Översiktsplan för Nationalstadsparken, stockholmsdelen redovisning av samråd och ställningstagande inför utställning

Strategiska avdelningen Cristina Björn Ulrika Egerö Innerstadsavdelningen Jonas Claeson Bilaga 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1( 95) 2007-04-24 Dnr 1998-00183-51 Översiktsplan för Nationalstadsparken, stockholmsdelen redovisning av samråd och ställningstagande inför utställning Innehåll sida 1. SAMMANFATTNING AV SYNPUNKTER OCH STADS- BYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE 2 1.1 Allmänt om förslaget till översiktsplan 2 UTGÅNGSPUNKTER 1.2 Nationalstadsparkens särskilda värden beskrivningar och underlag 4 1.3 Nationalstadsparkens lagskydd 8 VÄGLEDNING FÖR FRAMTIDA BESLUT 1.4 Mål för översiktsplanen 10 1.5 Nationalstadsparkens grunddrag 10 1.6 Parklandskap och naturmiljöer allmänt 17 1.7 Vattenlandskapen 18 1.8 Mer bebyggda och anlagda områden allmänt 18 1.9 Nationalstadsparkens infrastruktur 19 1.10 Nationalstadsparkens gräns och omgivningar 25 TIO OMRÅDEN INOM NATIONALSTADSPARKEN 1.11 Vetenskapsstaden 28 1.12 Norra Djurgårdens parklandskap och naturmiljöer 30 1.13 Haga-Brunnsviken parklandskap och naturmiljöer 32 1.14 Idrottsparken 33 1.15 Gärdesstaden 35 1.16 Ladugårdsgärde-Kaknäs parklandskap och naturmiljöer 36 1.17 Södra Djurgården parklandskap och naturmiljöer 38 1.18 Museiparken 38 1.19 Evenemangsparken 39 1.20 Skeppsholmen 44 ATT GENOMFÖRA ÖVERSIKTSPLANEN 1.21 Redovisning av behovet av miljöbedömning 46 1.22 Redovisning av uppdrag om naturreservat 46 1.23 Samsyn för att utveckla Nationalstadsparkens värden 47 1.24 Övriga frågor 47 2. HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS 50 3. REFERAT AV SAMRÅDSYTTRANDEN 50 3.1 Länsstyrelsen 50 3.2 Kommunala nämnder, bolag och råd 55 3.3 Statliga myndigheter 67 3.4 Regionala organ och grannkommuner 69 3.5 Fastighetsägare och förvaltare 72 3.6 Verksamhetsutövare 75 3.7 Intresseorganisationer 79 3.8 Enskilda personer 92

2 (95) Dnr 1998-00183-51 1. Sammanfattning av synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Sammanfattningen av synpunkterna har disponerats så att den i stort följer avsnitten i samrådsförslaget. Vid respektive rubrik görs sidhänvisningar till samrådsförslaget. 1.1 Allmänt om förslaget till översiktsplan Samrådssynpunkter Allmänt Länsstyrelsen, Östermalms stadsdelsnämnd m.fl. framhåller att samrådsförslaget är överskådligt och visuellt tilltalande och bygger på ett omfattande underlag. Haga- Brunnsvikens vänner anser att det sammantagna arbetet med stadens översiktsplan, Länsstyrelsens program och Kungl. Djurgården Förvaltnings skötselplan för Nationalstadsparken imponerar. Stockholm Business Region, Regionplane- och trafiknämnden, Akademiska hus, olika verksamhetsutövare m.fl. är positiva till att översiktsplanen klarlägger hur verksamheter inom Nationalstadsparken kan utvecklas. Länsstyrelsen menar även att förslaget överensstämmer i sin uppläggning med hur regeringen såg på översiktsplaneinstrumentets funktion inför inrättandet av Nationalstadsparken. De kommunala nämnderna ställer sig i huvudsak bakom samrådsförslaget. Flera vill ha vissa kompletteringar, vilka behandlas under respektive rubrik i samrådsredogörelsen. Stockholms Sjögård Maritim kultur ser gärna att den reviderade versionen av översiktsplanen skickas på nytt samråd innan beslut om fastställande tas. Översiktsplanens innehåll Länsstyrelsen framhåller att översiktsplanen bör sträva efter att vara så detaljerad att den ger vägledning för staden och myndigheter vid prövning av olika slags tillstånd, samtidigt som den i övergripande avseende bör förbli aktuell och vägledande under en lång tid framöver. Förbundet för Ekoparken och Turistföreningens Stockholmskrets anser att markanvändning och verksamheter behöver preciseras genom detaljerade beskrivningar och mål för ganska många områden, samtidigt som varje delområde sätts i ett helhetsperspektiv. Förbundet föreslår att de enskilda mindre områdenas särskilda bidrag till de övergripande värdena ska anges och vilka utvecklingsmöjligheter som finns och bör tillvaratas, dvs. en mer utvecklad och detaljerad plan än vad översiktsplaner normalt är. Vidare framhålls att planen bör föreslå att områdesbestämmelser successivt införs i hela parken. Skönhetsrådet föreslår en strategi- och utvecklingsplan för att förhindra att ointressant eller felplacerad bebyggelse tillkommer. Samfundet S:t Erik menar att till översiktsplanen bör skötselplaner kopplas vilket översiktsplanen bör redovisa, avseende byggnader, bebyggelsegrupper och markområden som innehåller kulturhistorisk värdeanalys, mål och strategier för bevarande och utveckling, beskrivning av speciella vårdkrav samt historik och nulägesdokumentation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att samrådsförslagets vägledning för framtida beslut i allmänhet behöver förstärkas och bli tydligare. Länsstyrelsen, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Skönhetsrådet, Djurgårdens hembygdsförening, Ekoparksfonden, Förbundet för Ekoparken, Samfundet S:t Erik, Södermalmsparkernas Vänner, boende i Gärdesstaden och Bromma anser att planens syfte tydligare bör vara parkens värden och inte möjligheten till markutnyttjande i och omkring parken. Länsstyrelsen, Djurgårdens hembygdsförening och

3 (95) Dnr 1998-00183-51 Kommittén för Gustavianska Parken menar att planen bör tydligare redovisa mål och principer för bevarande och stärkande av landskapets kvaliteter och att en analys av parkens värden bör ske utifrån en helhetssyn på landskapet och dess övergripande struktur, innefattande bebyggda och obebyggda områden, samt både dess fysiska och immateriella dimensioner. Djurgårdens hembygdsförening saknar omsorgsfulla överväganden för kompletterande eller förnyad bebyggelse. Brf Internationalen 1 anser att inte någon som helst bebyggelse bör tillkomma inom Nationalstadsparken. Även Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att tillfällig exploatering för andra ändamål än som överensstämmer med syftet för parken inte är möjliga. Kungl. Djurgårdens Förvaltning framhåller att översiktsplanen inte bör avvika från regleringen i ändamålsupplåtelser och tomträttsavtal på Djurgårdsmarken. Torkel Tigerschiöld framhåller att varje bebyggelseutveckling i Nationalstadsparken också måste innebära en utveckling av den offentliga yttre miljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret konstaterar att samrådssynpunkterna speglar att förväntningarna på översiktsplanen för Nationalstadsparken är omfattande, olika och delvis oförenliga. Kontorets uppfattning är att översiktsplanen ska innehålla övergripande utgångspunkter för Nationalstadsparkens utveckling och bevarande men inte vara alltför detaljerad. En del av anspråken på kompletteringar och fördjupade beskrivningar kommer därför inte att tillgodoses. Avsikten är inte att behandla alla intressen uttömmande utan att ge underlag för att underlätta hanteringen av framtida anspråk och intressekonflikter. För att lyckas med detta behöver plandokumentet redovisa ett tydligt helhetsperspektiv på Nationalstadsparken. Den ligger centralt i Stockholmsregionen, vilket innebär att anspråken på området är och förblir stora, med motsättningar mellan olika intressen som en naturlig följd. Samrådsförslagets utgångspunkt var att slå vakt om området som ett historiskt landskap med särskilda kultur- och naturvärden och samtidigt sätta in det i stadens utvecklingsperspektiv. Samrådsförslaget redovisade tydligt att Nationalstadsparken avgränsats så att den är sammansatt av delområden med olika karaktär. Vissa delområden behöver skyddas långsiktigt som stora, sammanhängande park- och naturområden med starkt begränsade frihetsgrader för förändringar. Andra områden präglas av mer omfattande bebyggelse eller annat utnyttjande där målet är att de ska få fortsätta att utvecklas, men på sådant sätt att Nationalstadsparkens särskilda värden bibehålls. Det som särskilt betonades i förslaget var områdets betydelse för rekreation, för besöksnäring samt för högre utbildning och forskning av nationell betydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att samrådsförlagets ger den vägledning som är lämplig för en översiktsplan för hela området. Översiktsplanen bidrar med vägledning för närmare planering i andra program och planer, men är inte tänkt att uttömmande behandla varje enskild fråga. Samrådsförslaget bör kompletteras med en närmare vägledning för när förändringar i bebyggelse m.m. behöver föregås av detaljplanering. Dvs med hänsyn till åtgärdernas omfattning, konsekvenser och samband med omgivande miljö och att bedömningen alltid ska ske i det enskilda ärendet. I översiktsplanen bör detta markeras tydligare och kriterierna för bedömningen kort beskrivas. Områdesbestämmelser kan utgöra ett alternativ till detaljplan. Översiktsplanen kommer att ställas ut, i enlighet med plan- och bygglagen, innan den blir föremål för beslut i stadsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktige.

4 (95) Dnr 1998-00183-51 UTGÅNGSPUNKTER 1.2 Nationalstadsparkens särskilda värden beskrivningar och underlag (samrådsförslaget sidorna 11-17) Samrådssynpunkter Allmänt I flera samrådsyttranden framhålls att även andra aspekter på Nationalstadsparkens värden än de som redovisats behöver ligga till grund för översiktsplanens förslag. Länsstyrelsen efterfrågar bl.a. en analys utifrån ett helhetsperspektiv på landskapet, där även parkens relation till omgivande stadsbygd ingår och där det klargörs vilket omland olika delar av parken behöver för att dess karaktär och värden ska bestå. Haga-Brunnsvikens Vänner framhåller att landskapsanalyser med värdekartor och riktlinjer eller behovet av sådana analyser lokalt behandlas i översiktsplanen. Skönhetsrådet saknar bl.a. relevant underlag om kulturlandskapets utveckling och framhåller att det inte är tillräckligt att i planarbetet utgå från endast dagsperspektivet. Som exempel på sådan analys nämns förslaget till vårdprogram för Rosendal. Rådet kommenterar även behovet av att redan i översiktsplanen diskutera brister i kunskapsunderlaget för att i framtiden bättre kunna analysera de olika områdenas karaktär och utvecklingspotential. Man framhåller att det i många fall krävs rätt avancerade insatser för dessa analyser, inte minst för val av markanvändning och vad som ska tillåtas dominera respektive kan tonas ner. Rådet ifrågasätter om det material som finns om såväl landskap som immateriella värden avspeglar sig i tillräcklig utsträckning i förslaget. Stockholms Sjögård understryker vikten av att även Nationalstadsparkens vattenområde och kajer får rätt plats i kulturmiljön och menar att översiktsplanen saknar tydliga definitioner av det historiska värdet i den maritima verksamheten. Kommittén för Gustavianska Parken menar att namnfrågorna bör tas på allvar och beredas på ett professionellt sätt i det fortsatta planarbetet. Skönhetsrådet kommenterar planens namnflora som ett uttryck för en tolkning av kulturlandskapets utveckling, vilket dock behöver förklaras och en normalisering ske av platsnamnen. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att skalan på kartan bör vara 1:10 000, med en mindre kartbild med hela Nationalstadsparken på baksidan, samt redovisa höjdkurvor och parkmarksgrönytor även för områden utanför parken. De framför också att strandlinjen på ett ställe har markerats ligga längre ut i vattnet, samt att Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening menar att Fisksjöäng/Husarviken och Kungliga Borgen bör läggas till de tystaste miljöerna. Rekreation Trafiknämnden menar att betydelsen av Nationalstadsparkens vattenområden samt en strävan att på sikt genomföra en strandpromenad längs Nationalstadsparkens alla stränder bör framhållas bättre. Stockholms Hamnar AB redovisar att man i andra sammanhang har föreslagit att bl.a. vattenområdet norr om en väst-ostlig linje från Husarviken undantas från hamnområdet. Detta skulle underlätta badmöjligheterna och förbättra rekreationsvärdena i denna del av Nationalstadsparken. Koloniföreningen Söderbrunn, Lilla Frescati koloniförening, Svenska förbundet för koloniträdgårdar och Fritidsbyar samt Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar menar att koloniträdgårdsverksamheten bör särredovisas i planen. De två senare framför också att det är viktigt att staden medverkar till en fortsatt positiv utveckling av koloniträdgårdsrörelsen.

