Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 27 januari 2010, kl Plats

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN SAMMANTRÄDESHANDLINGAR TILL KALLELSE Datum 2010-01-18 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 27 januari 2010, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Sammanträdeshandlingar Ärenden till kommunstyrelsen Planering med budget 2010-2012 för kommunstyrelsen med kommunledningsförvaltningen och näringsliv och tillväxt ב

Revidering efter KF-beslut Datum 2010-01-15 Planering med budget 2010-2012 för Kommunstyrelsen med Kommunledningsförvaltningen Näringsliv och Tillväxt

Innehållsförteckning 1. Kommunstyrelsens övergripande planering med budget 2010-2012... 3 1. Verksamhetsbeskrivning 4 2 Förvaltningen Näringsliv och Tillväxt (NÄT) 7 3 Kommuncentrala budgeteringsposter 7 4 Kommunledningsförvaltningen (KLF) 16 5. Mål 27 6. Fokusområden (KF 2009-05-18 69) 39 7. Preliminär investeringsbudget 40 8. Organisationsschema 41 2

1. Kommunstyrelsens övergripande planering med budget 2010-2012 Kommunstyrelsens totala kostnader/intäkter (kostnader och intäkter + tkr) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 1 Plan 2012 Intäkter Kostnader Nettokostnad 164 444 177 198 177 198 177 198 177 198-244 901-264 779-272 707-272 707-272 707-80 457-87 581-95 509-95 509-95 509 Kommunstyrelsen består av tre huvudsakliga verksamhetsgrenar varav budgetramen för respektive gren fördelas enligt nedan. Näringsliv och Tillväxt (NÄT) minskar totalt med 550 tkr, vilket huvudsakligen är en effekt av besparingar enligt beslut KF 2009-05-18 69. Kommuncentrala budgeteringsposter ökar med 2633 tkr, vilket huvudsakligen består av ökade kostnader för budgeteringsnivån kommunikationer. Kommunledningsförvaltningen ökar med 6 126 tkr. Ökningen består huvudsakligen av ram för tillkommande verksamhet på 8,5 mkr samt av lägre kostnader som en följd av besparingar med 3 mkr enligt beslut KF 2009-05-18 69. Enligt beslut KF 2009-11-16 187 omfördes 3,1 miljoner kronor från kommunikationer, varav 700 tkr gick till den sociala miljonen, 201 tkr till arvoden i kommuncentrala poster och 139 tkr till arvoden för övriga nämnder samt 2 060 tkr som en ramökning till kommunledningsförvaltningen. 2 Under år 2009 genomförde ekonomikontoret ett byte av kontorslokal. Lokaler som kommunledningsförvaltningen redan betalade för kunde därmed utnyttjas vilket medför en besparing för förvaltningen på 450tkr. Detta medför en ramomföring mellan fastigheter och lokaler och ekonomikontoret. En samordning av verksamhetssystem inom IT kommer att leda till sänkta kostnader för kommunledningsförvaltningen på 72 836kr. Ramjusteringen baseras på antal skrivare på varje kontorsplats. Kommunstyrelsens totala nettoinvesteringar preliminär allt behov är ännu inte identifierat bland förvaltningarna gällande 2011 och 2012 (tkr). Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Nettoinvesteringar Ej jmfbart 8 959tkr. 47 740 16 312 - Budget 2011-2012 kompletteras med senare. Plan 2012 1 Ett antagande är gjort om att Katrineholms Logistikcentrums avskrivningar täcks av framtida intäkter. 2 KF 2009-11-16 187 3

1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen (KS) är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna 3 ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunledningsförvaltningen (KLF) leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för KS räkning samt stödja KS och KF i ärendehanteringen. Dessutom ska KLF leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. Kommunstyrelsen har, genom förvaltningen för näringsliv och tillväxt (NÄT), ansvaret för näringspolitiken. Förvaltningen för Näringsliv och Tillväxt, NÄT, har ansvar för att styra och koordinera arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun. Det innebär strategiskt arbete med insatser som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninnevånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att i frågor av arbetsmarknadspolitisk art underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bl.a. planering och användning av mark och vatten samt markberedskap. I styrelsens ansvar ingår också att främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet, svara för energiplaneringen och främja energihushållningen samt att verka för en tillfredsställande infrastruktur. 3 I dokumentet används övergripande begreppet kommunmedlem. Kommunmedlem är enligt kommunallagen den som antingen är folkbokförd i kommunen, betalar kommunalskatt i kommunen eller äger fast egendom (mark) i kommunen. 4

1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Nationellt och regionalt pågår utvecklings- och förändringsarbete inom kollektivtrafiken som medfört ökade kostnader för kommunen och en ökad ram för kommunstyrelsen. Som en följd fortsätter kommunstyrelsen att löpande ta initiativ och driva kommunikations- och infrastrukturfrågor gentemot i första hand statliga organ och i samverkan med andra aktörer. Av planeringsförutsättningarna för 2010, beslut KF 2009-05-18 69, framgår att kommunstyrelsens ram minskas som en följd av att nå en ekonomi i balans. Beslutet innebär följande personella förändringar: tjänsten som näringslivssekreterare upphör genom bland annat samordning mellan olika verksamheter minskas verksamheten med tre handläggartjänster och två administratörs/assistenttjänster. Kommunstyrelsens ansvar för kommunens utveckling innebär bland annat för förvaltningen Näringsliv och Tillväxt att utvecklingen i samhället ska följas och erforderliga initiativ tas. Projektet Katrineholms Logistikcentrum är knutet till förvaltningen. Till detta kommer nya områden för bostadsförsörjning som tas fram för att svara mot en förväntad efterfrågan och för att kunna erbjuda attraktiva boenden i konkurrens med övriga Mälardalen. Det är viktigt att näringslivet utvecklas i Katrineholm och att arbetstillfällen kan erbjudas. Kommunekolog flyttas från miljö- och hälsoskyddsnämnden till förvaltningen. Ansvaret för delar av upphandlings- och anskaffningsverksamheten flyttades den 1 september 2009 över från service- och tekniknämnden till kommunstyrelsen. Ansvaret för organiseringen av folkhälsoarbetet har inneburit att folkhälsostrategen införlivats i kommunledningsförvaltningen, ett nytt folkhälsoutskott bildats under politisk ledning. Folkhälsoprojektet som syftar till att utveckla ett lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun bedrivs på projektenheten. Inom personalområdet kommer fokus läggas på att utveckla såväl lönebildningsprocessen som att implementera ledarutvecklingsprogram. 5

1.3 Nyckeltal och indikatorer Nedan presenteras nyckeltal och indikatorer som är av övergripande karaktär och som kommunstyrelsens rapporterar till kommunfullmäktige. Lissabonindikatorerna o Andel miljöbilar ökar o Befolkningstillväxt ökar o Avfall i kg per person minskas Beroende av att statistik finns tillgänglig o Andel förvärvsarbetande av befolkningen 25-64 år ökar (om möjligt) o Andel sysselsatta (förvärvsarbetande) av utomnordiskt födda av befolkningen 25-64 år ökar o Andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning ökar o Lönesumma per person, indelat i kvinnor och män 25-64 år ökar o Samlat resultat/omsättningstillväxt eller BRP (bruttoregionalprodukt) per person i kronor ökar o Antal arbetsställen ökar o Ohälsotal - antal utbetalda dagar med sjukpenning minskar o Koldioxid i kg per person minskar Näringslivsutvecklingsmål o Stockholm Business Alliance Nöjd kundindex mätning, NKI. Förbättrat index o Svenskt Näringsliv o Företagsklimat mätning, ranking. Förbättrat placering på ranking. o Totala arbetslösheten fördelat på män och kvinnor minskar för båda könen Totala ungdomsarbetslösheten minskar Finansiella mål o En procent av skatteintäkterna sparas för framtiden o Nettodriftkostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkterna. o Nettoinvesteringar ska stå i paritet med avskrivningarna o Soliditeten ska öka o Andel inköp på ramavtal ökar o Lokaler - antal kvadratmeter per anställd o Lokaler inflationsjusterad kostnad per kvadratmeter Indikatorer Katrineholms kommun o Sjukfrånvaro för Katrineholms kommun i procent av tillgänglig arbetstid o Andelen för Katrineholms kommun är mindre än 61 % gällande total oro för att utsättas för brott o Antalet verksamhetslokalerna som är tillgänglighetsanpassade ökar o Bilden av Katrineholm i massmedia stärker kommunens varumärke o Antal E-tjänster uppgår till 20 under 2010 o Yttäckning för bredband inom Katrineholms kommun ökar 6

2 Förvaltningen Näringsliv och Tillväxt (NÄT) Förvaltningen Näringsliv och Tillväxt kostnader/intäkter (tkr) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 4 Intäkter 2 239 519 519 Kostnader -11 314-7 871-7 319 Nettokostnad -9 075-7 352-6 802 Ramen minskas med 550 tkr enligt beslut KF 2009-05-18 69 och med motsvarande andel gällande IT-kostnader. 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Förvaltningen för Näringsliv och Tillväxt, NÄT, har ansvar för att styra och koordinera arbetet för ortsutvecklingen inom Katrineholms kommun. Det innebär strategiskt arbete med insatser som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap, fler arbetstillfällen, flera företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, organisationer, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att i frågor av arbetsmarknadspolitisk art underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. NÄT ger stöd vid etablering av internationella affärskontakter och deltagande i nationella och internationella nätverk. Förvaltningen har uppdraget att delta i kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Näringslivschefen skall leda, stödja, samordna och utveckla förvaltningens verksamhetsområden samt aktivt medverka till det kommunala uppdraget gällande ortsutveckling inom bl a mark och exploatering, infrastruktur och kommunikation samt tillväxt på olika marknader. Inom ansvaret ingår att delta och följa den översiktliga planeringen. Näringslivschefen samordnar och leder etableringsgruppen vid såväl förfrågningar som uppsökande verksamhet samt är projektchef för näringslivsprojektet Katrineholms logistikcentrum, KLC. 4 Hänsyn har inte tagits till Katrineholms Logistik Centrums kapitalkostnader med beaktande av beslutsgången som krävs för överföring av ram mellan Service och Teknik och KS. 7

2.1.2 Näringslivsutveckling Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet lärande och innovativa miljöer/stöd till forskning. Området arbetar med tre inriktningar; att bidra till utveckling av och stöd till befintliga företag, aktivt arbeta för nyetableringar samt stödja nyföretagandet. Instrument för näringslivsutvecklingen är förvaltningens engagemang i samarbeten mellan universitet, företag och offentliga sektorn - Triple Helix, såsom forskningsplattformar, nätverks- och klusterarbete. Ett annat exempel är det treåriga projekt förvaltningen ansvarar för, som innebär uppbyggnad, etablering och drift av Innovationsbyrån och Katrineholms entreprenörcentrum. Förvaltningen erbjuder även olika målgrupper förbättringsinsatser tillsammans med andra aktörer t ex inom förädling av produktionsflöden (Lean production) och SWOT-analyser. 2.1.3 Näringslivsservice Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet lokalt näringsliv och fler jobb. Området innefattar förvaltningens informations-, kommunikations- och marknadsföringsaktiviteter för och till näringslivet. I verksamhetsområdet ingår en lotsfunktion för att hjälpa företagen vid etableringsfrågor, kontakter med förvaltningarna i deras myndighetsutövning samt externa aktörer. Till stöd för verksamhetsområdet finns näringslivscentrum, som fungerar som ett nav för aktiviteter och kreativa möten, riktade till näringslivet. 2.1.4 Landsbygdsutveckling Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd. 5 Arbetet med att stödja en levande landsbygd berör alla kommunala förvaltningar men samordnas av förvaltningen. NÄT arbetar främst med stöd till företagande på landsbygden och har delegation på de pengar som sockenråd och bygderåd kan söka för utveckling av sin bygd. NÄT har en gemensam handlingsplan med företagarföreningarna på landsbygden och leder och koordinerar kommunens utvecklingsinsatser i Valla och Björkvik. Under verksamhetsperioden 2007-2013 stödjer kommunen också ekonomiskt Leader plus Gränsland. I detta EU program kan landsbygdens olika grupper söka utvecklingscheckar, projektpengar och stöd för ett internationellt arbete med andra landsbygdsområden. 2.1.5 Mark och Exploatering Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet att tillse att Katrineholms kommun har ny etableringsmark och nya bostadsområden. Verksamhetsområdet ansvarar för kommunens markinnehav och skall se till att kommunens markberedskap är god för att en översiktlig planering och långsiktig hållbar utveckling skall kunna genomföras. I verksamhetsområdet ligger att förvalta och förädla de av kommunen ägda fastigheter som ingår i kommunens exploateringsmark samt markreserv. 5 Riktlinjerna för arbetet finns i dokumentet landsbygdspolitiskt program som kommunfullmäktige antagit. 8

