N R 7 2 0 0 8 11 A P R I L E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Kulor från KK4 Långfredagen 2008 var en historisk dag. Då producerades de första pelletsen i det nya verket i Kiruna. Visserligen SIDAN 6 endast råkulor och visserligen bara som en del i de första testerna, men malmkulor var det icke desto mindre. e t t å r s o m t r a i n e e 2 G r u v b e r g e t t e s ta s 4 S ä k e r t i k v a r n e n 1 0
Ett år som trainee Kirsten Hallman Petersson. David Lövgren på plats i Tianjing, Kina. Sju traineer har under ett år genomgått ett program för att skolas in i LKAB. Samtliga sju har nu sökt och fått nya tjänster inom företaget. Fem nya traineer har redan påbörjat sitt trainee-år. Det här är en unik möjlighet att komma in på bred front i ett företag, säger Kirsten Hallman Petersson, chef för personalutveckling. Målet med att skapa traineetjänster är att öka rekryteringsbasen, bryta könsmönster, utveckla kompetensen och underlätta ingången i företaget. Traineer är oftast relativt nyutbildade personer och har inte har längre yrkeserfarenhet än två år. Traineer för in mer rock n roll i företaget. De skaffar sig erfarenheter under året, har en hög kompetens och blir på så sätt goda förebilder på den arbetsplats som de hamnar på, säger Kirsten Hallman Petersson. B l a n da d ko m p ott Traineerna tilldelas en närmaste chef och en hemarbetsplats. Där får de sätta tänderna i projekt som handlar om att lösa konkreta arbetsuppgifter och problem som är typiska för verksamheten. Projektet varvas med en blandning av praktik, LKABs interna utbildningar och studiebesök på andra företag. Som avslutning på traineeprogrammet prövas möjligheten för deltagarna att resa ut till någon av de verksamheter som LKAB-koncernen har utomlands, till exempel England eller Kina, för en praktik på några veckor. Målet för utlandspraktiken är att lära sig mer om andra kulturer och hela LKAB-koncernen, få möjlighet att lösa konkreta arbetsuppgifter som är värdefulla både för företaget och traineen. Det ska skapa en förståelse för hur det VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Anders Lindberg, 0980-727 62, Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå.
Andreas Pettersson, Mikael Olofsson, Anna-Karin Arosenius, Erik Jänkänpää, Johanna Nyberg, David Lövgren och Elisabet Hedlund. är att arbeta i en internationell miljö. Traineerna ska få inblick i olika kulturer och hur dessa påverkar arbetet och relationer. I förlängningen hoppas vi att det främjar samarbetet mellan medarbetare i en internationell koncern. Ett plus är att det ger fördjupade språkkunskaper, säger Lena Klippmark, rekryterare. U t i v ä r l d e n Andreas Pettersson och Erik Jänkänpää har varit i Narvik och där arbetat med att minska damningen vid omlastning av fartyg i hamnen. Tiden i Narvik var lärorik och det var intressant att se LKAB från det hållet. Norge verkar vara mindre byråkratiskt så vi har en del att lära oss av dem. Det kändes dock som att det var lite för nära hem för att vara en utlandspraktik, jag kunde ju köra bil dit och språket var inte en så stor utmaning, säger Andreas Pettersson. Att vara två i projektet för att kunna bolla frågor mellan varandra var bra och det var roligt att våra resultat efterfrågades hela tiden. Projektet var viktigt eftersom damningen är ett hett ämne i Narvik. Jag trivdes bra där och skulle kunna tänka mig att bo där om man fick köra skoter, säger Erik Jänkänpää. F r å n t r a i n e e t i l l P C Johanna Nyberg var i Shoreham, England och hade inte ett specifikt projekt under praktiken. Jag passade på att ställa så mycket frågor som möjligt och fick en inblick i hela Minelco specialities. De kan nog ha uppfattat mig lite för rättfram, säger Johanna Nyberg. Johanna Nyberg arbetar nu som produktionschef på Kvalitetsservice norra i Kiruna. Även Anna-Karin Arosenius var i England, men lite längre norrut, i Flixborough. Hennes arbetsuppgift var massbalanser och hon uppskattade att hon fick konkreta arbetsuppgifter att ägna sig åt. Jag fick ett bra mottagande och blev positivt överraskad, engelsmännen var väldigt artiga, säger hon. David Lövgren åkte längst för sin långväga praktik och spenderade fyra veckor i Tianjing, Kina. Det var intressant och helt annorlunda. En utmaning var språket eftersom bara ett fåtal anställda pratade engelska. Utlandspraktiken var väldigt lärorik på det personliga planet, berättar David Lövgren.
