Hur viktig är musiken?

Hur viktig är musiken? Att tonsatta en scen ur en animerad ilm Tania Hoelstad Vanegas Musik, konstnärlig kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen ör konst, kommunikation och lärande

Hur viktig är musiken? Att tonsätta en scen ur en animerad ilm Tania Hoelstad Vanegas 2017 Konstnärlig kandidatusats Institutionen ör konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet 2017 Handledare: Jan Sandström Examinator: Åsa Unander-Scharin

Förord Jag vill rikta ett stort tack till mina komositionslärare Jan Sandström, Fredrik Högberg och Hans Hjortek ör tis och umuntran. Även klasskamrater och vänner som stått ut med vissa klagomål om tecknade kaniner. Tack till Niklas Skar och Cloudberry Post som örsett mig med ilmen och de ljudiler som arbetet bygger å. Och självklart tack till hela ilmroduktionsteamet som skaat Resan till Fjäderkungens Rike. Jag vill även tacka NorrlandsOerans Symoniorkester med dirigent Petter Sundkvist och ljudtekniker Johannes Oscarsson som selat in musiken till den viktigaste scenen i mitt arbete. Ett särskilt stort tack till min mamma Melinda Hoelstad som har hjält mig med den sråkliga biten, lyssnat å alla roblem som ustått under resans gång och aldrig slutat umuntra mig.

Innehållsörteckning Bakgrund. 1 Syte och rågeställningar 2 Deinitioner och terminologi. 3 Metod och material... 5 Processbeskrivning... 7 Analys av animerade ilmer.. 8 Ledmotiv. 10 Cue sheet.. 15 Scen KaMa.... 17 Jämörelse av musiken till samma scen.... 18 Diskussion.. 20 Svårigheter... 21 Konstnärliga val 22 Förberedelser...... 22 Reerenslista.. 24 Bilagor I II III IV V Länkar till scener Cuesheet hela ilmen Cuesheet Scen KaMa Partitur: Moras tema Partitur: Scen KaMa

Bakgrund När jag var tolv år ick jag låna Sagan om de två tornen å VHS av min komis. I början var jag inte så intresserad av att se ilmen, men när jag väl hade gjort det blev jag så ascinerad av den att jag bara ville se den om och om igen. Det var miljöerna, ljuden och de olika karaktärerna som ängslade mig. Mitt iano stod i vardagsrummet intill teven och jag satte mig vid det ör att lanka musiken jag hörde. Det blev början till ett längre arbete där jag lankade delar av olika stycken rån ilmen och satte iho till ett eget oturri. Då visste jag inte vilken stor betydelse detta skulle komma att å i mitt liv. Det önade u en helt ny värld ör mig där jag insåg hur stor roll musiken selar i en ilm. Jag önskade mig skivan i ödelsedagsresent och började lyssna ingående å varje stycke ör att örstå hur tonsättaren Howard Shore hade gjort ör att beskriva olika miljöer och känslor. Han blev min stora idol och musikaliska örebild. Drömmen om att själv bli ilmmusikkomositör växte sakta ram. Jag började intressera mig ör ilmvärlden i dess helhet, med störst okus å musiken. Utöver Shore är några av de tonsättare jag har insirerats mest av John Williams, Dario Marianelli, Danny Elman, Alexandre Deslat och James Newton Howard. När jag sökte till komositionslinjen å musikhögskolan i Piteå var det med målet att i ramtiden tonsätta ilmer. För att kunna göra det å bästa sätt behövde jag lära mig hantverket som komositör - något jag som ianist inte hade tidigare erarenhet av. Mot den bakgrunden var det ett självklart val att inrikta mitt examensarbete mot ilmmusikkomosition. 1

Syte och rågeställningar Sytet är att relektera över mina kreativa val när jag komonerar musik till en animerad ilm. Frågeställningar: Vilka örberedelser behöver jag göra innan jag kan tonsätta en ilm? Kan jag hitta några tyiska drag i animerade ilmer som jag vill använda i min egen ilmmusik? Vilka skillnader resektive likheter kan jag hitta mellan min och originaltonsättarens musik? 2

