SVENSKA :_. KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 63103 ESKILSTUNA 2011-06-09 2010/228 YTTRANDE Eldnr 7334-08-100033 Kommentarer till inkomna remissvar med anledning av ansökan om förlängd nätkoncession för 220 kv kraftledning Gardikfors norska gränsen i Västerbottens län (8100 F, M) Bakgrund Svenska Kraftnät har ansökt om förlängd nätkoncession för 220 kv ledningen mellan Gardikfors och norska gränsen. Energimarknadsinspektionen har anmodat Svenska Kraftnät att yttra sig över inkomna skrivelser. Svenska Kraftnäts kommentarer 2.1 Strömlast Strömlastnivaerna, och därmed magnetfältsnivåerna, kan skilja sig mycket från dag till dag och mellan olika årstider. Strömlasten nattetid är oftast lägre än dagtid, vilket ger skillnad på uppmätta punktvärden. Det gör det svårt att genom enstaka mätningar bedöma årsmedelvärdet för magnetfälten. En kortvarig mätning ger inte en heltäckande bild. För att göra en bedömning av framtida strömlast för de aktuella ledningarna har vi utgått från tidigare uppmätta årsmedelströmlastvärden, och till det beaktat bedömd framtida belastning och förändringar i elnätet. Nya anslutningar, elproduktion och SVENSKA KRAFTNÄT BOX 1200 172 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1 WWW.SVK.SE REGISTRATORBSVK.SE TEL 08 475 80 00 FAX 08 475 89 50 1/7
konsumtionsmönster förändras emellertid kontinuerligt. Svenska Kraftnät kan alltså inte garantera dessa nivåer under en hel koncessionstid på 40 år. En uppdaterad bedömning av framtida strömlaster ger vid normalbelastning värden enligt tabell nedan. Nivåerna förväntas inte, med den vetskap som finns om elnätet i övrigt, ändras i förhållande till dem som varit de senaste sex åren. Magnetfältsvärdena åtföljer strömlastvärdena. En redovisning av förväntade framtida värden redovisas i avsnitt "Magnetfält" nedan. Prognos strömlast Gardikfors - norska gränsen Ledning Strömlast enligt MKB Uppmätt strömlast (Ampere, A) 2005-2010 samt prognos framåt (A) AL7s2 (Gardikfors-Ajaure) 300 350 AL7 s3 (Ajaure - avgrening Gejmån) 255 301 AL7 s9 (avgrening Gejmån) Ej angivet 258 AL7 s4 (avgrening Gejmån - norska gränsen) 230 104 2.2 Magnetiska fält Forskningsläget ger inte stöd för att fastställa gränsvärden för exponering för magnetiska fält. I stället tillämpar Svenska Kraftnät "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält" som Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, dåvarande Strålskyddsinstitutet och Arbetsmiljöverket gemensamt har formulerat. Denna försiktighetsprincip har sedan stadfästs i Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy, som säger att verket ska vidta åtgärder om människor varaktigt exponeras för magnetfält från kraftledningar som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är då också att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Det förekommer stora naturliga variationer i magnetfältsnivåerna i miljöer som inte ligger i närheten av kraftledningar. Därför har Svenska Kraftnät satt som ett praktiskt riktmärke att magnetfält över 4,0 ^T i genomsnittligt årsmedelvärde bör anses utgöra en väsentlig avvikelse från det normala. När verket projekterar helt nya ledningar har vi valt att höja ambitionsnivån ytterligare. Då eftersträvar vi en dragning av kraftledningarna som säkerställer att magnetfälten inte överstiger 0,4 nt där människor bor eller vistas varaktigt. Det finns tre anledningar till att Svenska Kraftnät har valt att tillämpa denna högre ambitionsnivå för nya kraftledningar. Den första är att vi därmed ökar marginalerna 2/7
för nya forskningsrön, som kan komma att bidra till ökad kunskap om risker. Den andra är att vi av erfarenhet vet att det över decennier ofrånkomligen sker ny exploatering efter ledningarna. Den tredje är att det vid nybyggnad av kraftledningar oftast är förenat med i sammanhanget marginella merkostnader att sänka magnetfältsnivån till 0,4 HT. Den omständigheten att Svenska Kraftnät har valt att lägga ribban på en mycket hög nivå vid nybyggnad av kraftledningar kan emellertid inte tas till intalet för att nu drastiskt skärpa kraven för redan befintliga ledningar. Att i praktiken sätta ett gränsvärde på 0,4 ut i alla koncessionsärenden saknar inte bara stöd i forskningen och i miljöbalkens försiktighetsprincip, utan skulle också medföra oöverskådliga konsekvenser för svensk elförsörjning, bland annat i form av kostnader för ombyggnation och avbrottshantering samt nya markintrång. 