Provbrytning vid Gruvberget Det är högkonjunktur för järnmalm i världen och efterfrågan på såväl järnmalmspellets som specialprodukter av magnetit växer nu mycket kraftigt. För att möta den stora efterfrågan började LKAB hösten 2007 att undersöka möjligheterna att starta en ny järnmalmsgruva i Svappavaara. LKAB, genom dotterbolaget Minelco, har av länsstyrelsen i Norrbotten beviljats tillstånd att provbryta 50 000 ton järnmalm vid järnmalmsfyndigheten Gruvberget nära Svappavaara. Som ett steg på vägen körs en pilotkampanj på FoU i Malmberget för att anpassa processen. Tanken med Gruvberget är att den ska kunna fungera som råvarukälla för Minelcos tillväxt, säger Per-Erik Lindvall, direktör för LKAB Minerals Divison och vd för Minelco. På FoU-stationen i Malmberget körs just nu en pilotkampanj där anrikning av Svappavaaragods (AMB) och Gruvbergsgods testas. St e g f ö r st e g Det här är ett delsteg på vägen för att vi ska lära oss mer om Gruvbergsmagnetiten. Vi vill följa upp hur kvaliteten påverkas när det är Gruvbergsmaterial som körs, säger Andreas Fredriksson, delprojektledare i projektet och en av de ansvariga från teknik- och affärsutveckling. Först körs en referenskörning med Svappavaaragods för att se hur godset presterar. Resultaten ska sedan jämföras med körningar av Gruvbergsgods. Ingångsmaterialets beskaffenhet gör att det hanteras på olika sätt. Orsaken till att vi gör tester är att se om vi kan få höga utbyten och rätt produkt på ett ekonomiskt gynnsamt sätt, säger Andreas Fredriksson. L i t e t b l i r sto rt Ett stort antal tester görs för att förstå Gruvbergsgodsets uppbyggnad och egenskaper. Under tiden vi kör tar vi ut prover och gör snabbanalyser för att kunna ställa in processen. Vi vill sedan kunna gå tillbaka och jämföra till exempel malningsegenskaper, säger Thomas Olausson, kvalitetstekniker. Labbskala handlar om kilogram, sedan bygger vi
stegvis upp det för att närma oss verkligheten. Fullskaletesterna körs med 48 000 ton gods. Det är viktigt att tillverkningen av slig fungerar under kampanjen för att den ska kunna rullas till pellets, brännas och därefter testas på CK-lab här i Malmberget, säger Andreas Fredriksson. A n pas s a r e f t e r b e h ov På FoU-stationen finns det möjlighet att välja mellan olika processlösningar fast i mindre skala. En intressant jämförelse är att i Anrikningen kör man 300 ton per timme. Här kör vi 1,5 ton per timme. Effekten på kvarnarna där är 3000 kw och här är det 20 kw, berättar Krister Taavoniku. Flera olika kvarnar och flera olika separationsmetoder gör det möjligt att ta fram den metod som passar ett visst material bäst. I denna kampanj skall dock Svappavaaras anrikningsprocess ligga i fokus. Om ett material behöver mer eller mindre av något, till exempel separering eller malning, kan vi förhoppningsvis fånga upp det här och göra de justeringar som behövs. Det är oftast svårare och dyrare att göra justeringar i en fullskalig produktion, säger Andreas Fredriksson. M å n g a f r å g o r Vägen till att anlägga en gruva är lång och projektet innehåller många delmål. Till exempel ska man utröna vilken sovringsfunktion som behövs i Svappavaara. En annan fråga som ska besvaras är hur gråberget ser ut och om det finnas andra mineral som kan vara värda att ta till vara. Att a n l ä g g a e n g r u - va Ett projekt av denna karaktär kräver en hel del av LKAB som företag, och en projektorganisation byggs i regel upp. LKAB har idag en stor kompetens inom de flesta områden som behövs för att klara ett projekt liknande detta, och för att hantera alla frågor kopplas flera av LKABs avdelningar in i projektet då exempelvis yttre miljö, kvalitet, ekonomi, marknad, process, FoU och gruva ansvarar för sina respektive områden. Förutom de tester som beskrivs här görs också tester hos KGS för att producera det som kallas KMR och som sedan går till pipecoating-industrin. FoU-stationen används för att simulera olika processer som används i LKABs verksamhet. Det är kul att få delta i ett projekt som Gruvberget. Jag som relativt ny på LKAB lär känna olika människor på olika funktioner, och på olika geografiska platser inom LKAB, samtidigt som vi driver projektet framåt, säger Andreas Fredriksson.