5 (95) Dnr 1998-00183-51 Stockholms Fältrittklubb anser att mötet mellan hästar och människor inom Nationalstadsparken måste planeras, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv. Turistföreningens Stockholmskrets efterfrågar en översyn av Kungliga Kungl. Djurgårdens Förvaltnings arrendetomter så att mer mark görs allemansrättsligt tillgänglig. Idrottsnämnden framhåller vikten av att idrottsanläggningar och båtklubbar får finnas kvar i minst motsvarande dagens omfattning. Länsstyrelsen anser att den skiss till zonering i lugna respektive aktiva zoner som ingår i planförslaget utgör sådana intentioner som har en plats i översiktsplanen, men att de aktiva zonerna är alltför många och ytmässigt för stora. Norrmalms stadsdelsnämnd anser att det finns ett värde i att översiktsplanen ger vägledning för en zonering av området i aktiva och lugna zoner. Marknämnden anser att uppdelningen mellan aktiva och lugna zoner bör klargöras så att samstämmighet med det som anges i text uppnås och att zonindelningen inte bör förhindra till exempel en ny gång- och cykelväg inom Fisksjöäng. Solna stad anser att den sociotopkarta som refereras till borde ha tillförts planen. Förbundet för Ekoparken menar att om olika mindre delområdens karaktär och utvecklingsmål preciseras kan behovet av lugna områden tillgodoses utan att prisge parken i övrigt som aktiva områden. Biologisk mångfald Länsstyrelsen anser att indelningen och avgränsningen av kärnområden, spridningszoner och buffertzoner är väl trubbig för den aktuella skalan och resulterar i generaliseringar som gömmer viktig information samt att texten behöver utvecklas för att få avsedd vägledande funktion. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att även spridningsvägar mot omgivande områden bevaras och förstärks, något som översiktsplanen behöver utveckla. Marknämnden anser att rapporten Stärkta spridningsvägar mellan Norra och Södra Djurgården som staden tagit fram, skall vara vägledande för åtgärder för att stärka de ekologiska sambanden. Ekoparksfonden och Förbundet för Ekoparken föreslår en ekodukt mellan Storängsbotten och Gärdesstaden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att beskrivningen av naturvärden behöver kompletteras, särskilt för vattenområdena, samt att det behöver förtydligas att värdekärnorna ingår i ett större sammanhang. Även Södermalmsparkernas Vänner menar att naturvärdena i vattenområdena inte lyfts fram. Östermalms stadsdelsnämnd anser att grundläggande principer för hur den biologiska mångfalden kan stärkas och utvecklas ska föras in i planen, särskilt för Idrottsparken och Gärdesstaden. Sundbybergs stad, liksom Föreningen Järva Folkets Park, Norra Järva Hembygdsförening och Friluftsfrämjandet Norra Järva skriver att en utveckling av samband inom och i anslutning till Järvakilen är viktig. Kungl. Djurgårdens Förvaltning anser det angeläget att värna om kontinuiteten av gamla ekar och att stärka grönstrukturen i spridningsvägarna. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening menar att träd måste ges ett starkare skydd inom och i gränsen av parken. Ekoparksfonden framhåller att planen bör uppmärksamma betydelsen av de gröna stråken mellan Haga, Norra Begravningsplatsen, Bellevue, Albano och Lill Jansskogen. Kungliga Djurgårdens Intressenter och Skansen förutsätter att beteckningen naturmark och vegetation som är särskilt viktig att värna inom Skansen inte begränsar användningen av detta område. En boende i Gärdesstaden anser att planen bör redovisa konkreta förslag för att stärka de svaga länkarna i den ekologiska spridningsvägen mellan Norra och Södra Djurgården. Kulturhistoriska värden Länsstyrelsen anser att det bör framgå av planen att Nationalstadsparken varit ianspråktaget före 1600-talet, att de fornlämningar som finns, både på land och i om-

6 (95) Dnr 1998-00183-51 givande vatten, bör redovisas tillsammans med tillhörande lagskydd enligt 2 kapitlet Lagen om kulturminnen samt att avsnittet om det historiska landskapet behöver utvecklas genom att de historiska strukturer som än idag går att återfinna tydligt åskådliggörs utifrån ett övergripande landskapsperspektiv. Stadsmuseinämnden påpekar att de på plankartan redovisade fornlämningarna saknar redovisning i texten samt att kartan inte visar det så kallade Stockholms fornminnesområde där Skeppsholmen och Kastellholmen ingår tillsammans med vattenområdet mellan Gamla Stan och Djurgården. Skönhetsrådet efterlyser en särskild beteckning på kartan som skulle motsvara kulturvårdens intressen, analogt med planförslagets beteckning naturmark och vegetation som är särskilt viktigt att värna. Solna stad anser att avsnittet om Haga-Brunnsviken bör kompletteras med en beskrivning av Pipers gestaltningsidé. Akademiska hus menar att den ursprungliga Vetenskapsstaden kunde belysas starkare i bakgrundsbeskrivningen, som en del av Nationalstadsparkens värden Skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Stadsmuseinämnden framhåller att samrådsförslagets vägledning inte är tillräckligt för att bevara Nationalstadsparkens värdefulla bebyggelse. För att leva upp till de högt ställda målen för Nationalstadsparkens kulturvärden behövs ett utvecklat skydd för enskilda byggnader och bebyggelsemiljöer. Förutom skydd som byggnadsminne och byggnadsminnesområde, vilket Länsstyrelsen ansvarar för, anser nämnden att det behövs bevarandebestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser men också informationsinsatser till privata ägare. Nämnden menar att det också behövs informationsinsatser till ägarna, vilka skulle kunna utarbetas av stadsmuseiförvaltningen i samråd med Länsstyrelsen. Nämnden framför vidare att rapporten Husen i Nationalstadsparken bör ligga till grund för kommande planering och bygglovhantering. Stadsmuseiförvaltningen deltar gärna i en förnyad diskussion om skyddsformer för Djurgårdsstaden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Allmänt Det kunskapsunderlag som ligger till grund för samrådsförslaget är omfattande. Förutom det underlag som publicerats av staden, av Länsstyrelsen och andra, har arbetsmaterial av olika slag funnits tillgängligt för kontorets arbete med översiktsplanen. Samrådsförslaget redovisar i ett särskilt avsnitt Nationalstadsparkens särskilda värden. Redovisningen är kortfattad med syftet att ge en översiktlig bild över värden i Nationalstadsparkens olika delar. Kontoret har uppfattningen att det samlade kunskapsunderlaget är tillräckligt för en översiktsplan, dvs. för att ge stöd för markanvändning, gränser m.m. som samrådsförslaget redovisar inom Nationalstadsparken. Planen kan emellertid med fördel kompletteras med fler illustrationer hämtade från underlaget. För Nationalstadsparkens omgivningar behöver samrådsförslaget kompletteras och bättre beskriva hur Nationalstadsparkens värden förhåller sig till omgivningarna. Plankartans historiska namn, vilka är hämtade från Kungl. Djurgårdens Förvaltnings karta över Djurgårdsmarken, bör justeras så att det framgår vilka namn som är historiska. Kartskalan är anpassad till lämpligt pappersformat och kommer inte ändras. Plankartan bygger på stadsbyggnadskontorets stadskarta och den information om t.ex. strandlinjer som finns där. Det finns inte möjlighet att i detta projekt lägga till eller ändra grundinformationen i stadskartan. Den kartbild med hela Nationalstadsparken som finns i kartans nedre vänstra hörn anser kontoret ger tillräcklig överblick.

