Mötesbok: Primärvårdsstyrelsen (207-03-7) Primärvårdsstyrelsen Datum: 207-03-7 Plats: Kungshöjd konferens, Göteborg Kommentar:
Dagordning Kallelse Primärvårdsstyrelsen 207-03-7 Föredragningslista 3 Beslutsärenden 5 Fastställande av föredragningslistan 6 6 Remiss begäran om yttrande till JO avseende anmälan mot Närhälsan 7 7 Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättnin 0 8 Motion om att belöna medborgare som visat civilkurage 6 9 Marknads- och etableringsstrategi 20 Delegeringsärenden Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal februari 207 37 Redovisning av delegeringsbeslut anställningar januari 207 vårdval 4 Anmälningsärenden Protokollsutdrag - 9 207-0-3 regionfullmäktige,avtal som reglera 46 Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen 92 Protokollsutdrag - 7 207-0-3 Regionfullmäktige,Handlingsplan för 98 Protokollsutdrag - 25 207-02-07 regionstyrelsen, Översyn av Västra 22 Implementering av inköpspolicy 207-02-0, RS 206-0329 24 Protokollsutdrag - 22 207-02-07 Regionstyrelsen,Kriskommunikations 26 Skrivelse från Närhälsan till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende 52 Fördjupad granskning Styrning och ledning i nämnder och styrelser Del 54 Protokollsutdrag - 23 207-02-07 Regionstyrelsen,Närvårdssamverkan 209 Protokollsutdrag - 2 207-02-4 Personalutskottet,Oberoende av inhy 2 Protokollsutdrag - 2 207-02-07 regionstyrelsen, Begäran om reduce 227 Beslut - 3 207-0- Hälso- och sjukvårdsstyrelsen,överenskommelse 230 Information Ekonomisk rapportering 236 Rapport från verksamheten 237 Miljöplan 207-2020 238 Rapport från presidiet 239
(3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med Primärvårdsstyrelsen den 7 mars 207 Plats: Kungshöjd konferens, Göteborg Tid: Kl. 09.00 4.00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Camilla Karlsson, camilla.maud.karlsson@vgregion.se. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden. Fastställande av föredragningslistan 2. Remiss begäran om yttrande till JO avseende anmälan mot Närhälsan Trandareds vårdcentral Diarienummer PVV 207-0046 Föredragande kanslichef Hans Lilja 3. Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Diarienummer PVV 206-007 Föredragande områdeschef Marie Glas Kullbratt 4. Motion om att belöna medborgare som visat civilkurage Diarienummer PVV 206-008 5. Marknads- och etableringsstrategi Diarienummer PVV 207-0034 Föredragande kommunikationschef Lena Lundberg och ekonomichef Per Nyström Delegeringsärenden. Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal februari 207 Diarienummer PVV 207-000 Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, 207-03-7 2 (3) 2. Redovisning av delegeringsbeslut anställningar januari 207 vårdval Diarienummer PVV 207-0000 Anmälningsärenden. Protokollsutdrag - 9 207-0-3 regionfullmäktige, Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Diarienummer PVV 207-008 2. Remiss av policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer PVV 207-004 3. Protokollsutdrag - 7 207-0-3 Regionfullmäktige, Handlingsplan för fullföljda studier Diarienummer PVV 206-04 4. Protokollsutdrag - 25 207-02-07 regionstyrelsen, Översyn av Västra Götalandsregionens politiska organisation inför mandatperioden 2092022 - uppdragshandling Diarienummer PVV 207-0038 5. Implementering av inköpspolicy 207-02-0, RS 206-0329 Diarienummer PVV 206-00957 6. Protokollsutdrag - 22 207-02-07 Regionstyrelsen, Kriskommunikationsplan för Västra Götalandsregionen 207-208 Diarienummer PVV 207-0048 7. Skrivelse från Närhälsan till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende Tibro kommun ansökan om Vårdval Rehab i Tibro Diarienummer PVV 207-0037 8. Fördjupad granskning Styrning och ledning i nämnder och styrelser Delstudie 2 Diarienummer PVV 207-004 9. Protokollsutdrag - 23 207-02-07 Regionstyrelsen, Närvårdssamverkan med kommunerna Alingsås och Lerum Diarienummer PVV 207-0055 0. Protokollsutdrag - 2 207-02-4 Personalutskottet, Oberoende av inhyrd personal Diarienummer PVV 207-0063. Protokollsutdrag - 2 207-02-07 regionstyrelsen, Begäran om reducering av avkastningskrav Diarienummer PVV 206-007
Föredragningslista från Primärvårdsstyrelsen, 207-03-7 3 (3) 2. Beslut - 3 207-0- Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Överenskommelse om ersättningar för 207 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen HS 207-00006 Diarienummer PVV 207-00063 Information A. Ekonomisk rapportering Föredragande ekonomichef Per Nyström B. Rapport från verksamheten Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert, primärvårdschef Mats Dahl, Gudny Sveinsdottir, Åsa Lind, Maritha Bäck, Rita Ponerup, Lars Gotthardsson och verksamhetsutvecklare Anna Larsson C. Miljöplan 207-2020 Föredragande planeringschef Brita Wirblad D. Rapport från presidiet Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)
Denna behandling har inget tillhörande dokument
(3) Tjänsteutlåtande Datum 207-03-02 Diarienummer PVV 207-0046 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Hans Lilja Telefon: 070-207 364 E-post: hans.lilja@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Remiss begäran om yttrande till JO avseende anmälan mot Närhälsan Trandareds vårdcentral Förslag till beslut. Primärvårdsstyrelsen godkänner förslag till yttrande till JO avseende anmälan Närhälsan Trandared vårdcentral. Sammanfattning av ärendet Anmälan till JO hade inkommit från E K avseende bemötande vid besök på Närhälsan Trandared vårdcentralen. JO har översänt anmälan till berörd myndighet, primärvårdsstyrelsen, för yttrande. Yttrandet ska vara inlämnat senast den 0 april 207. En redogörelse för handläggningen och en bedömning av denna har gjorts av primärvårdschef och vårdcentralchef. Den berörde läkaren har getts tillfälle att lämna synpunkter. Fördjupad beskrivning av ärendet E K har 207-02-0 besökt Närhälsan Trandared vårdcentral i Borås för att träffa läkare för remiss till psykolog. E K upplever att han under läkarbesöket bemöts illa av behandlande läkare. E K gör en anmälan till JO där han beskriver sina upplevelser av besöket. Han säger sig förstå att läkaren behöver fråga vissa saker om händelser i livet, men att det görs på ett sådant sätt som han utifrån patientperspektivet inte kan acceptera. JO-anmälan kommer till chefläkare i Närhälsan område V7 för kännedom den 2 februari 207. Chefsläkaren kontaktar vårdcentralchefen på Närhälsan Trandared vårdcentral angående anmälan samma dag. Vårdcentralchefen informerar berörd läkare om JO-anmälan. Chefläkaren kontaktar E K för att å Närhälsans vägnar be om ursäkt, vilket E K accepterar. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
Datum 207-03-02 Diarienummer PVV 207-0046 2 (3) Chefläkaren, primärvårdschefen och vårdcentralchefen har möte den 23 februari 207, där tillvägagångssätt diskuteras. Mötet leder till att chefläkaren och vårdcentralchefen bokar möte med berörd läkare för ett samtal. Möte med berörd läkare 207-02-28. Läkaren blir insatt i ärendet och ger sin version av hur mötet med patienten gått till väga. Vissa händelser som beskrivs i anmälan, till exempel frågor om patientens privatliv, sociala kontaktnät, tidigare kontakter med sjukvården, är korrekta och helt enligt läkaren relevanta för att kunna skriva en korrekt remiss. Vissa andra påståenden håller läkaren inte med om att det ska ha skett, men beklagar patientens upplevelse av besöket. Berörd läkare skriver eget brev om händelsen. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Marita Bäck Primärvårdschef Bilagor - Yttrande från Ulf Bülow, specialist i allmänmedicin. - Begäran om yttrande samt anmälan till JO, dnr JO 727-207, sekretess. Beslutet skickas till Riksdagens ombudsmän, Box 6327, 30 26 Stockholm. Primärvårdschef Maritha Bäck.