Deinitioner och terminologi Jag har valt att deiniera vissa ord och begre som används löande i texten. Många av de orden är knutna till ilm- resektive musikvärlden och stöts sällan å i andra sammanhang. Andra begre kan tolkas å lera sätt och behöver därör seciiceras. Atmosärljud Mx Bm De ljud som inns naturligt i miljön så som blåst, traik, otsteg eller ågelkvitter Term inom ilmvärlden som sytar å musik. Beats er minute - standardiserad räkneenhet ör metronomer som mäter antalet slag under en minut i det angivna temot. Cue sheet Frame rate Sequencer Logic Pro X Pro Tools Sibelius Soundtrack SMPTE Lista där alla händelser och musikaliska inslag noteras under exakta tidsangivelser. Antalet bilder som går genom kameran er sekund. Det inns lera olika standardhastigheter, bland de vanligaste idag är 24 FPS (rames er second) som i Resan till Fjäderkungens Rike. Mjukvara som registrerar och hanterar musikalisk inormation rån elektroniska instrument. Sequencerrogram utvecklat av Ale Inc. där man bland annat kan redigera digitalt ljud och klia iho ljudsår till bild eter en given rame rate. Sequencerrogram som ägs av Avid. Används ör lera olika tyer av ljudredigering så som inselningar, att skaa elektronisk musik och musikroduktion. Notskrivningsrogram utgivet av Avid, med möjligheten att höra den skrivna musiken via layback. Sytar å ilmens musikaliska ljudsår. Den tidskod som används inom ilmbranschen. Den visar timme:minut:sekund:bild. 3

Ledmotiv Startunkt Slutunkt Synkunkt Filmrummet Originaltonsättaren Återkommande musikaliskt tema som är starkt kolat till en viss karaktär, miljö eller händelse. Det ögonblick då ett musikaliskt inslag startar. Det ögonblick då ett musikaliskt inslag slutar. När ett seciellt ställe i ilmen synkroniseras med en musikalisk eekt, otast till en exakt ram rate. Allt som man ser och hör å ilmen just i stunden, utan att räkna in det man har sett och vet rån tidigare. Sytar i detta all å Niklas Schmidt som har komonerat musiken till den riktiga och oiciella versionen av ilmen. 4

Metod och material Med hjäl av Niklas Skar ick jag tillgång till ilmen Resan till Fjäderkungens Rike (2014) som är en 88 minuter lång animerad barnilm. Jag ick searata iler ör musiksåren, dialogen, atmosärljuden och bilden. Filerna, som kom direkt rån Skar som jobbat med ljudläggningen av ilmen i dess originalsammanhang, var väldigt stora och därör svåra ör en vanlig ersondator att jobba med. Jag klite iho dialog, atmosärljud och bild i Logic Pro X och delade sedan ilmen i yra mindre arbetsilmer av lägre men ullt duglig kvalité. När jag hade de yra arbetsilmerna kunde jag börja analysera händelseörloet, karaktärerna och miljöerna. Etersom de endast var runt 500 MB styck och i videoilormatet.mov gick det att öna dem i alla mac-datorer, samt i PC med rogrammet VLC Media Player installerat. Det gjorde dem lätta att ta med och visa å lektioner och gav mig rihet att jobba var jag ville. Etersom alla ilmgenrer har sin egen raxis när det kommer till estetiska val av musik och sound ville jag studera animerade ilmer. Genom att analysera ett 20-tal ilmer inom den genren skaade jag mig en bild av hur de kunde låta, ör att själv kunna göra musikaliska val som kändes relevanta till en barnilm. Jag listade de olika karaktärerna och miljöerna i Resan till Fjäderkungens Rike och valde sedan ut några av dem som jag tyckte skulle å ett eget ledmotiv. Eter det började jag skissa å olika tematiska idéer med hjäl av iano, metronom, notaer och enna. När jag hade en ärdig kärna kunde jag utveckla den åt olika håll och anassa temat till händelseörloet genom att instrumentera, harmonisera och rytmisera å olika sätt. Jag gjorde ett cue sheet över hela ilmen där jag i örsta kolumnen skrev tidskoden i kaitel:minuter:sekunder men utan rame rate, i andra kolumnen en kort händelsebeskrivning, i tredje kolumnen eventuella musikaliska idéer och i järde kolumnen vilket tema som skulle vara i okus. 5

