ÖPPNA EKONOMIER. Det cirkulära flödet, nationalräkenskaper och stabiliseringspolitik

ÖPPNA EKONOMIER ROB HART<ROB.HART@EKON.SLU.SE> Det cirkulära flödet, nationalräkenskaper och stabiliseringspolitik Vi börjar med det cirkulära flödet. Hur funkar internationell handel? Tänk att ett land importerar en massa varor utan att exportera något. Går det? I så fall, hur? Vi går vidare till konjunktur och stabiliseringspolitik. Vi börjar med den enkla Keynesianska modellen och fasta växelkurser. Hur påverkar internationell handel möjligheterna för stabiliseringspolitik? Vi går vidare till modeller med kapitalrörlighet och rörliga växelkurser. BNP och BNI (kapitel 3). BNP, bruttonationalprodukt, är värdet av det som produceras inom landets gränser. Därför är det lika med totala faktorbetalningar från företagen inom landet. Studera figuren och ge ett uttryck för BNP i termer av Y, C, G, I, NX, och PIU (primära inkomster från utlandet). BNI, bruttonationalinkomst, är lika med de totala inkomsterna som floder in till ett lands innevånare. Se figuren. Ge ett uttryck för BNI i termer av det som behövs av följande: Y, C, G, I, NX, och PIU (eller F som är i stort sett samma sak se kapitel 4, sidan 73). - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet PIU eller F (kap 4 s. 73) + Inkomster från utlandet 17 maj 2011. 1

2 ROB.HART@EKON.SLU.SE Världsekonomin består av två länder med BNP lika med Y 1 respektive Y 2. Land 1 äger allting i det andra landet både kapital och arbetarna (de är slavar). Alla inkomster därifrån tas hem till land 1. Visa det cirkulära flödet för båda länderna. Vad är BNI i respektive land? Bytesbalansen (kapitel 4). Titta igen på det cirkulära flödet för BNP och BNI. Flöden av pengar mellan länderna måste också balansera. Dvs att nettoimport måste vara lika med primära inkomster från utlandet, eller NX bör vara lika med minus PIU (eller F). Om NX = F innebär det en restriktion på mängden som kan importeras. Vad är restriktionen i ord? Detta är faktiskt fel! Vi behöver en ny post i figuren, bytesbalansen. Förklara innebörden av bytesbalansen! Definiera! bytesbalansen - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet + Inkomster från utlandet PIU (eller F)

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 3 Innebär en negativ bytesbalans att det går back i statens budget? När kan det vara bra att ha en negativ bytesbalans? Keynes (kapitel 14) med fasta växelkurser. Vi börjar med Sverige på 70-talet. Växelkursen är fast och kapitalrörelser begränsade. Tänk dig en Keynesiansk öppen ekonomi. Staten skruvar upp AD. Vad händer med export? Vad händer med import? Är multiplikatorn högre eller lägre än i en sluten ekonomi? Vad händer med bytesbalansen? I en sluten ekonomi, enligt Keynes, påverkas varken realt eller finansiellt sparande av AD-förändringar såsom en ökning i G (fast det blir minus för staten, plus för konsumenter). Summera resultaten ovan. Hur ser det ut i en öppen ekonomi ifall man höjer G? (Figur 15.2.) Vad händer med Y? Vad händer med NX och bytesbalansen?

4 ROB.HART@EKON.SLU.SE När importen ökar och exporten är konstant, försämras bytesbalansen. (Antag att F, nettoinkomster från utlandet, är opåverkad.) För att betala företagen i utlandet måste svenska kronor växlas till dollars. (Tag detta som ett samlingsnamn för utländsk valuta.) Vem ger företagen dessa dollars? Håller detta i längden? Vad kan centralbanken göra åt situationen? (Kolla om idiotstoppet, ruta 15.3.) Vilka alternativ finns för att finansiera en negativ bytesbalans? Idiotstoppet ägde rum i ett läge med fast växelkurs samt omfattande reglering av kapitalrörelser. Då gick det att utan vidare höja den svenska räntan över nivån i andra länder. Vi ska titta på hur det ser ut när vi har helt fri kapitalrörlighet. Först ska vi etablera ekvivalensen mellan fasta växelkurser och en enda valuta. Antag att 10 kronor är värd 1 dollar, och kommer alltid att vara det. Detta kan hända av flera anledningar. Hur kan det blir så ifall man har metallmyntfot? Hur kan det blir så med pappersmyntfot? Behöver man i så fall dessa kronor?