Datum 207-03-02 Diarienummer PVV 207-0046 BILAGA YTTRANDE ÖVER JO-ANMÄLAN Svarar härmed på JO-anmälan som gjorts gentemot mig, Ulf Bülow, allmänspecialist. Anmälan är gjord av E K, dnr JO 727-207. Jag har tagit del av den JO-anmälan som E K har gjort och läst igenom den i sin helhet. I samtal med chefsläkare och vårdcentralchef diskuteras anmälan. E K sökte mig den februari 207 för att få remiss till psykolog. E K är för mig tidigare okänd. Undertecknad behövde då för att kunna skriva remiss till psykolog ta upp anamnes där det ingår att jag behöver höra mig för hur han själv mår, om han har barn, hur han har det med arbete, hur han har det med familjen hemma, hur han har det med föräldrar, syskon, om han har något missbruk i anamnesen och om han tidigare har haft kontakter med psykiatrin. Upplever då under hela anamnestagningen inte att E K på något sätt blir arg eller irriterad. Jag upplever inte jag någon gång under samtalet med patienten säger någonting anmärkningsvärt. Jag har absolut inte pekat på huvudet och sagt att han är knäpp i huvudet, det ingår inte i min vokabulär utan jag har enbart försökt att bilda mig en uppfattning hur han mår och hur han bäst skall kunna få hjälp. Min bedömning var att psykologhjälp skulle vara av värde. Efter samtalet här skrevs en remiss omedelbart till psykolog för fortsatt handläggning. Jag upplever inte att jag på något sätt har kränkt patienten eller lagt några värderingar på när i livet han ska få barn eller inte. Jag har absolut inte uttryckt mig om att han skaffat sig barn för tidigt eller att de bara har varit ihop i tre år. Jag har inga sådana synpunkter alls och dessutom absolut inte sagt att han är knäpp i huvudet och har absolut inte lagt några värderingar på hans liv och hur han skall leva utan enbart försökt att hjälpa honom efter bästa förmåga så att han skulle få en remiss till psykolog för fortsatt handläggning. Med vänliga hälsningar Ulf Bülow Specialist i allmänmedicin 3 (3)
() Tjänsteutlåtande Datum 207-02-7 Diarienummer PVV 206-007 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Peter Almgren Telefon: 070364253 E-post: peter.almgren@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till beslut. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande daterat 207-02-7 och lämnar det till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen remitterar denna motion av Lena Hulth(S) och Christin Slättmyr(S) om barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) till primärvårdsstyrelsen för yttrande. Remissyttrandet ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast den 30 april 207. I motionen föreslås att regionstyrelsen ges i uppdrag att den specialiserade barnsjukvården (BUP, BUM och BUH) tillsammans med skolorganisationen får ett koordinerat uppdrag baserat på dessa barns behov. tidig upptäckt av autism säkras i hela regionen. utreda vad ett sammanhållet ansvar för barn med NPF skulle innebära. Primärvårdsstyrelsen ställer sig bakom motionärernas samtliga förslag till uppdrag för regionstyrelsen och lämnar i remissyttrandet vidare förslag på vad man anser vara av vikt i det arbetet samt vad förvaltningen kan bidra med. Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Peter Almgren Primärvårdschef Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
(2) Förslag till remissyttrande Datum 207-02-7 Diarienummer PVV 206-007 Ert diarienummer RS 206-07282 Regionstyrelsen Motion om barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Sammanfattning Motionen ställer de frågor som i nuläget är mest kritiska och angelägna för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i Västra Götaland, idag och i framtiden. I motionen görs också en korrekt sammanfattning av den aktuella övergripande problembilden. Samtidigt ser vi att öar av välfungerande teamsamverkan för barns bästa med hög kompetens finns och har funnits i regionen, t ex småbarnsteamet Uddevalla, barnoch ungdomsmedicin Härryda, barnneuroutredningsteamet i Borås, utvecklingsneurologiska enheten i Mariestad och Hjällboprojektet i Angered. Alla dessa initiativ verkar dock emot den organisatoriska strukturen. Systemet måste börja verka i samma kraftriktning som dessa lokala initiativ, inte motverka och bryta ner välfungerande samverkan. Närhälsan barn- och ungdomsmedicin (BUM) har stora delar av den nära specialiserade vården för barn och ungdomar och kunde vid ett utökat tilläggsuppdrag bidra mer till att fylla mellanrummen för barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Central barnhälsovård och psykologenheterna för mödra- och barnhälsovård (PMBHV) har kompetens och erfarenhet av införande och uppföljning av autismscreening i Göteborg. Samtidigt pågår omställningen av hälso- och sjukvården i regionen och med den nära vården i fokus är både BUM och PMBHV utvecklingsuppdrag i vårdöverenskommelsen 208. Detta faller väl samman med motionärernas fråga om att utreda ett sammanhållet ansvar för barn med NPF. Primärvårdsstyrelsen bifaller motionärernas förslag till regionfullmäktige och föreslår följande: Regional medicinsk riktlinje HSD-A 28-204 (Ansvarsfördelning ) revideras enligt aktuellt forsknings- och kunskapsläge och uppdragsförslag tas fram av ansvariga verksamheter tillsammans d.v.s. mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, regionalt kompetenscentra barnneuropsykiatriska kliniken, BNK samt barn- och ungdomshabilitering. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
