ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17
Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt som är rätta, goda och moraliskt försvarbara. De människor, som vi ska ge råd, stöd och behandling och/eller service, vård och omsorg, är beroende av hur vi uppträder. De ska kunna lita på att vi har en professionell inställning till vårt arbete, att vi använder oss av kunskap, självkännedom och inlevelseförmåga och att vi har förmågan att göra etiska ställningstaganden. I den här skriften beskriver vi hur etiken bör vägleda oss i kontakten med de människor som är beroende av omsorgs- och socialförvaltningens tjänster. Skriften innehåller även ett avsnitt om etik i relationerna mellan arbetskamrater samt ett avsnitt om sekretesslagens bestämmelser om skydd för enskildas personliga förhållanden. Förhoppningen är att skriften ska inspirera oss till en fortlöpande dialog om etik så att vi blir uppmärksamma på vårt handlande. Etiken ska fungera som ett rättesnöre för oss och ett skydd för de människor vi möter i vårt arbete.
Människosyn Vi utgår från en humanistisk människosyn. Med det menar vi att alla människor har lika värde att alla människor har en egen vilja och handlingsfrihet att alla människor har rätt att påverka sin livssituation att alla människor är unika att alla människor kan utvecklas Att alla människor har lika värde betyder att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade. Människovärdet är knutet till vad man är, inte till det man gör eller äger. Människovärdet är inte heller beroende av kön, hudfärg, religion, åsikter eller sexuell läggning. Att alla människor har en egen vilja och handlingsfrihet betyder att alla människor har en fri vilja inom ramen för lagar och normer. Vi kan ta ansvar för våra handlingar och göra olika val. Att ha vilja och handlingsfrihet är en förutsättning för all mänsklig gemenskap. Grundtanken om alla människors lika värde och respekten för den egna viljan kan sättas på sin spets i arbetet inom såväl äldre- och handikappomsorgen som individ- och familjeomsorgen. Vi ska sträva efter att utjämna maktförhållanden och att möta människor på ett jämlikt plan.
Förhållningssätt utifrån ett kundperspektiv Bemötande Etikett och god ton lägger grunden för ett etiskt bemötande. Det gäller såväl i den första kontakten hur vi svarar i telefonen eller hälsar som i vad vi säger eller gör. De människor, till vilka vi ger stöd, service, vård och omsorg, står alltid i ett beroendeförhållande till oss som personal. Det ger en viss makt den makten får aldrig missbrukas. Ett etiskt bemötande handlar också om att den enskilda människan inte ska känna sig utlämnad. Vi ska skapa lugn, ro och trygghet i mötet med den enskilde. Respekt I alla möten och kontakter med människor är respekten för individen ett grundläggande krav. Vi ska visa respekt för människors tankar och värderingar även fast vi i vår myndighetsutövning eller i vård- och omsorgsarbetet inte alltid kan tillgodose deras önskemål. Att visa respekt innebär att låta människor tala utan att blir avbrutna att undvika ironi och nedlåtande uttryck att inte tala över huvudet på den enskilde att ge och få klara och ärliga besked att hålla överenskommelser att alltid följa bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt
Engagemang Den enskilde har rätt att ställa krav på att vi engagerar oss i hans/hennes problem och att vi använder vårt yrkeskunnande i kontakten med dem. Vårt intresse ska alltså fokuseras på kunden. Det är den enskildes behov som ska sättas i förgrunden. Integritet och självbestämmande Grunden för arbete med människor är respekt för den enskilda individens integritet. För att riktigt känna och förstå betydelsen av detta kan det vara bra att utgå från sig själv. Hur vill jag bli bemött och respekterad? Alla människor har även rätt till självbestämmande. Intellektuella, psykiska eller fysiska funktionshinder kan begränsa förmågan att uttrycka sin egen vilja. Här krävs att vi är lyhörda för vad som är den enskildes egna behov, trots eventuella funktionshinder. Inflytande och delaktighet Att ha inflytande innebär bl a att ha möjlighet att påverka sin livssituation nu och i framtiden. Att vara delaktig innebär, för den enskilda människan, att beslut som rör henne inte fattas över hennes huvud eller när hon inte är närvarande. Det innebär också att om möjligt tillmötesgå den enskildes önskemål. Gränssättning Ibland är det nödvändigt att sätta gränser. En persons beteende kan gå ut över och kanske kränka andra personer eller personal. Men vi får aldrig utsätta någon för bestraffning, hot, våld, ironi eller en nedvärderande attityd.
Vårt förhållningssätt på arbetsplatsen För att vi inom omsorgs- och socialförvaltningens decentraliserade organisation ska kunna gör ett gott arbete, krävs att vår verksamhet genomsyras av gemensamma värderingar. Vårt förhållande till kollegor och arbetsplats bör präglas av delaktighet och vilja till förbättring vilket ger en lojalitet med fattade beslut. Detta innebär att Vi har respekt för våra arbetskamrater och chefer med deras olika arbetsuppgifter, kompetens och ansvar Vi har en öppen och tillåtande arbetsmiljö som ger oss utrymme och möjligheter till utbyte av nya idéer och förslag som utvecklar verksamheten Vi har en helhetssyn och engagerar oss vid behov för frågor som inte enbart rör den egna arbetsgruppen, utan även hela enheten eller förvaltningen.
Tystnadsplikt All personal inom omsorgs- och socialförvaltningen (även elever och praktikanter) liksom omsorgs- och socialnämndens politiker har tystnadsplikt. De uppgifter vi får om människors personliga förhållanden får inte spridas vidare till obehöriga. Tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten och LSS regleras i sekretesslagen (SFS 1980: 100) 7 kap. 1 och 4 paragraferna. Lagen föreskriver när sekretessen gäller. Enligt lagen är det förbjudet att röja uppgifter, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut. Bestämmelserna begränsas av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Den som bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Tystnadsplikten har två sidor. Den ena, att vi inte ska sprida uppgifter utanför arbetsplatsen. Den andra gäller internt; uppgiften är bara till för den som behöver den i sin tjänst. Att prata öppet om människors personliga förhållanden vid kaffebordet eller vid korridorsammanträden är också ett brott mot tystnadsplikten. Anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 2 st socialtjänstlagen om skyldighet att anmälan misstankar om att barn far illa, bryter alltid tystnadsplikten!