Jag valde ut en scen som arbetet skulle okusera extra å. Över den scenen gjorde jag ett mer detaljerat cue sheet där jag även noterade rame rates och synkunkter. Eter att ha klockat olika assager i scenen och känt eter vilket temo musiken skulle ha kunde jag komonera utirån skissen av det tema som skulle å den centrala musikaliska rollen i scenen. Musiken komonerades i Sibelius ör den sättning som NorrlandsOerans Symoniorkester har (2222/4231/erc/tim/archi). Sedan selades stycket in med orkestern och jag ick alla ljudsår rån de searata mikroonerna ör att själv mixa och mastra dem i Pro Tools. Jag gjorde även en mix av de syntetiska ljudsåren rån notskrivningsrogrammet ör att kunna jobba med scenen innan orkesterinselningen var klar. När jag hade gjort mina konstnärliga val, synkat min musik med bild, dialog och atmosärljud och mixat de olika ljudsåren, ick jag äntligen titta å originalilmen med dess egentliga musik. Då kunde jag jämöra min version med originaltonsättarens version av samma scen och analysera likheter och skillnader med okus å mina rågeställningar. 6

Processbeskrivning Grundtanken med rojektet var att se en redan utgiven ilm, ta bort dess musik och komonera ett eget soundtrack ör att sedan jämöra de två olika versionerna. För att lyckas med det var det viktigt att jag inte ick höra originalmusiken örrän jag själv komonerat klart, synkroniserat och mixat min egen musik. Annars hade jag både medvetet och undermedvetet ärgats av ilmens ljudbild och tonsråk. Ett alternativ hade varit att välja vilken ilm som helst och bara ta bort allt ljud, ör att sedan komonera musik till bilden. Men då hade jag missat lera av de viktigaste elementen av ilmmusikkomosition enligt mig - nämligen atmosärljuden och dialogerna. Utan dem tycker jag det är svårt att avgöra om det behövs någon musik överhuvudtaget eller om ljudbilden är tillräckligt givande som den är. Därör valde jag att rioritera möjligheten att searera ljudsåren ramör vilken ty av ilm jag skulle arbeta med. Att å tag å en ilm med searata ljudsår var lättare sagt än gjort, men eter många örsök å olika håll ick jag via en lärare kontakt med Niklas Skar som jobbar med ljudläggning ör öretaget Cloudberry Post. Han hade nyligen jobbat med den dansksvenska ilmen Resan till Fjäderkungens Rike eller Beyond Beyond som den heter å engelska. Det blev ett enkelt val då han ortarande hade den ilmen å sin dator, ör det tar väldigt lång tid att acka u ilerna till ilmer som arkiverats. Att ägna över ett halvår åt en animerad ilm som riktar sig till barn i sjuårsåldern var inget jag hade lanerat, men det önade u en ny liten värld av kunska. De iler jag ick bestod av em olika sår med atmosärljud, sex olika sår med dialog, em sår med musik och en stor il med själva bilden. Min lärare tog musiksåren ör att minska restelsen att tjuvlyssna å musiken, men jag hade kvar resterande sår ör att klia iho en arbetsilm. Jag jobbade i Logic Pro X å skolans datorer. I det rogrammet kunde jag grunderna ör att klia iho och synkronisera allt. På grund av att ilerna var så stora krashade rogrammet gång å gång och när jag äntligen ått iho alla iler till en helhet så var ilmen örstörd med gälla missljud under långa artier. Till slut kom jag å att jag eter synkroniseringen kunde dela u ilmen i yra delar. Jag bounceade ut dem i en lägre kvalité och ick yra välungerande ilmer å omkring 500 MB styck. Jag kallar dem ör arbetsilmer 1, 2, 3 och 4. 7