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 5 Nu har vi etablerat att fasta växelkurser länder emellan är som en enda valuta. Tänk då att ett antal länder har en enda valuta, men de har var sin centralbank som bedriver sin politik ungefär som i Sverige idag. Vad händer ifall ett litet land bland dessa höjer sin reporänta? Finns det utrymme för penningpolitik i det lilla landet? Och hur går det med finanspolitiken? Till slut, hur är det med störningar? En monetär chock (t.ex. minskning i penningmängden inom den lilla ekonomin)? En finans-chock (t.ex. skift nedåt i AD)? Det kanske hjälper att tänka på en liten delstat i ett land, eller helt enkelt en liten del av ett land. Vad händer ifall man, i Dalsland, börjar trycka upp egna kronor för att få ned räntenivån i landskapet? Vad händer ifall kommunen i Dalsland lånar en massa pengar och investerar dem i byggprojekt i landskapet?

6 ROB.HART@EKON.SLU.SE Rörlig växelkurs PPP. När växelkursen är rörlig blir saker och ting betydligt knepigare. Vi börjar med ett mellanting, alltså växelkurs som ska vara fast, men blir inte det till slut... Vi börjar från början. Allt annat lika, vilken nivå bör växelkursen ha? (Kapitel 12, sidan 235.) Rörlig växelkurs fast men inte trovärdig. Antag att Sverige har en fast växelkurs. Dock har vi haft högre inflation än omvärlden under en längre tid. Vad händer med nettoexport? Vad händer med bytesbalansen? Vad skapas det för tryck på växelkursen? Det visar sig i detta läge att förväntningar är A och O. Tänk att du är utlänning och håller en massa svenska värdepapper. Någon gång tänker du sälja dem och växlar pengarna till dollars. Vad gör du ifall den svenska avkastningen i är lika med den amerikanska, samtidigt som du är säker på att den svenska valutan håller sitt värde? Vad gör du ifall du tror på en devalvering av den svenska kronan inom en snar framtid? Vad händer om alla tänker likadant? Det här påminner om hur det gick för värdet av värdepapper på andrahandsmarknaden. Trodde marknaden på en räntehöjning så sjönk värdet av nuvarande papperen direkt, och därmed höjdes avkastningen. På samma sätt vill alla bli av med kronor vid en viss växelkurs ifall alla tror på en devalvering. Valutamarknaden är en marknad där man handlar med tillgångar! Ett Keynesianskt avbrott. Vad händer med konjunkturen ifall ett sådant oväntat devalvering sker? (Figur 15.3, sidan 282).

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 7 Med tanke på rationella förväntningar mm, vad tror du händer på sikt? Vad gör man åt en sådan ond spiral med fallande växelkurs? Rörlig växelkurs fullständigt rörlig. Tänk dig ett land med inflation ständigt 2 procent högre än omvärlden. Vad händer med växelkursen över tiden? Vad händer med räntenivån? (Vilken ränta kräver du för att hålla tillgångar i detta land?) Om växelkursen bestäms av PPP, hur instabil bör den vara från dag till dag? Om den bestäms av förväntningar om framtida räntor samt framtida växelkursen? Rita! Antag att växelkursen är fritt rörlig. Du håller en massa svenska värdepapper. Vad gör du om du tror att växelkursen kommer att sjunker gentemot dollarn snart? Vad kan få dig att ändra ditt beslut? Här är det ruta 16.2 som gäller. Det internationella ränteparitetsvillkoret är i=i + e+riskpremie. Dvs att den inhemska räntan i i en liten ekonomi skiljer sig från räntan i i den stora grannen dels med den förväntade deprecieringstakten e, dels med riskpremien; det senare uppkommer för att investerare ogillar att hålla en tillgång vars framtida värde de är osäkra på. Under 80-talet var svenska räntor mycket högre än i omvärlden tack vare denna riskpremie.

