Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Relevanta dokument
Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Vilka är ni? menti.com

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Erik Rova Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Överblick. Lågaffektivt bemötande 12/8. Syfte med eftermiddagen/kvällen. Erik Rova leg. Psykolog

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Verktyg för utvärdering och kartläggning

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteende

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Fostran av annorlunda barn

En föreläsning om problemskapande beteende

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Lågaffektiv teori och metod

Implementering av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Vardagen - utvärdering

Adhd och Autism i vardagen

Lågaffektivt bemötande

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Lågaffektivt bemötande i skolan

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Den moraliska pop-out-effekt

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker. Läs mer tips

Läropussel, minikonferens

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

LEVA LÄRMILJÖN DEL 2. Utvärderingen förra gången. Plan för idag. Från er utvärdering vid förra föreläsningen:

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Innehåll idag 09.00 10.15 Lågaffektivt bemötande - Introduktion och principer 10.15 10.45 Paus 10.45 12.00 - Principer fortsatt 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.30 - Metoder för lågaffektivt bemötande 14.30 15.00 Fika/paus 15.00 15.45 - Metoder fortsatt + diskussion 15.45 16.00 Avslut och frågor Erik Rova leg. Psykolog Böcker Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på metoder för att arbeta lågaffektivt Tillsammans exemplifiera och diskutera Ge en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i er organisation 1

Böcker Vad är bemötande? - Bemötande är en upplevelse, där en part utför en social handling och en annan part upplever samma handling (Echeverri, 2010). Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende? - Ett förhållningssätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. - Problemskapande beteende är ett beteende som leder till problem. Vem uppvisar problemskapande beteende? - Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W. Greene Människor som vill uppföra sig gör det! Motivation blir centralt Stor risk för uppgivenhet Personal erbjuder mindre hjälp Tuffare att skilja person från beteende. Pessimism. Människor som kan uppföra sig gör det! Outvecklade färdigheter, svårigheter. Utforskande Personal erbjuder mer hjälp Lättare att skilja person från beteende. Optimism. 2

När uppstår problemskapande beteende? Krav Förmåga Vem hamnar i problemskapande beteende? Människor som ofta hamnar i situationer som leder till problembeteende har ofta svårigheter med: Exekutiva förmågor Språk och kommunikation Känsloreglering Adaptiva strategier Flexibilitet Sociala färdigheter Utveckling och variation Självstyrning Förståelse för andra Strategier Att förstå långsiktiga konsekvenser Problemskapande beteende Försök komma på när du senast var med om en krock mellan krav och förmågor. Hur såg den krocken ut? Krav Förmåga Hur jobbar man lågaffektivt? Hur jobbar man lågaffektivt? Förståelse Förebygga Hantera Etik Vi värnar om självbestämmande och autonomi När är det försvarbart att inskränka på självbestämmande? Undvikande av fara Omsorg Öka faktiskt självbestämmande 18 3

Hur jobbar man lågaffektivt? Alla har rätt att säga nej! Pedagogisk uppgift få ett ja. Vi använder metoder som bygger tillit Inte kravlöst utan krav som funkar! Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 1. Ansvarsprincipen 2. Kontrollprincipen 3. Principen om affektsmitta 19 Princip 1: Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka! Princip 1: Ansvarsprincipen Att fokusera på det man kan påverka minskar upplevd maktlöshet Minskad upplevd maktlöshet minskar risken för negativ interaktion mellan personal och elev (och andra) Princip 1: Ansvarsprincipen Var lägger vi ansvaret när vi inte lägger det på oss själva? Föräldrar Sjukvård Socialtjänst Eleven själv Princip 1: Ansvarsprincipen Att lägga ansvaret på eleven Människor som kan uppföra sig gör det Om vi misslyckas med uppdraget måste vi söka lösningen hos oss själva i verksamheten Den språkliga beskrivningen spelar roll! 4

