Ärende/Föredragande 1. Aktuell betygsstatistik, Hagabodaskolan 7-9 Besök av rektor Katarina Levenby och biträdande rektor Malin Håård

KALLELSE Datum Sida 2014-08-12 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 26 augusti 2014 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Carina Gröndahl Sjöö Förhandling enligt MBL 11/AML sker i högra kammaren, kommunhuset, måndagen den 25 augusti kl. 15:00. Gruppmöten: borgerliga gruppen kl. 16:30 i vänstra kammaren, socialdemokratiska gruppen kl. 16:30 i Jarl Karlssons rum. Föredragningslista Ärende/Föredragande 1. Aktuell betygsstatistik, Hagabodaskolan 7-9 Besök av rektor Katarina Levenby och biträdande rektor Malin Håård Dnr 2. Elev- och föräldraenkät 2014 Besök av utvecklingsledare Johnny Nilsson 3. Ekonomisk månadsrapport Besök av ekonom Mona Ljunggren 4. Budget 2015 Besök av ekonom Mona Ljunggren BU13/107 BU14/84 5. Aktuell kö till förskoleverksamhet BU14/8 6. Introduktion av nyanställd personal - skrivelse från Kommunal BU14/61 7. Remiss - Förslag till policy för tätortsnära skog i Habo kommun. BU14/59 8. Remiss: Delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. BU14/81 9. Byte av namn på skolenhet - Hagenskolan BU14/85 10. Anmälningsärenden 11. Informationsärenden Niklas Fungbrandt Ordförande Marie Skarp Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2014-06-30 BU14/87 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Elev- och föräldraenkät 2014 Ärendebeskrivning Redovisning av elev och föräldraenkäterna för 2014 är ett informationsärende där resultaten sammanfattats och redovisas på kommunnivå. Bakgrund Skolorna och förvaltningen har fyra år i rad genomfört elevenkäter mot samtliga elever åk 1-5 och 6-9, samtliga föräldrar till barn i förskolan, föräldrar till elever i åk1-5 och åk 6-9 i grundskolan. Enkäterna ingår som en del i skolornas och förvaltningens uppföljningsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet. Frågorna behandlar områden som trivsel och trygghetsfrågor, lärande, information och inflytande, kost samt miljöfrågor. Även för 2014 levereras svaren på sju av frågorna ur elevenkäten åk 5 och åk 8 till Sveriges kommuner och Landsting, SKL i deras undersökning kring mjuka områden i Öppna jämförelser. Syftet med rapporten är att få en kommunövergripande bild av vad föräldrar och elever sammantaget tycker inom valda frågeområden. Förskolorna och skolorna har ett uppdrag att utifrån sina egna resultat göra jämförelser med tidigare år för sin egen enhet, utföra analyser och i sina pedagogiska bokslut och kommande verksamhetsplaner återkomma med ev. förslag till förbättringsåtgärder. I årets enkätundersökning har frågorna begränsats något till eleverna och skickas endast till föräldrar i åk 2, 5 och åk 8. Det kan därför vara vanskligt att fullt ut jämföra med tidigare års resultat. Svarsunderlaget är begränsat till antal vilket göra att större procentuella variationer i till numerären inte får så stor betydelse vid jämförelser. Sammanfattning I enkätsammanställningen redovisas resultat under resp. frågeområde som märkbart sticker ut som antingen positiva eller negativa värderingar där en större förändring skett sedan tidigare mätning. Svarsfrekvensen för de olika enkäterna utföll enligt följande med andel inom parantes för föregående år. Föräldraenkät i förskolan 60 % (74 %) Föräldraenkät grundskolan åk 1-5, 59 % Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 84 036-442 81 60 johnny.nilsson@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Dnr Sida BU14/87 2 Föräldraenkät grundskolan åk 8, 68 % Elevenkät åk 1-5, 92 % (79 %) Elevenkät åk 6-9, 88 % (81 %) Liksom vid tidigare års undersökningar visar sig att det kring de flesta frågorna i de fyra olika enkäterna inte sker några stora svängningar i de värderingar som elever och föräldrar ger uttryck för, och svaren på de olika frågorna hamnar i väldigt många fall på samma procentsats som tidigare oavsett om svaren är positiva eller negativa. Eftersom underlagen oftast är stora krävs det också ganska stora svängningar i värderingarna om det ska ge ett tydligt utslag. Det finns dock ett undantag och det gäller elevenkäten vid Hagabodaskolan åk 6-9. I samtliga frågor, förutom en enda fråga visar enkätundersökningen klart sämre värderingar än tidigare år, i något fall upp till 18 % vilket är ganska stora svängningar i värderingen. En fråga redovisas under området miljö och den handlar om eleverna tycker att de kan arbeta i lugn och ro i klassrummet. Här redovisas det lägsta medelvärdet sedan undersökningarna kring elevernas attityder påbörjades. Försämringen sedan föregående år är 15 %. Föräldrar i förskolan och grundskolan ger totalt sett mycket positiva värderingar kring verksamheten olika delar. Det finns variationer i underlaget. Föräldraenkät förskolan De kommunala förskolorna har fortsatt ett mycket högt förtroende hos föräldrar i Habo. De höga värderingarna från föregående år inom trivsel och trygghet har ytterligare förbättrats något. På en specifik fråga som handlar om man kan rekommendera sitt/sina barns förskola till sina bästa vänner ligger den värderingen även 2014 på höga 98 %. Den inre pedagogiska verksamheten värderas även detta år mycket högt. Inom två frågor har det skett en märkbar förbättring i värderingen och det gäller inom de frågor som handlar om förälderns inflytande och innehållet på föräldramötena.

Dnr Sida BU14/87 3 Föräldraenkät åk 1-5 Resultatet för 2014 visar på ytterligare en förstärkning av den positiva bild som föräldrar ger åk F-5 skolorna i Habo. Andelen föräldrar som svarar positivt på frågan om deras barns trivsel och trygghet när barnen är i skolan har ökat sedan föregående år. 97 % av föräldrarna svarar positivt på trivsel och 99 % svarar positivt på trygghet. 92 % kan rekommendera sitt/sina barns skola till sina bästa vänner. 94 % uppger att de tar del av informationen i Infomentor. 93 % uppger att undervisningen håller en hög kvalité vilket är en marginell ökning i jämförelse med föregående år. En försiktig jämförelse mellan skolorna har denna gång gjorts av föräldrars värdering av sina barns skolor. Det finns en variation i värderingen mellan de olika frågorna. Jämförelsen visar ändå att tre skolor fick en något bättre värdering, en skola i stort sett lika med och en skola lite sämre än den sammanvägda värderingen för hela kommunens skolor. Föräldraenkät åk 8 Det är en mycket hög andel av föräldrarna i åk 8 som uppfattar att deras barn trivs på Hagabodaskolan och känner sig trygga när barnen är i skolan. På frågan om undervisningen på skolan enligt föräldrarna håller en hög kvalitet svarar 80 % positivt vilket är samma värdering som föregående år. 91 % av föräldrar tar del av informationen i Infomentor. 78 % svarar positivt på om utvecklingssamtalet haft ett bra och strukturerat innehåll. 78 % kan rekommendera sitt barns skola till sina vänner. Det finns inget i värderingarna från föräldrarna som sammanfaller med de sämre värderingarna från eleverna åk 6-9. Elevenkät åk 1-5 Eleverna i åk 1-5 har även 2014 i mycket hög grad gjort samma värdering på de flesta frågorna som i den föregående mätningen och resultatet måste anses som mycket bra. Några få frågor sticker ut mer positivt liksom också några få frågor ger en sämre värdering än tidigare mätning. Trivsel och trygghetsgraden är fortfarande hög då närmare 96 % av eleverna ger uttryck för detta. Följande frågor har fått en högre positiv värdering i jämförelse med 2013. Eleverna kan arbeta med en dator/läsplatta flera gånger varje vecka Eleverna kan arbeta i lugn o ro i klassrummet Eleverna vet vad man ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Eleverna kan äta i lugn och ro Det finns tillräckligt att göra på skolgården Följande frågor har fått en sämre värdering i jämförelse med 2013: Eleverna får i högre utstäckning otrevliga meddelanden på sin dator/läsplatta eller IPhone. Vid en jämförelse mellan de olika skolorna finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan skolorna.

