REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016
Så utvecklar vi industrin - agenda Kl. 10.00 Inför löneförhandlingarna om Avtal17 Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl. 10.20 Konjunkturutvecklingen Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Basindustrins roll i Sverige Småland ekonomiska struktur Basindustrin i Småland Kl. 10.45 Vägen till industriell utveckling går via kunskap Per Braconier Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl. 11.00 Vidas utmaningar - Santhe Dahl, koncernchef Vida Kl. 11.15 Företagsklimatet för industrin regionalt och i Sverige Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Hur företagsklimatet står sig för industrin i Sverige och det lokala företagsklimatet i regionen. Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Slut
REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ, 27/9-16 MATS KINNWALL
Agenda 1. The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner 2. Fortsatt svag global konjunktur 3. Basindustrins roll i Sverige 4. Skånes ekonomiska struktur 5. Basindustrin i Skåne
The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt
Årlig procentuell förändring The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen 5,5 5 4,5 4 3,5 IMFs igelkott BNP-prognoser 2011-2016 3 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Global BNP Våren 2012 Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Våren 2016 Våren 2011 Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till The Old Normal
Globala trender Avtagande produktivitetstillväxt i utvecklade länder
Globala trender Avtagande produktivitetstillväxt även i tillväxtländerna
Fortsatt svag global konjunktur
Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över
Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen
Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration
Sverige Avkylning på gång
Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften
Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet
Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut
Basindustrins roll i Sverige
Snabb tjänstefiering efter finanskrisen men delvis en chimär
Basindustrin lider efter finanskrisen
Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen
Kronobergs ekonomiska struktur
Kronoberg Något lägre medelinkomst än rikssnittet
Kronoberg Fortfarande industritungt
Kronoberg Tydlig Ikea-effekt för Älmhult
Kronoberg Traditionellt en stark arbetsmarknad
Procent Procent av arbetskraften Kronoberg Stora lokala variationer på arbetsmarknaden 20 Kronoberg: Olika sysselsättningsmönster (2011-2014) 9 8 Kronoberg: Stora skillnader i arbetslöshet 2016 15 7 10 6 5 5 0-5 -10 4 3 2 1 0-15
Basindustrin i Kronobergs län
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivert Skogsindustrin i Kronoberg 2400 Kronoberg, skogsindustrin 1850 Kronoberg, skogsindustrin, andel av näringslivet 2300 1750 5,5 2200 1650 5 2100 2000 1900 1550 1450 1350 1250 4,5 4 1800 1150 3,5 1700 1600 1050 950 3 1500 850 2007 2009 2011 2013 2015 2,5 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Gruvindustrin i Skåne 145 Kronoberg, gruvindustrin 115 Kronoberg, gruvindustrin, andel av näringslivet 135 105 0,3 125 115 95 0,25 105 95 85 75 0,2 85 65 0,15 75 65 55 0,1 55 45 45 35 2007 2009 2011 2013 2015 0,05 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Metallindustrin i Kronoberg 3500 Kronoberg, metallindustrin 2200 Kronoberg, metallindustrin, andel av näringslivet 3400 2100 6,5 3300 3200 2000 1900 6 3100 3000 2900 2800 1800 1700 1600 5,5 5 2700 1500 4,5 2600 1400 2500 1300 2007 2009 2011 2013 2015 4 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Antal Miljoner SEK Procent av näringslivet Basindustrin i Kronoberg 6000 Kronoberg, basindustrin 4100 Kronoberg, basindustrin, andel av näringslivet 5800 3900 11,5 5600 5400 5200 3700 3500 11 10,5 5000 3300 10 4800 3100 9,5 4600 4400 2900 9 4200 2700 8,5 4000 2500 2007 2009 2011 2013 2015 8 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Procent Procent Kronoberg Basindustrin har fortfarande stor betydelse 12 Basindustrin, Kronoberg vs Riket Basindustrin, Kronoberg vs Riket 11 10 9 11,5 10,5 9,5 8 8,5 7 7,5 6 6,5 5 2007 2009 2011 2013 2015 5,5 2007 2009 2011 2013 2015 Kronoberg, sysselsättning Riket, sysselsättning Kronoberg, förädlingsvärde Riket, förädlingsvärde
VÄGEN TILL INDUSTRIELL UTVECKLING VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016
Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar
Dyr nota för tappet
Strukturomvandling under krisen?
Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land
Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt
Från off-shoring till re-shoring Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och re-shoring Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring
Re-shoring i Sverige?
"Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015
Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier