samhällsskydd och beredskap 1 (17) Rapport En utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 Myndigheter som har deltagit i utvecklingsarbetet är: Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Kalmar, Halland och Uppsala, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riskpolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
samhällsskydd och beredskap 2 (17) Förord Den inventering av utbildningsbehovet inom kärnenergiberedskapen som Räddningsverket genomförde 2008 1 tillsammans med länsstyrelserna i länen med kärnkraft har delvis legat till grund för arbetet. Inventeringen visade att de flesta kurser inom kärnenergiområdet har, sedan 2004 ställts in, på grund av för få deltagare och ekonomiska oklarheter. Den kärntekniska olyckans komplexitet ställer stora krav på samverkan och kräver en gemensam utbildningsstrategi med övergripande struktur för att uppnå en god förmåga. Arbetets resultat ska skapa ett utbildningssystem som är generellt och som underlättar den fortsatta utvecklingen för de fem återstående nödsituationerna som finns i inriktningen för Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 2. Att arbeta systematiskt och med en generell utbildningsmodell underlättar kontinuiteten i utbildnings- och övningscyklerna för samtliga berörda aktörer. Samordningen kommer att leda till en mer samstämmig utbildningsstrategi. MSB har samordningsansvar enligt förordning (2006: 942), (2008: 1002) och i enlighet med den ska MSB stödja och underlätta utbildningsinsatser. Deltagande myndigheter har enats om att samla relevanta utbildningar inom det kärntekniska området i en överskådlig struktur baserad på områden och nivåer. Det fortsatta arbetet för de återstående nödsituationerna kommer att påbörjas efter att de presenterade utbildningsmodulerna har startats. Hänsyn har tagits till den lagstiftning som berör kärnteknisk olycka och de förändringar som har genomförts de senaste åren för att kompetens och förmåga ska harmoniera med regeringens ambitioner för utbildningssystemet. Utbildningsstrategin rapporteras 2010 och övningsstrategin som också finns i handlingsplanen kommer att rapporteras enligt plan 2011. Arbetet med de projekten utbildnings- och övningsstrategi har skett parallellt då de är beroende av varandra.
samhällsskydd och beredskap 3 (17) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Avgränsningar... 5 3. Utbildningsstrategi... 6 3.1 Mål...6 3.2 Ny utbildningsstruktur...6 3.3 Genomförande...8 3.3.1 Hur ska arbetet bedrivas... 10 3.3.2 Utvärdering... 10
samhällsskydd och beredskap 4 (17) 1. Inledning Enligt beslut 2005 i Räddningsverkets delegation 1 för beredskap mot kärnenergiolyckor skulle en arbetsgrupp ta fram ett inriktningsdokument för Sveriges kärnenergiberedskap. Delegationen som även var styrgrupp beslutade vid första redovisningen i oktober 2007 att projektet skulle behandla beredskapen för både nukleära och radiologiska nödsituationer. Syftet var att ge regering, riksdag och myndigheter ett faktaunderlag för sina övergripande ställningstaganden om vilka målen och medlen ska vara för den svenska beredskapen. Myndigheterna skulle ta fram underlag för en gemensam grund för arbetet med beredskapen, för beslut om forsknings-, utvecklings och utbildningsinsatser, ökade möjligheter till samverkan vid övningar och erfarenhetsåterföring samt samverka kring relevanta miljömål. Till delegationen knöts arbetsgruppen som skulle arbeta fram åtgärdsförslag med tidsram för förbättringar alternativt framtagande av nytt beredskapssystem. Resultatet blev rapporten - Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 (2008) som omfattar sex nödsituationer. Resultatet visade att en bristanalys behövde genomföras för att identifiera de brister som fanns. Bristanalysen genomfördes enligt McKinseys 7S modell. Samtidigt genomförde Riksrevisionen en granskning (RiR 2007:4 ). Som ett resultat av dessa arbeten tillsammans med resultat från genomförda sektorsövningar och berörda myndigheters erfarenheter formulerades de identifierade behoven i en handlingsplan. Handlingsplanens projekt syftar till att förbättra den svenska beredskapsförmågan ur ett myndighetsgemensamt perspektiv. Bristanalysen visade att det var nödvändigt att samla och ta ett helhetsgrepp om t.ex. utbildningsbehoven inom radiologiska och nukleära frågor. Projektets arbete har fokuserat på målet Samordna utbildningsinsatser mellan myndigheterna för en högre förmåga inom beredskapen. Här beskrivs den del av utbildningsstrategin som omfattar kärnteknisk händelse från den akuta fasen till de långsiktiga åtgärderna. Strategin kommer att kompletteras med de fem övriga radiologiska och nukleära händelserna från inriktningsdokumentet när modulerna finns tillgängliga. 1 : Delegationen bestod av sakkunniga från Strålskyddsinstitutet, Kärnkraftinspektionen, Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Kärnkraftkommunernas samarbetsorganisation, Forsmarks Kraftgrupp, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt Räddningsverket, vilka har utarbetat rapporten.