Dnr Sida BU14/87 4 Elevenkät åk 6-9 Elevenkäten för 2014 åk 6-9 visar på ganska stora avvikelseer i nästan samtliga frågor och pekar på övervägande värderingar från eleverna. Procentuellt ligger försämringarna för de olika frågeställningarna mellan 2 % - 18 %. Inom området trivsel säger 87 % att man trivs i skolan. 2013 angav hela 93 % positivt på denna fråga. 2013 tyckte 76 % av eleverna att skolan hade bra ordningsregler. 2014 är siffran nere på 70 %. Det är 58 % av eleverna som ger uttryck för att man inte pratar i skolan om hur det ska vara för att man ska trivas. Denna siffra ska jämföras med 68 % föregående år som ändå kan betraktas som låg. Det är endast 43 % av eleverna som säger att skolarbetet väcker lust och nyfikenhet att lära mer. Denna siffra ska jämföras med 53 % föregående år som också kan anses som en alldeles för låg siffra. Det är endast 48 % av eleverna som är nöjda med tätheten av dator/lärplattor så att eleverna tillräckligt ofta kan genomföra de arbetsprocesser som kunskapskraven ställer. Denna siffra ska jämföras med 66 % föregående år. Det endast 61 % av eleverna elever som anser att de kan arbeta i lugn och ro i klassrummet vilket är en fråga att ytterligare ta på största allvar. Denna siffra ska jämföras med 76 % föregående år. Vid en närmare undersökning i svarsunderlagen går det inte att finna orsaker till de sämre värderingarna utifrån vissa årskurser. Det enda som är säkerställt är att eleverna i åk 6 visar på en betydligt sämre värdering än övriga årskurser när det gäller frågan kring studiero i klassrummet. Där anger endast 56 % av eleverna att man upplever att man kan arbeta i lugn och ro i klassrummet. Habo den 30 juni 2014 Johnny Nilsson Utvecklingsledare

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr Riktpunkt juli 58,3 % Riktpunkt barnomsorgsavgifter 50 % TOTALT BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNING AVGIFTSINTÄKTER -9 196-4 901 53,3-463 ÖVRIGA INTÄKTER -8 736-7 113 81,4 2 018 TOTAL INTÄKT -17 932-12 014 67,0 1 555 PERSONALKOSTNADER 153 358 89 194 58,2 260 ÖVRIGA KOSTNADER 158 872 88 553 55,7 4 117 TOTAL KOSTNAD 312 230 177 747 56,9 4 377 NETTOKOSTNAD 294 298 165 732 56,3 5 932 4000 Barn/Utbildningsnämnd PERSONALKOSTNADER 340 181 53,3 17 ÖVRIGA KOSTNADER 188 68 36,2 42 TOTAL KOSTNAD 528 249 47,2 59 NETTOKOSTNAD 528 249 47,2 59 4011 Förvaltningskansli ÖVRIGA INTÄKTER -30-34 112,1 16 TOTAL INTÄKT -30-34 112,1 16 PERSONALKOSTNADER 3 323 2 019 60,8-81 ÖVRIGA KOSTNADER 4 201 1 640 39,0 811 TOTAL KOSTNAD 7 524 3 659 48,6 730 NETTOKOSTNAD 7 494 3 626 48,4 746 4110 Förskoleverksamhet AVGIFTSINTÄKTER -4 297-2 322 54,0-185 ÖVRIGA INTÄKTER -5 056-2 788 55,2-161 TOTAL INTÄKT -9 353-5 110 54,6-345 PERSONALKOSTNADER 44 368 27 230 61,4-1 351 ÖVRIGA KOSTNADER 35 504 21 306 60,0-597 TOTAL KOSTNAD 79 872 48 537 60,8-1 947 NETTOKOSTNAD 70 519 43 426 61,6-2 292 Sida 1

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr 4120 Familjedaghem AVGIFTSINTÄKTER -190-111 58,6 1 ÖVRIGA INTÄKTER -100-74 73,8 15 TOTAL INTÄKT -290-185 63,8 16 PERSONALKOSTNADER 418 601 143,7-357 ÖVRIGA KOSTNADER 1 512 894 59,1-12 TOTAL KOSTNAD 1 930 1 495 77,5-369 NETTOKOSTNAD 1 640 1 310 79,9-353 4130 Förskoleklass ÖVRIGA INTÄKTER -35 35 TOTAL INTÄKT -35 35 PERSONALKOSTNADER 5 327 3 261 61,2-154 ÖVRIGA KOSTNADER 2 376 1 725 72,6-339 TOTAL KOSTNAD 7 703 4 987 64,7-494 NETTOKOSTNAD 7 703 4 952 64,3-458 4190 Interkommunal barnomsorg AVGIFTSINTÄKTER -20-9 46,8-2 ÖVRIGA INTÄKTER -650-719 110,7 340 TOTAL INTÄKT -670-729 108,8 338 ÖVRIGA KOSTNADER 5 270 3 454 65,5-380 TOTAL KOSTNAD 5 270 3 454 65,5-380 NETTOKOSTNAD 4 600 2 726 59,3-42 4210 Fritidshem AVGIFTSINTÄKTER -4 100-2 229 54,4-163 ÖVRIGA INTÄKTER -1 550-797 51,4-107 TOTAL INTÄKT -5 650-3 025 53,5-270 PERSONALKOSTNADER 17 150 9 635 56,2 368 ÖVRIGA KOSTNADER 4 606 2 509 54,5 177 TOTAL KOSTNAD 21 756 12 145 55,8 546 NETTOKOSTNAD 16 106 9 119 56,6 275 Sida 2