8 ROB.HART@EKON.SLU.SE Konjunkturpolitik med rörlig växelkurs. Här skiljer sig analysen radikalt från boken (senare delen av kapitel 16.) Hur funkar penningpolitik när växelkursen rör sig fritt och det gör också kapital? Tänk att centralbanken i den lilla ekonomin sänker reporäntan, oväntat, för att få fart på ekonomin. Antag att internationella marknader tror att banken kommer att hålla i den låga räntan under en period. När räntan sjunker, vad vill du göra med dina svenska värdepapper? Vad händer, omedelbart, med växelkursen? Vad måste hända med e enligt ränteparitetsvillkoret? (Antag att riskpremien är oförändrad.) Om e, den förväntade deprecieringstakten, blir negativ innebär det att valutan förväntas öka i värde med tiden. Men vi räknade ut att det borde bli en omedelbar minskning i växelkursen. Hur kan det hänga ihop? Slutsats. Expansiv penningpolitik i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs gör att växelkursen sjunker och därför ökar NX och därmed AD. Hur funkar en finanspolitisk expansion när växelkursen rör sig fritt och det gör också kapital? Effekten beror på hur centralbanken reagerar på ändringen i finanspolitik, precis som i en sluten ekonomi. Antag en modern ekonomi där centralbanken styr räntan. Om centralbanken håller räntan konstant, då blir det en expansiv effekt, men om centralbanken parerar genom att höja räntan då blir det inget. I vilket fall blir effekten mindre i en öppen ekonomi, eftersom expansionen leder till ökad import. Det internationella växelkurssystemet Hur har det gått till under åren? Vilket system är bäst? Vilket system kommer att gälla i framtiden? En mycket kort redogörelse för olika system. Metallmyntfot och fasta växelkurser.

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 9 Har två länder metallmyntfot i samma metall har de, implicit, en fast växelkurs. Förklara! Med pappersmyntfot och kreditpengar kan det bli problem ifall folk tappar förtroende för bankerna och vill ta ut sina pengar. Kan det bli sådana problem med metallmyntfot? Kan det ske devalveringar i ett system med metallmyntfot? Är det egentligen så stor skillnad mellan metallmyntfot och pappersmyntfot? Pappersmyntfot och fasta växelkurser. Antag två länder som har kommit överens om en fast växelkurs (eller som har guldmyntfot). Dock bedriver det ena landet en mycket expansiv politik som leder till hög inflation. Vad händer?

10 ROB.HART@EKON.SLU.SE Förklara hur fasta växelkurser (alt. guldmyntfot) kan tänkas lösa förtroendeproblemet för en regering som vill bedriva stram politik. Är det säkert att det funkar? Rörliga växelkurser. Antag ett litet land som tillåter växelkursen att röra sig fritt. Landet bedriver en expansiv politik som leder till hög inflation. Förklara vad som händer. En historisk överblick på systemens användning. Guldmyntfot vanligast fram till 1914. Dock under en sådan kris som första världskriget vill man inte längre binda sig att hosta upp guld om någon vill lämna in sina pengar. Därför gör man inte det pappersmyntfot! 1 Hur finansierar man ett krig i en sluten ekonomi? Konsumtion Varumarknad Offentlig, G Privat, C Finansiell marknad Sparande Transfer. Skatter Lön, ränta, vinst Utbetalningar Faktormarknad Efter kriget ville man återinföra guldmyntfot, men det funkade inte av den enkla anledningen att länderna inte bedrev samma politik. När Storbritannien (och Sverige) hade en expansiv politik ledde det till underskott i bytesbalansen, och ont om guld. Därför blev det spekulativa attacker på dessa valutor. De fick lämna guldmyntfoten! 1 En annan anledning är att om folk börjar tro på en devalvering med guldmyntfot blir det kaos! Vad vill du hellre hålla guld eller papper?