I KK4:s kalla del testas först rullkrets 5, sedan följer 4 och 3. Första råkulorna rullade i KK4 På långfredagen 2008 kom de första råkulorna ut ur rullkrets 5 i KK4. Tisdag 1 april startade torkeldningen av eldfast material i varma delen. I KA3 är varmtester genomförda eller på gång för så gott som alla processteg. Det råder fortsatt febril aktivitet i och runt de nya verken i Kiruna. Men även om aktiviteten varit hög under hela anläggningstiden märks det att saker och ting börjar dra ihop sig. Från de maximalt 1 400 personer som jobbat på siten är antalet nu nere i cirka 500-600, varav minst 150 är LKABs egen personal och av LKAB inhyrda konsulter. Har du sett att det ryker ur skorstenen? Projektchef Åsa Sundqvist är glad över den senaste tidens framsteg. Den tunna slingan som stiger ur den stora skorstenen avslöjar att det torkeldas i pelletsverket. Torkeldningen görs för att fukt i det eldfasta materialet i rökgaskanaler och i sintermaskinen ska drivas ut på ett kontrollerat sätt. Vi använder både de permanenta oljebrännarna och temporära brännare, och det kändes verkligen som en milstolpe när vi tände, säger Åsa Sundqvist. Hittills har vi hunnit torkelda kanaler, grate och kylare. Återstående torkeldning av eldfast material i kiln kommer
Utvändigt återstår bara mindre arbeten och finputsning. Separatorplan i KA3. Tester pågår eller är klara i de flesta delarna av anrikningen. Projektchef Åsa Sundqvist att ske i samband med att vi startar varmtesten av sintermaskinen. K a l l a o c h va r m a t e st e r Efterhand som fler och fler delar blir färdigställda genomförs kall- och varmtester. Det hänvisar inte, som man kan tro, till temperaturen under de olika testerna. I en kalltest låter man utrustningen arbeta med bara vatten, kall luft eller helt tom. I varmtesten kör man sedan med belastning, som rågods eller pellets. De allra flesta av KA3:s processer beräknas vara varmtestade denna vecka, inklusive infrakten, rågodslagret och flotationen. Man är ju inte klar med anläggandet förrän man har provat att köra alla utrustningar. Självklart uppstår störningar i dessa tester som måste åtgärdas, det är en del av driftsättningen. Det handlar nu om att fortsätta köra processen så mycket som möjligt, åtgärda brister och så snart som möjligt komma i provdrift. forts.
I kalla delen av KK4 är slurrytanken fylld och tömd med gods flera gånger, mer än hälften av trumfiltren är körda liksom blandaren och doseringsutrustningarna. Sliglagret och tre av fem rullkretsar har också körts med gods. I varma delen KK4 är samtliga processfläktar och hydrauldrifterna till sintermaskinen till stor del kalltestade. De magiska första råkulorna producerades i rullkrets 5 på långfredagen. Därmed kunde testerna med gods gå ända fram till påmatningen av graten. Varmtester av rullkretsarna fortsätter, och körning med gods i rullkrets 4 och 3 har också påbörjats. Vi har ju en lång intrimningsresa kvar, men vi vet nu om de största mekaniska frågeställningarna i såväl KA3 som i KK4 kalla delen. Sta rt i j u n i Produktionsstart av prima pellets är planerad till början på juni. Med läget på marknaden och inte minst situationen efter branden
Trumfiltren i KK4 är av samma typ som i Svappavaara. Titta, det ryker! Torkeldningen i KK4:s kiln ger tecken på utsidan. I styrcentralen knattras det intensivt på tangentborden när styrsystemet skall färdigställas. i Malmberget vill alla att KA3/KK4 ska börja producera så snart det bara är möjligt. Det avgörande blir ju när vi kan göra en produkt som våra kunder är nöjda med, säger Åsa Sundqvist. Invigningen av de nya verken äger rum den 17 juni, och det är LKABs kunder som blir hedersgäster. Arbetet med invigningsprogrammets exakta utformning pågår som bäst. Projektet är i alla avseenden unikt vad gäller storlek, komplexitet och tidplan. Vi har bland annat klarat av två strejker, många leveransförseningar och att samordna ett stort antal olika aktörer i ett redan från början tidspressat projekt. Det hade inte gått utan det otroligt fina gäng som jobbar i projektet och som verkligen har gett järnet för att vi ska bli färdiga enligt plan. Nu återstår slutspurten så att vi går i mål med flaggan i topp!