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr 4310 Administration PERSONALKOSTNADER 9 773 5 631 57,6 70 ÖVRIGA KOSTNADER 187 142 76,1-33 TOTAL KOSTNAD 9 960 5 773 58,0 37 NETTOKOSTNAD 9 960 5 773 58,0 37 4320 Lärarlöner ÖVRIGA INTÄKTER -146 146 TOTAL INTÄKT -146 146 PERSONALKOSTNADER 60 071 33 430 55,7 1 609 ÖVRIGA KOSTNADER 280 257 91,6-93 TOTAL KOSTNAD 60 351 33 687 55,8 1 516 NETTOKOSTNAD 60 351 33 541 55,6 1 662 4325 Personalfortbildning ÖVRIGA INTÄKTER -229 229 TOTAL INTÄKT -229 229 PERSONALKOSTNADER 218-218 ÖVRIGA KOSTNADER 915 391 42,7 143 TOTAL KOSTNAD 915 608 66,5-75 NETTOKOSTNAD 915 379 41,4 154 4330 Läromedel ÖVRIGA INTÄKTER -43 43 TOTAL INTÄKT -43 43 PERSONALKOSTNADER 168-168 ÖVRIGA KOSTNADER 2 452 550 22,4 880 TOTAL KOSTNAD 2 452 718 29,3 712 NETTOKOSTNAD 2 452 676 27,6 755 4340 Övrig verksamhet ÖVRIGA INTÄKTER -662 662 Sida 3

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr TOTAL INTÄKT -662 662 ÖVRIGA KOSTNADER 21 978 13 337 60,7-517 TOTAL KOSTNAD 21 978 13 337 60,7-517 NETTOKOSTNAD 21 978 12 675 57,7 145 4350 Inventarier, underhåll PERSONALKOSTNADER 3-3 ÖVRIGA KOSTNADER 285 323 113,5-157 TOTAL KOSTNAD 285 326 114,4-160 NETTOKOSTNAD 285 326 114,4-160 4360 Särskola ÖVRIGA INTÄKTER -39 39 TOTAL INTÄKT -39 39 PERSONALKOSTNADER 921 454 49,3 83 ÖVRIGA KOSTNADER 8 541 3 868 45,3 1 114 TOTAL KOSTNAD 9 462 4 322 45,7 1 197 NETTOKOSTNAD 9 462 4 283 45,3 1 236 4371 Skolmåltider ÖVRIGA KOSTNADER 9 148 4 288 46,9 1 048 TOTAL KOSTNAD 9 148 4 288 46,9 1 048 NETTOKOSTNAD 9 148 4 288 46,9 1 048 4372 Elevvård ÖVRIGA INTÄKTER -250-257 102,7 111 TOTAL INTÄKT -250-257 102,7 111 PERSONALKOSTNADER 7 097 3 867 54,5 273 ÖVRIGA KOSTNADER 939 383 40,8 164 TOTAL KOSTNAD 8 036 4 250 52,9 437 NETTOKOSTNAD 7 786 3 994 51,3 548 4374 Skolskjutsar ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT Sida 4

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr ÖVRIGA KOSTNADER 6 955 3 395 48,8 662 TOTAL KOSTNAD 6 955 3 395 48,8 662 NETTOKOSTNAD 6 955 3 394 48,8 663 4376 Skolbibliotek ÖVRIGA INTÄKTER -76 76 TOTAL INTÄKT -76 76 PERSONALKOSTNADER 51 35 68,6-5 ÖVRIGA KOSTNADER 157 60 38,1 32 TOTAL KOSTNAD 208 95 45,6 27 NETTOKOSTNAD 208 19 9,0 103 4390 Interkommunal grundskola ÖVRIGA INTÄKTER -800-708 88,5 241 TOTAL INTÄKT -800-708 88,5 241 ÖVRIGA KOSTNADER 7 800 6 635 85,1-2 086 TOTAL KOSTNAD 7 800 6 635 85,1-2 086 NETTOKOSTNAD 7 000 5 927 84,7-1 844 4410 Gymnasieskola ÖVRIGA INTÄKTER -300-159 53,0-16 TOTAL INTÄKT -300-159 53,0-16 ÖVRIGA KOSTNADER 43 350 21 878 50,5 3 408 TOTAL KOSTNAD 43 350 21 878 50,5 3 408 NETTOKOSTNAD 43 050 21 719 50,5 3 392 4500 Vuxenutbildning ÖVRIGA INTÄKTER -315 315 TOTAL INTÄKT -315 315 PERSONALKOSTNADER 55 33 59,4-1 ÖVRIGA KOSTNADER 1 797 1 106 61,6-58 TOTAL KOSTNAD 1 852 1 139 61,5-59 Sida 5

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-19 MÅNADSRAPPORT JULI 2014 BUDGET 2014 UTFALL JULI UTFALL % Avvikelse tkr NETTOKOSTNAD 1 852 824 44,5 257 4910 Kommunal kulturskola AVGIFTSINTÄKTER -589-230 39,0-114 ÖVRIGA INTÄKTER -32 32 TOTAL INTÄKT -589-262 44,5-81 PERSONALKOSTNADER 4 464 2 428 54,4 176 ÖVRIGA KOSTNADER 431 342 79,3-90 TOTAL KOSTNAD 4 895 2 770 56,6 86 NETTOKOSTNAD 4 306 2 507 58,2 4 Sida 6

Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Barn- och Utbildningsnämnd Niklas Fungbrandt Barn- och utbildningsverksamhet Barn- och utbildningsförvaltningen Katarina Ståhlkrantz Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader 147 461 153 218 158 736 Övrig extern kostnad 108 256 114 837 111 213 Kapitalkostnad 3 833 1 679 1 293 Övrig intern kostnad 46 213 42 496 48 138 Summa kostnader 305 763 312 230 319 380 Externa intäkter 20 582 17 932 19 442 Interna intäkter 62 0 0 Summa intäkter 20 644 17 932 19 442 Nettokostnad 285 119 294 298 299 938 Fördelning per verksamhet. Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Kulturskola 4 095 4 306 4 562 Grundskola inkl f-klass 129 940 134 404 134 959 Barnomsorg 91 196 93 049 98 290 Gymnasieskola 41 350 43 050 43 387 Komvux och sfi 1 286 1 852 1 797 Nämnd och administration 17 252 17 637 16 943 Totalt 285 119 294 298 299 938

Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade i februari 2014 om verksamhetsförändringar inför budget 2014. Med andra ökande kostnader innebar detta att barn- och utbildningsnämnden äskade 8 590 tkr. mer än vad som tilldelades i budget 2014. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2014 att barn- och utbildningsnämnden i ramar skulle få 299 738 tkr. Detta innebär att kostnaderna för nämndens verksamheter måste minska med ca 1,6 % eller med 4 000 tkr. utifrån det framtagna ramförslaget. Barn- och utbildningsnämnden diskuterade i juni 2014 hur kostnadsminskningarna skulle fördelas och gav förvaltningen i uppdrag att beräkna en budget i balans där sparförslagen skulle ligga på fritidshem, förskoleklass och grundskola. Det nu framtagna budgetförslaget innebär att barn- och utbildningsnämnden har minskat sina kostnader med 4 000 tkr. enligt det generella sparet. Utöver denna besparing har det i budgetarbetet framkommit att barnantalet har ökat inom förskoleverksamheten samt att kostnaderna för särskolan inte kommer att kunna hållas inom ramförslaget. Detta innebär i praktiken att ytterligare besparingar har behövts göras med ca 2 500 tkr. Totalt innebär detta ca 12 tjänster. MÅLBESKRIVNING Barn och utbildningsnämnden i Habo kommun ansvarar för förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, svenska för invandrare (Sfi) samt uppföljning för ungdomar 16 20 år. Verksamheten regleras av skollagen, läroplan för förskolan, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för grundsärskolan, läroplan för gymnasieskolan, läroplan för vuxenutbildningen samt förordningar för förskola och de olika skolformerna. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat i bl.a. reglemente för Barn- och utbildningsnämnden. Nyckeltal Samtliga nyckeltal i detta budgetförslag är hämtade från SCB:s redovisade nyckeltal för 2013. Uppgifterna samlas in i oktober varje år, vilket kan innebära att t.ex. personaltätheten ser olika ut vid olika tidpunkter.

VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden har förutom budget för arvoden, en mindre summa för konferenser, förbrukning, internationella projektbidrag mm. Förvaltning Förvaltningskansliet bemannas med sex heltidstjänster, placeringsassistent/handläggare, förvaltningsekonom, nämndsekreterare/handläggare, utvecklingsledare, kvalitetssamordnare och förvaltningschef. Ca 13,0 tjänster finns utlagda på olika förskole- och skolområden i form av förskolechefer, rektorer och administrativ personal. Utveckling av IS/IT inom förskola och skola har tidigare legat som en investering, men från 2014 har dessa medel överförts till driftsmedel och ligger under förvaltningen. Förvaltningen hade 2013 ca 1 000 tkr för It-investeringar. Från 2014 har 600 tkr av dessa överförts till It-avdelningen och pc-som tjänst. För 2015 skall resterande 400 överflyttas. Förskolor I kommunen finns idag totalt 15 förskolor varav 11 i kommunens regi. Förskolorna tillhör administrativt ett förskoleområde och leds av förskolechef. Förskolan i Brandstorp har s.k. utökad verksamhet med fritidshemsverksamhet. De fyra privata förskolorna är Förskolan Solstrålen, Förskolan Framtiden, Förskolan Äventyret och Habo Montessori AB. Alla dessa fyra enheter har idag ett tillsvidareavtal, där ersättning beräknas i samma storlek som motsvarande kommunal verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat om en förändrad schablontilldelning för förskolan i samband med budget 2013. Denna schablon utgick från en resurstilldelning på 6,17 barn per årsarbetare. Denna schablon visade sig ge just 6,17 barn per årsarbetare för 2013 men med en förändrad barnsammansättning har schablonen för 2014 visat sig ge ca 6 barn per åa. Dessutom fördelas 0,05 tjänst/avdelning som husansvariga och 0,5 kökstjänst för enavdelning, 0,75 kökstjänst för 2-3 avdelningar och 1,0 kökstjänst för 4-avdelningar. Barn- och utbildningsnämnden bör besluta om,en översyn av schablontilldelningssystemet, då risk finns att det slår väldigt olika mellan åren. Det finns även en summa budgeterad för ev. tilläggsbelopp, dvs. resurser för barn med särskilda behov, som både de kommunala som privata förskolorna får söka utifrån barnets behov, därav de lägre statistiktalen. Alla förskolor får en schablontilldelning till matkostnader, förbrukning, inventarieanskaffning, vikariekostnader och städ/vaktmästeri. Många av våra förskolor är idag relativt nya, vilket innebär att behovet av nyanskaffning av inventarier inte är så stort.

Nyckeltal Förskola 15 okt. 2013 Habo kommun Kommungrupp Riket Inskrivna barn per årsarbetare* 6,0 5,5 5,3 * kommunal förskola Konsekvensbeskrivning besparing Då barn- och utbildningsnämnden i flera år haft som önskan att öka personaltätheten i förskolan, läggs inga generella, pedagogiska, besparingar på förskolan inför 2015. Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) De kommunala familjedaghemmen avslutades vid halvårsskiftet 2014. En fristående enhet som bedriver pedagogisk omsorg finns i Fagerhult. Familjecentralen Redan 2007 beslutade kommunfullmäktige att arbetet med att inrätta en familjecentral I Habo skulle påbörjas. Familjecentralen ska vara en mötesplats för barnfamiljer, där en samlokalisering och samverkan mellan öppen förskola, mödravård, barnhälsovård och socialtjänst utgör grunden för verksamheten. Konsekvensbeskrivning besparing Eftersom familjecentralens lokaler beräknas vara klara först till hösten 2015 kommer en förskollärare inte att rekryteras förrän till augusti 2015. Därför budgeteras 300 tkr istället för 600 tkr, vilket innebär en tillfällig besparing på 300 tkr. Nyrekryterad placeringsansvarig/handläggare för förskola kommer att ha ett verksamhetsansvar för familjecentralen vilket innebär ansvar för planering, samordning och samverkan från hösten 2015. Fritidshem Fritidshemmen är både lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med grundskolan, vilket skapat många samordningsvinster både för fritidshemmen och skolan. För skolans del innebär integreringen att det finns goda möjligheter till gruppdelningar de första åren i grundskolan, vilket är positivt för elevernas lärande och utveckling. Barnantalet på fritidshemmen ökar i och med att antalet barn i de lägre åren ökar och att man kan se att fler barn stannar längre upp i åldrarna på fritidshemmen. Tidigare budget bygger på schablonen 18,1 barn/årsarbetare. Nyckeltal Fritidshem 15 okt. 2013 Habo kommun Kommungrupp Riket Inskrivna elever per årsarbetare 17,0 20,9 21,3 *Kommunala fritids Konsekvensbeskrivning besparing För att hamna i budgetbalans måste personalminskningar ske, motsvarande 1 600 tkr. Detta innebär ca 3,7 tjänst totalt sett. Därmed hamnar fritidshemsschablonen på 20 barn/årsarbetare. Ett minskat antal pedagoger i fritidshemmen leder till större elevgrupper. Färre grupperingar kommer att kunna genomföras och det blir svårare för personalen att utgå från både individens och gruppens behov. Med färre vuxna i fritidshemmen blir det svårare att skapa