samhällsskydd och beredskap 5 (17) Strategin innehåller områden och nivåer som har identifierats och definierats utifrån dagens behov. Det nya utbildningssystemet är flexibelt och ska underlätta och inspirera beredskapsorganisationens personal att delta. De moduler som är strikt riktade mot kärnteknisk händelse ska finansieras med de särskilda avgifter som staten erhåller från den kärntekniska industrin. 2. Avgränsningar De avgränsningar som har gjorts är: I. mot den akademiska kunskapsnivån II. mot den specifika expertnivån som t.ex. Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket m.fl. tillhandahåller.
samhällsskydd och beredskap 6 (17) 3. Utbildningsstrategi 3.1 Mål Samordna utbildningsinsatser mellan myndigheterna för en högre förmåga i den svenska beredskapen 3.2 Ny utbildningsstruktur Resultatet av utredningen Utbildning inom kärnenergiberedskapen 2009-2011 som visade att de flesta utbildningar ställts in, på grund av för få deltagare har legat till grund för utmaningen att tänka nytt. Det moderna samhällets sårbarhet ställer höga krav på beredskapen och dess förmåga. Att öka förmågan i beredskapen och definiera en acceptabel nivå som motsvarar behoven har krävt en samsyn i frågan. Gemensamt har en grundoch fortsättningsnivå fastställts som har vägts mot annan befintlig utbildning. Det gemensamma arbetet har resulterat i en renodling av tidigare utbildningar genom att bryta ut de ämnesområden som strikt berör det kärntekniska området. Målgrupper och kunskapsområden har identifierats och utbildningsbehov definierats.(se bilaga 1) Den nya strukturen bygger på områdesmoduler som ska vara oberoende och flexibla. Genom att få förståelse baserat på fakta ska nyckelkompetensernas ansvar växa för ett hållbart samhälle där varje myndighet definierar krav och nivå för baskunskapen eftersom den förändras över tid. Vårt uppdrag omfattar att tillhandahålla kunskaper som följer med i tiden, skapa förståelse för vad som sker i omvärlden och vad som påverkar beredskapens förmåga. Att det är viktigt att kunna sovra, kritiskt granska och värdera den informationsmängd som finns tillgänglig vid en händelse är alla myndigheter överens om. Varje berörd aktörs nyckelkompetenser som behöver utbildas inom kärnenergiområdet kan gå de olika nivåerna men varje nivås kunskaper är krav för att kunna gå vidare. Praktiska moment De praktiska utbildningsmomenten kopplas till modulernas nivåer och de framtagna nödsituationerna. De praktiska momenten kommer att utvecklas i samverkan med berörda myndigheter.
samhällsskydd och beredskap 7 (17) Bild 1. Övergripande bild av utbildningsmoduler inom kärnenergi. Utbildningarna har delats in i olika nivåer där varje nivå kan genomföras var för sig förutsatt att deltagaren har kunskaper motsvarande de tidigare nivåerna inom kärnenergiberedskap. Det kommer att krävas baskunskaper som respektive myndighet eller organisation anser relevanta för utpekade arbetsuppgifter. Baskunskaper Med baskunskaper för nyckelkompetenser menas här grundläggande kunskaper/färdigheter som individen behöver i sin fortsatta kunskapsutveckling för sin arbetsuppgift inom kärnenergiområdet. Det måste bli ett ansvar för varje enskild myndighet/organisation att tillgodose det. Utbildningsnivå 1 Modulerna består av olika delmoment såsom joniserande strålning (J1), larm och samverkan samt regelverket som styr den svenska beredskapen vid kärnteknisk händelse. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 1 krävs den baskunskap som myndigheten eller organisationen bedömer lämplig. Det fullständiga innehållet i utbildningsnivå 1 beskrivs i bilaga 2.