1 genomsnitt kostar en flytt eller ombyggnad av en ledning vid ett ställe (tre stolpar, flytt 70-130 meter) ca sex miljoner kronor. En ombyggnad av ledningen vid den fastighet där magnetfältet överstiger 0,4 it skulle - förutsatt att detta är möjligt med hänsyn till bland annat markåtkomst - alltså uppgå till ungefär den summan. Om detta extrapoleras till att gälla hela stamnätet - där det torde finnas i storleksordningen 2 800 bostäder med magnetfältsnivåer över 0,4 ut - skulle kostnaden uppgå till 17 miljarder kronor. Det är för Svenska Kraftnät uppenbart hur det över tid har skett en påtaglig glidning i de krav som framförs i våra koncessionsärenden. Allt fler remissinstanser har numera önskemål om helt egna gränsvärden för magnetfält. Svenska Kraftnät vill därför påminna om gällande rättsläge. Miljödomstolen i Växjö (mål nr M 87-01) ansåg att det inte är rimligt att acceptera en förskola 25 meter från en 130 kv ledning som vid normalbelastning ger upphov till magnetfältsnivåer på 0,7-0,8 nt men uttalade samtidigt att det inte fanns skäl att begränsa magnetfältsnivån i det aktuella fallet. Domstolen gjorde inte några närmare uttalanden om lämpliga gränsvärden, varken för bostäder eller i övrigt. Miljööverdomstolen beslutade den 17 januari 2003 att inte meddela prövningstillstånd, varför domen stod fast. Den ger inte något stöd för att sätta ett gränsvärde på t.ex. 0,7 it, eller för den delen 0,4 (it. De framtida magnetfältsvärdena bedöms med hänsyn till den uppdaterade prognosen för strömlast öka med på sin höjd någon tiondel. Längs någon del av sträckan minskar magnetfälten. Inget bostadshus längs ledningssträckan bedöms få årsmedelvärden som överstiger 4,0 ut. Årsmedelvärdena ligger mellan < 0,1 nt och upp till 0,5 it. 3/7
Det är årsmedelvärden av strömlaster som bör vara det som tas i beaktning i beräkningen av magnetiska fält, eftersom det är dess långtidseffelcter som kommer ifråga för bedömning. Det finns gränsvärden uppsatta för akut/momentanvärden för sådana lågfrekventa fält som kraftledningar ger upphov till och de är betydligt högre än vad som någonsin uppstår i närheten av dessa anläggningar. Gränsvärdet för exponering av allmänheten är 100 rit och inte ens vid extrema belastningar kommer magnetfältet längs denna ledning, eller till och med rakt under den, att vara i närheten av den nivån. Svenska Kraftnät sammanfattande bedömning är att verket uppfyller sin magnetfältspolicy, tar erforderligt ansvar för att skydda människors hälsa och uppfyller kraven i 2 kap. 2 miljöbalken. 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om förlängning av koncession Naturvårdsverket påpekar att ansökningshandlingarna, i de fall en verksamhet kan medföra störning av betydelse i annan fördragsslutande stat (Miljöskyddskonventionen 1974:268), så snart som möjligt av prövningsmyndigheten ska sändas till bevakningsmyndighet i den andra staten, i det här fallet Miljödepartementet i Norge. Detta anser Svenska Kraftnät är en fråga för Energimarknadsinspektionen. På grund av att ärendet dragit ut på tiden har det naturligen skett förändringar i elnätet, jämfört med läget då MKB skrevs. Till exempel genomfördes den då planerade förnyelsen av systemtransformatorn i Grundfors under 2002. Förnyelsen skedde på grund av att den gamla var för liten och ofta medförde begränsningar. De förändringar i strömlast som förnyelsen och andra förändringar i elnätet innebär redovisas i avsnittet "Strömlast" ovan. Det noteras att Miljömål nr 16, Ett rikt växt- och djurliv, saknas i MKB. Det beror på att MKB reviderades senast i april 2005 men målet antogs inte förrän i november 2005. En komplettering redovisas dock här: Målet är att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Svenska Kraftnäts bedömning: En kraftledningsgata leder ofta till ökad biologisk mångfald både i skogsmiljö och i odlingslandskapet. Svenska Kraftnät arbetar med att anpassa skötseln av kraftledningsgatorna i syfte att främja naturvärden och biologisk mångfald, se bilagorna TR 12-13 och TR 12-01. Lednmgen bedöms inte motverka måluppfyllelsen. Svenska Kraftnät noterar uppgraderingen av Atoklinten till kulturreservat. Emellertid ligger ledningen som närmast 6 kilometer från Atoklinten, som därmed inte bedöms beröras, vilket oclcså är redovisat i MKB. 4/7
Ansökan om förlängning av koncession gjordes 1998 till dåvarande prövningsmyndighet, Energimyndigheten. Därefter har ansökan kompletterats med erforderliga handlingar. Slutdatum för koncessionens giltighet var mycket riktigt satt till 2010-11-10. Koncessionen gäller emellertid oförändrat efter att ansökan inkommit till prövningsmyndigheten i avvaktan på att myndigheten eller regeringen prövat ansökan om förlängning. Detta innebär att ledningsinnehavaren har kvar alla rättigheter, men även de skyldigheter, det innebär att överföra ström i ledningen. Bland annat innebär detta en skyldighet att utföra underhållsåtgärder i erforderlig omfattning. För störningar beroende på underhållsåtgärder, se avsnitt nedan om "Riktlinjer för underhåll om ledningsgator". De påpekanden som framkommit om olika tolkningar av ledningens påverkan på landskapsbild, naturmiljö och skogsbruk samt kritiken på redovisningens kvalitet håller inte