Mark och Exploatering skall vara kommunens länk mot näringsliv, privatpersoner och offentlig förvaltning avseende exploatering av mark för boende, handel, industri m.m. för att främja behövlig bostadsförsörjning och övrigt samhällsbyggande. Mark och Exploatering verkar för att samordning sker mellan olika förvaltningar avseende ovanstående ansvarsområden. 2.1.6 Kommunikationer Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet förbättrad infrastruktur och kollektivtrafik. Det innebär ett ansvar för regionala och nationella infrastrukturfrågor samt kollektivtrafikfrågor även på lokal nivå. I funktionsansvaret ligger att för kommunstyrelsens räkning bevaka och handlägga sådana kommunikationsfrågor. Kommunikationer är en grundförutsättning för att orten Katrineholm inkluderas i en alltmer vidgad arbetsmarknad och därmed blir delaktig i regionförstoringens olika delar. Det betyder att även andra regionala och storregionala frågor förutom infrastruktur och kollektivtrafik - har betydelse i ett ortsstrategiskt utvecklingsperspektiv. Det är därför naturligt att inom NÄT bevaka och handlägga även sådana frågor inom verksamhetsområdet Kommunikationer. 2.1.7 Internationalisering Verksamhetsområdet arbetar huvudsakligen med målet att se till att Katrineholm har internationella samarbeten som främjar näringslivets utveckling. Verksamhetsområdet innebär stöd, vägledning av projektidéer och på uppdrag författande och uppföljning av ansökningar för offentlig finansiering från EU, svenska myndigheter och andra källor till finansiering. Verksamhetsområdet stöder både näringslivet i Katrineholms kommun och kommunens förvaltningar. Detta innebär att förvaltningen ger stöd och service till företag som satsar på export och arbetar för att främja en ökning av exportföretagandet eftersom det är en tillväxtfrämjande faktor. I verksamhetsområdet ligger även ett ansvar för att genomföra och bevaka införandet av Lissabonstrategin med dess indikatorer i kommunens planering och verksamhetsuppföljningar. Särskild vikt läggs vid kommunens deltagande i regionala strukturfonder. 9

2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Ramminskningen hänför sig till omprioriteringar som en följd av organisationsöversynen. Beslut i KF den 8 maj 2009 leder till att näringslivssekreterartjänsten upphör. Det medför en omfördelning av ansvar och arbetsuppgifter samt nya prioriteringar, som t ex färre internationella engagemang, en lägre servicegrad vid mässor samt nya prioriteringar och omfördelning av ansvar inom verksamhetsområdet landsbygdutveckling. En omorganisation gjordes under 2009 för projektet Katrineholms Logistikcentrum, KLC där förvaltningschef utsågs till projektchef, direkt under den politiska styrgruppen, med fokus på uppföljning och kvalitetssäkring utöver den redan väl fungerande projektledningen. Utvecklingsprojektet KEC/Innovationsbyrån första 3 års period avslutades i årsskiftet 2009/2010. Verksamheten som bytt namn till Innovationsbyrån+/KATEC, har omorganiserats och stärkt sin förankring i näringslivet. Uppföljningen av verksamheten har utvecklats och går från att redovisa aktiviteter och kvantitet till effekter och kvalitet. Tio produktprojekt matchas för kommersialisering och flera är på gång inom kort. 10

3 Kommuncentrala budgeteringsposter Totalt för kommuncentrala budgeteringsposter kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 131 461 133 504 133 504 Kostnader -167 214-170 703-172 826 Nettokostnad -35 753-37 199-39 322 Ramen ökar med 7 000 tkr rörande kommunikationer enligt beslut KF 2009-05-18 69 samt minskas med 11 tkr gällande kapitalkostnader för politisk ledning och 578 tkr gällande kapitalkostnader för kommungemensamt. I november fattade Kommunfullmäktige beslut om att 2 miljoner kronor omdisponeras från anslag för kommunikationer (Citybanan) 6. Därtill minskas ramen för kommunikationer med 3 100 tkr och fördelas om till politisk ledning som får en ramökning med 201 tkr för fasta arvoden till förtroendevalda. Övriga nämnder får en ökning med 139 tkr för arvoden. Fastigheter och lokaler får en ökning med 700 tkr för den sociala miljonen och kommunledningsförvaltningen får en ramökning med 2 060 tkr. Under år 2009 bytte ekonomikontoret kontorslokal, vilket medför en ramjustering på 450tkr för fastigheter och lokaler. Eventuell ytterligare ramjustering för fastigheter och lokaler är inte fastställd. Kvarstående av de 7mnkr är 1900tkr som en ramökning till kommunikationer. 3.1 Politisk kommunledning inkl vänort Politisk kommunledning inkl vänorts kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 0 1 1 Kostnader -7 336-7378 -7 568 Nettokostnad -7 336-7 377-7 567 Ramen ökar med 201 tkr avseende fasta arvoden till förtroendevalda och minskar med 11 tkr som en följd av minskade kapitalkostnader mellan åren 2009 och 2010. 4.1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Politisk kommunledning avser kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt reglementet leder och samordnar kommunstyrelsen planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 4.1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Ett folkhälsoutskott har tillsatts från och med den 1 juni 2009. 7 6 KF 2009-11-16 187 7 KS 2009-05-27 114 11

