Vårdhygien Västra Götaland HT 2017 Strama o Vårdhygien utbildning, 2017
Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3.
Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga smittspridning bedriver epidemiologisk övervakning Sjukvård patientansvar Smittskydd samhälle Vårdhygien vårdinrättningar Ansvaret ligger hos varje enskild medarbetare och chef! Den vårdhygieniska enheten är rådgivande
Gemensamt hygienkörkort och utbildning Verktyg för kunskap filmer diskussionsfrågor Kvalitetssäkring av grundkunskap hygienkörkort
Hur vanligt är vårdrelaterade infektioner? Vanligaste komplikationen till vård Drabbar c:a 10 % (3-20 %) av alla sjukhusvårdade patienter Stora variationer beroende på - vårdform - typ av vård - typ av patienter Kostar vården flera miljarder extra varje år Svårt att få överblick över situationen inom öppen vård!
Vårdrelaterad infektion Infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbete Vårdhygien VGR Vårdhygien 7
Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga patienter Växlar mellan flera patienter Gemensam utrustning
Är det viktigt att känna till smittämnen? Du ska veta vad som för smittan vidare och hur smittvägar bryts!
Smittkedjan Mottaglig individ - äldre, yngre, nedsatt immunförsvar, skadad hudbarriär, grundsjukdom Identifiera riskfaktorer Smittämne Bakterier & virus Smittvägar Kontaktsmitta - direkt/indirekt Luftburen Fekal-oral/livsmedel Blodburen Reservoar/källa Patient Personal Tagytor/föremål
Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler
Hur minskar vi risker? Högsmittsam sjukdom ex ebola Vårdhygienisk grund Gäller ALLTID Luftburen smitta Basala hygienrutiner Punktdesinfektion Städning Basala Hygienrutiner Figur: Ros-Marie Carlsson
Basala hygienrutiner bryter smittvägar! Vid kontakt med kroppsvätskor, utsöndringar
Förutsättningar - Basala hygienrutiner Kortärmad arbetsdräkt Händer/underarmar fria från smycken, klockor, bandage mm Hår och skägg uppsatt Huvudduk kort eller instoppad Naglar utan nagellack, konstgjort material Förtydligande 2015:10 inte - bandage, stödskenor etc
Punktdesinfektion När och av vem? Vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar Utförs direkt vid upptäckt av förorening Vårdpersonal har huvudavsvar på vårdenheter Desinfektionsmedel till ytor mm Rengör och desinfekterar Alkohol med tensid (mindre förorening) Virkon 1 % (större förorening, virusgastroenterit)
Bedöm i egna verksamheten Handdesinfektion I vilka situationer riskerar ni att sprida smitta med händerna? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Plastförkläde/visir I vilka situationer riskerar ni stänk av kroppsvätskor? Städning Vad ingår, hur ofta och vilket medel
Såromläggning innebär risk för smittspridning Kroniska sår koloniseras alltid med bakterier såret behöver inte se infekterat ut Allt som kommer i kontakt med sårsekret händer, förband, instrument, underlägg, personalens förkläde, handskar, kläder ska hanteras så att bakterier ej sprids Förebygg smittspridning vid såromläggning - för en säker vård
Provsvar från sårodling visar MRSA. Hur gör ni då? 1. Vi arbetar efter Basala hygienrutiner, som för andra patienter 2. Självklart har vi speciella rutiner för MRSA 0% 0% 3. Vi tar inte emot patienter med känd MRSA 0%
Förebygg smittspridning Aseptisk hantering Handdesinfektion flera gånger vid rätt tidpunkt - Innan hantering av höggradigt rent/sterilt material uppackning, uppdukning, innan själva utförande - Urplockning av desinfekterat gods från diskdesinfektor efter att luckan öppnats! - Efter ingrepp, omhändertagande av använt material mm Vårdhygien Västra Götaland 2016
Minimera risker vid såromläggning Iordningställ en desinfekterad vagn/bricka med den utrustning och det material du behöver Planera avfall, belysning Med ny uppdukning till varje patient är det lättare att göra rätt och risker minimeras!
Ren eller steril rutin? Typ av ingrepp/behandling avgör Verksamhetschef eller medicinskt ansvarig kan besluta att steril metod ska användas istället för ren metod Vårdhygien Västra Götaland 2016
Ren rutin - metod Material som används är höggradigt rent (high level disinfection) och/eller fabriksrent Kan användas vid kontakt med hel slemhinna eller trasig hud - t ex gynundersökningar, kateterisering, ytliga sår, kroniska sår Vårdhygien Västra Götaland 2016
Steril rutin - metod Material som används är sterilt Ska användas då hud eller slemhinna penetreras - t ex extirpation av naevus, lipom, spiralinsättning och sårbehandlingar med förbindelse till steril kroppshåla eller led - kateterisering eller blåssköljning i samband med kirurgiska ingrepp (blödning) i urinvägar Vårdhygien Västra Götaland 2016
Ändamålsenligt Spoldesinfektor Utslagsfunktion Kort arbetstid: spolar och desinfekterar Till enkelt gods, ex bäcken, urin- & sugflaskor Diskdesinfektor Saknar utslagsfunktion Lång arbetstid: diskar och desinfekterar Till bl a flergångsinstrument & slangar
Kvalitetssäkring Daglig kontroll att Diskarmarna kan rotera Spolhålen på diskarmarna är rena Diskmedel & ev sköljmedel gått åt (streck) Inga föremål fallit ner på botten Grovsil är fri från skräp. Rensa Enligt standard SS- EN ISO 15883 är spoldesinfektorn inte avsedd för instrument
Viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning & vårdrelaterade infektioner