Remissyttrande från primärvårdsstyrelsen, 207-02-7 Det behövs regiontäckande modell(er) för tidig identifiering av autism inom barnhälsovården, detta bör ges som ett samlat uppdrag till primärvård, barnhälsovård och specialiserad vård. Även vårdcentraler, förskola/skola, elevhälsa och socialtjänst är viktiga aktörer och skall medverka i att regionala flöden för upptäckt, utredning och insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder etableras. En objektiv och korrekt behovs- och nulägesanalys görs för ämnesområdet i de olika delarna av regionen. Ovanstående uppdrag och frågan om ett sammanhållet ansvar för barn med NPF synkroniseras och samordnas med de befintliga omställningsoch utvecklingsuppdragen i regionen - Nära vården, Göteborgssjukvården, regionala BUP-planen samt utvecklingsplan för barnsjukvården. Primärvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm ordförande Marie-Louise Gefvert primärvårdsdirektör 2 (2)
() Tjänsteutlåtande Datum 207-02-4 Diarienummer PVV 206-008 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Hans Lilja Telefon: 070-207 364 E-post: hans.lilja@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Motion om att belöna medborgare som visat civilkurage Förslag till beslut. Primärvårdsstyrelsen avslår motion om att belöna medborgare som visat civilkurage i enlighet med bifogat remissyttrande. 2. Primärvårdsstyrelsen översänder beslut om motionen till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har remitterat motion till primärvårdsstyrelsen från Johanna Johansson (SD) om att Västra Götalandsregionen visar sin uppskattning för visat civilkurage genom att inrätta och årligen utdela ett pris till värdig mottagare. Svar ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast den 5 april 207. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Besluten skickas till Regionstyrelsen. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
() Förlag till remissyttrande Datum 207-02-4 Diarienummer PVV 206-008 Ert diarienummer RS 206-07280 Regionstyrelsen Motion att belöna medborgare som visat civilkurage Regionstyrelsen har remitterat motion från Johanna Johansson (SD) avseende att Västra Götalandsregionen visar sin uppskattning för visat civilkurage genom att inrätta och årligen utdela ett pris till värdig mottagare. Remissyttrande Motionären vill belöna människor som visar civilkurage och hänvisar till alla som dagligen gör det lilla extra för att hjälpa medmänniskor. Begreppet civilkurage myntades efter statsmannen Otto von Bismarck runt 847 och idag används ordet civilkurage i många olika sammanhang. Enligt wikipedia Samtidigt kan noteras att personer som framhärdar i att förespråka socialt oaccepterade åsikter vanligen anser sig själva visa civilkurage. Detta gör det svårt att instifta ett pris för den som visar civilkurage när det finns så många åsikter om vad detta innebär. Idag kan det vara civilkurage att visa engagemang mot populism, främlingsfientlighet och egoism etc. Motionären blandar ihop civilkurage med begreppet vardagshjältar, och idag kan vi konstatera att det förekommer i många kommuner i landet att man belönar människor som har gjort en insats utöver det vanliga gentemot sina medmänniskor. Det förefaller vara det mest naturliga att dessa priser instiftas inom en kommun med tanke på att kommunerna har befolkningsansvar för sina medborgare. Med dessa synpunkter föreslår vi att motionen avslås. Ann-Sofie Alm Ordförande Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00 PVV Dario Espiga Vice Ordförande
(2) Tjänsteutlåtande Datum 207-02-4 Diarienummer PVV 207-0034 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Lena Lundberg Telefon: 0706-48 5 72 E-post: lena.marie.lundberg@vgregion.se Till Primärvårdsstyrelsen Marknads- och etableringsstrategi Förslag till beslut. Primärvårdsstyrelsen antar förvaltningens förslag till marknads- och etableringsstrategi. Sammanfattning av ärendet Primärvårdsstyrelsen har fått i uppdrag av regionstyrelsen att utarbeta en marknads- och etableringsstrategi för att utveckla befintlig verksamhet. Strategin ska utgå från ägardirektiven och i övrigt den inriktning som ägaren anger. Närhälsan bedriver idag 04 vårdcentraler i Västra Götaland. Sedan vårdvalets införande har cirka 00 privata konkurrenter tillkommit och Närhälsan har under de senaste åren avvecklat nio vårdcentraler. Det innebär att det sedan införandet av vårdvalet har skett en stor ökning av antal vårdcentraler i Västra Götaland. För att klara det nya marknadsläget har flera enheter fått göra neddragningar både vad gäller lokaler och personal samtidigt som man har arbetat mycket med olika typer av effektiveringar. Närhälsan har tagit fram ett förslag till marknads- och etableringsstrategi. Dokumentet beskriver kortfattat trender i samhället, Närhälsans nuläge och strategi för marknad och etablering och omfattar marknadsmål, etablering, målgrupper, marknadsstrategi samt gemensamma erbjudanden. Strategin gäller för vårdcentraler åren 207-2025. Beredning Information om förslag till marknads- och etableringsstrategi har lämnats till primärvårdsstyrelsen vid ett informationsmöte den 6 mars 207. Fackligt samråd kring förslaget har skett vid centrala samverkansgruppens möte den 6 mars 207 samt MBL-förhandling med kommunal den 6 mars 207. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 00-435 80 00
Datum 207-02-4 Diarienummer PVV 207-0034 2 (2) Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Lena Lundberg Kommunikationschef Bilaga Marknads- och etableringsstrategi 207-2025. Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se.