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 11 Efter andra världskriget blev det ett nytt globalt system där USA hade guldmyntfot, och andra länder höll fasta växelkurser mot dollarn. Dessutom hindrade man spekulativa attacker genom att hindra kapitalrörlighet mellan länder. Därför gällde det också att ha bytesbalans, eftersom de kompenserande kapitalrörelserna inte fick ske! Systemet förhandlades fram av UK (Keynes) och USA. Keynes ville ha flexibilitet, USA vill ha stabilitet. IMF övervakade. bytesbalansen - IMP NX + EXP C+G I BNI Y, BNP - Inkomster till utlandet + Inkomster från utlandet PIU (eller F) Kunde inte balans upprätthållas blev det istället devalveringar. Och det kunde det inte heller! När det var självaste USA som hade för expansiv politik blev problemen för stora, och Nixon upphävde guldmyntfoten 1971; därmed föll systemet. Sedan dess har vi haft mer eller mindre rörliga växelkurser. Dock under 80-talet inleddes nya försök att knyta ihop de europeiska valutorna och hålla mer eller mindre fasta kurser. Dessa försök rasade samman 1992 av samma anledningen som vanligt; marknaden trodde att visa valutor var övervärderade. Bland andra det engelska pundet och den svenska kronan. Centralbankerna försökte försvara valutorna med extremt höga korta räntor, men de föll i alla fall. Man hade inte fått förtroende av marknaden för sin politik; alla trodde att Tyskland var tuffare (stramare). Och det var de nog. Hur skapar man förtroende för sin strama politik när man inte binder fast sin valuta?

12 ROB.HART@EKON.SLU.SE En historisk överblick II: utfallet. Guldmyntfoten funkade bra för att begränsa finanspolitiken samt penningmängden, och då också inflation. I övrigt blandade resultat, men Bretton Woods funkade också ganska bra. Räntan speglar inflationen. Det är oerhört vanskligt att koppla långsiktig tillväxt till valutasystem; tror man på sådant ser det ju bra ut för Bretton Woods. Vad gäller systemens hållbarhet gäller det alltid, ifall man ska hålla fasta växelkurser, att man också håller jämna steg vad gäller tillväxt i penningmängden. På gamla tider (innan Keynes) fattade man inte vilka möjligheter man hade (t.ex. att skruva upp konjunkturen genom att öka penningmängden), därför var det inga problem. Efter Keynes blev det problem... Även om man håller jämna steg kan marknaden få en annan uppfattning. Därför kan det i princip bli spekulativa attacker mot en valuta som har ingen anledning annat än att alla tror på en spekulativ attack. Därför har man mer eller mindre gett upp försök att låsa samman valutor. Antigen får de flyta fritt, eller så går man samman helt och hållet; en enda valuta. Hur har det gått till i Sverige vad gäller växelkurs samt stabiliseringspolitik? Gamla tider se kapitel 12, sidan 238. Moderna tider, fram till 1985 se kapitel 23. Utvecklingen i Sverige kan, i stora drag, ses som ganska likartad den övriga västvärlden. En intressant detalj är att Sverige hade utlöst av krig ett av de tidigaste systemen med pappersmyntfot, redan 1745. Vi ska titta lite närmare på det som hände i Sverige från och med 1951, när Sverige anslöt sig till Bretton Woodssystemet. Ett mycket viktigt drag i det hela var valutareglering och kontroll av kapitalrörelser över gränserna. Varför går det bra med höga skatter på kapital och företagens vinster när man har hård kontroll över kapitalrörelser? Varför är det lättare att bedriva kontracyklisk politik (finans- och penningpolitik) i skydd av sådan hård kontroll? Dock kan import och export av varor också hamna i obalans. (Det behöver inte vara kapitalrörelser som ställer till det.) Kommer du ihåg idiotstoppet?

