktur för arbete med kursplaneutveckling. Modellen som beskrivs i programmets självvärdering där några få personer är kursplanegranskare, sk experter, kan vara en styrka. Ett observandum är dock att också extern input i förbättringsarbetet kan ytterligare förstärka. Samverkan med andra utbildningar, internationella influenser och goda exempel är angeläget att främja i utvecklingsarbete. Ett tydligt kvalitetstänkande genomsyrar utbildningens styrdokument och det finns en koppling till yrkesliv kontinuerligt genom programmet och god samverkan med praxis/avnämare återspeglas. Det är vidare positivt med avsiktsförklaring för att tydliggöra samverkan mellan SU/SA. Sjukvården är en viktig aktör för arbetsterapeuter men det gäller att bredda och att också utveckla samverkan med andra rehab-aktörer inom hälso- och sjukvård. Ett preventionstänkande är viktigt att få in i utbildningen för att stimulera utvecklingen av den arbetsterapeutiska rollen inom prevention. Alltför stor VFU inriktning mot akutsjukvård kan bli på bekostnad av nytänkande och etablerande av nya och alternativa yrkesarenor för arbetsterapeuter vilket skulle kunna innebära en risk. Under VFU förekommer även seminarier och studieuppgifter. Även då teori/praktik integration är angeläget och bidrar till en fördjupning så kan en prioritering av tid för det praktiskt kliniska arbetet vara angelägen i samband med VFU. Det är en styrka att programmet erbjuder en mångfald av undervisnings- och examinationsformer. Tillgängligheten av lärare är oerhört viktigt i en lärandeprocess och en styrka är att det finns så pass mycket lärarledd undervisning. Otydlig eller ombytlig pedagogisk inriktning inom programmet gynnar emellertid inte djupinlärning och krav ställs på att studenter ska hantera alltifrån katedral undervisning till självstyrd. Tydliggör därför er pedagogiska profil och sträva mot minsta gemensamma nämnare trots olika pedagogiska upplägg och förutsättningar i olika kurser. Håll en pedagogisk diskussion levande i lärarlaget för att också säkerställa att specifik kunskap kring tex
constructive alignment sprids till alla i lärarlaget. En utvecklingsmöjlighet är att utnyttja det pedagogiska värde det innebär att de studerande just ges prov på olika pedagogiska inriktningar och skapa tillfälle att tillämpa dessa i olika praktiska pedagogiska och handledande situationer. Studenter som kommit längre i utbildningen kan tex samverka med de som börjat senare. Genom ett dylikt samarbete kan studenten ges tillfälle att träna sin kommande pedagogiska roll, befästa sin kunskap samt prova på olika lärstilar, lärocyklar etc, för att utveckla sin pedagogiska kompetens. Det är positivt att ha vetenskaplig metod och kritiskt förhållningssätt som en röd tråd genom programmet. Programmet förefaller ge en god grund för fortsatta studier och progressionen genom utbildningen är tydlig kring hur man söker, värderar och granskar vetenskapliga arbeten. Det är positivt att det finns en vetenskaplig metodkurs strax innan studenten ska påbörja sitt självständiga arbete. Endast ett fåtal studenter väljer dock att studera vidare och fortsatta forskningsvägar behöver därför tydliggöras för program studenterna. Arbeta för att docka grundutbildningen till avancerad nivå; öppna upp seminarier, bjud in studenter från avancerad nivå för att berätta om positiva upplevelser etc, för att synliggöra forskningen och en möjlig utvecklingsväg för de studerande. Lika stort fokus bör finnas på yrkesutbildning och akademisk utbildning. Störst fokus förefaller det ges på yrkesutbildningen men utbildningen är också akademisk som ska skola framtida forskare och ledare. Här är institutionens och akademins forskare en tillgång att utnyttja i ännu högre grad. Öka samverkan med master samt forskarutbildning tydliggör och synliggör karriärvägar inom yrket såväl som ämnet. III. Lärarkompetens Även då alla lärare är disputerade avstannar takten på kompetensutvecklingen vid lektorsnivån. Det råder brist på docenter och professorer i ämnet vilket utgör en risk för programmets kvalitet. Doktorander som undervisar och handleder i utbildningen är positivt men brist på högre befattningar kringskär möjligheter med forskningsanknytning, ytterligare anställning av doktorander osv. Strategiska satsningar för kompetensutveckling bör därför göras då långtidsplaner är viktiga för att säkerställa tillväxten av kompetens och göra programmet mindre sårbart. Detta kan även vara ett led i att grundutbildningen uppfattas som en attraktiv arbetsplats som drar till sig personal med god kompetens. Det är positivt att ta in gästlärare i undervisningen, såväl de med klinisk anknytning för att tydliggöra koppling teori och praktik, som internationella gästlärare. Inom lärarkåren finns en bredd i internationell erfarenhet. Det finns också ett antal internationella avtal med anda lärosäten att tillgå. Det finns en internationell potential och möjlighet till lärarutbyte med andra universitet, för att också utbilda för ett europeiskt eller internationellt arbetsfält, inte bara nationellt. Klinisk kompetens är svår att upprätthålla som akademisk universitetsanställd. Det är likaså angeläget med hög kvalitet på VFU platser, vilket sammantaget gör kombinationstjänster till en ytterst viktig tillgång för utbildningen.