70306 Marknadsoch etableringsstrategi 207-2025 Närhälsan Lillhagsparken 6, 422 50 Lillhagsparken
2(5) Innehåll.Inledning...3 2. Trender i samhället i stort som påverkar primärvården... 3 2. Befolkningsutvecklingen och åldrande befolkning... 3 2.2 Ökad urbanisering...4 2.3 Ökad segregation och kulturell mångfald...4 2.3 Hållbar utveckling...4 2.4 Digitalisering...4 2.5 Individualisering och ökade krav...4 2.6 Attraktiv arbetsgivare...5 2.7 Utveckling av den Nära vården...5 3. Bakgrund Närhälsan...6 3. Marknadsandelar...6 3.2 Listningstrend förändring antal listade...6 3.3 Serviceguiden...8 3.4 Tillgänglighet...8 3.5 Kundenkäten...8 3.6 Varumärkesundersökning 206... 9 3.7 Kompetensförsörjning...9 3.8 Konkurrensanalys...0 3.9 Godkännandesymbolen...2 4. Marknads- och etableringsstrategin 207-2025...3 4. Marknadsmål...3 4.2 Etablering... 3 4.3 Målgrupper... 4 4.4 Marknadsstrategi...4 4.5 Gemensamma erbjudanden...5
3(5).Inledning Primärvårdsstyrelsen har fått i uppdrag av Regionstyrelsen att utarbeta en marknads- och etableringsstrategi för att utveckla befintlig verksamhet. Strategin ska utgå från ägardirektiven och i övrigt den inriktning som ägaren anger. September 2009 startade Västra Götalandsregionen VG Primärvård. Detta innebär att Västra Götalandsregionens egen ägda primärvård blev konkurrensutsatt och fick marknadsliknande förutsättningar och kunden/patientens val av vårdcentral blev avgörande för vilken inkomst vårdcentralen har. I vårdvalet är det Krav- och kvalitetsboken som styr förutsättningarna och de som uppfyller kraven som anges har rätt att starta en vårdcentral var man önskar. Närhälsan bedriver idag 04 vårdcentraler i Västra Götaland och verkar på en konkurrensutsatt marknad. Sedan vårdvalets införande har cirka 00 privata konkurrenter tillkommit och Närhälsan har under de senaste åren avvecklat nio vårdcentraler. Det innebär att det sedan införandet av vårdvalet har skett en stor ökning av antal vårdcentraler i Västra Götaland. För att klara det nya marknadsläget har flera enheter fått göra neddragningar både vad gäller lokaler och personal samtidigt som man har arbetat mycket med olika typer av effektiviseringar. Detta dokument beskriver kortfattat trender i samhället, Närhälsans nuläge och strategi för marknad och etablering och omfattar marknadsmål, etablering, målgrupper, marknadsstrategi samt gemensamma erbjudanden. Strategin gäller för vårdcentraler åren 207-2025. Till denna marknads- och etableringsstrategi kopplas Närhälsans affärsplan och marknadskommunikationsplan där mål och aktiviteter för genomförande beskrivs. 2. Trender i samhället i stort som påverkar primärvården 2. Befolkningsutvecklingen och åldrande befolkning Västra Götaland står inför stora utmaningar när det gäller den demografiska utvecklingen. Befolkning växer enligt senaste befolkningsprognos med drygt 20 000 invånare per år. Det blir allt fler äldre invånare och antal personer mellan 75-84 år beräknas öka med ca 42 % till år 2025. Göteborg och kommunerna runt Göteborg är de som växer mest till 2025. Störst procentuell ökning bland alla kommuner i Västra Götaland har Göteborg där befolkningen förväntas växa med 7 % till 2025. Partille, Härryda, Ale, Mölndal och Bollebygd har tillväxttal överstigande 0 %. De kommuner som inte har någon befolkningstillväxt till 2025 är kommunerna i Dalsland samt några i Skaraborg (Götene och Vara).
4(5) 2.2 Ökad urbanisering Urbanisering är en påtaglig trend i hela världen och även i Sverige. Det sker en befolkningskoncentration till större tätorter. Västra Götaland har en geografi som präglas av både storstad, mellanstora städer och glesbygd. Göteborg med kranskommuner samt de större städerna i regionen ökar i inflyttning. 2.3 Ökad segregation och kulturell mångfald Segregation bygger på åtskillnad av människor baserad på någon yttre identitetsfaktor som t ex etnisk bakgrund eller socioekonomisk ställning. Segregationen har ökat både på arbetsmarknaden och vad gäller människors bostadssituation. Detta ställer särskilda krav på primärvården. 2.3 Hållbar utveckling Den ökade fokuseringen på miljö och hållbarhetsfrågorna innebär ökade miljökrav från myndigheter men också ökade ekonomiska incitament i syfte att agera mer hållbart. I Västra Götalandsregionens vision det goda livet fokuseras på hållbar utveckling som beaktar den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen. 2.4 Digitalisering IT-utvecklingen har inneburit att vi effektivt kan kommunicera enkelt med varandra över hela världen. Vi handlar, beställer varor och tjänster samt betalar räkningar via internet. Allt är uppkopplat och nästan allt är kopplat till telefonen. Möjlighet finns att skicka bilder och video var som helst. Den digitala utvecklingen möjliggör vård online och övervakning av egen hälsa. 2.5 Individualisering och ökade krav Dagens medvetna och rörliga konsumenter söker sig fram i erbjudanden i olika sammanhang på jakt efter nya koncept som kan tillfredsställa de behov man har. Teknikutvecklingen har satt verktyg i händerna på oss som gör att vi kan söka fram och utvärdera information. Den pågående individualiseringen och kommersialiseringen av samhället leder till medvetna konsumtionsval. Kunderna/patienterna är alltmer välinformerade och medvetna. Patienterna förväntar sig alltmer av behandlingar, service och bemötande. Människor delar allt mer erfarenheter kring hälsofrågor via olika sociala medier.
5(5) Mer individuella krav kräver målgruppsinriktad marknadsföring. Dialog med kunderna skapas via relevant och värdefull information. Fokuset på hälsa har aldrig varit större. Människor värderar tidsbesparing och enkelhet. Vårdföretag väljs utifrån service, tillgänglighet, socialt ansvar och miljöansvar. Utmärkt service är en självklarhet. Dagens kunder är mindre toleranta mot fel och väntetider. Samhället är i allt större grad aktivt dygnets alla timmar. Fokus på upplevelsen vid val av vård har ökat. 2.6 Attraktiv arbetsgivare Arbetsmarknaden är i förändring. Unga medarbetare söker samhörighet, samhällsengagemang, nya utmaningar och utveckling. Medarbetare kräver bekräftelse och lyhördhet. Karriär definieras alltmer i termer av egen utveckling. Unga medarbetare ställer en annan typ av krav på ledarskapet. Enligt Global Youth rapporten (203) är de viktigaste attributen för en ledare att vara rättvis, uppmuntrande och duktig på att kommunicera. 2.7 Utveckling av den Nära vården Den uppmärksammade utredningen Effektiv vård (SOU 206:2) av Göran Stiernstedt föreslår att allt mer av vården i framtiden kommer att utföras utanför sjukhusen, inte sällan i patientens hem och med patienten som medskapare. Samtidigt är befolkningens behov av vård under ständig förändring och beroende av faktorer bortom sjukvårdens kontroll. Det handlar exempelvis om demografi, samhällstrender som urbanisering, förändringar i befolkningssammansättning och hälsan hos män, kvinnor, flickor och pojkar. En principiellt viktig skillnad mot nuvarande lagstiftning är att primärvården ska ta hand om de allra flesta vårdbehov, inte bara grundläggande behov som i dag. Mer och mer avancerad vård behöver utföras i primärvården. Det kommer att innebär att primärvården behöver förstärkas med personella resurser. Utredningen rekommenderar ett antal åtgärder som landstingen bör vidta för att uppnå detta. Av Regionbudgeten för Västra Götalandsregionen 207 framgår att Primärvårdens roll behöver utökas och ges bättre förutsättningar samtidigt som akutuppdraget för sjukhusen måste tydliggöras. Det handlar bland annat om nivåstrukturering av sjukvården, att utveckla den nära sjukvården och koncentrera den högspecialiserade vården.