3.2 Fastigheter och lokaler Fastigheter och lokalers kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 130 565 132 500 132 500 Kostnader -136 416-138 820-139 211 Nettokostnad -5 850-6 320-6 711 Eventuell ramjustering för fastigheter och lokaler är inte fastställd. 3.2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Fastigheter och lokalers budgeteringsområde fördelar ut merparten av kostnaderna för verksamhetslokaler och förvaltade fastigheter som administreras av fastighetsbolagen KFAB samt KIAB. Vidare ingår kommunens funktion för lokalresursplanering som är en samordnande verksamhet med syfte att rationalisera och effektivisera användningen av kommunens lokaler och ansvara för kommunens totala lokalförsörjning. 3.2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Ramförändringarna styrs av förändringar i ekonomin och består i huvudsak av tillkommande och avgående lokaler samt finansiella effekter av genomförda investeringar hos fastighetsbolagen. 12

3.3 Kommungemensamt Kommungemensamts kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 896 1 003 8 1 003 Kostnader -7 645-7 140-6 562 Nettokostnad -6 749-6 137-5 559 En förändring av kapitalkostnader på 578 tkr avseende projektet DUGA som avslutades under år 2009, vilket innebär en ramsänkning för kommungemensam verksamhet. 3.3.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommungemensamt avser kostnader som inte är direkt hänförliga till någon verksamhet eller nämnd. Här budgeteras således medlemsavgifter till bl.a. intresseorganisationer där Katrineholms kommun är medlem. Hit hör exempelvis Sveriges kommuner och Landsting, Regionförbundet Sörmland, Mälardalsrådet och Stockholm Business Alliance. Under rubriken Kommungemensamt budgeteras även avgifter till STIM och SAMI, kostnader för borgerliga begravningar etcetera. 3.3.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Ett förvaltningsgemensamt system för incident- och skaderapportering tas i bruk. 8 Stats- och driftsbidrag från staten 13

3.4 Kommunikationer Kommunikationers kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 0 0 0 Kostnader -15 817-17 585-19 485 Nettokostnad -15 817-17 585-19 485 Under beredning av ärendet budget 2010 fattade kommunfullmäktige beslut den 18 maj 2009 ( 69) om en ramutökning med 7 000 tkr i förhållande till budget 2009. Kommunstyrelsens beredning och förslag till budget omfördelade 3 100 tkr av fullmäktiges utökning av ramen till andra ändamål inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Vid fullmäktiges budgetsammanträde den 16 november 2009 yrkade kommunstyrelsens ordförande mot bakgrund av beslut om Citybanans medfinansiering att ramen för kommunikationer skulle minskas med ytterligare 2 000 tkr. Den totala ramökningen för baskontot kommunikationer blir då 1 900 tkr. Länstrafiken Sörmland har i en första prognos (november 2009) beräknat kommunens underskottstäckning till 16 474 802 kronor. Tidigare år har årskostnaderna för kommunikationer ofta blivit högre än Länstrafikens första prognos. Sannolikheten är därmed stor för att kommunstyrelsens baskonto kommunikationer för 2010 är något underbudgeterat. Detta särskilt om till kontot även ska föras kostnader för Räta Linjen-gruppen, Mälardiagonalen och annat kommunikationsarbete. 3.4.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunikationer är ett samlingsbegrepp för regionala och nationella infrastrukturfrågor samt kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafikfrågorna omfattar även den lokala kollektivtrafikens frågor. Medel från kommunikationskontot används för att underskottstäcka kommunens andel för Länstrafiken Sörmlands verksamhet enligt konsortialavtal, kommunens direkta kostnader för kompletterande trafikutbud samt beställningar utöver grundutbudet. Medel används förutom till ovan nämnda kostnadsslag även för kostnader knutna till kommunstyrelsens ansvar för kommunikationer, till exempel projekt som Mälardiagonalen samt Räta linjen. Ortsstrategiskt är kommunikationer i betydelsen infrastruktur och kollektivtrafik den avgörande utgångspunkten för utveckling av orten Katrineholm. Men utvecklingen kräver att även andra regionala och storregionala frågor bevakas och handläggs. Därför är det naturligt att ortsutvecklingsstrategen inom NÄT bevakar och handlägger även sådana frågor inom verksamhetsområdet kommunikationer. 3.4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Nationellt och regionalt pågår utvecklings- och förändringsarbeten. Ett förslag till ny kollektivtrafiklagstiftning har lämnats till regeringen. Förslaget innefattar samtliga samhällsbetalda transporter och skulle, om det genomförs enligt regeringens tidsplan, innebära betydande förändringar. Från och med den 1 oktober 2010 avregleras persontågtrafiken. Inom Stockholm Mälarregionen (En bättre sits) pågår ett utredningsarbete som syftar till utvecklad och förbättrad kollektivtrafik. Regionförbundet Sörmland, tillsammans med Länstrafiken Sörmland, utreder 14

kollektivtrafikens (buss och tågtrafikeringens) utveckling i Sörmland. En frågeställning är där ansvars- och kostnadsfördelningen mellan den regionala och lokala nivån. Kommunikationernas funktion och kvalitet både vad gäller näringslivets möjligheter att transportera gods liksom möjligheten för arbetstagare att pendla med tåg och buss är för Katrineholms utveckling och framtid helt avgörande. Katrineholms kommuns medfinansiering av Citybanan beslutades i KF 2009-11-16 ( 187). 15