en trygg miljö. Det blir också svårare att samverka med förskoleklassen och skolan. Besparingen kommer att leda till fler generella aktiviteter som är anpassade till stora elevgrupper. Möjligheterna till att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och stimulera deras utveckling och lärande kommer att minska. Kvaliteten på verksamheten i fritidshemmen kommer att försämras. Färre vuxenledda aktiviteter i mindre grupper riskerar också att leda till tröttare barn och fler konflikter, vilket på sikt kan generera en ökad arbetsbelastning och psykisk ohälsa för pedagogerna. Det finns en risk att föräldrar kommer att reagera negativt på det begränsade utbud som fritidshemmet kommer kunna erbjuda och fler elever (de äldre) kommer kanske att välja bort fritids. Detta kan resultera i ett ökat antal barn och ungdomar som har svårt att skapa en meningsfull fritid eller får svårt att få konstruktiv stimulans efter skoltid. BUN har nyligen satsat stort på att genomföra en satsning kring NPF elever ( När mallen inte stämmer, kring elever med NeuroPsykoligisk Funktionsnedsättning) och dessa elever är en tydlig grupp som besparingen slår särskilt hårt mot, vilket kommer kan få långtgående negativa konsekvenser i vårt skolsystem. Förskoleklass/Grundskola Förskoleklass och grundskola utgör Barn och utbildningsnämndens mest omfattande verksamhet. Skolenheterna är Fagerhult skola år F-6, Bränningeskolan år F-6, Kråkerydsskolan år F-6, Malmgårdsskolan år F-1, Alléskolan F-6, Hagabodaskolan år 2-6 och Hagabodaskolan år 7-9. Verksamheten är indelad i fem skolområden. Varje skolområde leds av en rektor. Förskoleklass Verksamheten budgeteras enligt schablon med 15,1 elever per lärare, vilket i statistik för riket ligger över genomsnittet. Verksamheten måste bedömas ihop med grundskola och fritidshem, då skolorna bedriver en samlad skoldag där samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är av stor betydelse. Nyckeltal Förskoleklass Förskoleklass 15 okt. 2013 Habo kommun Kommungrupp Riket Antal elever per lärare (heltid) 13,3 15,8 16,5 Konsekvensbeskrivning besparing Även inom förskoleklass kommer personalminskningar ske, motsvarande 350 tkr, ca 0,5 tjänst, vilket innebär att den nya schablonen hamnar på 15,8 elever per lärare. Se även konsekvensbeskrivningen under grundskola Grundskola Grundskolans budget beräknas enligt en schablon med olika faktorer som klasstal, medellön, undervisningstid mm. Utöver detta fördelas medel ut som tilläggsbelopp. Detta söks per termin för barn med mycket stora behov av stöd. Det kan gälla tekniska hjälpmedel eller assistentstöd. Fördelning av resurser för läromedel, inventarier m.m. sker i form av elevpeng. Städ, vaktmästeri osv. fördelas enligt avtal med tekniska kontoret och kommunens städpolicy. Nyckeltal Grundskola Grundskola 15 okt 2013 Habo kommun Kommungrupp Riket Antal elever per lärare (heltid) 11,2 12,2 12,1 * exkl. modersmål och svenska som andraspråk

Konsekvensbeskrivning besparing För att hamna i budgetbalans måste personalminskningar ske, motsvarande 3 600 tkr., ca 7,4 tjänster. Dessutom föreslås att städ eller vaktmästerikostnader minskas med ca 500 tkr Konsekvensbeskrivning har begärts av tekniska kontoret. Den föreslagna besparingen innebär ett minskat antal lärare med följande konsekvenser: - större klasser (t ex ca 30 elever i åk 7 i flera ämnen) - ett minskat antal tillfällen för elever i halvklass, även för eleverna i de tidiga skolåren - minskade möjligheter att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt - minskade möjligheter till kontinuerlig individuell träning, t ex i läsförståelse/lästräning - risk för en ökad otrygghet och minskad studiero - försämrade kunskapsresultat - en ökad stress och psykisk ohälsa för lärarna - en sämre arbetsmiljö för både elever och personal - en ökad risk för sjukskrivningar och korttidsfrånvaro bland personalen Personalfortbildning I de ämnen där det uppmärksammats att lärare saknar behörighet för att uppfylla legitimationskraven, som gäller från juni 2015, pågår ett arbete med utbildning och förändringar i organisationen på och emellan skolor. I förskolan pågår ett utvecklingsprojekt om språkutveckling och i skolan en särskild läs- och skrivsatsning, Språkbiten. Några klasser arbetar med metoden Skriva sig till läsning. Läsåret 2013/2014 genomfördes Matematiklyftet och under läsåret 2014/2015 fortsätter arbetet med att utveckla och förbättra matematikundervisningen i olika projekt. I samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, påbörjades en fortbildningssatsning för all personal inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med stöd av SPSM kommer förskolor och skolor att få fortsatt stöd och utbildning under läsåret 2014/2015. Skolmåltider I dagsläget har förvaltningen två leverantörer av mat, Habo kost och Sodexo. I detta budgetförslag finns utökade kostnader för ökande elevantal. Skolskjutsar Skolskjutsavtalet med Carlsteins Trafik AB är förlängt och gäller fram till 2015-06-30. Arbetet med en ny upphandling har påbörjats, för att vara klar så att ett nytt avtal har tecknats från 2015-07-01. I budgetförslaget finns en indexuppräkning med 3 %. Särskolan De elever som är inskrivna i särskolan kan vara individintegrerade i grundskolan, gå i grundsärskoleklass, gå på träningsskola eller tillhöra gymnasiesärskolan.

Krav för att bli inskriven i särskola är att det finns en utvecklingsstörning, med därtill hörande pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. pedagog social - psykolog- och läkarutlåtande. Samråd med vårdnadshavare ska alltid ske. Det låga antalet elever i varje årskurs, som behöver gå i särskoleklass eller träningsskola, gör det svårt att ordna fungerande klasser i Habo kommun. Därför köper barn- och utbildningsnämnden denna verksamhet av Jönköpings kommun genom ett samverkansavtal. Några få elever är individintegrerade i grundskolan i Habo kommun. Skolor med individintegrerade elever erhåller ett personaltillskott om 0,2 tjänst + ev. assistentstöd, som söks som tilläggsbelopp. Konsekvensbeskrivning besparing Ingen besparing har gjorts. Istället har man varit tvungen att öka budgeten utöver vad som var begärt i ramar. Detta för att en elev tillkommit samt att nya avtal är tecknade med ökande kostnader för tilläggsbelopp. Totalt motsvarar ökningen ca 1 200 tkr. från begärd ram. Elevvård I kostnaderna för elevvård finns skolpsykolog, kurator, skolsköterskor och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet söks per termin till barn- och elever med mycket stora behov av särskilt stöd. Habo kommun har till 2013 och 2014 fått statsbidrag för 50 % kuratorstjänst. Detta upphör 2015 vilket innebär att förvaltningen saknar medel för denna tjänst samtidigt finns behov av ytterligare en halvtidstjänst, då allt fler elever upplever psykisk ohälsa. Tjänsten som barnsamordnare (50 %) ligger idag under barn-och utbildningsnämndens budget men bör vara centralt placerad på kommunledningskontoret då tjänsten innebär ett övergripande kommunalt uppdrag. Grunduppdraget som barnsamordnare har utökats med fler uppdrag och samordningskontakter vilket innebär att barn- och utbildningsförvaltningen föreslår en utökning av tjänsten med 50 %, Vuxenutbildning Enligt skollagen 20 kap måste en kommun erbjuda utbildning motsvarande grundläggande vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Dessutom står det att kommunen skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning, som svarar mot efterfrågan och behov. Från 2009 köps all vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Jönköpings kommun. Habo kommun får i avtalet möjligheter till insyn och påverkan, får ta del av studie- och yrkesvägledning och de studerande från Habo kommun får söka utbildningar på samma villkor som studerande från Jönköping. Ev. kan nya statliga medel tillkomma för att minska arbetslösheten i landet. Konsekvensbeskrivning besparing Med det resultat som verksamheten haft görs en neddragning med 100 tkr. Gymnasieskolan Habo kommun bedriver ingen egen gymnasieutbildning. Kommunen tecknade sommaren 2011 ett nytt samverkansavtal med Jönköping, där de flesta elever går, som sträcker sig fram till 2014-06-30. Om inte uppsägning sker från någon part förlängs avtalet med ett år i taget. Kostnaderna för gymnasieskolan är svårbudgeterade. Vid kontakt med Jönköpings ekonomiavdelning konstaterades att en ökning på 3 % inte är orimlig.