Fortsätt verka för och prioritera utvecklingen av dessa kombinationstjänster för att knyta ihop teoripraktik/forskning-praxis. IV. Studentinflytande V. Omvärldsanalys Det är en styrka att studenter inbjuds till att delta på kvalitets och utvärderingskonferenser för att vara med och påverka och utveckla utbildningen. Likaså aktiv studentmedverkan i samband med muntliga såväl som skriftliga kurs- och programutvärderingar. Aktivitetsexperter är unika i sitt slag. Fokusera inte bara på att utbildningens aktivitets- och rehabiliterings-profil kompletterar andra utbildningar inom SA och i teamet, utan tydliggör den specifika arbetsterapeutiska kompetensen och hitta också nya arenor för den. Det är en styrka att genomföra och ta fasta på alumnundersökningar men även viktigt att utbilda för framtidens arbetsmarknad och nya arenor där arbetsterapeuter kan vara aktivitetsspecialister. Det finns annars en risk att dessa nya och/eller alternativa verksamhetsområden och arenor, lämpade för arbetsterapeuter, tas över av andra yrkesgrupper. Det kan vara ett ytterligare motiv till att förstärka områden som ledarskap, att arbeta med och i projektarbete/ledning, vilket är en vanlig anställningsform idag. Det finns en risk att alternativa inriktningar för yrket missas om utbildningen är alltför orienterad mot traditionella vägar. Det framgår ingen tydliggjord specifik utbildningsprofil för Göteborg i förhållande till andra arbetsterapeututbildningar nationellt. Baserat på programmets specifika styrkor bör en sådan tydliggöras för att än bättre kunna konkurrera om presumtiva studenter. Företrädesvis internrekrytering av lärarkompetens innebär en risk för bristande omvärldsanalys. Att satsa på extern rekrytering och forskningssamverkan som också kommer programmet till godo är därför angeläget för utbildningens kvalitet. VI. Framtid De mycket medvetna strategier för samverkan med praxis och inom SA som beskrivs är ambitiösa och en styrka för programmets utveckling. Likaså lärarengagemanget i förändringsarbete och studentmedverkan samt programkommitténs aktiva och utåtriktade arbete. En viss parallellitet eller otydlighet i organisationen förefaller emellertid finnas med risk för dålig överensstämmelse mellan behov/visioner mål och strategiska satsningar, vilket kan innebära en risk att visionen lever sitt eget liv. För att optimera kvalitets- och utvecklingsarbetet krävs en samstämmighet inom organisationens olika nivåer kring var de strategiska satsningarna ska göras samt att ansvar och befogenheter följs åt för att kunna förverkliga dem. Integration, pedagogik, mångfald och hållbar utveckling utgör sammantaget bra satsningar för programmets
utvecklingsarbete för att rusta de studerande att möta ett samhälle och hälso- och sjukvård i ständig förändring samt för ett livslångt lärande och problemlösningsförmåga. De profilområden som anges är ytterst adekvata för arbetsterapi men hur syns denna långsiktiga strävan i programmet? En ytterst medveten strategisk planering och satsning krävs för att uppnå detta. VII. Övrigt av vikt om programmet VIII. Sammanfattand e bedömning Samundervisningen mellan olika utbildningar uppfattas av utbildningsledningen som begränsande. Dock innebär denna potential till samverkan mellan studenter och förberedelse för teamarbete etc också en styrka och tillgång för programmet (även en unik profil), förutsatt att samundervisningen mellan de olika studentgrupperna ges unison prioritet och lika förutsättningar inom grundutbildningarna. Kanske är det snarare en organisatorisk och strategisk fråga att gemensamt prioritera förutsättningarna för samundervisning som alternativ till att ändra studentintag? Styrkor: Ur studentperspektiv bedöms utbildningen överlag positivt; tex omfattning av och samverkan med VFU, satsning på KTC, yrkeskunnande spåret samt lärares kompetens och engagemang. Ett aktivt och engagerat lärarlag. Samundervisning och möjlighet till interprofessionell samverkan under stora delar av utbildningen. Tydligt kvalitetstänkande genomsyrar såväl styrdokument som utvecklingsarbetet med programmet och en aktiv samverkan med praxis. Tydligt och väl genomtänkt utbildningsplan och progression genom programmet. Mångfald av undervisnings- och examinationsformer. Prioriterade utvecklingsområden för att främja programmets utveckling: Att utbilda för framtidens internationella arbetsmarknad är ett viktigt fokus. Verka för ytterligare externa samverkan och input. Gör prioriteringar och strategiska satsningar satsa inte bara på bredd när det gäller programmets innehåll. Tydliggör pedagogisk profil samt specifik utbildningsprofil. Tydliggör/synliggör karriärvägar för studenter, både inom yrket och inom akademin. Verka för fortsatt kompetensutveckling för lärarna. Utveckla samverkan med samhällets olika rehab-aktörer och därmed nya/alternativa yrkesarenor för arbetsterapeuter. Optimera de organisatoriska förutsättningarna för att kunna genomföra strategiska satsningar