10 Kvarnproblem gav Hans Åhl en idé Hans Åhl som är beredare i Anrikningen har uppfunnit en konstruktion som säkrar de 250 kg tunga plattorna som sitter inuti kvarnarna i Anrikningsverket. Nu kan man arbeta inne i kvarnarna på ett säkert sätt, säger han. Efter väggarna inuti kvarnarna i Anrikningsverket sitter plattor fastgängade med bultar. Bultarna slipas ned med tiden, vilket gör att plattorna efter ett tag inte sitter fast ordentligt. På varje platta sitter tre bultar och var och en av dem är 214 mm långa. Infordringen nöts ner med tiden och understiger den 152 mm finns det inte längre något som håller upp plattan. Bultarna kommer till slut ut genom hålet. Det gör att plattorna kan släppa från kvarnmanteln vilket är livsfarligt när arbete utförs inne i kvarnen, säger Hans Åhl. Tidigare knackade vi in bultarna och plattorna för att inte riskera att få dem över oss. Då tillkom också arbetet med att ta ut plattorna ur kvarnen för att senare sätta tillbaka dem, vilket var ett tungt och tidskrävande arbete, säger Tomas Larsson från Mekteknik. Lösningen på det här problemet är att sätta fast en lina på en adapter, hissa ner den genom bulthålet, fiska upp den med hjälp av en krok, gänga fast en bult några varv och hissa upp den genom hålet. Därefter gängas en mutter på bulten. När det är gjort på alla tre bultar är plattan säkrad. Med den nya metoden kan vi känna oss säkra när vi går in i kvarnen för att byta bultar eller plattor eftersom vi hela tiden har säkrat plattorna som är ovanför oss, säger Tomas Larsson. Hans Åhl har arbetat inom LKAB sedan 1971 och det är inte första gången han har uppfunnit något. Jag ser problemen men fokuserar mest på lösningarna, säger han. 1 2 1 Bultarna nöts ned och måste bytas då och då, dels på grund av slitage och dels på grund av att det händer att bultarna går av. 2 Kvarnmanteln täcks med 250 kg tunga plattor som ska skydda manteln och förbättra malningseffekten. 3 Hans Åhls (till höger) uppfinning har gjort att Tomas Larssons arbete i kvarnarna nu är både säkrare och mindre tidskrävande. 3 4 4 I Anrikningen finns tre kvarnar där plattorna hålls uppe av bultar, de andra tre kvarnarna har magnetinfodring.