Kulturskolan Kulturskolan i Habo kommun utgör ett verksamhetsområde, som leds av en Kulturskolechef och bedriver sin verksamhet på Malmgårdsskolan och i de olika skolenheterna. Kulturskolan har de senaste åren närmat sig den reguljära skolan allt mer. Habo kommuns avgifter för att delta i kulturskolans aktiviteter är låga, men en viss höjning beslutades 2009. Lokalfrågan för Kulturskolan beskrivs nedan. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Möjligheter Vid olika kvalitetsmätningar kan man se att barnomsorg och skola i Habo kommun, genom åren, håller hög kvalitet. Detta gäller både kunskapsresultat och kostnadseffektivitet. Många barnfamiljer väljer att bosätta sig i Habo, vilket leder till en ökning av antalet barn i förskolor och skolor. Det finns ett stort behov av nya förskoleplatser. Skolinspektionen gjorde under våren 2013 en granskning av hela Habo kommuns barn- och utbildningsverksamhet. Överlag fick verksamheterna gott betyg, förutom Hagabodaskolan, där ett förändringsarbete pågår. Det är fortfarande relativt lätt att anställa kompetent och utbildad personal till de tjänster som uppstår i skolan. Habo kommun ligger högt i ranking vad det gäller utbildningsnivå på den pedagogiska personalen. Man kan också utläsa i Skolverkets redovisning om t.ex. personaltäthet inom förskola, fritidshem och skola att Habo kommun i de flesta verksamheterna ligger i fas med eller lite bättre än motsvarande kommuner. För att bättre klara svåra rekryteringsproblem i framtiden har barn- och utbildningsnämnden ett samarbete med Högskolan i Jönköping kring studenters praktik. Dessutom har ett likartat samarbete startat med Högskolan i Borås. Många stora reformer har under de senaste åren genomförts i svensk förskola och skola. I Habo kommun har bland annat Matematiklyftet och en läs och skrivsatsning genomförts. Ett antal förstelärare har anställts och det systematiska kvalitetsarbetet har förstärkts. Detta innebär goda förutsättningar för en ytterligare förbättring och utveckling av förskolan och skolan i kommunen. Hot Hotbilden berör främst de ekonomiska förutsättningarna. Totalt sett har Barn- och utbildningsnämnden ett mycket slimmad organisation, som snabbt blir sårbar om vissa nyckelpersoner eller personalgrupper inte finns tillgängliga eller minskar i antal. En kostnadsminskning på ca 6 500 tkr. innebär för barn- och utbildningsnämndens verksamheter en kvalitetsförsämring, som kommer att slå mot, förskoleklass, fritidshem och grundskola inom Habo kommun. Eftersom alla idag har rätt att välja förskola och skola var man vill, kan vi bara minska kostnaderna i kommunens egna verksamheter. Naturligtvis slår det också sedan mot andra anordnare, då vår lägre skolpeng kommer att slå igenom i vissa verksamheter.

Vi kan inte påverka kostnader i t.ex. särskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildning, då vi där inte har några egna verksamheter, och därmed måste betala den kostnad anordnaren begär. Vi kan heller inte påverka kostnader i förskolan, vad det gäller interkommunalt, då kommunerna i länet beslutat att ersätta enligt lägeskommunens kostnader. Detta motsvarar ca 22 % av totalbudgeten. Under de senaste åren har vi inom skola och förskola sett allt fler barn och elever, som lider av fysisk eller psykisk ohälsa och det är dessa som på olika sätt hamnar vid sidan om verksamheten och som i sin tur senare renderar andra stora kostnader för kommunen. I Folkhälsoenkät Ung 2013 kan vi till exempel se att Habo har den högsta andelen flickor i åk 9 som känner sig nere bland länets kommuner. Habo är också den kommun som har den lägsta andelen flickor i åk 9 som trivs bra med livet just nu. Inom flera andra områden utmärker sig Habo negativt. Resultaten i enkätsvaren skiljer sig mellan pojkar och flickor. I dagsläget har kommunen 4 ungdomar i skolåldern placerade på olika institutioner. 2 elever är placerade i speciella skolenheter för barn- och ungdomar med stora behov av stöd, främst utifrån ett psykiskt hälsoproblem. Varje sådan elev kostar verksamheten mellan 400-600 tkr per år och elev, totalt runt 3 000 tkr. per år. Om personaltätheten minskar ges sämre möjligheter till nya gruppdelningar och sämre möjligheter att se det enskilda barnet och dess förutsättningar. Det är svårt att på kort sikt kunna säga om resultaten kommer att försämras. Det förs i Sverige idag en stor diskussion om detta, där vissa forskare hävdar att t.ex. antal elever i en klass inte påverkar resultatet lika mycket som den enskilde lärarens kompetens. Vad vi däremot kan se är att antalet barn/elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar, till exempel ADHD, autism och Aspergers syndrom. Dessa barn kräver extra omsorg och stöd och ibland extra resurser för att de ska klara av skolan och dess krav. Den nytillsatta tjänsten som barnsamordnare är en bra förstärkning för att på ett bättre sätt ta tillvara alla kompetenser som finns runt barn i behov av särskilt stöd. Idag ställs ökade krav på digitala verktyg i skolan för att leva upp till skollagen, läroplanernas krav på innehåll i undervisningen, kunskapskraven i många ämnen och för att kunna administrera skolarbetet. Olika typer av digitala enheter (datorer, ipads, mobiltelefoner mm) behövs, tillsammans med en förbättrad infrastruktur och en ökad kompetens hos pedagoger och rektorer/förskolechefer. Barn- och utbildningsförvaltningen har lyft fram behovet av en satsning på att öka antalet digitala verktyg i förskolor och skolor. Ett förslag har lagts fram om en en till en-satsning riktad till samtliga lärare och elever i årskurs 1-9 och med ett antal lärplattor per avdelning i förskolan. Om inte en satsning på fler digitala verktyg i förskolan och skolan genomförs kommer inte eleverna att kunna nå alla kunskapskrav. För många barn och elever, framför allt de med särskilda behov, kan tillgång till digitala verktyg vara avgörande för att nå målen. Digitala verktyg ökar också engagemanget och motivationen för skolarbetet. Det har vi bland annat kunnat i resultaten från metoden Att skriva sig till läsning. Utan tillgång till digitala verktyg uppfyller inte heller kommunen skollagens krav på likvärdig utbildning och att det ska finnas utrustning för att uppnå syftet med utbildningen. Utan tillgång till moderna IT-verktyg kommer dessa inte heller att kunna bli en naturlig del av det pedagogiska arbetet och alla elever kommer inte att ges förutsättningar att utveckla en digital kompetens. Kan man då inte göra ytterligare kostnadsminskningar inom administration och förvaltning?