6(5) 3. Bakgrund Närhälsan 3. Marknadsandelar Bilden visar Närhälsans marknadsandel per område inom Västra Götaland. Den totala marknadsandelen är per den 3 december 206 ca 59 %. Vid årsskiftet 205/206 var marknadsandelen ca 62 %. Största orsaken till minskningen (ca 80 %) är beslutet om nedläggningen av fem vårdcentraler under våren 206. Den offentliga primärvårdens marknadsandel i Västra Götaland var cirka 69 % direkt efter att vårdvalet infördes 2008. 3.2 Listningstrend förändring antal listade Det totala antalet listade inom Närhälsan har minskat med ca 54 000 under treårsperioden oktober 203 till oktober 206. Under samma period har befolkningen inom Västra Götaland samtidigt ökat med ca 53 000 invånare. Detta innebär att de privata primärvårdsleverantörerna under samma period ökat med ca 07 000 listade.
7(5) Siffrorna i bilden ovan refererar till respektive vårdcentralsområde enligt följande; V Norra Bohuslän och Dalsland V2 Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Tjörn och Stenungsund V3 Hisingen, Öckerö, Kungälv, Ale, Lerum, Alingsås, Herrljunga och Vårgårda V4 Västra Göteborg, Partille, Härryda och Mölndal V5 Centrala och nordöstra Göteborg V7 Södra Älvsborg V8 Västra Skaraborg V9 Östra Skaraborg Bilden visar hur antalet listade per vårdcentralsområde utvecklats under perioden oktober 203 till oktober 206, d v s under den senaste treårsperioden. Avvecklingen av enskilda vårdcentraler framgår tydligt som minskning i respektive graf. T ex Strömstads vårdcentral i april 204 och Skara, Åmål, Åby och Viskafors i juni 206. Område V3 och V9 är de områden som haft mest stabilt antal listade under perioden.
8(5) 3.3 Serviceguiden Bra bemötande är grunden för goda relationer och en förutsättning för att invånare ska vilja vara kunder hos Närhälsan. För att arbeta aktivt och gemensamt med service har Närhälsan tagit fram en Serviceguide. I vår serviceguide konkretiseras hur vi i varje möte agerar för att upplevas som pålitliga, omtänksamma och nytänkande. Serviceguiden är Närhälsans gemensamma syn på och förhållande till god service och bemötande. Inom Närhälsan får alla nyanställda introduktion i Serviceguiden. Arbetet fortsätter sedan i den lokala verksamheten på exempelvis APT. I våra utvecklings- och lönesamtal följs arbetet med serviceguiden upp och vi mäter kundernas upplevelse av vår service dels via den nationella patientenkäten och vår egen kundenkät. Tillhörande verktyg och riktlinjer finns för alla verksamheter att hämta på intranätet. 3.4 Tillgänglighet Det är av största vikt att Närhälsan har en god tillgänglighet. Både för våra invånare, att de får den vård de behöver i rätt tid men också i förlängningen för att våra kunder ska vilja fortsätta att vara listade hos oss. För att få och kunna hålla en hög tillgänglighet arbetar vi med flera insatser.. Vi utökar möjligheten till webbtidbokning där patienterna själva kan boka sina tider. På detta sätt avlastar vi telefonerna och utökar servicen för våra patienter. 2. Vi tittar på möjligheterna att styra samtal som inte behöver gå till sjuksköterska till annan yrkeskategori så att sjuksköterskan kan lägga större del av sin arbetstid att träffa patienter. 3. Vi arbetar även med triagering och standardiserade vårdförlopp så att rätt patient hamnar på rätt nivå. Både via telefon och direktkontakt. På dessa sätt skapas högre tillgänglighet då patienten kommer rätt direkt. 3.5 Kundenkäten För att kunna utveckla vår verksamhet på bästa sätt genomförs varje år kundenkät. Vårdcentralerna deltar också i Nationella patientenkäten en gång per år. Vår egen kundenkät följer målen i affärsplanen och syftar till att ge chef och medarbetare underlag till förbättringsarbete. Undersökningen ger många fritextsvar som ger verksamheterna stor hjälp fördjupa sig i vilka tankar hos kunderna som ligger till grund för svaren. Dessa är påtagliga upplevelser som kan analyseras för varje mottagning tillsammans med resultatet i de olika frågorna. Enkäten sker via papper eller SMS och består av sju frågor. Enkäten ska vara så enkel som möjlig och mäta kundens upplevelse. Enkäten erbjuds på flera språk; svenska, arabiska, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), engelska, persiska, somaliska och turkiska.
9(5) 3.6 Varumärkesundersökning 206 Närhälsan arbetar strategiskt med sitt varumärke och gör undersökningar kontinuerligt för att se hur välkänt varumärket är samt vilka associationer som varumärket har. I senaste undersökningen låg kännedomen om Närhälsans som namn på 95 %, det vill säga de som på något sätt känner till namnet eller har hört talas om det. Ord som förknippas med Närhälsan är demokratisk, trygg, tar samhällsansvar och omtänksam. 3.7 Kompetensförsörjning Analysen av Närhälsans långsiktiga kompetensförsörjning utgår från den kompetensförsörjningsplan som varje år utarbetas inom förvaltningen. Vi har stora regionala skillnader när det gäller vår kompetensförsörjning och det ser också olika ut inom olika professioner. Det råder en generell brist på specialister i allmänmedicin i riket. Närhälsan har i planen angett ett bruttounderskott på 80 specialister. Medelåldern i gruppen är hög och inom en femårsperiod går 20 % i pension. Det finns regionala skillnader i svårigheten att rekrytera specialister i allmänmedicin men även inom ett primärvårdsområde se vi stora skillnader mellan olika vårdcentraler. Vårt underskott av specialister i allmänmedicin kan även ses i ljuset av att vi har ca 00 årsarbetande ST-läkare som tjänstgör på sjukhusen som ett led i sin utbildning till specialister. De kortsiktiga rekryteringsstrategier som vi har valt att använda är utlandsrekrytering i egen regi samt via rekryteringsföretag samt att vi har sett den stora grupp svenska ungdomar som studerar till läkare i andra EU-länder som en god rekryteringsbas. Här väljer vi att använda regionens specialistövergripande introduktionsprogram PLUS både för utlandsutbildade leg läkare och färdiga specialister. Närhälsan har även utvecklat ett koncept med så kallad utbildningsvårdcentral. Idag finns utbildningsvårdcentraler i Fritsla, Lidköping, Göteborg och Munkedal. Långsiktigare strategier för att skapa intresse för specialitet allmänmedicin är t ex att ha ett stort antal läkarassistenter i tjänst på vårdcentral under sommaren. Under sommaren 206 hade vi 50-tal läkarassistenter i våra verksamheter. Vi tar även emot svenska läkarstudenter som läser sin utbildning utomlands för praktik.