samhällsskydd och beredskap 8 (17) Utbildningsnivå 2 Modulen är en fortsättning på t.ex. J1 som kommer att ge fördjupade kunskaper inom t.ex. joniserande strålning (J2). För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 2 behövs baskunskap som myndigheten bedömer lämplig samt de kunskaper som har delgetts i utbildningsnivå 1. Det fullständiga innehållet i utbildningsnivå 2 beskrivs i bilaga 2. Utbildningsnivå 3 Modulen är en fortsättning som kommer att ge fördjupade kunskaper inom indikering (In2) och sanering (S2) vid en kärnteknisk olycka i enlighet med bild 1. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen på nivå 3 behövs baskunskap som myndigheten bedömer lämplig samt de kunskaper som har delgetts i utbildningsnivåerna 1 och 2. Praktisk RN kunskap. Den teoretiska kunskapen måste kompletteras med och kopplas till praktisk färdighet för insatser vid kärnteknisk händelse för att uppnå den förbättrade förmågan som efterfrågas för den svenska beredskapen. För att uppnå en gemensam bas för praktisk färdighet behöver en bred och fungerande samverkan mellan berörda aktörer utvecklas från lokal till nationell nivå. Myndigheternas expertutbildningar Flertalet myndigheter har expertutbildning inom sektorsansvaret vilket inte har behandlats men beaktats. 3.3 Genomförande Nytt projekt Den fortsatta utvecklingen av den nya utbildningsstrukturen kommer att tas om hand i ett nytt tidsbestämt projekt som delas in i flera steg. Steg ett ska säkerställa att kursplaner tas fram, målgrupperna definieras tydligare för varje utbildningsmodul och kvalitetssäkras.. I steg två ska utbildning inom modulerna påbörjas hos alla berörda aktörer. Efter steg två kommer ett utvärderingsprojekt att genomföras och rapporteras. Projektet beräknas ta ca 2 år och projektet har lagts till i handlingsplanen för 2011, med utvärdering och rapportering 2012.
samhällsskydd och beredskap 9 (17) Planering för utbildningscykler Inför myndigheternas verksamhetsplanering (VP), ska ett planeringsmöte ske varje år i maj, för att säkerställa vilken eller vilka utbildningsmoduler som är mest prioriterade kommande år för berörda aktörer. För berörda aktörer menas här att samverkan och samordning måste ske från lokal till nationell nivå innan planeringsmötet. Planeringen omfattar också erfarenhetsåterföring från genomförda utbildningar och övningar hos berörda myndigheter i enlighet med bild 2. Planeringscykeln kommer från och med 2011 också att omfatta övningsstrategin. Bild 2 Ingångsvärde och planeringsrutin för utbildning samt relation mellan utbildnings- och övningscykel. Observera att strukturen ska täcka alla nödsituationer från inriktningen. Ingångsvärden och fortsatt utveckling Ingångsvärden till utbildningscykeln är inriktningar med tillhörande handlingsplaner som utgör styrdokument för den svenska beredskapen vid radiologiska och nukleära händelser. Metodutveckling kan komma att krävas utifrån utvärderingsresultat eller nya behov som uppstår hos myndigheterna. Utbildningarnas struktur och innehåll ska kopplas till efterföljande funktionsövningar (funktion= träna eller öva förmåga hos en avgränsad verksamhet att kunna användas för sitt ändamål) eller andra mindre övningar
samhällsskydd och beredskap 10 (17) som utvärderas. Resultatet återkopplas för eventuell utveckling av befintlig utbildning. Varje utbildningsmodul bör finnas under en treårsperiod för att kunna övas i en sektorsövning (de ingående funktioner som man vill pröva sammantaget) och omfattas av den återkoppling som sker. De resultat som återkopplingen ger ska ligga till grund för utveckling av utbildningen. 3.3.1 Hur ska arbetet bedrivas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandhåller övergripande samordnare precis som för samtliga projekt som bedrivs i handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära händelser. Arbetet ska bedrivas i projektform med avrapportering till MSBs samordnare. Den första delen i utbildningsstrategin startar november 2010 avslutas den 1 september 2012. 3.3.2 Utvärdering Utvärderingsmomenten för delprojektet har tre delar: 1. Utvärdering av handlingsplanens utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse kommer att utvärderas med hjälp av en webbenkät. 2. Utvärdering av kursplanernas framtagande ska ingå i projektplanen. 3. Utvärdering av utbildningsmodulernas genomförande.