7 (95) Dnr 1998-00183-51 Kartan över tysta områden grundar sig på miljöförvaltningens bullerkartläggning, vilket är det underlag som används i den fysiska planeringen. Kartläggningen har nyligen uppdaterats och en ny redovisning kommer att tas in i översiktsplanen. Några av miljöförvaltningens mätpunkter av faktiska förhållanden ligger emellertid funnits inom Nationalstadsparken. För vidare upplysningar om dessa kan miljöförvaltningen kontaktas. Rekreation Kontoret anser att betydelsen av Nationalstadsparkens vattenområden och strandpromenader för rekreation redan framgår av samrådsförslaget. Möjligheten att tillgodose rekreationsintresset av en strandpromenad längs hela Nationalstadsparkens stränder behöver avvägas mot andra hänsyn som kan behöver tas till befintliga verksamheter och ekologiska värden. Koloniträdgårdsverksamhet är en bland många rekreationsverksamheter. Plankartan visar befintliga koloniområden. Eventuella utvidgningar av dess eller anläggandet av nya kan aktualiseras utan att detta behandlas i översiktsplanen. Kontoret instämmer i att säkerhetsfrågor kring ridvägar särskild i anslutning till promenadvägar behöver uppmärksammas men att detta bör hanteras i särskild ordning utanför översiktsplanen. Översyn av befintliga arrendetomters utbredning inom Djurgårdsmarken är inte en fråga för staden eller för översiktsplanen utan ligger inom Kungl. Djurgårdens Förvaltnings ansvarsområde. Kartskissen till indelning av rekreationslandskapet i aktiva och lugna zoner har inte kunnat fördjupas under samrådet och kommer därför att lyftas ut ur översiktsplanen. En text om behovet av en motsvarande zonering inom rekreationslandskapet i kommande planering för friområdena kommer att finnas kvar. Sociotopkartan är omfattande och kommer inte att läggas in i planen. Den är tillgänglig på stadens hemsida. Biologisk mångfald Indelning i kärnområden, spridningszoner och buffertzoner följer det underlag om Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur som kontoret tagit fram tidigare (se rapporten Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur, SBK 1997:8). Underlaget ger framför allt en helhetsbild av vilken funktion olika delområden har när det gäller att bevara Nationalstadsparkens biologiska mångfald, och närmare preciserad för spridningszoner och buffertzoner. Vid närmare bevarande och förändringsanspråk behöver även andra studier om spridningsfunktioner m.m. ligga till grund. Kontoret anser att samrådsförslagets vägledning för spridningsvägen över Gärdet kan förtydligas. För att bevara och utveckla spridningsvägen är emellertid inte en vägledning i översiktsplan tillräcklig utan bevarande- och skötselåtgärder behöver vidtas, både för de marker som staden och Kungl. Djurgårdens Förvaltning förvaltar, och för värden på kvartersmark. Viktiga åtgärder handlar i första hand om att spara äldre ädellövträd/gamla ekar, andra naturpräglade värdekärnor samt skapa möjligheter för återväxt. Huvudansvaret för åtgärderna vilar på fastighetsägare och markförvaltare. Kontoret överväger att utarbeta generella råd i samarbete med Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungl. Djurgårdens Förvaltning och Länsstyrelsen. (Se även avsnitt 1:14 och 1:15). Beskrivningarna av naturmiljön och vattenlandskapen är relativt omfattande men kan förtydligas, liksom behovet av att den biologiska mångfalden stärks och utvecklas. Då åtgärder i parken enligt lagen inte får skada det historiska landskapets natur- och kulturvärden måste användningen av de områden som i översiktsplanen redovisas som naturmark och vegetation som är särskilt viktig att värna begränsas. I vissa områden är det i första hand träden som behöver värnas, och markvegetationen kan förändras, i andra är både träden och markvegetationen viktiga.

8 (95) Dnr 1998-00183-51 Kulturhistoriska värden Texterna i översiktsplanen kompletteras när det gäller markanvändningen före 1600-talet och fornlämningar. Plankartan ska även visa det så kallade Stockholms forminnesområde. De kulturhistoriska värdena inom Nationalstadsparken är inte lika tydligt dokumenterade i form av kartor som t.ex. naturvärden, frånsett fornlämningar och värdefulla byggnader. Det går därför inte att ge en helhetsbild på karta över dessa. Planen kan kompletteras med beskrivning av den ursprungliga Vetenskapsstaden. Pipers gestaltning av Hagaparken i Solna med det omgivande landskapet runt Brunnsviken är anledningen till att området på stockholmssidan utgör ett eget delområde och värdet är enligt kontorets mening redan tydligt uttryckt i planen. Skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Kontoret konstaterar att Stadsmuseets rapport Husen i Nationalstadsparken ger ett bra kunskapsunderlag. För att direkt bevara skyddsvärda byggnader och miljöer behövs kompletterande åtgärder än den vägledning en översiktsplan kan ge. Kontoret utgår från att Länsstyrelsen i sitt arbete med Nationalstadsparken överväger skydd av relevanta byggnader och bebyggelsemiljöer genom byggnadsminneslagstiftningen. På vilket sätt ett aktivt bevarandearbete inom staden kan bedrivas för värdefulla byggnader och miljöer inom Nationalstadsparken behöver diskuteras vidare mellan stadsmuseiförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. För stadens mark kan ett fördjupat samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret behövas för att klargöra inom vilka ramar byggnader och tomter kan förändras och utvecklas utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. (Se vidare avsnittet 1.16 Ladugårdgärde-Kaknäs.) Förslag Planen kompletteras med illustrationer och korta utdrag från det underlag som översiktsplanen utgår från. Syftet med kompletteringarna är att förtydliga att planen bygger på en helhetsanalys och ett omfattande kunskapsunderlag. För Nationalstadsparkens omgivningar kompletteras med en beskrivning av landskaps- och bebyggelsekaraktären i gränsområdena. Namnen på kartan justeras så att det framgår vad som är historiska namn. Kartan med uppdelningen mellan aktiva och lugna zoner lyfts ut ur planen. Beskrivningarna av naturmiljön och vattenlandskapen förtydligas, liksom behovet av att den biologiska mångfalden stärks och utvecklas. För den biologiska spridningsvägen mellan Norra och Södra Djurgården kompletteras planens redovisning. Planen kompletteras med beskrivningar av områdets historia före 1600-talet samt fornlämningar. Det s.k. Stockholms forminnesområde läggs in på kartan. Den ursprungliga Vetenskapsstadens historia redovisas. 1.3 Nationalstadsparkens lagskydd (samrådsförslaget sidan 6) Samrådssynpunkter Översiktsplanens roll som vägledning för lagskyddet Länsstyrelsen framhåller att översiktsplanen för Nationalstadsparken kan få avsevärd vägledande och praktisk betydelse vid myndigheters prövning av Nationalstadsparkens lagskydd, men att samrådsförslaget behöver kompletteras och bearbetas för att få denna funktion.