När vi jämför förvaltningens personaltäthet med motsvarande kommuner, har Habo kommun redan idag en slimmad organisation, samtidigt som verksamheterna växer. Förskolechefer och rektorer har idag fler anställda under sig än motsvarande kommuner. Vi ser också i arbetsmiljöenkäten för barn- och utbildningsförvaltningen att stressfaktorer är den fråga som får sämst resultat, med risk för psykisk och fysisk ohälsa. Lokalförsörjning Förskolan Behovet av lokaler till förskolan ökar ännu en gång. Efter avstämning av inflyttningen under året kan vi ännu en gång se att inflyttningen ökar och påverkar vår verksamhet mycket snabbt. Förvaltningen har idag startat processen med att hitta lämpliga lokaler främst till våren 2016. Under hösten 2014 kommer en akutförskola på Nygatan startas med maximalt 18 barn. Osäkerheten att beräkna platsbehov inom barnomsorg har ökat med en allt större frihet att välja omsorg för den enskilda familjen, samtidigt som nyinflyttningen och barnafödandet varierar kraftigt beroende på den allmänna konjunkturen. Svårigheten gäller inte den ekonomiska beräkningen då alla barn inom omsorg och skola är värd en viss omsorgs eller skolpeng, utan mer hur stor barnökningen kommer att bli och därmed behovet av lokaler Grundskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut om att årskurs sex ska gå kvar på sina ursprungsskolor och att Hagabodaskolan bara ska bli en årskurs 7-9 skola innebär att några skolor måste anpassas till detta. Fagerhults skola är från höstterminen 2013 helt anpassad och i stort totalrenoverad. Bränningeskolan och Kråkerydsskolan har anpassats under våren 2014. Alléskolan har byggts till för att klara tre parallellklasser, och var klar i augusti 2014. En tillbyggnad av Hagabodaskolan 2-6 är planerad. Hagabodaskolan 7-9 har utrymt stora delar av sina lokaler och flyttat in i tillfälliga moduler. Det är i skrivande stund omöjligt att uppskatta vilken omfattning den kommande renoveringen kommer att få och till vilken kostnad. Ytterligare underhåll och anpassning har att göra med kommunens planer på en ny Kulturskola tillsammans med träffpunkt Ankaret och hur elevutvecklingen kommer att bli. Kulturskola Kulturskolans behov av större och bättre anpassade lokaler till verksamheten är akut. Habo kommun bör under våren 2015 besluta om inriktning.

Investeringsbudget 2015 I investeringsbudget för 2015 har barn- och utbildningsnämnden i rambeslutet erhållit 10 000 tkr. Dessa investeringar skall täcka: 1. Inventarier Hagabodaskolan F-6, 3 500 tkr 2. Inventarier Hagabodaskolan 7-9, 6 500 tkr Detta innebär att investeringen till Hagabodaskolan 7-9 har halverats i rambeslutet. Kostnaderna för inredningen i en ombyggd skola är mycket svåra att beräkna eftersom man återanvänder en del av inventarierna men förvaltningen anser att en halvering är för optimistisk i dagsläget, då Hagabodaskolans inventarier är mycket slitna efter över 20 års användning

Barnomsorgsplatser avläst 14-08-18 Placerade barn inför hösten-14 Platser Placerade KÖ: KÖ: hösten-14 hösten - 14 jan-15 Bränninge Bäckgatan 36 36 2 Bränninge fsk 80 74 1 5 Solhöjdens fsk 80 80 1 7 Furusjö 27 27 1 Kyrkbyn 20 20 1 Kråkeryd Lagget 54 52 2 Fagerhult 36 32 Brandstorp 20 18 1 Slätten Slätten 80 76 2 Bagaregatan 80 80 2 8 Kärran 73 73 4 2 TOTALT KOMMUNALA 586 568 12 27 Annan kommun 39 Privata förskolor: 150 Priv. annan ped.oms 14 Dessutom står 13 barn i omplaceringskö.

Roger Johansson Barn- och utbildningschef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-06-18 Dnr Till barn- och utbildningsnämnden Sida 1 (1) Introduktion av nyanställd personal i Habo kommun Kommunal har inkommit med en skrivelse, där man anser att introduktionen av ny personal till förskolan brister. Man vill att det förutom introduktion av bemanningsenheten, ska ny personal få möjlighet till bredvidgång på arbetsplatsen och få handledning av personal, som fått utbildning i handledning och resurser för detta. Dessutom ska det finnas en skriftlig plan på vad som ska ingå i introduktionen på arbetsplatsen. Man anser att den befintliga personalen på förskolorna redan idag har ett enormt ansvar och att de får ta ett allt för stort ansvar, när ny personal kommer till arbetsplatsen. Förvaltningen förutsätter att denna skrivelse gäller vikarier som anställs i förskolorna på korttid. När det gäller fasta anställningar finns en introduktionsplan som förskolechef ansvarar för. För nyutbildade finns ett introduktionsår. Idag har barn- och utbildning introduktionsutbildning för nya vikarier vid två tillfällen per läsår då förskolechef/rektor träffar nya vikarier och ger dem en introduktion om verksamheterna. Dessutom träffar chefgruppen kontinuerligt bemanningsenheten och diskuterar t.ex. lämpligheten hos vissa vikarier. Men under en termin kan det bli en slags trial and errror metod. Ute på enheterna får resp. förskola ta hand om och introducera nya vikarier och det skapar naturligtvis ibland merarbete, som det inte finns särskilda resurser till. Skulle barn- och utbildningsnämnden ställa sig bakom denna skrivelse, krävs det ekonomiska resurser. Dessa är svåra att beräkna, då behovet av nya vikarier varierar mycket över tid. Bredvidgångsdagar kräver ytterligare resurser Skulle en utbildningsinsats ske, måste en stor del av personalen få gå en sådan utbildning, då vikarier kan dyka upp vid skilda tillfällen. För förvaltningen Roger Johansson Barn- och utbildningschef POSTADRESS Box 211 566 24 HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS www.habokommun.se TELEFON 036-442 80 00(vx) TELEFAX 036-442 80 71 E-POST bun@habokommun.se