0(5) 3.8 Konkurrensanalys I Västra Götalandsregionen står Närhälsan för 59 % av marknaden och de privata aktörerna för 4 procent. De olika privata aktörerna profilerar sig på olika sätt. Här nedan följer en grov beskrivning av olika profiler: Stora vårdskoncerner: Capio (inklusive Backa Läkarhus som förvärvades jan 207) har 85 vårdcentraler i Sverige varav 20 ligger i VGR Praktikertjänst har 80 vårdcentraler i Sverige, 20 i VGR Profilering En spännande framtidsmarknad- vi vill attrahera fler kunder och växa. Modern medicin, professionellt, affärsdrivet. Traditionellt fokus på läkaren, binder upp. Uttalat mål att öka patientvolymer. Praktikertjänst - affärsdrivande med läkare som chefer och aktieägare Kedjor Nötkärnan 7 vårdcentraler i VGR Västerleden 6 vårdcentral i VGR Profilering: Positionerar sig som motsats till bilden av offentlig vård. Bilden av att inte vara byråkratisk. Närhet och småskalighet. Familjär anda och öppenhet. Vård på dina villkor, En annorlunda vårdcentral Vi skyr inte att etablera oss där tidigare vårdgivare givit upp, packat ihop och flyttat. Ideologerna Bräcke har 4 vårdcentraler i VGR, ytterligare 2 Sverige Profilering Medmänskligare samhälle, inte vinst i fokus. Idéburen vård och omsorg. Har i och med etableringen i Skara närmat sig de mindre aktörernas profilering med att ställa upp när andra vårdgivare har givit upp.
(5) Enskilda, fria aktörer Profilering Starka lokalt individen i fokus. Inte alltid uttryckt mål att växa och bli större. Vi har främst ett brett samarbete i vårt närområde. Tänk därför till en extra gång innan du listar dig om du inte bor nära oss. Vi har anpassade tider efter dina behov från morgon till kväll alla dagar året runt. Du är välkommen även om du inte är listad. Aktör Antal vårdcentraler I VGR *akt jan207 Achima Adina Allemanshälsan Bräcke Diakoni Capio inkl Backa Läkarhus Kungsportsläkarna /Kvarterskliniken Medpro Nötkärnan Praktikertjänst Västerleden Enskilda, fri aktör 2 3 4 20 4 5 7 20 6 Cirka 20 I hela Sverige 8 2 4 6 85 4 5 8 80 6 Många privata vårdalternativ är tydliga med öppenhet, att alla är välkomna. Sedan vårdvalet införande har många av de privata aktörerna visuellt lagt sig nära Västra Götalandsregionens grafiska profil. Detta ser vi en fortsättning i men att små steg börjar göras för att särskilja sig visuellt. Många konkurrenter, som bedriver flera typer av vård, marknadsför alla sina delar tillsammans. Exempelvis närsjukhus, rehabmottagningar men även friskvård. Exempel:
2(5) De privata aktörerna använder sig av godkännandesymbolen. På detta sätt så har de ena benet i Västra Götalandsregionens varumärke och kan dra nytta av stabiliteten, tryggheten och kvalitet som är kopplat till detta. 3.9 Godkännandesymbolen Som Närhälsan vid flertalet tillfällen har lyft så är det problematiskt att Västra Götalandsregionens logotype och grafiska elements används i den godkännande symbol som används för alla vårdgivare, oaktat offentliga eller privata. Godkännandesymbolen är ingen symbol utan en logotype. Följden av detta är att alla leverantörer uppfattas tillhöra samma organisation/företag, i detta fall Västra Götalandsregionen. Ska man som patient kunna göra ett aktivt val av vårdleverantör måste det tydligt framgå vem som driver verksamheten. Med denna symbol är vi tillbaka till problematiken att Närhälsan sammanblandas med att innefatta alla vårdcentraler och är en nackdel för Närhälsan när vi ska marknadsföra oss. Exempelbild från 77.
3(5) 4. Marknads- och etableringsstrategin 207-2025 4. Marknadsmål En av Västra Götalandsregionens strategier för framtiden är att utveckla den nära vården. En utveckling av primärvården är en viktig grund för att möta framtidens behov då en ökad andel av vården förutsätts ske utanför sjukhusen. Primärvården står inför stora utmaningar kopplat till befolkningsutveckling, demografi och åldrande befolkning. Krav på ökad tillgänglighet, hälsofokus, ökade krav från patienter samt digitalisering utgör också stora utmaningar. Närhälsan, den offentliga primärvården, är den största leverantören på marknaden och har därmed en roll av att vara ledande i denna utveckling. Detta både i att vi är störst och att vi är Västra Götalandsregionens egenregi verksamhet. Utvecklingen av primärvården gynnas därmed av att Närhälsan fortsatt är en ledande och stark aktör med ett marknadsmål på 60 procent på helhetsnivå. Norra Bohuslän, Dalsland och Västra Skaraborg där befolkningstillväxten är låg är målsättningen att behålla de marknadsandelar som vi har idag. I övriga delar av regionen där det spås ske en befolkningsökning behöver Närhälsans vårdcentraler öka antal listade för att behålla marknadsandelar och i vissa områden förbättra marknadsandelen. 4.2 Etablering Primärvårdens ökande ansvar i kombination med den demografiska utvecklingen motiverar tillsammans med befolkningsutveckling etablering av cirka fem nya vårdcentraler under de närmaste fem till sju åren. Kontinuerligt genomförs en värdering utifrån konkurrenssituation, rekryteringsmöjligheter och befolkningsutveckling för att avgöra var våra enheter ska vara etablerade. Vid en etablering av vårdcentral finns det ett stort värde för patienten att vi är samlokaliserade med exempelvis barnavårdscentral, rehabmottagning, barnmorskemottagning men även i den mån det går med Folktandvården. Vi ska därför sträva efter detta och i möjligaste mån erbjuda flera tjänster under samma tak. För att det ska vara tydligt för patienterna vart man ska vända sig för att söka till första linjens vård. Vårdkedjor underlättas och triagering möjliggörs, det vill säga att patienter hamnar hos rätt yrkeskategori och därmed får den bästa möjliga vården. Genom att ha en fysisk närhet till varandra kan också vården utvecklas, kompetensöverföring och samarbete kan göras. För organisationen finns också ett värde i att man kan använda gemensam reception och personalrum för flera vårdverksamheter. På detta sätt kan vi utnyttja lokalytor på bästa sätt men också främja samarbete mellan olika yrkeskategorier för att skapa helhet, sammanhang och ökad effektivitet.