4 Kommunledningsförvaltningen (KLF) Kommunledningsförvaltningens kostnader/intäkter Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 9 Intäkter 30 744 43 176 43 176 Kostnader -66 373-85 986-92 561 Nettokostnad -35 629-42 810-49 385 KLF ledning Ekonomikontoret Kommunsekretariat&Arkiv Staben Personalkontoret Administrativa kontoret +455 tkr +7 867 tkr 461 tkr +95 tkr 362 tkr -257 tkr 4.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunledningsförvaltningen; Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens räkning samt stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. 4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Omvärldsförändringarna innebär att högre krav ställs på utåtriktad och strategiskt arbete. Ett av dessa områden är att tydliggöra ansvarsförhållandet inom bland annat koncernstyrningen. Utvecklad samverkan bedöms som en framgångfaktor under 2010 för att bedriva verksamhet av rätt kvalité med högsta möjliga produktivitet och effektivitet. Kommunledningsförvaltningen fortsätter därför arbetet med att finna samarbets- och tillväxtområden inom förvaltningen och inom kommunen. Under 2009 har ett avtal slutits med Flens kommun om att tjänsten kommunjurist köps av Flens kommun. Att bistå kommunstyrelsen i det strategiska arbetet med kommunens strategiska folkhälsoarbete är sedan år 2009 ett nytt ansvarsområde för kommunledningsförvaltningen. 10 Hälsotorget och vård- och omsorgsnämnden tecknade inget nytt avtal under 2009 varför Hälsotorget läggs ner från och med den 31 december 2009. Medel som angetts i kommunstyrelsens beslut i april 2009 för drift av Hälsotorget behöver därför inte avsättas från 2010. 11 9 Ram 2009 42,8 mkr plus Upphandling & Affärer 8,1 mkr plus Folkhälsostrateg 0,4 mkr minus kostnadsreduceringar 3,0 mkr => Ram 2010 48,3. 10 KF 2009-04-20 56 Dnr KS/2008-674 11 KS 2009-04-29 92 Dnr KS/2008:674-730 16

En projektplan har tagits fram för att utveckla lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011. Katrineholms kommun har ansvaret för projektet, beställare av projektet är kommunstyrelsen. Projektet drivs av projektenheten. Kommunledningsförvaltningen avser att under 2010 fokusera på bland annat utvecklingen av E-tjänster 12. IT-kontoret kommer att arbeta med systemstandarden för att öka nyttjandegraden bland systemen vilket bland annat bidrar till ökad lösningsgrad. Utvecklingen av den nationella IT-strategin kräver arbete med bland annat systemstandard och tydliga inre processer. Kommunekolog flyttas från miljö- och hälsoskyddsnämnden till förvaltningen. Ett ökat ansvar för den samlade hanteringen av anskaffningsverksamheten påverkade ekonomikontoret redan under 2009 i och med att enheten Upphandling och affärer fördes över till kommunledningsförvaltningen och ekonomikontoret den 1 september 2009. Förvaltningens stöd i planerings- och uppföljningsprocessen koncentreras från och med 2010 till ekonomikontoret. Vid politiskt beslut om nytt styrsystem för Katrineholms kommun avses kommunledningsförvaltningen, och främst ekonomikontoret, ansvara för implementering av ett nytt system. 13 Kommunledningsförvaltningen har under året, liksom föregående år, utvärderat arbetet mot styrelsen och förvaltningarna med positivt resultat. Utvärderingarna visar att ärendeberedningen behöver utvecklas för en jämnare och bättre kvalité i beredningsunderlagen till styrelsens sammanträden. Under 2010 kommer kommunala styrdokument och allmänna handlingar som registreras bli tillgängliga på kommunens webbplats. Förändringen innebär att projektorganisationen för utvecklad användning av LEX för ärendehantering och nämndadministration har avvecklats. Inom personalområdet kommer fokus att vara att dels utveckla och effektivisera lönebildningsprocessen och dels att utveckla och implementera ledarutvecklingsprogrammet. 12 Från och med den 1 november 2010 definieras e-tjänster utifrån möjligheten att använda e-id. Övriga tjänster, som tidigare kallats e-tjänster men inte uppnår kravet på e-id, definieras efter den 1 november 2010 som e-service. 13 KS 2009-11-16 263 Dm KS/2009:719-0 I 2 17

4.1. Kommunledningsförvaltningen ledning Kommunledningsförvaltningens intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget Budget 2010 2009 14 Intäkter 82 9 828 9 825 Kostnader -2 255-14 061-14 513 Nettokostnad -2 337-4 233-4 688 Ramen ökar med 455 tkr enligt beslut KF 2009-05-18 69. Förändringarna avser ram för utredningsresurser 15 motsvarande 650 tkr, ökade kapitalkostnader på 5 tkr och en ramökning på 1 100 tkr på grund av omfördelning av medel från kommunikationer. 4.1.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunchefen ska leda, stödja och samordna i det samlade kommunala uppdraget för att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige. Kommunchefen: Representerar den sammantagna förvaltningsorganisationen gentemot kommunstyrelsen med dess ordförande, kommunmedlemmar och företag Leder kommunledningsförvaltningen samt stödjer ledningsgruppen Stödjer förvaltningscheferna och samordnar i det samlade kommunala tjänstemannauppdraget Ansvarar för verksamhetsplanering enligt LOTS 16 4.1.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Kommunchefen leder kommunledningsförvaltningen och stöder ledningsgruppen och förvaltningscheferna. Omvärldsförändringarna innebär att högre krav ställs på utåtriktat och strategiskt arbete. Ett strategiskt område är att tydliggöra ansvarsförhållandet inom bland annat koncernstyrningen. Samverkan bedöms som en framgångfaktor för en effektiv verksamhet. Arbetet med att finna samarbets- och tillväxtområden såväl inom förvaltningen som inom kommunen fortsätter därför under 2010. I början på året präglas kommunledningsförvaltningens arbete till viss del av ledarskapsförändringar. Kring årsskiftet 2009/2010 tillträder ny förvaltningschef för bildningsförvaltningen och en ny personalchef. 14 Budget 2009 och Bokslut 2008 speglar den nya organisationen där kommunchef och förvaltningschefsgrupp ligger under KLF-ledning. 15 Besparing enligt KS 2008-12-17 290 Dnr KS/2008:601-014 16 LOTS är kommunledningsförvaltningens metod för effektiv verksamhetsplanering. 18