9 (95) Dnr 1998-00183-51 Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Djurgårdens hembygdsförening, Ekoparksfonden och Förbundet för Ekoparken anser att planförslaget inte har tillräcklig förankring i lagskyddet. Hembygdsföreningen menar att markanvändningsbeslut som fattas utgående från vad som redovisas i översiktsplanen kommer att visa sig ogiltiga vid en rättslig prövning. Ekoparksfonden hänvisar framförallt till ställningstagandet till de stadsutvecklingsområden som ÖP 99 pekat ut, och som ligger i anslutning till eller i närhet av parken. Kommittén för Gustavianska Parken och Erik Casten Carlberg påpekar att översiktsplanens betydelse blir beroende av hur väl den kan anses svara mot lagstiftningens intentioner. Samfundet S:t Erik ifrågasätter om den föreslagna planen lever upp till lagskyddet i miljöbalken och de intentioner som uttryckts i propositionstexter och förarbeten. Erik Casten Carlberg föreslår att ett sammandrag från propositionen om inrättandet av Nationalstadsparken från 1994 tas in som en bilaga till planen och att planen redovisar dels hur kommunen medverkat vid lagskyddets tillkomst, dels hur kommunens förvaltningar kan väntas medverka till att förverkliga lagstiftningens intentioner. Carlberg anser också att det vore av intresse med en kommentar om Stockholms stads syn på förslagen i Länsstyrelsens handlingsprogram från 2006. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Översiktsplanens roll som vägledning för lagskyddet Stadsbyggnadskontoret finner inte att samrådsförslaget behöver ändras på något grundläggande sätt med hänsyn till lagstiftningen. Regeringsrätten har tillämpat lagstiftningen i ett flertal fall där olika förändringar prövats, vilket gett vägledning till att tolka lagstiftningens innebörd. Regeringsrätten har även klargjort att förarbetena till lagstiftningen enbart har en vägledande roll, och att kommentarer i förarbetena inte kan minska eller utvidga lagbestämmelsens räckvidd. Det är exempelvis entydigt att lagbestämmelsen enbart avser det avgränsade området och inte dess omgivningar. För åtgärder i omgivningarna gäller däremot plan- och bygglagens och miljöbalkens generella hänsyn till riksintressen, dvs. att åtgärder utanför riksintresseområdet inte får påtagligt skada de riksintressanta värdena. Vad beträffar de större vattenrummen Kontoret vill också framhålla att avsikten med översiktsplanen för Nationalstadsparken inte är att ta ställning till huruvida olika kända projekt kan vara förenliga med områdets lagskydd. Detta får i stället prövas i det enskilda projektet. I samrådsförslaget återfinns vissa utdrag och citat från förarbetena till lagskyddet för Nationalstadsparken. De kan med kompletteras med fler samt även med utdrag från de prövningsmål där Regeringsrätten tillämpat lagskyddet. Samrådsförslaget redovisar Stockholms Solnas program för området 1993, vilket var stadens viktigaste medverkan i lagskyddets tillkomst. Översiktsplanens främsta uppgift är att ge vägledning då markanvändning och bebyggelsefrågor ska prövas. Att redovisa hur kommunens förvaltningar allmänt kan väntas medverka till att förverkliga lagstiftningens intentioner eller kommentera Länsstyrelsens handlingsprogram får ske i annan ordning om sådant behov aktualiseras Förslag Planen kompletteras med utdrag från förarbetena till lagskyddet för Nationalstadsparken, liksom med utdrag från de prövningsmål där Regeringrätten tilllämpat lagskyddet

VÄGLEDNING FÖR FRAMTIDA BESLUT 1.4 Mål för översiktsplanen (samrådsförslaget sidan 20) Samrådssynpunkter 10 (95) Dnr 1998-00183-51 Vägverket föreslår ytterligare ett mål för översiktsplanen: att utveckla infrastruktur av betydelse för Nationalstadsparken, de centrala stadsutvecklingsområdena och hela landet, utan att påtagligt inkräkta på skyddet för Nationalstadsparken. Skönhetsrådet föreslår ett nytt, sjunde mål för översiktsplanen en betoning på behovet av moderna och aktiva informationsmetoder under de närmaste åren för att underlätta tillgängligheten för inhemska och utländska besökare, även genom tydliga entréer och utmärkta kulturleder. Solna stad anser att målsättningen skulle tjäna på att lyftas fram till en mer central plats Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Målen för planen är formulerade utifrån att bevara och vidareutveckla Nationalstadsparken som ett levande historiskt landskap i staden och i regionen. Det bör därför inte innefatta mål om t.ex. infrastrukturen. Frågan om hur Nationalstadsparkens värden ska utvecklas är inte så framträdande i planen, de ingår i stället i t.ex. Länsstyrelsens handlingsprogram. Målen för översiktsplanen kan med fördel lyftas fram till en mer central plats. Förslag Flytta avsnittet om mål för planen till de inledande avsnitten. 1.5 Nationalstadsparkens grunddrag (samrådsförslaget sidan 21) Samrådssynpunkter Preciseringen av markanvändningen avgränsningen av parklandskap och naturmiljöer i förhållande till mer bebyggda och anlagda delar Länsstyrelsen, marknämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Statens Fastighetsverk, Kungl. Djurgårdens Förvaltning m.fl. är uttalat positiva till att planen klargör vilka områden som ska betraktas som parklandskap eller naturmiljö respektive mer bebyggda eller anlagda delar. Skönhetsrådet, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Kommittén för Gustavianska parken, Ekoparksfonden, Samfundet S:t Erik och Erik Casten Carlberg påpekar att detta inte ska tolkas som gränser för en mer fri exploatering och föreslår en indelning av de mer bebyggda områdena i två typer. Skönhetsrådet och Kungl. Djurgårdens Förvaltning, liksom Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens vänner och Turistföreningen Stockholmskrets framhåller att samma höga ambition att bevara och utveckla värdena måste gälla i hela parken. Förbundet för Ekoparken menar att planen gör en omotiverad skillnad mellan mer bebyggda och anlagda delar och övriga delar av parken, och att genom denna indelning viktiga samband mellan bebyggelse och omgivande landskap, utsikter och överblickbarhet går förlorade, liksom de biologiska sambanden. Skönhetsrådet framför liknande synpunkter. Haga-Brunnsvikens vänner anser att fördjupade analyser behöver göras för gränsdragningarna.