4(5) Vid nyetablering av vårdcentral måste man beakta vad som är en lämplig storlek på en vårdcentral med hänsyn till sårbarhet vad gäller bemanning och ekonomi. För att starta en ny vårdcentral bör utgångspunkten vara att man minst ska få 5 000 listade invånare för kunna leva upp till de bemanningskrav som ställs i krav- och kvalitetsboken. För att få en effektiv vårdcentral vad avser flöden, bemanning, organisation samt att möjliggöra ett nära ledarskap bör vårdcentralen vara i storleksordningen ca 8 000 till 2 000 listade invånare. Vid start av en mindre vårdcentral bör ett nära samarbete med en annan vårdcentral ske så att riskerna minimeras. Närhälsan ska också sträva efter att vara samlokaliserad med Närsjukhus runt om i regionen i de fall en vårdcentral ska finnas i anslutning till sjukhuset. 4.3 Målgrupper Vårdcentralen är basen i hälso- och sjukvården och tar emot patienter under hela livet. Den samhällsutveckling som sker visar att ökat fokus behöver göras mot följande målgrupper: - Äldre. Personer över 80 år, kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. Det är därför viktigt att särskilt fokusera på denna patientgrupp när det gäller utvecklingen av vårt vårdutbud och kommunikation. - Barn. Antalet barn kommer att öka under de närmaste åren vilket motiverar ett ökat fokus på gruppen barn och deras föräldrar så att de känner sig trygga och omhändertagna på sin vårdcentral och barnavårdscentral. - Användare av digitala medier och tjänster. En ökad andel efterfrågar och kommer att efterfråga möjlighet att få sin kontakt med vården via digitala kanaler. Därför måste vi ha ett stort fokus på att utveckla och marknadsföra dessa tjänster. 4.4 Marknadsstrategi Ovanstående marknadsmål innebär att Närhälsan ska öka sin andel listade. Detta sker genom att framförallt arbeta med att ha: Hög service enligt serviceguiden. God tillgänglighet Ökad delaktighet via patientråd Fler läkare i Närhälsan Tydligt och gemensamt erbjudande mot prioriterade målgrupper (ovan) Kontinuerligt synas på de lokala marknaderna. Enkla sätt att lista sig Ett affärsmässigt förhållningssätt
5(5) Inom Närhälsan sker marknadsarbetet på flera nivåer. Varje år tas en marknadskommunikationsplan fram och beslutat av förvaltningsledningen. Här anges de gemensamma strategier, kampanjer, standardmaterial med mera som gäller för alla verksamheter. På områdesnivå samarbetar man sedan utifrån de gemensamma strategierna och materialet för att hålla ihop Närhälsans erbjudande som en gemensam aktör där det av geografiska skäl behövs. På varje enhet planeras och genomförs sedan lokala aktiviteter. Marknadsplaner tas fram för alla vårdcentraler. Vårdcentralerna har som mål att synas kontinuerligt på den lokala marknaden och varje enhet gör en marknadsplan utifrån sina behov. 4.5 Gemensamma erbjudanden Närhälsan har tack vare sin storlek, geografiska spridning, breda utbud, långa erfarenhet och höga kompetens stora möjligheter att göra våra erbjudanden både tydliga och attraktiva. Detta är nödvändigt för att människor ska hamna på rätt vårdnivå och känna sig trygga med vart de först ska vända sig. Genom att göra flera hälsoinsatser gemensamt för alla våra 04 vårdcentraler har vi möjlighet att dels göra en skillnad för invånarna i Västra Götalandsregionen och nå fram med budskapet till våra patienter. Exempel på gemensamma kampanjer är information om öppettider under jultid för vårdcentral och jourcentral, möjligheten att på alla vårdcentraler kontrollera sina hudförändringar, vaccinera sig inför sin resa och vaccinera mot säsongsinfluensan med mera. Detta arbetssätt ska ytterligare förstärkas så att fler erbjudanden är gemensamma för hela Närhälsan och kan kommuniceras ut gemensamt. För att ytterligare säkerställa att Närhälsan kan vara konkurrenskraftig och vara tydlig med sitt erbjudande är det viktigt att kunna kommunicera hela Närhälsans utbud. Detta för att visa att vi har bredden i vårt utbud, erfarenheten och närheten till våra invånare, för både vårdcentral, rehabmottagning och barnmorskemottagning med mera. Detta bidrar till att säkerställa att vi har en väg in i vården. Det medverkar också till att människor känner sig trygga och har information om vart de ska vända sig när de är sjuka, har ont eller på annat sätt är i behov av vård som inte kräver sjukhusets resurser.