4.2 Ekonomikontoret Ekonomikontorets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget Budget 2010 2009 17 Intäkter 1 047 1 923 2 000 Kostnader -7 082-9 083-17 027 Nettokostnad - 6036-7 160-15 027 Ramen ökar med totalt 7 867 tkr som en följd av beslut KF 2009-05-18 69 samt 138. Överföring av verksamhet ökar ramen med 7 731 tkr och kapitalkostnaderna ökar med 37 tkr. Besparingar 18 på 651 tkr medan omfördelning av medel på 750 tkr ökar ramen. 4.2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning I syfte att bidra till att kommunmedlemmarna i Katrineholm lever i en kommun där god ekonomisk hushållning med kommunens resurser råder, skall ekonomikontoret verka för ekonomiskt stabila förutsättningar och ansvara för kommunens centrala ekonomi- och finansfrågor. Genom ett aktivt stöd till övrig verksamhet, förvaltningarna, KS samt koncernen, skall ekonomikontoret bidra till effektiva planerings- och uppföljningsprocesser, ansvara för en god upphandlings- och anskaffningsverksamhet samt arbeta för rationell hantering av ekonomiadministrativa funktioner. 4.2.3 Sammanfattande verksamhetsförändringar Flera viktiga förändringar präglar arbetet under 2010. Det nya ansvaret för den samlade hanteringen av upphandlings- och anskaffningsverksamheten - från beställning till betalning påverkar det nya ekonomikontoret i och med att avdelningen upphandling och affärer förts över från service- och teknikförvaltningen till kommunledningsförvaltningen, ekonomikontoret, den 1 september 2009. Fortsatt arbete med att utveckla rutinerna kring kommunens fakturahantering kommer att vara i fokus, liksom utveckling av rutiner kring organisationens upphandlings- och anskaffningsverksamhet. Vidare kommer förvaltningens stöd i planerings- och uppföljningsprocessen att från och med 2010 koncentreras till ekonomikontoret. Efter fattade beslut om en ny styrmodell för Katrineholms kommun kommer en införandefas där ekonomikontoret kommer att ha en drivande roll. 17 Hyresförhandlingar AVA-huset ej slutförd och kan komma att påverka ram 18 Besparing enligt KS 2008-12-17 290 Dnr KS/2008:601-014 KF2009-05-18 69 19

Budget 2010 4.3 IT-kontoret IT-kontorets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 19 Intäkter 26 177 28 770 28 770 Kostnader -26 100-28 770-28 770 Nettokostnad 77 0 0 4.3.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning IT-kontoret ska tillhandahålla rätt service i rätt tid och driva IT utvecklingen i Katrineholms kommun så att: Förvaltningarna/politikerna kan utföra sitt arbete mot kommunmedlemmar Kommunmedlemmar kan få tillgång till kommunal service när de har tid 4.3.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Den nationella IT-strategin innebär att systemmiljön betraktas i sin helhet som ett strategiskt verktyg för en säker, tillgänglig och effektiv vård och omsorg. För oss i Katrineholms kommun skulle detta kunna innebära att samtliga kommunmedlemmar får en ny elektronisk legitimation sk e-id. En sorts elektronisk identitet som kan användas genom hela livet som legitimation vid nyttjande av e-tjänster hos kommunen eller den övriga offentliga sektorn. Det är denna vision som skulle ligga till grund för e-tjänster inom kommunen som e-recept, elektronisk journalstyrning, möjlighet att titta i kommunens diarier samt hantering av äldreomsorgens trygghetslarm med mera. En viktig lärdom, från vårt helpdesksystem, är att automatisk genererade tjänster kan upplevas som opersonligt. Därför är det viktigt vid utvecklingen av E-tjänsterna och helpdesksystemet att utveckla återkopplingstekniken för att öka kundnöjdheten samt minska handläggningstiderna. Förvaltningarna har framfört önskemål om att i första hand vill få snabbare service. Samtidigt ger förvaltningarna uttryck för att IT-kontoret visar förståelse för deras respektive verksamheter och unika behov. I samtal med kunderna har framförts att samtliga vill ha lägre IT-kostnader och mer nytta. För IT-kontorets del innebär det att arbeta med att jobba upp systemstandarden för att öka nyttjandegraden hos våra system. Det i sin tur ökar lösningsgraden, möjligheten att få ett lyckat resultat och bidrar även till att öka stoltheten hos våra medarbetare. Under 2010 kommer IT-kontoret att arbeta med att samlas kring viljan att skapa en grund för ett gemensamt genomförande av den nationella IT-strategin. En god systemstandard är det första gemensamma målet. För att lyckas med detta måste ITkontoret arbeta med att tydliggöra våra inre processer och sedan ta ett samlat gemensamt ansvar för dessa. 19 Verksamheten har expanderat under 2009. 20

4.4 Informationskontoret Informationskontorets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 615 1 1 Kostnader -3 913-4 186-4 786 Nettokostnad - 3298-4185 - 4 785 De besparingar på 182 tkr som beslutades enligt KF 2009-05-18 69 justerades i och med att operativa uppgifter för folkhälsostrategen på 182 tkr har förts över från Staben. Flytt av medel från kommunikationer till informationskontoret innebär en ramökning på 600 tkr. 4.4.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Informationskontoret ska verka som ett ledningsstöd så att kommunen ska nå sina mål och skapa förtroende för den kommunala verksamheten. Informationskontoret ska genom intern kommunikation och extern kommunikation-/samhällsinformation verka för att företag, kommunmedlemmar, media myndigheter, medarbetare, övriga intressenter får en god och riktig bild av kommunens verksamhet och politiska beslut. Informationskontoret ska också marknadsföra Katrineholm, i syfte att attrahera nya invånare och företag. 4.4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Under året som varit har kontoret arbetat mycket med att ta sig utifrån och in. I processen som varit har framkommit att det finns önskningar gällande vad informationskontoret ska, borde och förväntas (önskas) göra. Under 2010 är det därför väsentligt att fortsätta med att tydliggöra uppdrag och syfte. Som att utveckla samarbetet, genom att se över hur rollfördelning mellan informationskontoret och kommunens övriga informatörer ska se ut och formas. Det kan också vara en fråga om att se till att utvecklingsprojekt friställs, som exempels den föreslagna utvecklingen av kommunens interna webbplats, Forum. Ett sådant eventuellt projekt får hanteras i separat beslut. 2010 innebär också att hantera verksamhetsförändringar som nya arbetsuppgifter där det operativa stödet till säkerhets- och folkhälsoarbetet tillkommer. Inom kontoret är eventuellt en pensionsavgång aktuell under året. 21