11 (95) Dnr 1998-00183-51 Ekoparksfonden och Samfundet S:t Erik anser att avgränsningen är problematisk och helst inte ska vara med i planen. Samfundet S:t Erik framhåller indelningens förenlighet med grundtanken i lagen som en viktig fråga. Marknämnden befarar att preciseringen av vad som är parklandskap och naturmiljö kan minska möjligheterna att vidta åtgärder vilka ger förbättringar för parken som helhet. Länsstyrelsen, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Statens Fastighetsverk, Östermalms stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Djurgårdens hembygdsförening, Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening, Ekoparksfonden, Erik Casten Carlberg m.fl. anser att vissa områden med parklandskap eller naturmark bör utgå ur avgränsningen av de mer bebyggda delarna, t.ex. dalstråket i universitetsområdet. Länsstyrelsen menar att avgränsningskriterierna är oklara, att skillnaden mellan de olika områdestyperna inte är tillräckligt vägledande för hanteringen av ärenden och att avgränsningarna mellan parklandskap/naturmark respektive bebyggda och anlagda områden måste ses över. Ekoparksfonden anser att öppna områden som är betydelsefulla för landskapet, inte minst det historiska, inte bör tas med i bebyggelsezonerna. Turistföreningens Stockholmskrets önskar flera ändringar vad gäller gränsdragningen. Vägverket och Nacka kommun anser att gränsen mellan bebyggelseområden respektive parklandskap och naturmiljö ska ändras så att även mindre områden som redan är exploaterade anges som detta. Kungl. Tekniska Högskolan menar att en förstärkt kontakt till universitetet fordrar en justering av gränsen mot naturmiljö och parklandskap. Lilla Frescati Koloniförening, Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar samt Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar påtalar att vissa koloniområden ingår i mer bebyggda och anlagda områden medan andra ingår i parklandskap och naturmiljö. Hur befintliga verksamheter får kompletteras Länsstyrelsen understryker vikten av att parkens begränsade utbyggnadsmöjligheter nyttjas för de verksamheter som preciseras i förarbetena till Nationalstadsparkens lagskydd. Bl.a. ifrågasätter Länsstyrelsen att samrådsförslaget inom Vetenskapsstaden diskuterar att söka integrera även verksamheter som kompletterar forskning och utbildning inom området, dvs. bostäder för studenter, kultur m.m. Marknämnden anser att det är viktigt att också befintliga verksamheter som inte redovisas i samrådsförslagets markanvändning behandlas i planen. Solna stad menar att vägledningen för mer bebyggda och anlagda områden bör kompletteras med att det endast är befintliga verksamheter som kan påräkna utvecklingsmöjligheter. Förbundet för Ekoparken anser att lagens förarbeten innebär yttersta restriktivitet beträffande nya byggnader och anläggningar i parken och att det strider mot lagen att föreslå att parken ska få en mer mångsidig användning med bostäder, kommersiell service m.m. Akademiska hus anser istället att begränsningar när det gäller associationsformen inte bör inarbetas i planen. Ekoparksfonden anser att den mångsidighet som eftersträvas i planen, med större inslag av service, bostäder, kultur och idrottsanläggningar i de mer bebyggda områdena, helt strider mot propositionens mycket tydliga anvisningar. Samfundet S:t Erik menar att samrådsförslaget lämnar öppet för mer mångsidig användning än idag i de bebyggda områdena vilket inte borde få ske om inte tillkommande verksamhet är nödvändig för fortlevnaden av, för områdets identitet viktiga, befintliga verksamheter eller ligger helt i linje med Nationalstadsparkens

12 (95) Dnr 1998-00183-51 idé. Samfundet hävdar att det är viktigt att förbehålla området för verksamhet med hemortsrätt samt att bibehålla en blandad miljö som speglar områdets historiska framväxt. Stockholms Sjögård anser att verksamheter inom Nationalstadsparken eller verksamheter som vill etablera sig inom Nationalstadsparken ska i första hand erbjudas annan etablering om parkens värden eller verksamhetens behov inte har ett starkt samband. Statens Fastighetsverk anser att även om restriktioner för industrianvändning behövs, bör områden som till exempel Beckholmen inte bli alltför städade eller parklika. Samfundet S:t Erik vänder sig mot generella resonemang om restriktioner mot bland annat industriverksamhet. Gränsen för delområdet Vetenskapsstaden Länsstyrelsen, Östermalms stadsdelsnämnd och Erik Casten Carlberg menar att Bergianska trädgården inte bör ingå i Vetenskapsstaden och att grönytorna inom universitetsområdet inte heller ska ingå. Bergianska trädgården framhåller att området gärna kan redovisas inom delområdet Haga-Brunnsviken. Östermalms stadsdelsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Statens Fastighetsverk, Naturhistoriska riksmuseet, Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening, Ekoparksfonden, Kommittén för Gustavianska parken och Erik Casten Carlberg tar upp att delområdesgränsen öster om Naturhistoriska riksmuseet borde ligga intill museet. Akademiska hus och Stockholms universitet är positiva till gränsdragningen öster om riksmuseet, eftersom det tidigare utgjort en del av Vetenskapsstaden och kan behövas som utvecklingsområde för universitetet. Ekoparksfonden anser även att dalgången kring Bergiusvägen, Laduviksstråket, naturområdena vid Teknikhöjden samt det planerade stråket längs Värtabanan mellan Söderbrunn och Brunnsviken behöver utgå ur bebyggelseområdet. Djurgården- Lilla Värtans miljöskyddsförening menar att koloniområdet öster om Roslagsbanan bör överföras till naturmiljö och parklandskap. Norrmalms stadsdelsnämnd och Kommittén för Gustavianska Parken anser att gränsen bör ändras öster om Wennergren Center. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att Lappkärrsberget och Ekhagen inte bör ingå i Vetenskapsstaden utan bilda ett eget bebyggelseområde under namnet Ekoparksstaden. Gränsen för delområdena Norra Djurgården och Haga-Brunnsviken Solna stad menar att det inte framgår var gränsen mellan Norra Djurgården och Haga-Brunnsviken är tänkt att gå. Gränsen för delområdet Idrottsparken Länsstyrelsen menar att Fiskartorpsbacken bör ingå i Idrottsparken. Östermalms stadsdelsnämnd och Erik Casten Carlberg menar att många naturmiljöer med naturmark och vegetation som är särskilt viktigt att värna faller inom Idrottsparken och blir därmed tillåtna att exploatera, varför gränserna ska ändras. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att Idrottsparken bör utsträckas till att även omfatta södra sidan av Husarviken och västra delen av Storängskroken, så att de biologiska värdekärnorna här kan återskapas. I annat fall bör området ingår i Norra Djurgårdens naturmiljöer och parklandskap. De menar också att skyddet för grönytorna vid Ryttarstadion bör utökas.