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 13 Efter Bretton Woods bröt samman, höll man svenska kronan i takt med D-marken. Dock fick stabiliseringspolitiken, framförallt målet att hålla ner arbetslöshet, ta stor plats. Detta ledde till hög inflation och ett flertal devalveringar. 2 Analysera förloppet med hjälp av figuren. Pris, kronor/ enhet AD 1,2,3 Om inte lönerna kan pressas tillbaka är en devalvering -- som höjer NX och därmed flyttar AD åt höger -- den enda lösningen. MAS SAS Högkonjunktur Kostnadsökning leder till minskad real AD, dels genom minskad export. Vid 'jämvikten' är valuten övervärderad och NX negativ. Det råder lågkonjunktur. Expansiv politik Produktion/år, dollars 1982 körde regeringen i Sverige med en så-kallad offensiv devalvering. Dvs en kraftig devalvering inte framtvingad av marknaden. Analysera effekterna! Att lova en fast växelkurs har visat sig vara ett mycket dåligt sett att skapa förtroende för den inhemska penningpolitiken. Vad gör man istället, numera? Euron: Sveriges framtid? (Kapital 25). Hittills har vi kommit fram till att det är ingen idé för ett litet land att lova att hålla en fast kurs mot en annan valuta. Ett sådant löfte kan vara tänkt att ge förtroende åt den inhemska finans- och penningpolitiken, men i praktiken fungerar det dåligt eller inte alls. Sådant förtroende låter sig inte köpas så lätt. Resultatet blir ekonomiska svängningar: cyklar med överhettning kostnadskris/lågkonjunktur devalvering. Dock kan det tyckas att det finns andra fördelar med fasta växelkurser. Framförallt underlättar det handel. Långsiktiga leveransavtal mellan valutaområden präglas av osäkerhet när växelkursen är rörlig. Parterna måste fråga sig ifall kursen kommer att ändras sådan att överenskomna mängder och priser blir fel. Verkligen fasta kurser minskar risk i långsiktiga avtal eller exportsatsningar. 2 Dessutom ledde negativa utbudschockar (såsom oljeprischockerna) till uppgångar i både arbetslöshet och inflation.

14 ROB.HART@EKON.SLU.SE Utöver detta finns det kostnader för att det överhuvudtaget finns olika valutor: transaktionskostnader i samband med valutahandel. Varför inte då slå samman på riktigt och skaffa en enda valuta? Då underlättas handel (lägre risk, lägre transaktionskostnader) och då bör BNP ökar. Calmforsutredningen estimerade besparingarna i transaktionskostnader som 0, 2 procent av BNP (sidan 473). Ökar BNP-tillväxt? Minskar arbetslösheten? Fördelarna är då ganska klara, även om deras storlek är osäker. Vilka är nackdelarna? Man förlorar penningpolitisk självständighet. Varför? Ändringar i växelkurs kan inte dämpa störningar, reala eller nominella, gentemot andra delar av unionen. Detta kan leda till långdragna anpassningar med t.ex. arbetslöshet som följd. Norrbotten har något högre arbetslöshet än genomsnittet i Sverige. Hade arbetslösheten där kunnat vara lägre ifall man hade haft sin egen valuta? Förklara! Antag en fattig region med hög arbetslöshet och mycket bidrag. Vad tror du om regionens nettoexport? Primära inkomster från utlandet? Bytesbalans? Förklara! Vad kan vi lära oss om Euron från Norrbottensexemplet?

Vilka länder passar ihop då? Man ska (vilja) handla mycket med varandra! MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 15 Länderna ska gärna vara mycket flexibla vad gäller priser och löner, och inte vara allt för beroende av en sektor (då är man mer utsatt för störningar). Länderna ska, förutom att de är lika med varandra och handlar med varandra, ha en hög grad av faktorrörlighet med varandra. Detta innebär att t.ex. arbetskraften kan utan vidare vandra från det ena landet till det andra. Norrbotten igen. Skulle Norrbotten behöva sin egen valuta ifall arbetskraften där kunde utan vidare ta jobb i övriga Sverige? Talar detta för en europeisk valutaunion? Eller en nordisk?? Vad tror du är den egentliga drivkraften bakom EMU och euron? Handlar det om att spara 0, 2 procent av BNP? Folkomröstningen. En intressant diskussion i boken (sidan 480) men inget som egentligen hör till. Detta är politisk ekonomi, som ni kanske tog upp under kursen i mikroekonomi. 90-talskrisen (kapitel 23 s443 samt kap 26). 1985 avreglerades den inhemska kreditmarknaden. Affärsbanker fick låna ut pengar som de ville, inte som Riksbanken bestämde. Förklara vad en sådan förändring kan ha för effekt på konjunkturen! Vad händer då med tillgångspriser? Avregleringen skapade en partajstämning där både utbud av och efterfrågan för lånemedel steg. Många skuldsatte sig kraftigt och investerade stort i tillgångar såsom aktier, vars värde steg. Man fattade inte faran med detta. Hushållen kände sig mer förmögna och konsumerade mer. Allt såg bra ut på ytan... men det privata sparandet var lågt eller negativt, inflationen var hög och därmed försämrades bytesbalansen. Devalveringsförväntningar växte. 1989 avskaffades valutaregleringen. Man fick ta sina pengar utomlands om man ville. Samtidigt stramade man åt, och realräntan steg då inflation sjönk snabbare än den nominella räntan. (Stram politik i Tyskland, som Sverige var tvungen att följa, bidrog till detta.) När realräntan steg, sjönk värdet av svenska tillgångarna eftersom framtida utbetalningar från dessa tillgångar blev mindre värda. När man trodde på fortsatt nedgång