4.5 Kommunsekretariat & Arkiv Kommunsekretariat & Arkivets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 102 104 104 Kostnader -3 566-3 950-3 489 Nettokostnad -3 464-3 846-3 385 Ramen har minskat med 461 tkr som en följd av besparingar på 198 tkr, lägre kapitalkostnader på 103 tkr samt en omfördelning av medel på 160 tkr. 4.5.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Syftet med kommunsekretariatets och arkivets verksamhet är att för kommunmedlemmar med offentligheten som grund och med beaktande av bevarandefrågorna sköta den centrala hanteringen av in- och utgående post, registrera och tillhandhålla allmänna handlingar. Vidare ska enheten svara för att tillhandhålla grundläggande administrativa stödfunktioner, tex nämndadministration, rådgivning, kommunens gemensamma dokumentmallar och ärendehanteringssystem. Kontoret ansvarar för kommunens reception och för ett professionellt mottagande till stadshuset Gröna Kulle. 4.5.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Utvärderingen av kontoren visar att kommunsekretariatet & arkivet är det kontor som har minst kontakt med chefer inom förvaltningarna. I syfte att utveckla samarbetet med förvaltningarna ska under 2010 skrivmallar upprättas för att underlätta för förvaltningarna och verksamheterna. Samtidigt finns det ett behov av att tydliggöra vem som håller ihop kommunens skrivregler. 2010 innebär också att kommunala styrdokument och allmänna handlingar som registreras kommer att bli tillgängliga på kommunens webbplats. Det innebär också att projektorganisationen för utvecklad användning av LEX för ärendehantering och nämndadministration har avvecklats. Men också att uppföljning och stöd till verksamheterna kan förutses. Valåret 2010 innebär att större tyngd kommer att ges åt administrativa stödfunktioner för valnämnden. För att klara den ökade arbetsbelastningen omfördelas personalresurser tillfälligt inom förvaltningen. Under året ska leveransen av tryckeritjänster ses över för ökad leveranssäkerhet. 22

Budget 2010 21 4.6 Staben Stabens intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 20 Intäkter 636 600 600 Kostnader -4207-5 511-5 607 Nettokostnad -3 571-4 911-5 007 Ramen har totalt ökat med 95 tkr som en följd av tillkommande ram för folkhälsostrategen med417 tkr och kommunekologen med 340 tkr. En minskad ram som en följd av besparingar med totalt 400 tkr, överföring av operativa uppgifter 182 tkr och omfördelning av medel 80 tkr. 4.6.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Stabens syfte är att tillhandahålla handläggande och strategiskt ledningsstöd inom områdena säkerhet, juridik, folkhälsa, lokalsamordning, ärendeberedning med det yttersta syftet att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av fullmäktige. 4.6.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Under året kommer nuvarande säkerhetsstrateg gå i pension och funktionen upprätthålls därefter på annat sätt. Funktionen som kommunjurist delas med Flens kommun. Viss handläggarkapacitet kommer vidare att stötta valnämnden i planering och genomförande av 2010 års allmänna val. Under 2010 ska även den folkhälsostrategiska funktionen, under folkhälsoutskottets ledning, upprätta ett program för vad som ska åstadkommas inom ansvarsområdet. Sammantaget innebär verksamhetsåret att stabens arbete kommer att präglas av behovet av ökad fokusering på framtiden. Det innebär att arbete kommer att bedrivas med att utveckla verksamheten så att en jämnare och bättre kvalitet nås i beredningsunderlagen till styrelsens sammanträden. Samtidigt är det centralt att korta ner handläggningstiderna bland annat genom att i högre grad ta tillvara på styrande dokument. Kommunekolog flyttas från miljö- och hälsoskyddsnämnden till förvaltningen. 20 KF 2009-04-20 56 Dnr KS/2008-674 flytt folkhälsoenhet 21 Enligt KS 2008-12-17 290 Dnr KS/2008:601-014 plus justering ram för folkhälsostrateg 23

4.7 Personalkontoret Personalkontorets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 22 Intäkter 1 194 892 892 Kostnader -11 817-12 757-12 395 Nettokostnad -10 623-11 865-11 503 Med en besparing på 648tkr, ökning av kapitalkostnader på 14tkr och med flytt av medel från kommunikationer på 300tkr innebär det en total ramminskning för personalkontoret med 362 tkr. 4.7.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska personalkontoret leda kommunens samlade personalpolitik och driva utvecklingen inom personalområdet, för att säkerställa att Katrineholms kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Personalkontoret svarar för uppföljningen av kommunens samlade personalpolitik så att det fungerar i enlighet med lagstiftning och enligt kommunledningens beslutade mål och visioner. 4.7.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Förvaltningarna har i enkät redovisat sin uppfattning att personalkontoret ger dem en god service, har bra bemötande och hög kompetens samt ger en tillräcklig återkoppling. De har också redovisat att de önskar snabbare service och mer utvecklingsinriktat stöd. Kommunledningens uppdrag innebär att personalkontoret ska prioritera samordning uppföljning samt strategisk utveckling inom det personalpolitiska området. Personalkontoret avser att under 2010 fokusera på att utveckla och effektivisera lönebildningsprocessen samt att utveckla och implementera ledarutvecklingsprogrammet. Jämlikhet/jämställdhet är också ett prioriterat område. Verksamhetsuppföljningen ska förbättras i första hand genom att en personalenkät genomförs och att ett personalbokslut upprättas. Samtliga befattningar inklusive personalchefsbefattningen förutsätts vara bemannade med ordinarie innehavare. Det fortsatta effektiviseringsarbetet under 2010 kräver att kontoret vidareutvecklar samarbetsformerna med förvaltningarna och för en dialog i avsikt att kunna erbjuda bästa möjliga stöd. Samarbetet inom kommunledningsförvaltningen behöver också utvecklas, för personalkontorets del och då speciellt med ekonomikontoret. 22 Enligt beslut KS 2008-12-17 290 Dnr KS/2008:601-014 24