samhällsskydd och beredskap 11 (17) Deltagarförteckning Projektgrupp Anders Landsgren Carl Danielsson Therese Frisell Erik Richardsen Kjell-Arne Jonson Karl Barrljung Niclas Karlsson Hans Källström Mats Ardbreck Per Postgård Susanna Ekströmer Lövgren Peter Nyström, Ylva Ehrlin Åsa Ljungquist Charlotta Källerfeldt Jordbruksverket Jordbruksverket Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Uppsala MSB MSB MSB MSB MSB Riskpolisstyrelsen Socialstyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten. Referenser: 1. Utbildning inom kärnenergiberedskapen 2009-2011, Rapport 2008-12- 09, dnr 539-8892-2008 2. Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015, ISBN 978-91-7253-397-4 3. Riksrevisionen granskning av Beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4) 4. Handlingsplanen - den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära händelser 2015. Dnr2009-14883 5. Hot och riskvärdering (scenario) Dnr 2010-5156 Bilaga 1 Grov struktur över målgrupper och utbildningsnivåer. Bifogas separat.
samhällsskydd och beredskap 12 (17) Bilaga 2 Aktuella utbildningsområden, specificerade i detalj per modul och nivå. Joniserande strålning (J1) (utbildningsnivå 1) Deltagaren får en grundläggande förståelse för strålningens egenskaper och hur den påverkar människor och djur. Kursen kommer också belysa hur ett kärnkraftverk fungerar, vilka strålkällor som används i samhället samt en diskussion kring vilka olyckor som kan hända i samhället. Kursen delas upp i fyra områden enligt: 1. Strålskydd - Strålslag (Vilken typ av joniserande strålning som man kan råka utför) - Biologiska effekter på människa, djur och miljö pga. joniserande strålning - Risker - Skillnaden/förståelse för Dos och Dosrat - Skydd (Hur skyddar man sig mot de olika strålslagen.) 2. Kärnkraftverk - Konstruktion - Drift - Säkerhet - Affärslogik och politik (elmarknadens aktörer och den politiska förankringen) 3. Strålkällor - Industriell användning av strålkällor - Strålkällor inom sjukvården - Övrig användning av strålkällor 4. Möjliga olyckor - Kärnkraftverk ( Larm, nivåer mm) - Nivåvakter - Kända olyckor i världen. Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet
samhällsskydd och beredskap 13 (17) Joniserande strålning (J2) (utbildningsnivå 2) Deltagaren skall få en fördjupad kunskap inom området. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i J1. Deltagaren kommer att få en fördjupad kunskap inom området med inslag av studiebesök. Kursen delas upp i tre områden: 1. Strålskydd - Fortsättning för biologiska effekter på människa, djur och miljö pga. joniserande strålning. - Risker - Gränsvärden - Olika nuklider och hur de påverkar dosberäkningarna. - Varför och hur dosberäkningar genomförs 2. Kärnkraftverk - Studiebesök på något av Sveriges kärnkraftverk eller mellanlagring - Affärsverksamhet som hanterar radioaktiva preparat - Den internationella aspekten på kärnkraft - Tillverkning och transport av bränslestavar 3. Olyckor - System för att hantera störningar - Kända olyckor och vad som gått fel under dessa tillfällen samt konsekvenserna för människa, djur och miljö Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftverk Indikering (In1) (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för indikeringsmetodik, samhällets resurser, mätinstrument, rapporteringssystem och tekniska hjälpmedel. Deltagaren kommer också få en inblick i vilka roller och ansvar de olika myndigheterna har inom indikeringsorganisationen. Kursen delas upp i sex områden: 1. Allmän kunskap om indikering - Syftet med indikering - Myndigheternas roller inom indikeringen - Myndigheternas ansvar för indikering - Övergripande om prognos/analysinstrument 2. Metoder - Hur indikerar man radioaktivitet i. Luftprovtagning ii. Markprover mm