Svenska Kraftnät med om. Naturligtvis ger kraftledningen en påverkan på landskapsbilden och bitvis är påverkan stor. Generellt löper dock ledningen genom skymmande skogsmark där påverkan är mindre. Vi vidhåller alltså bedömningarna enligt MKB och menar även att standarden på formuleringarna däri är tillräckliga, samt anser inte att några områden förringats i utredningen. Vad gäller MKBs redovisning av magnetfältets påverkan på människor, se ovan i avsnittet "Magnetfält". Allt kartmaterial är allmänt tillgängligt och hämtat från de källor som MKB anger. Till exempel ingår området "Björkvattendalens byar" i Länsstyrelsen i Västerbottens läns landskapsvårdsprogram, och är således inte en produkt av Svenska Kraftnät, vilket antyds i ett yttrande. Om yttranden inte instämmer i den klassningen är det till ovanstående länsstyrelse man bör vända sig. Svenska Kraftnät är inte ett vinstdrivande elnätsföretag, utan ett statligt affärsverk vars uppdrag (enligt instruktion som regeringen ställer upp) bland annat är att i det stamnät som staten äger och som vi förvaltar, erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Beträffande synpunkterna på miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt är det Svenska Kraftnäts uppfattning att den uppfyller ellagens och miljöbalkens krav. 2.4 Alternativ lokalisering Ledningen har funnits i nuvarande sträckning i omkring 40 år och miljön har stabiliserats och anpassat sig efter ledningen. Enligt praxis vid förlängning av koncessioner krävs det i allmänhet inte att sökanden redovisar alternativa lokaliseringar, såvida inte ledningen medför avsevärda olägenheter för exempelvis natur, miljö eller boende. 5/7
De Natura 2000-områden eller andra naturområden med hög klass som finns har klassificerats med kraftledningen på plats. Svenska Kraftnät bedömer inte att ledningen medför sådana olägenheter att det motiverar utredning av alternativa lokaliseringar eller andra åtgärder. Se ovan i avsnitt "Magnetfält" för redogörelse om kostnader för ombyggnation av ledning. Det föreligger inte heller i övrigt några skäl till förändrad sträclcning, som för övrigt skulle innebära nya intrång och miljöpåverkan i andra natur- och kulturområden samt på andras marker. Det är normalt inte heller aktuellt att markförlägga ledningar som ingår i stamnätet. De särskilda krav som ställs på stamnätet beträffande överföringskapacitet och driftsäkerhet samt de teknikval och höga kostnaderna som är förknippade med en kablifiering gör att Svenska Kraftnät förordar luftledning. I detta ärende är det enligt Svenska Kraftnäts mening inte motiverat att utreda markförläggning på någon delsträcka. 2.5 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator Svenska Kraftnät är skyldigt att upprätthålla drifts- och personsäkerhet vid de anläggningar vi ansvarar för. Det innebär bland annat skogsröjning och stolpbyten i erforderlig omfattning enligt ett regelbundet schema. Gällande regelverk, inklusive samråd med bl.a. berörda länsstyrelser och andra berörda, till skydd för kultur- och naturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten. Svenska Kraftnät förutsätter att eventuella problem och behov av åtgärder kan hanteras inom ramen för detta samråd. Vi hänvisar även till bilagda TR 12-13 Riktlinjer för underhåll av ledningsgator (bilaga 1) samt TR 13-01 Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (bilaga 2). Dessa dokument åligger det samtliga entreprenörer anlitade för ledningsunderhåll och liknande uppdrag åt Svenska Kraftnät att följa. I de fall en fastighetsägare eller någon annan upplever att dessa riktlinjer inte följs ber vi denne kontakta Svenska Kraftnät för en dialog om vad som hänt och hur vi i så fall kan kompensera eventuella uppkomna skador. De specifika uppkomna bristfälligheter som fastighetsägaren till Joesjö 1:8 påpekar har överlämnats till Svenska Kraftnäts enhet för ledningsunderhåll. Den kommer tillsammans med ansvarig entreprenör och fastighetsägare att undersöka vad som skett och i samband med det göra upp en åtgärdsplan. 2.6 Ersättning Ledningsrätten upprättades i samband med att ledningen byggdes. Den gäller för all framtid och omprövas inte i samband med förlängning av en nätkoncession. Värdeminskning och skador på berörda fastigheter har reglerats med engångsersättning 6/7
enligt gällande praxis då ledningen byggdes. Vid underhållsröjning nedtagna träd ersätts ekonomiskt enligt gällande värderingsnormer. 3 Ärendets beredning Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Anna Sedvall Wiklund. Vid ärendets slutliga handläggning har även deltagit avdelningsdirektören Malin Werner och enhetschefen Ulrika Sigerud. Sundbyberg, dag som ovan Anna Sedvall Wiklund Bilagor i) Riktlinjer för underhåll av ledningsgator (TR12-13) 2) Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR13-01) 7/7