4.8 Administrativa kontoret Administrativa kontorets intäkter (+) och kostnader (-) Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Intäkter 1 056 1 057 1 057 Kostnader - 7433-7 666-7 409 Nettokostnad -6 378-6 609-6 352 Ramen har minskat med 257 som en följd av besparingar motsvarande 288 tkr samt en ökning av kapitalkostnader med 31 tkr. 4.8.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska det administrativa kontoret samla, effektivisera och utveckla de administrativa verksamheter som särskilt behöver uppmärksammas eller som inte ryms inom kommunledningsförvaltningens övriga kontor. För närvarande utgörs Administrativa kontoret av en löneenhet och en projektenhet. 4.8.2 Löneenheten 4.8.2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska löneenheten säkerställa att rätt lön utbetalas enligt underlag och att verksamheterna och dess chefer får korrekt information via samtliga personaladministrativa system samt ge stöd och service inom det personaladministrativa området så att gällande lagar och avtal inom området efterlevs. 4.8. 2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar Under året ska en löneassistenttjänst tas bort som en del i besparingsåtgärder för 2010. För att detta skall fungera utan att minska på dagens goda servicenivå krävs att förvaltningens IT-stöd håller en hög kvalitetsnivå. Här pågår ett arbete som fortsätter under 2010 med leverantörskontakter som innebär att samla kompetens på ett ställe för att underlätta undershålls- och servicearbetet samt att tydligöra ansvaret för ITstödet. 4.8.3 Projektenheten 4.8.3.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska projektenheten, för en bättre resursanvändning hos berörda förvaltningar; Leda och samordna kommunövergripande utvecklingsprojekt som beslutats av KS Utveckla projektstöd 4.8.3.2 Sammanfattande verksamhetsförändring En projektplan har tagit fram för att utveckla lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011. Katrineholms kommun har ansvaret för projektet, beställare av projektet är 25

kommunstyrelsen och folkhälsoutskottet kommer att utgöra styrgrupp. Projektet ligger under projektenheten. Nytt styrsystem för Katrineholms kommun som syftar till att förenkla arbetet med bland annat uppsiktsplikten avslutas i januari 2010. 26

5. Mål 5.1 Externa perspektivet Övergripande mål enligt KF 2009-05-18 69 Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Styrelsens mål Verka för integration genom att ta tillvara kompetensen som nyanlända flyktingar och invandrare har. Nyckeltal Minst två arbetsmarknadsstö dda praktikplatser erbjuds under året Öppenhet för samarbete med olika utbildningsinstanser E-tjänster ska erbjudas Tre uppsatsämnen på C- och D-nivå ska erbjudas Minst 20 E-tjänster ska erbjudas under 2010. Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd Yttäckningen 23 för bredband ska öka Bilden av Katrineholm i massmedia stärker kommunens varumärke Yttäckningen för bredband ska öka 23 Yttäckning enligt Post och Telestyrelsen definition. 27

5.1.1.2 Näringsliv och Tillväxt Övergripande mål enligt KF 2009-05-18 69 Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling Styrelsens mål Upprätthålla en god markberedskap och driva exploatering av bostadsområden Nyckeltal Färdigberedd industrimark och etablering av Djulö gärde, Trollestrand och Djulönäset I samarbete med byggnadsnämnden klarlägga principer för hur plankostnadsbudgeten ska kopplas till exploateringsbudgeten. Klarlagda principer för plankostnadsbudgeten Katrinholms Logistik Centrum klarar av att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil Godsflöde Utveckla samverkan och samordning med företag och deras föreningar, myndigheter, universitet och KFV marknadsföring Antalet EU-medel som sökts ökar Sökta medel ur bygdepengen samt Leader Gränslandet presenteras två gånger per år Katrineholms kommun har ett bra näringslivsklimat Målet i Svenskt Näringslivs mätning gällande näringslivsklimat är i slutet av planperioden plats 145. NKI 70 vid utgången av 2011, mätningen inom Stockholm Business Alliance 28

Övergripande mål enligt KF 2009-05-18 69 Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd Styrelsens mål Utveckla samverkan och samordning med bygde- och sockenråd. Nyckeltal Sökta medel ur bygdepengen samt Leader Gränslandet presenteras två gånger per år. Bryta oljeberoendet genom att Katrineholms kommun har egenproducerad biogas som täcker det lokala behovet. I syfte att öka tillgängligheten på offentliga platser, lokaler och kollektivtrafik ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast 2010. Mäts genom deltagande i strategiska beslutsgrupper Rapport som sammanfattar utvecklingen 29

5.1.2. Medborgarperspektivet 5.1.2.1 Kommunledningsförvaltningen Övergripande mål enligt KF 2009-05-18 69 Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen Det innebär: Professionellt bemötande från kommunen En bättre utvecklad medborgardialog En ökad känsla av trygghet En ökad känsla av säkerhet En ökad känsla av tillgänglighet Styrelsens mål Medborgarna har en känsla av trygghet Katrineholms kommun har tillgänglig och uppskattad webbplats Nyckeltal Trygghetsundersökni ngen i Södermanlandslän (2008). Andelen för Katrineholms kommun är mindre än 61 % gällande total oro för att utsättas för brott Mer än 50 % av besökarna på katrineholm.se återbesöker den kommunala webbplatsen. Katrineholms har en godkänd lättläst webbplats. Mer än 22 besök/invånare Certifierad webbplats Besök på katrineholm.se/politik och påverkan har ökat Positiv förändring i besöksantal Alla offentliga handlingar och styrdokument är tillgängliga via den kommunala webben. Uppsatsämnen på C- och D-nivå ska erbjuds Verksamhetslokaler är tillgänglighetsanpassade Tre uppsatsämnen på C- och D-nivå Antalet av KFAB/KIAB:s tillgänglighetsanpass ade verksamhets lokaler ökar 30