Sida av 4 Redovisning av delegeringsbeslut Datum 207-03-0 Diarienummer PVV 207-000 Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal 207-02-0 207-02-28 till primärvårdsstyrelsen sammanträde den 7 mars 207 Sammanfattning Primärvårdsstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och förvaltningschef, med möjlighet till vidaredelegation, i enlighet med primärvårdsstyrelsens delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till primärvårdsstyrelsen. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växeln 00-435 80 00
Hyresavtal februari 207 Ärende nr PVV 207-0059 Titel Typ Hyresavtal andrahandsavtal mellan Närhälsan och Åmåls Avtal/överenskommelse kommun avseende lokal på rehab Åmål Landlord nr 9900-02-99 Eken 6 Södra långgatan 3B Ansvarig person Per Nyström Ansvarig enhet Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0058 Hyresavtal andrahandsavtal mellan Närhälsan och Kuling Avtal/överenskommelse Rehab och Hälsa AB avseende rum i Närhälsans lokal i Fiskebäckskil Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0028 Hyresavtal mellan Närhälsan Kungshamn Rehabmottagning och Hemsö vårdfastigheter avseende Hälsans hus Hvitfeldtsgartan 23 Fastighetsbeteckning Gravarne 3:39 Avtalsnummer 25474 000 0 Avtal/överenskommelse Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0027 Hyresavtal mellan Närhälsan Kungshamn vårdcentral och Avtal/överenskommelse Hemsö vårdfastigheter avseende Hälsans hus Hvitfeldtsgartan 23 Fastighetsbeteckning Gravarne 3:39 Avtalsnummer 25474 000 0 Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0026 Hyresavtal mellan Närhälsan Stenungsund vårdcentral och Stenungsundshem AB avseende Jullen 3 Stenungsund Fastighetsbeteckning Stenung 2:228 Avtalsnummer 030803 Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växeln 00-435 80 00 Avtal/överenskommelse
PVV 207-0025 Hyresavtal mellan Närhälsan Svenljunga Rehabmottagning och Hemfosa Svenljunga AB avseende lokaler för rehabverksamhet Klockaregatan 3 Svenljunga fastighetsbeteckning Moga :Hyresavtal mellan Närhälsan Svenljunga Rehabmottagning och Hemfosa Svenljunga AB Avtal/överenskommelse Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVB 207-00037 Hyresavtal mellan Närhälsan Västra Götalandsregionen Avtal/överenskommelse och Lidköpings Näringslivsfastigheter AB avseende ungdomsmottagning Sockerbruksgatan Lidköping Fastighetsbeteckning sockerbruket Avtalsnummer 80400-0-033 Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0024 Hyresavtal mellan Närhälsan Västra Götalandsregionen och Hemsö Vårdfastigheter AB avseende Förråd lager, Karlsborgsvägen 4 Hjo fastighetsbetecknin Norr 5:0 Avtal/överenskommelse Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0023 Tillägg hyresavtal mellan Närhälsan Västra Avtal/överenskommelse Götalandsregionen och Hemfosa Misteln 3 AB avseende framflyttning av upphörandetidpunkt hyreskontrakt nr 9299-000-0 fastighetsbeteckning Misteln 3 Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen PVV 207-0022 Hyresavtal mellan Närhälsan Bengtfors vårdcentral och Avtal/överenskommelse Frykvalla Förvaltning AB avseende kontorslokal Storgatan 20 Bengtfors, fastighetsbeteckning Köpmannen 3 Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen
PVV 207-000 Hyresavtal mellan Västra Götalandsregionen Närhälsan och Stenungsundshem AB avtalnr: 030804-04. Stenung 2:228, Jullen 4, Stenungsund Avtal/överenskommelse Per Nyström Närhälsan - Ekonomiavdelningen
Sida av 5 Redovisning av delegeringsbeslut Datum 207-03-03 Diarienummer PVV 207-0000 Redovisning av delegeringsbeslut anställningar 207-0-0 207-0-3 till primärvårdsstyrelsen sammanträde den 7 mars 207 Sammanfattning Primärvårdsstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och förvaltningschef, med möjlighet till vidaredelegation, i enlighet med primärvårdsstyrelsens delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till primärvårdsstyrelsen. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växeln 00-435 80 00
Anställning av personal tillsvidare januari 207 Lediga platser Totalt anställda 206/2988 Biskopsgården vårdcentral 206/5625 Hjällbo vårdcentral BVC sjuksköterskor till familjecentral Fysioterapeuter/Sjukgymnaster Fysioterapeut/Sjukgymnast Fysioterapeut/Sjukgymnast Vårdcentralschef Sjuksköterska/Distriktssköterska Arbetsterapeut PTP-psykolog Distriktssköterska/Barnsjuksköterska BVC PTP-psykolog 206/629 206/6726 206/6728 206/6732 206/6786 206/6832 206/6893 206/6973 206/7322 206/759 5 4 4 Deltid Arbetsterapeut Stenungsund 206/7600 rehabmottagning Arbetsterapeut Falköping 206/7622 Rehabmottagning Titel Ref nr Legitimerade läkare Teamledare Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växeln 00-435 80 00 Enhet Biskopsgården vårdcentral Primärvårdsrehab, Borås Primärvårdsrehab, Borås Primärvårdsrehab, Borås Gråbo vårdcentral Uddevalla Jourcentral Primärvårdsrehab, Borås Stenungsund vårdcentral Heimdal vårdcentral Kungssten vårdcentral Anställningens omfattning
Distriktssköterska/Sjuksköterska Undersköterska Undersköterska Distriktssköterska/Sjuksköterska PTP-psykolog Distriktssköterska/Sjuksköterska 206/7673 206/7674 206/7702 206/77 206/7727 206/7732 Färgelanda vårdcentral Sörhaga vårdcentral Ulricehamn vårdcentral Färgelanda vårdcentral Slottsskogen vårdcentral Sandared vårdcentral 2 Deltid /Deltid Arbetsterapeut/rehabkoordinator ST-läkare Distriktssköterska/Sjuksköterska Sjuksköterska Vårdcentralchef Fysioterapeut/Sjukgymnast Sjuksköterska Distriktssköterska 206/774 206/7802 206/7828 206/783 206/7957 206/7968 206/7974 206/7976 Sörhaga rehabmottagning Alingsås Lasarett Lysekil vårdcentral Södra Torget vårdcentral Torpavallen vårdcentral Askim vårdcentral Primärvårdsrehab, Borås Jourcentralen Lidköping Högsbo vårdcentral 4 2 /Deltid Deltid Fysioterapeut/Sjukgymnast Distriktssköterska Distriktssköterska/sjuksköterska Stenungsund 206/7997 rehabmottagning 206/80 Mölnlycke vårdcentral 206/8047 Mölnlycke vårdcentral BVC-sjuksköterska Distriktssköterska/Sjuksköterska Sjuksköterska/Distriktssköterska Rehabkoordinator 206/8095 206/842 206/88 206/899 Munkebäck barnavårdscentral Tibro vårdcentral Majorna vårdcentral Sörhaga vårdcentral
Sjuksköterska Biomedicinsk Analytiker Medicinsk sekreterare 206/8209 Götene vårdcentral 206/82 Götene vårdcentral 206/823 Herrljunga vårdcentral Deltid Deltid Medicinsk sekreterare till nystartat projekt Distriktssköterska Teamledare Medicinsk sekreterare Distriktssköterska/Sjuksköterska Medicinsk sekreterare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Kurator/Psykoterapeut Distriktssköterska /Sjuksköterska diabetes Fysioterapeut/Sjukgymnast 206/8234 206/830 207/08 207/28 207/35 207/4 207/60 207/65 207/7 207/70 207/9 Björkekärr vårdcentral Björkekärr vårdcentral Backa vårdcentral Lerum vårdcentral Mariestad Vårdcentral Bengtsfors vårdcentral Vänerparken vårdcentral Tjörn vårdcentral Sylte vårdcentral Vargön vårdcentral Backa rehabmottagning 2 2 3 3 /Deltid Deltid Deltid /Deltid Fysioterapeut/Sjukgymnast Sjuksköterska 207/24 207/272 Stenungsund rehabmottagning Tjörn vårdcentral /Deltid Undersköterska 207/278 Biskopsgården vårdcentral 3 Legitimerad läkare - möjlighet till prestationslön Distriktssköterska BVC/Sjuksköterska Medicinsk sekreterare/lita 207/29 207/295 207/324 Solgärde vårdcentral Bollebygd vårdcentral Nordmanna vårdcentral