11 L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D P r o j e k t l e da r e E n e r - g i e f f e k t i v i s e r i n g, T F E, Kiruna. Som projektledare inom energieffektivisering kommer du att arbeta med utveckling och effektiviseringar av våra processer och övriga energitekniska system med syfte att optimera resursanvändningen. För ytterligare information kontakta gärna Stefan Savonen, tel 4885. Välkommen med din intresseanmälan senast den 23 april via e-mail eller brev till Ingvar Ömalm, T-huset, Vitåfors I n d u s t r i e l e k t r i k e r till spec.gruppen Malmberget. Som industrielektriker kommer Du att i huvudsak att arbeta med akutunderhåll i malmförädlingsverk, dotterbolag och distributionsnät (145-0,4kV). Har du frågor angående tjänsten ring Jörgen Andersson, tel 6251. Välkommen med din intresseanmälan till Annette Forslund T-huset via brev eller e-post senast den 18 april. B e to n g s p r u ta r e till KGS i Kiruna. Arbetet består av bergförstärkning bl.a. betongsprutning på brytningsområden under jord. Ytterligare information kan du få av Niclas Hedin, tel 0980-68526 eller Benjamin Krutrök 0980-68531. Ansök via vår hemsida www.lkab.com senast 30 April 2008. F u n k t i o n s a n s va r i g B r a n d s k y d d P I V, Kiruna eller Malmberget. Du kommer att ansvara för funktionsområdet inom LKAB:s anläggningar i Kiruna, Svappavaara, Malmberget och Luleå. För ytterligare information är Du välkommen att kontakta Pia Lindholm, tel 1192. Välkommen med Din intresseanmälan senast 19 april till Lena Klippmark via e-post eller brev. M ä t t e k n i k e r / K e m i k a - l i e h a n d l ä g g a r e sökes till Företagshälsovård HRT i Malmberget. I arbetsuppgifterna ingår att Du tillsammans med övriga inom mätgruppen utför arbetsmiljömätningar, exempelvis damm, buller, gas mm. För ytterligare upplysningar om tjänsten kontakta Jim Kostet, tel 1861 eller Kaisu Nilsson, tel 6068. Välkommen med Din ansökan till Annette Forslund T- huset via brev eller e-post senast den 13 april. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. TA C K Jag vill tacka alla arbetskamrater för uppvaktningen samt den fina presenten på min 50-årsdag. Erik Fjällborg Tack till er alla som kom ihåg mig vid min pensionering. Rolf Ylitalo Ett stort tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Jan Isaksson Hjärtligt tack till alla för uppvaktningen på min 60-årsdag. Ett extra tack till skiftlag 1 och 2 som kom och firade mig med fina blommor och presenter. Bengt Stålnacke, Svappavaara F R I T I D 8 7 : e F ö r m a n s lo p p e t Det 87:e Förmansloppet gick av stapeln lördagen den 5 april. 41 deltagare med humöret på topp anslöt. Resultat herrar: 1.Sixten Rönnebro, 17.00 min, 2. Ulf Enback, 18.00 min, 3. Egon Rova, 20.05 min, 4. Åke Winnebäck, 23.57 min, 5. Emil Sjötun, 29.43 min, 6. Elis Karpinen 31.30 min Tre av deltagarna i tävlingsklassen har varit med förut och blivit lite av veteraner i förmansloppet. För Elis Karpinen och Åke Winnebäck var detta det 49:e året de deltog, tätt följda av Emil Sjötun med 47:e året. I tävlingsklassen för damer fanns Margareta Enback med som enda deltagare, hon fick tiden 24.00 min. I familjetävlingen med tipsrunda hade Karin Larsson flest rätt på frågorna i vuxentävlingen. John Wågberg, Lina Wälitalo, Robin Wetterborn och Andreas Wetterborn hade flest rätt i barntävlingen, samtliga med samma resultat. Som avslutning bjöds det på varmkorv med bröd och fika, samtliga deltagare fick ta del av prisutdelningen. 2008 års Förmansloppskommitté PNA samt PNG tackar alla deltagare som möjliggjort denna tävling. Robert Wetterborn
12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. mars ack. 2008 Ack. 2007 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 13 16 t.o.m. 6 april ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 4777 5 211 Fines (inkl KMR) 1 167 1 651 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 1 074 1 063 KK3 1428 1 340 KS 271 539 SK 1 017 987 ANR-SOVR (KMR) 334 171 AMB till MK3 174 59 ANR 563 941 BUV 716 1 100 MK3 543 721 PAR till MK3 199 11 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 7 246 6 865 Råmalm Södra 3 530 4 388 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. mars) 88,0 % 94,2 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 11 1 2 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: +8 kton. KBF: + 34 kton. KK2: +-0 kton. KK3: - 1 kton, sidolänkar grate. Svp: + 8 kton. Rågods MK3: - 21 kton, Prioriterat pellets på järnvägen pga totalstopp i Mbgt. Södra: Råmalm: + 42 kton (inkl inkört från upplag). MAF: - 0,2 kton. MPBO BUV: + 9,3 kton. MPBO MK3-11,2 kton. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.