samhällsskydd och beredskap 14 (17) 3. Mätinstrument - SRV 2000 - RNI 10 s - Intensimeter 28 - mm 4. Samhällets resurser - SSM - Tullverket - KBV - Polisen - Räddningstjänst - Sjukvård - FM - SMHI - MSB 5. Rapportering - Från mätplats till beslutsunderlag 6. Hjälpmedel - Strategiska verktyg Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftsverk, SoS, Tullverket, KBV, länsstyrelsen. Indikering (In2) (utbildningsnivå 3) Deltagaren får en fördjupad kunskap inom området. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i In1. Kursen delas upp i fem områden, varav ett är en träning med mätinstrument: 1. Metoder - Provtagningsmetoder - Analysmetoder 2. Hjälpmedel - Tolka information från RADGIS - Analysera information från RADGIS 3. Mätinstrument - Fältförsöksträning med olika instrument 4. Dosimetri - Dosimetrar 5. Organisation och samverkan mellan olika myndigheter såsom - SSM och SSMs nationella organisation för expertstöd vid radiologiska eller nukleära nödsituationer - Länsstyrelsens indikeringsorganisation - Kärnkraftverkens gemensamma beredskapsstyrka (KGB) - Indikeringsstrategi (laboratorier m.m.) Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Kärnkraftverk, länsstyrelse
samhällsskydd och beredskap 15 (17) Sanering (S1) (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för saneringsmetodik, roller och ansvar. Deltagaren kommer att få grundläggande kunskap i personal, person- och miljösanering. Utbildningen delas upp i två områden: 1. Allmän kunskap - Syfte med saneringen - Myndigheternas roller vid sanering - Myndigheternas ansvar vid sanering - NESA 2. Metoder - Mark- och miljösanering (bla saneringshandboken) - Beslutsunderlag för person och personalsanering - Personsanering av skadade/evakuerade (rutiner under utveckling) - Personal sanering (rutiner under utveckling) - Utrustning Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Jordbruksverket, SoS, RPS Sanering (S2) (utbildningsnivå 3) Deltagaren får en fördjupad kunskap inom sanering av utrustning och miljö. För att kunna tillgodogöra sig denna fördjupade kunskap så bör deltagaren ha motsvarande kunskap som ges i S1. Kursen delas upp i fyra områden, varav ett är praktiskt moment: 1. Samhällets resurser - Lokalt - Regionalt - Nationellt - Internationellt När det gäller personal, materiel samt kompetens 2. Beslutsstöd - Beräkningar av kostnader vid sanering - Beslutstöd för materielsanering eller deponi 3. Ekonomiska konsekvenser - Direkta - Långsiktiga såsom t.ex. bortfall av vital produktion - Försäkringar - Egendom och kulturvärden 4. Praktik - Person- och/eller miljösanering. Det kan genomföras som en laboration.
samhällsskydd och beredskap 16 (17) Utbildningsinstans: MSB, SSM, Universitet, Jordbruksverket, SoS, RPS Larm, samverkansplattform, kommunikation, lägesuppfattning och regelverk (utbildningsnivå 1) Deltagaren kommer att ges en grundläggande förståelse för hur larmet kommer att nå myndigheter och allmänhet. Hur samverkan mellan olika myndigheter går till. Vad en lägesuppfattning är och vad lagstiftningen säger. Kursen är indelad i fyra områden som belyser: 1. Planläggning och planverk - LSO - Allmänna rådet för sanering - Geografiskt områdesansvar - Strålskyddsslagen och SSM:s föreskrifter - Arbetarskydd 2. Samverkan och samordning mellan myndigheter - Larm och Samverkansplattformen - Kommunikation och lägesuppfattning - WIS - NKP (nationell kommunikationsplan) - Roller och ansvar Utbildningsinstans: MSB, SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SoS, RPS Kommunikation och information (utbildningsnivå 1) Deltagaren kommer att ges en grundläggande utbildning i informations- och kommunikationshantering vid kärnteknisk olycka. Kursen delas upp i tre områden: 1. Omvärldsbevakning - Roller och ansvar 2. Verktyg och medel - SVT - Krisinformation.se - WEBB 3. Förberedande arbete - FAQ - Call Center - Media hantering - WIS Utbildningsinstans: MSB, journalister, journalisthögskolan
samhällsskydd och beredskap 17 (17) Informatörsmodul 1 (utbildningsnivå 2) Deltagaren kommer att ges en fördjupad utbildning för information och kommunikation vid kärnteknisk olycka. Kursen delas upp i tre områden: 1. Omvärldsbevakning internationell, nationell, regional och lokal nivå - Metoder - Struktur 2. Förberedande arbete - Pressrelease - Nätverk mellan kommunikatörer 3. Utvecklingen av informatörssamverkan - Temabaserat med praktiska övningar Utbildningsinstans: MSB, journalister, journalisthögskolan