13 (95) Dnr 1998-00183-51 Gränsen för delområdet Gärdesstaden Östermalms stadsdelsnämnd menar att många naturmiljöer med naturmark och vegetation som är särskilt viktigt att värna faller inom Gärdesstaden och blir därmed tillåtna att exploatera, varför gränserna ska ändras. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att Gärdesstaden bör inkludera kvarteren öster om Värtavägen mellan Valhallavägen och Tre Vapens parkering i norr. Gränsen för delområdet Ladugårdsgärde-Kaknäs Förbundet för Ekoparken, Brf Internationalen och Närlivs Stockholm menar att hela kvarteret Tre Vapen bör ingå i parklandskap och naturmiljö. Marknämnden undrar istället varför inte hela kvarteret ingår i de mer bebyggda delarna. En boende vid Värtavägen anser att kvarteret inte borde ingå i översiktsplanen. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening menar att området bör utvidgas upp till Kampementsgatan just väster om Värtavägen och upp mot Kampementshuset i öster, liksom till Borgvägen öster om Filmhuset samt söder om Valhallavägen strax norr om Sveriges Television. Likaså anser de att området bör inkludera Museiparken, Evenemangsparken, Skeppsholmen samt södra delen av norska och amerikanska ambassaderna och södra delen av Göta Livgardes Park söder om Sveriges Radio. Marknämnden anser att Louddens reningsverk bör ingå i området för Louddens exploatering. Gränsen för delområdet Södra Djurgården Vägverket och Nacka kommun menar att den del av Saltsjön som ingår i Nationalstadsparken ingår i Stockholms hamnområde och alltså är att betrakta som redan exploaterat område. Gränsen för delområdet Museiparken Länsstyrelsen, Östermalms stadsdelsnämnd, Tekniska museet, Förbundet för Ekoparken, Turistföreningen och Erik Casten Carlberg anser att gränsen för museiparken är alltför generös. Flera yttranden menar att gränsen istället bör gå vid Sjöhistoriska museet. Tekniska museet och Ekoparksförbundet menar också att Diplomatstaden bör avgränsas som ett särskilt område. De senare anser att även Nobelparken bör behandlas för sig. Gräns för delområdet Evenemangsparken Länsstyrelsen menar att det inom området finns flera stora parker, varför avgränsningen behöver ses över. Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening anser att parken bör utsträckas mot norr och väster. Stockholms sjögård ser hellre att området Skeppsholmen-Kastellholmen-västra Djurgården-Galärvarvet-Beckholmen (inkluderat Stockholms lotsstation) blev ett planeringsbegrepp med namnet Sjögården för att bevara och förstärka dess maritima kulturhistoria. Delområdet Skeppsholmen Länsstyrelsen anser att då en stor del av Skeppsholmen är sparsamt bebyggd och präglas av flertal parkstråk och parker behöver avgränsningen ses över. Se även Evenemangsparken ovan. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Preciseringen av markanvändningen avgränsningen av parklandskap och naturmiljöer i förhållande till mer bebyggda och anlagda delar Med syftet att Nationalstadsparkens huvudstruktur inte ska förändras, avgränsar samrådsförslaget de större sammanhängande delarna av Nationalstadsparken som utgör parklandskap och naturmiljöer, respektive präglas av mer omfattande bebyggelse. De mindre sjöarna ingår i parklandskap och naturmiljöer, medan de större vattenrummen redovisas för sig. Markanvändningen redovisas i planens karta med

14 (95) Dnr 1998-00183-51 områdesnamn, såsom Vetenskapsstaden, Idrottsparken, Evenemangsparken och Norra Djurgården. Rapportens text ger närmare vägledning för markanvändningen. Stadsbyggnadskontoret anser att samrådsförslaget följer förarbetena till lagstiftningen och att regeringsrättens rättspraxis ger stöd för att avgränsa huvudstrukturen i parklandskap och naturmiljöer respektive mer bebyggda och anlagda områden. Det finns därför inte anledning att ändra indelningen som enbart avser markanvändningen. Översiktsplanens utformning i övrigt ger erforderlig vägledning för att sambanden inom Nationalstadsparken bibehålles, bl.a. den biologiska mångfalden. Indelningen får främst effekten att de delar av Nationalstadsparken som utgör parklandskap och naturmiljöer tydligare skyddas mot intrång vad gäller exploateringsåtgärder. Samrådsförslaget har tagit fasta på att det är viktigt att urskilja Nationalstadsparkens historiskt betingade uppdelning i stora sammanhängande delområden av olika karaktär. Det är oundvikligt att mindre park- och naturpartier ingår i de mer bebyggda och anlagda områdena. De har ändå ett skydd genom att åtgärder inom dessa områden inte får innebära skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Stadsbyggnadskontoret anser inte att förekomsten av parker och naturmarker inom exempelvis Gärdesstaden eller på Skeppsholmen ska leda till att indelningen ändras. På motsvarande sätt finns begränsade tätare bebyggda områden i de områden som angivits som parklandskap och naturmiljöer. Trots deras belägenhet är avsikten inte att helt förhindra förändringar. Inte heller förekomsten av dessa bebyggelsegrupper bör medföra att förslagets indelning ändras. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att förslaget behöver kompletteras med en kortare beskrivning med ovanstående innebörd. Delområdesgränserna tar i stort sin utgångspunkt i dagens markanvändning som också har stark historisk anknytning. Stöd har tagits i landskapet, vegetationen och bebyggelsesituationen, liksom i fastighets- och detaljplanegräns. Kontoret anser att motiven för hur gränserna preciserats behöver redovisas närmare i översiktsplanen. Hur befintliga verksamheter får kompletteras Av samrådsyttrandena framgår att man uppfattat att de mer bebyggelsepräglade områdena generellt kan kompletteras med ny bebyggelse och anläggningar i stor omfattning, och att det inom parklandskap och naturmiljöer inte ska få förekomma förändringar alls. Kontoret vill framhålla att detta inte överensstämmer med hur samrådsförslaget är utformat. Intentionerna framgår i stället närmare av den vägledning som samrådsförslaget redovisar för respektive delområde. Kontoret drar emellertid slutsatsen att översiktsplanen tydligare behöver ange de olika delområdenas skilda förutsättningar för kompletterande bebyggelse. Även om inriktningen för Vetenskapsstaden mot en mer varierad användning kan ifrågasättas framför allt av utrymmesskäl, anser kontoret att den bör kvarstå i planen för att på sikt åstadkomma en mer allsidig miljö och bidra till områdets attraktivitet. Det är emellertid främst en fråga för Akademiska hus och Stockholms universitet att i sin planering för Vetenskapsstaden undersöka möjligheterna att inom området även rymma kompletterande verksamheter. Intentionen för Nationalstadsparken enligt förarbetena är att lagskyddet inte ska hindra befintliga verksamheter inom Nationalstadsparken att utvecklas, om detta går att förena med att områdets värden bevaras. För de mer bebyggelsepräglade områdena definierar samrådsförslaget befintlig verksamhet på ett mer övergripande sätt. Inom Evenemangsparken anges t.ex. verksamheten till evenemang med syftet att inom lagskyddets ram ge erforderligt utrymme för anpassning av