Princip 1: Ansvarsprincipen Lat Svårt att starta/komma igång Omotiverad Lyckas inte få överblick eller sammanhang Ouppfostrad Svårt att hitta bra strategier Tjurig Svårt med övergångar Manipulativ Svårigheter med socialt samspel Bråkig Svårt att reglera känslor vid motgångar menti.com 27 20 07 Problembeskrivning Försök komma på fler beskrivningar som lägger ansvaret för problemet hos någon annan? Sammanfattning ansvarsprincipen Vad innebär detta för mig som personal? Genom att fokusera på vad jag kan påverka ökar min möjlighet att förändra situationen samtidigt som frustration och problembeteende minskar. Reflektion -Ansvar Hur kan du bidra till att fokus i arbetet med problemskapande beteende ligger på det man kan påverka? Princip 2: Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta med andra. ü Vi måste ha metoder som säkerställer elevens självkontroll. ü Vi måste ha förståelse för och kunskap om elevens agerande. 5

Självkontrollmodellen Princip 2: Kontrollprincipen Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Kaosbeteende Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 31 Princip 2: Kontrollprincipen Det är viktigt att vi försöker förstå vilket syfte elevens beteende har för att kunna bemöta och skapa alternativ. Det är svårt om vi stirrar oss blinda på vår sida av problematiken. Princip 2: Kontrollprincipen Vägra, ljuga, skapa avstånd, hota självskada Kaosbeteende Fasthållningar Ju högre affekt och stress desto sämre tillgång till förmågor. Självkontroll är nödvändigt för att kunna tillgodogöra sig pedagogiska interventioner Det är ytterst farligt Teorin att en person lugnar sig om man håller fast är direkt felaktig Skadar tillit och är potentiellt traumatiserande 35 6

Sammanfattning kontrollprincipen Vad innebär detta för mig som personal? I trängda situationer är det viktigt att hjälpa eleven att behålla eller återfå självkontrollen. Att förstå vad som händer i sådana situationer hjälper oss att hantera och förebygga problemskapande beteende. Reflektion - Kontroll Kan du komma på situationer som blivit upptrappade/eskalerade? Har du några exempel du hjälpt en elev att behålla eller återfå självkontrollen? Vad gjorde du då? Princip 3: Affektsmitta Princip 3: Affektsmitta Spegling sker på neurologisk nivå Vanligtvis kan de flesta av oss skilja på dina och mina affekter Vissa har dock av olika anledningar svårare att reflektera över och påverka sina egna affekter än andra Princip 3: Affektsmitta Undvika negativ affektsmitta Främja positiv affektsmitta Sammanfattning affektsmitta Vad innebär detta för mig som personal? Vi påverkas av och påverkar andras affekter. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på egna affekter och bibehålla lugn för att öka chansen att situationen skall präglas av lugn. 7

Reflektion Affekt menti.com 42 03 08 Kan du komma på praktiska exempel för att främja eller förhindra affektsmitta? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Eleven vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Att tänka på under filmen 1. Vad har personerna i filmen för olika problem de vill lösa i situationen? 2. Var lägger personerna i filmen ansvar? 3. Vilka strategier använder eleven för att behålla självkontroll? 4. Ser ni några exempel på affektsmitta? Lågaffektiva metoder Principer för metodval Vad gör vi? Vad behöver vi göra just nu? En bra metod ökar autonomin En bra metod ökar personens tillit och förtroende för dig En bra metod ökar självkontrollen i situationen 8

Tre verktygslådor Hantera Utvärdera Förändra 50 Vad håller vi på med? Hantera Avledning Affektreglering Kravanpassning Affektsmitta Delaktighet Kompensera. Vad håller vi på med? Utvärdera Registrera - se mönster Analysera hitta ingångar Handledning och kollegialt utbyte - hjälpas åt att hitta 51 52 Vad håller vi på med? Förändra Färdighetsträna Pedagogiska insatser Kollaborativ problemlösning MI Stödstrukturer Kravanpassa Hantera: Avledning Enkla avledningar Aktiva avledningar Kraftiga avledningar 53 9