16 ROB.HART@EKON.SLU.SE blev det också så; självuppfyllande profetia! Det finansiella systemet drabbades då många som hade lånat inte kunde betala. Fastighetsbolag föll som flygor. Hushållen ökade sitt sparande och minskade konsumtion; AD sjönk och arbetslöshet steg kraftigt. Krisen var så omfattande att NX inte kunde öka fast lägre inflation; bytesbalansen försämrades, och budgetunderskottet ökade lavinartat. Hur håller man en fast växelkurs under press? Vad blir följden på ekonomin? (Se Ruta 26.3, sidan 499.) Till slut blev det också ett oemotståndlig press på valutan. Trots kraftigt höjda räntor fick kronan släppas fri den 19:e november 1992. Krisen var över! Vad kan vi lära oss av krisen? Framtiden. Handeln ökar, transaktionskostnaderna minskar. Penningpolitik. Långa räntor bestäms av marknaden, inte politikerna (som förut) eller centralbanken (som reporäntan). Finanspolitik. Vi kan inte beskatta hur som helst längre, eftersom många skatter, t.ex. på kapital, kan kringgås av internationella transaktioner. Dessutom riskerar vissa skatter att minska investering i Sverige till förmån för andra länder. Dock är friheter för privata aktörer också friheter för staten: staten har större möjligheter idag att t.ex. låna pengar för att finansiera ett underskott. Inflation verkar kunna ligga lågt ett tag, fast man vet aldrig. Arbetslösheten har stigit och kan inte botas med konjunkturpolitik. Kan den botas genom ökad flexibilitet i arbetsmarknaden? OECD och IMF tror det i alla fall. Tillväxttakten har avtagit; stabiliseringspolitik hjälper inte. Gör fria kapitalmarknader det? Kanske. Valutan kan antingen bli euron eller kronan, bara penningpolitiken fortsätter att vara sansad. Politiker är alltmer genomskådad av den finansiella marknaden och därmed allmänhet. Rationella förväntningar! Kriser kan alltid förekomma när förväntningar svänger och förtroendet sviker. USA har ett negativt bytesbalans tack vare minus i både statens och hushållens budget. Japan och Kina har byggt upp reserver av amerikanska tillgångar. Kan den amerikanska boomen leda till bust? Kanske! Fri rörelse av kapital, teknologi, varor och tjänster. Kan det bli en ny guldålder? Kanske.

MAKRO, ÖPPNA EKONOMIER 17 Grekland. Ovan såg vi hur det inte dög att lova att hålla en fast växelkurs gentemot ett annat land, om inte man höll de fundamentala kvantiteter i ekonomin i linje med det andra landet. T.ex., om inflationstakten i ena landet är högre än i det andra, tenderar det att bli devalvering i det ena landets valuta. På sikt blir det oundvikligt. Greklandskrisen visar att en gemensam valuta kan jämföras med ett sådant löfte. Om ett land (Grekland) konsumerar ständigt mer än vad de producerar, måste de antigen låna pengar från den internationella marknaden, eller sälja sina kapitaltillgångar. Om marknaden börjar tro att processen är ohållbar, då vägrar man att låna pengar till detta land. I så fall kommer marknadsaktörer (t.ex. banker) som redan har lånat pengar till landet att förlora (delar av) sina pengar, och Grekland måste i princip lämna euron. Alternativt kan Grekland lämna euron helt och hållet, devalvera valutan, och betala tillbaka sina lån i den nya valutan. Om Grekland ska vara kvar i euron, måste de andra länderna låna pengarna till Grekland som marknaden inte vill. (Eller, de måste låna vid lägre räntor än vad marknaden kräver.) Dock vill de i så fall vara säkra på att Grekland ändra sin finanspolitik sådan att statsskulden slutar växa och därmed finns förtroende inför framtida återbetalningar.