Dnr 1998-00183-51 15 (95) verksamheten till framtida behov. Inom parklandskap och naturmiljöer å andra sidan definieras befintlig verksamhet som knuten till just den verksamhet som bedrivs idag eller till befintlig byggnad/anläggning. Därutöver ges möjlighet att inom parklandskap och naturmiljöer utveckla rekreationsanläggningar i utpekade områden för att öka Nationalstadsparkens värden. Stadsbyggnadskontoret anser att lämpliga verksamheter inom de olika delområdena bör bli föremål för en allmän lämplighetsbedömning genom att själva lagbestämmelsen inte styr vilka verksamheter som är tillåtna inom Nationalstadsparken. Gräns för delområdet Vetenskapsstaden För Vetenskapsstaden föreslås följande ändringar. Bergianska trädgården med närmaste omgivningar överförs till Haga Brunnsvikens parklandskap och naturmiljöer. Inriktningen för området bibehålls, dvs. en botanisk trädgård med tillhörande byggnader och anläggningar som kan utvecklas i viss utsträckning för att möta nya anspråk framöver. Området mellan Bergiusvägen och Arrheniusvägen överförs till Norra Djurgårdens parklandskap och naturmiljöer. Samrådet har ytterligare visat på områdets betydelse som ett öppet parklandskap med natur- och kulturvärden, skyddat genom Nationalstadsparksbestämmelsen synpunkter som framförts av Statens Fastighetsverk, Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Naturhistoriska riksmuseet, Östermalms stadsdelsnämnd, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Förbundet för Ekoparken, Kommittén för Gustavianska parken m.fl. Å andra sidan är Akademiska hus och Stockholms universitet angelägna om att universitetet har tillräckliga utbyggnadsmöjligheter framöver. Länsstyrelsen anser att avgränsningen av Vetenskapsstaden som helhet måste ses över då de stora grönytorna mellan universitetets olika bebyggelseområden inte kan sägas utgöra redan ianspråktagna områden. Stadsbyggnadskontoret har valt att tillgodose synpunkterna beträffande fältet öster om Naturhistoriska riksmuseet. Förslag till ändrade gränser för Vetenskapsstaden framgår av kartan nedan. Kontoret anser att Lappkärrsberget och Ekhagen geografiskt passar in i området men att områdena behöver redovisas för studentbostäder respektive bostäder i planen. Förslag till ny gräns (Gränsen går i mörk mittlinje) Gräns som föreslås utgå (Gränsen går i mörk mittlinje) Bergianska trädgården överförs till delområdet Haga-Brunnsviken Området mellan Bergiusvägen och Arrheniusvägen överförs till delområdet Norra Djurgården

16 (95) Dnr 1998-00183-51 Övriga delområden Kontoret anser att - gränsen mellan Norra Djurgården och Haga-Brunnsviken ska redovisas på kartan väster om - Fiskartorpsbacken ligger för långt ifrån Idrottsparken för att kunna ingå i denna. - grönytorna invid Ryttarstadion i huvudsak utgör naturmark och vegetation som är särskilt viktigt att värna för den biologiska spridningsfunktionen och därmed är skyddade. - den maritima verksamheten Sjögården kan behandlas tillfredsställande inom de två delområdena Evenemangsparken och Skeppsholmen med det mellanliggande vattenområdet. - den norra delen av kvarteret Tre Vapen är ianspråktagen för en byggnad och en parkeringsplats med stöd av gällande detaljplan, och bör därför inte ingå i naturmiljö och parklandskap. Den södra delen av kvarteret är emellertid obebyggd, och ingår därför i Ladugårdsgärdet. (Se vidare avsnitt 1.15 Gärdesstaden) Louddens reningsverk ingår i Nationalstadsparken och någon ändring av Nationalstadsparksgränsen anser kontoret inte bör föreslås. Området kring Kampementsgatan, ytorna från Borgvägen till Sveriges Television, södra delen av norska och amerikanska ambassaderna och södra delen av Göta Livgardes Park söder om Sveriges Radio ligger utanför Nationalstadsparken och kan därför inte ingå i Ladugårdsgärde-Kaknäs naturmiljöer och parklandskap. Indelningen i parklandskap/naturmiljö respektive mer bebyggda områden gäller enbart områden inom Nationalstadsparken varför t.ex. södra sidan av Husarviken och kvarteren öster om Värtavägen mellan Valhallavägen och Tre Vapens parkering inte kan tas in i något delområde. Museiparken, Evenemangsparken och Skeppsholmen bedömer kontoret som mer bebyggda områden. De kan därför inte ingå i Ladugårdsgärde-Kaknäs naturmiljöer och parklandskap. Evenemangsparken har en naturlig avgränsning på västra Djurgårdsön och bör inte utsträckas mot norr eller väster. Förslag Planen kompletteras med förtydliganden om respektive delområdes karaktär, motiven för delområdenas avgränsning och villkoren för förändringar. Justeringarna görs för att minska risken att stadens avsikter med delområdena kan feltolkas. Delområdesgränserna för Vetenskapsstaden ändras på två platser vid Bergianska trädgården och öster om Naturhistoriska riksmuseet. Principen om en indelning behålls, och avgränsningskriterierna redovisas. Vilka befintliga verksamheter som kan påräkna utvecklingsmöjligheter förtydligas, liksom att det även finns andra verksamheter i området idag. Formuleringarna om att industriverksamhet kan ersättas med annan markanvändning och att restriktioner kan införas för varvsverksamheten på Beckholmen justeras. Delområdesgränserna för Vetenskapsstaden ändras på två platser vid Bergianska trädgården och öster om Naturhistoriska riksmuseet. Ett förtydligande av att gränsen mellan Norra Djurgården och Haga- Brunnsviken går i Roslagsvägen ritas in på kartan.