Habo kommun 2014-08-12 Kråkeryds Förskoleområde Bilaga 2 Förskolechefens ansvar Organisation - BUN förvaltning, organisationsschema - Rektorsområdet presentation - Ledningsorganisation - Samverkansformer: Arbetsgrupper Introduktion av nyanställda Lönesättning - lönesamtal, medarbetarsamtal, arbetslagssamtal - löneavdelning, löneutbetalningar, löneassistent - Kontoblankett för löneinsättning - Självservice, frånvaro, sjukanmälan, mertid m.m. Arbetstid - godkänt schema - schemaändringar - uppföljning av arbetstid Kvalitetsarbete - pedagogiskt bokslut - verksamhetsplan - likabehandlingsplan IKT - intranet, säkerhetspolicy nätverk/användare - anmälan till IT + genomgång av bilaga 4 säkerhetsinstruktion Systematiskt arbetsmiljöarbete arbetsmiljöplan egenkontroll olycksfallsförsäkring tillbud och olycksfallsrapportering brand och krispärm Övrigt utdrag ur belastningsregistret anmälan om bisysslor rekvisition av passerkort hos TK, ev. nycklar genomgång av tystnadsplikt och sekretesspåskift friskvårdserbjudande telefonlista 1

Introduktion av nyanställda Bilaga 2 Arbetslagsledarens ansvar Organisation lokaler, personal, arbetsrutiner, toaletter, förråd postfack m.m. förskolans kvalitetsarbete, verksamhetsplan, prioriterade mål personalschema, flytande tid, sjukanmälan ansvarsområden Information intranät, e-post, kvalitetshandbok m.m. planeringar, och konferenser och UFA-dagar regelverket för förskolan vara behjälplig vid inloggning första gången visa självservice. visa informationsplatser på förskolan krispärm Vikarier time care pool, policy om vikarieanskaffning information om riktlinjer Säkerhet utrymningsplan, brandsläckare, brandfilt m.m. Visa branduppsamlingsplats och pärm. se till att anhöriguppgifter skrivs in i självservice. Arbetslagets ansvar informera om det vardagliga arbetet i barngruppen och aktivt ta ansvar för den praktiska introduktionen på arbetsplatsen och i arbetslaget, barnjournaler, anhöriglister vara ett stöd i det fortlöpande arbetet informera om ev. verksamhetsbrytande aktiviteter och vad dessa innebär. visa olika pärmar, inskolning, dokumentation, utvecklingssamtal, handlingsplaner ev. olika kassor i huset Personalavdelningens ansvar Informera om förmåner som anställd Pension Försäkringar Information om Habo kommun Fackliga organisationer Företagshälsovård 2

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2014-08-06 BU14/59 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Förslag till policy för tätortsnära skog i Habo Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom barn- och utbildningsförvaltningens yttrande över Remiss- Förslag till policy för tätortsnära skog i Habo (KS11/131). Ärendebeskrivning Tekniska kontoret har på kommunstyrelsens uppdrag tagit fram en policy för tätortsnära skog i Habo kommun. I policyn beskrivs vilken särskild hänsyn skogsägare ska ta vid skötseln av tätortsnära skog. Barn- och utbildningsförvaltningen har i sitt yttrande valt att fokusera på de delar som särskilt berör barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till det övergripande målet att alla skolor i tätorten ska ha tillgång till skog i närområdet för sin pedagogiska verksamhet, men anser att målet även bör omfatta alla förskolor. Förvaltningen ställer sig bakom de föreslagna allmänna reglerna för skogsbruk i tätortsnära skog, som bland annat överensstämmer med delmål 11 i Miljöprogram för Habo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Tekniska förvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen 19 036-442 80 40 036-442 81 60 katarina.stahlkrantz@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se

Policy Tätortsnära skogar i Habo kommun Allmänna regler för tätortsnära skogsbruk i Habo kommun Antagen den xx månad år, xx

Innehåll Definitioner... 2 Inledning... 3 Övergripande mål för tätortsnära skog i Habo... 4 Kommunikation om tätortsnära skogen... 4 Rådighet över skogar... 4 Allmänna regler för skogsbruk i tätortsnära skog... 5 Extra hänsyn vid avverkning... 6 Sida 1 av 6

Definitioner Allmän plats: Områden som i detaljplan är utlagda som natur- eller parkmark. Bostadsnära skog: En smal zon av skog inom 300 m från bostadskvarter. Friluftsskogar: Ligger ofta i anslutning till närskogar. Allmänt nyttjade skogsområden för friluftsliv och rekreation. Exempelvis områden med: hög tillgänglighet, stignät, spår och leder, uppehållsplatser och friluftsanordningar, besöksattraktioner och utflyktsmål, attraktiva landskap med specifika natur- och kulturmiljöer, ovanliga eller särskilt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Allmänt kända, utpekade och populära friluftsområden med stor potential att utveckla höga värden för friluftsliv och rekreation. Högt bevarandevärde: Högt värde för rekreation, och höga natur- och kulturvärden. Skogar med god tillgänglighet, närhet, skoglig kvalitet, storlek och naturvärde (flora och fauna, bäroch svamptillgång). Höga sociala värden: Viktigt för människors livsmiljö, rekreation, folkhälsa och friluftsliv samt lokal och regional utveckling. Här; Friluftsskogar, närskogar, stiger och leder och uppehållsplatser. Naturreservat: Markområde som är juridiskt skyddat genom miljöbalken. Närskogar: Den för människor närmsta, mest tillgängliga och nyttjade skogen. Närskogar ligger exempelvis i anslutning till skolor, förskolor och vårdinstitutioner, friluftsanläggningar och turistattraktioner, tätorter, småorter och fritidshusområden. Lokala förutsättningar bestämmer närskogens geografiska utsträckning. Det varierar hur långt in i större skogar närskogar sträcker sig men två-trehundra meter in i skogen kan användas som riktmärke. Produktionsskog: Skog på längre avstånd från bebyggelse. Rekreationsskog: En bredare zon närmast tätorter och anläggningar där särskild hänsyn tas till rekreation och friluftsliv. Stigar och leder: Med stigar och leder menas här alla typer av rörelsestråk som används för friluftsliv och rekreation, exempelvis skogsstigar, gång- och cykelvägar, motions- och skidspår, vandringsleder, kanotleder, skoterleder. Timmerställningar: Ett ganska glest bestånd bestående av stora träd av god kvalitet som används som fröträd. Tätortsnära skog: Tätortsnära skogar i Habo är de skogar som finns inom ca 2 km från tätortsbebyggelsen. Uppehållsplatser: Platser där människor brukar vistas eller stanna till på som finns i eller i anslutning till skog, exempelvis: utsiktsplatser, rastplatser, grillplatser, badplatser, lekmiljöer. Uppehållsplatser finns i all skog och utgör viktiga komponenter i närskogar och friluftsskogar. Sida 2 av 6