Självkontrollmodellen Hantera: Affektreglering Affektintentsitet Affektutlösare Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 55 Hantera: Affektreglering Avstånd Position Ögonkontakt Lugn och avslappning Miljö Reflektion Hantera Kan du komma på exempel på situationer då du själv använt dig av avledning eller affektreglering? På vilka fler sätt brukar du hantera problemsituationer? När lär vi oss? Vi lär oss när vi har förmåga till det! Den som är väldigt stressad (i eller nära kaos) är inte särskilt mottaglig för pedagogiska interventioner. Tillit, välvilja och validering skapar förutsättningar för lärande. Utvärdera: Analys och kartläggning Så klart en mängd olika sätt att utvärdera och kartlägga en problemsituationer. Gemensamt syfte att öka förståelsen för eleven och hitta ingångar för att förebygga liknande situationer. Exempel: - Affektutbrottsmodellen - Registrering 10

Systematiskt arbete vid beteendeproblem Många problem kräver många lösningar: Problem? Problem! LÖSNING? Stressmodellen KAOS Upplevd orättvisa Stökig morgon Varningssignaler Problem! Problem? Stressnivå Inga fotbollsshorts Oro för lillebror Sömnsvårigheter Utvärdera Utvärdera: Självkontrollmodellen Kaos Ingen självkontroll Krav Förmåga Affektintentsitet Affektutlösare Självkontroll Vardag Eskalering Kaos Deeskalering Vardag Fritt från Hejlskov Uhrskov Kaplan and Wheeler (1983) 64 Affektutbrottsmodellen Christian Bergbom 11

Registrera Registrera Handlingsplan vid konfliktsituationer Handlingsplanens fem steg: 1. Skapa utrymme för elevens egna strategier 2. Enkla avledningar 3. Aktiva avledningar 4. Kraftfulla avledningar 5. Avbryta situationen Christian Bergbom 12

Reflektion Utvärdera Hur går det till när ni utvärderar? När? Var? Hur? Vilka modeller använder ni? Vad i detta fungerar bra och mindre bra? Tre verktygslådor Förändra: Samarbetsbaserad problemlösning Utvärdera Hantera Samarbetsbaserad problemlösning (CPS) Ross Greene Gemensam ingång Förändra 75 Förändra: Kravanpassning Ställa krav på ett sådant sätt att eleven kan klara av dem Öka begripligheten Släppa överkrav proaktivt Förändra: Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genom att: Krav Förmåga 13

Förändra: Kravanpassning Öka begripligheten t.ex. genom att: Göra saker tillsammans. Förbättra överblicken av situationen Introducera ett krav just när något annat är färdigt. Skapa en så kallad prompt. Skapa en känsla av delaktighet. Skapa förtroende Reflektion Kan du komma på exempel då du lyckats ställa ett krav på ett nytt sätt så att eleven lyckats möta det? Sammanfattning av lågaffektiva principer Vi som personal måste ta ansvar för att inte bli uppgivna. Personen vi arbetar med ska inte förlora sin självkontroll, det måste finnas en utväg. En bra utgångspunkt för att eleven ska behålla sin självkontroll är att vi har en trygg och lugn kontroll över vår egen affekt. Sammanfattning av lågaffektiva metoder Vid beteendeproblem måste vi hålla isär hantering, utvärdering och förändring Vid kaos är det centrala att personen återfår sin självkontroll Vi måste anpassa kraven så att det matchar med elevens förmågor, annars kommer problemet kvarstå Misslyckanden kräver utvärdering Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på metoder för att arbeta lågaffektivt Ge en utgångspunkt att arbeta vidare ifrån i er organisation Reflektion Hur ska vi i vår verksamhet göra för att använda oss av de kunskaper vi diskuterat idag? På vilket sätt ska vi kollegor hjälpa och stötta varandra? 14

menti.com 42 03 08 Vad tar ni med er? Frågor och reflektion? Prata med din granne - vad kommer ni ta med er från dagens föreläsning? Erik Rova 070-2363200 erik@rovasjogren.se 87 15