Analys av animerade ilmer Filmer har liksom litteratur olika raxis inom olika genrer. Det kan röra sig mellan allt irån kameravinklar till ljudlandska och dramaturgisk modell. Så ort jag visste att det var en animerad barnilm jag skulle jobba med blev jag nyiken å den seciika om än breda genren. För att å en grund i de animerade ilmernas musikaliska värld började jag med att ördjua mig i ramgångsrika barnilmer, huvudsakligen roducerade av Walt Disney Studios, Pixar Animation Studios och Dreamworks Animation. Genom att örsöka bena ut vad i musiken som örstärker den känsla som bilden örmedlar, notera start- och slutunkter av musikaliska insatser samt umärksamma eventuell rånvaro av musik kunde jag se återkommande mönster bland de tonsättare som komonerat till resektive ilmer. Man kan med säkerhet åstå att Walt Disneys tidigaste roduktioner har lagt en stabil grund ör hela genren. Även då det anns ännu tidigare animatörer inom ilmindustrin var det ingen som kunde mäta sig med den succé som eteröljde Disneys roduktion av världens örsta animerade långilm Snow White and the Seven Dwars (1937). När jag analyserade musiken i den ilmen utäckte jag till min örvåning att den kunde vara väldigt läskig - något den sällan är i nutida barnilmer. Ett exemel å det är när Snövit ska bli mördad av Jägaren. Musiken byggs sakta u med oroliga stråkar medan Jägaren närmar sig den ovetande lickan. Vi hör intensiva rolls å timanins låga dominant, Snövit skriker och det blir början till tunga markeringar i orkestern som selar esante å järdedelarna, en halv uåtgående skala. Sedan lötslig tystnad då Jägaren släer kniven. Den tunga och läskiga musiken tas u igen då han skriker åt Snövit att sringa. Musiken blir mer och mer intensiv ju längre in hon kommer i den mörka skogen. Tvåtakt med många sextondelsrörelser i 92 bm ger en känsla av anik. Höjdunkter kommer då Snövit skriker och aller iho, ör att sedan tystna tvärt. Walt Disney Studios lade även grunden till hur det kunde låta under roliga och glada scener. Ett tyiskt sådant exemel är det som kallas ör mickey mousing, en teknik som har sitt ursrung i de raktiska möjligheterna att skaa ljudeekter i orkestern. Då det inte anns samma utvecklade teknik under tidigt 1900-tal som det inns idag använde sig ilmskaarna av de naturliga ljuden som orkesterinstrumenten kunde ramkalla. Om någon srang in i en vägg kunde slagverkaren sela ett slag å en stor trumma, om någon srang uör en traa kunde det illustreras med hjäl av korta uåtgående toner i exemelvis glockensiel. Var någon ledsen kunde hela orkestern sela en kromatisk nergång medan de gladare artierna skildrades av livlig och studsig musik i dur. Orkestern blev en levande aktör där den tog lika stor lats av ilmrummet som de tecknade igurerna. Den svarade å minsta rörelse och örstärkte varje känsla. Den här tyen av musik är överreresenterad i alla Disneys tidiga 8

roduktioner, särskilt i de kortare serierna som Musse Pigg, Långben och Tom och Jerry. I och med att tekniken utvecklades blev även ljudeekternas värld en helt annan, men vi kan ortarande höra mickey mousing i artier av dagens barnilmer. Jag har dock valt att inte ha med sådana inslag i min musik. Dels ör att det skulle bli ett extra stort arbete att synkronisera eekterna med bilden och dels ör att jag inte riktigt tilltalas av den estetiken. Med det sagt tycker jag att det är en ascinerande och användbar teknik om en tonsättare vill skaa den tyen av ljudbild som associeras med Disneys humoristiska serier. En annan sak som jag inte kunde kola iho med mitt eget musikskaande var det aktum att alla disneykaraktärer brister ut i sång. Det är ett otimalt sätt att etablera ledmotiv ör givna karaktärer, miljöer och enomen. Ett tydligt exemel är sången Some Day my Prince will Come som Snövit sjunger i en av de tidigaste scenerna, medan rinsen går runt och lyssnar. Varje gång det melodiska temat dyker u senare i ilmen, vare sig det är ett instrument som selar det eller en liten ågel som visslar en ras, så örstår vi att det har att göra med rinsen och den klassiska kärleksskildringen i sagan. Eter att jag hade sett och analyserat över emton disneyilmer urskiljdes några avoriter, däribland Beauty and the Beast (1991), Aladdin (1992), Pocahontas (1995), Herkules (1997), Tangled (2010) och Frozen (2013). Det de hade gemensamt, örutom att de alla gjorts eter 1990, var den tydliga användningen av ledmotiv. Dessutom var musiken i alla utom Frozen komonerad av den amerikanska tonsättaren Alan Menken. Han är i mina ögon en mästare å att skriva bra melodier som astnar och att instrumentera dem å ett snyggt och relevant sätt. När ett tema har etablerats (nästan uteslutande genom en sång) återkommer det lera gånger å de ställen där temats karaktär är i okus. Det var ett koncet som jag ville bära med mig till min egen ilmmusik. När jag studerade ilmer skaade av Dreamworks hade jag svårt att hitta sådant jag tyckte om. Nästan alla deras ilmer är smått hysteriska, med ett högt temo, många skämt och höga ljud. Musiken seglar örstås den känslan. Vid många tillällen dyker det u en tidigare känd olåt, som till exemel låten Halleluja i ilmen Shrek (2001). Det är ett tyiskt trick som Dreamworks använder ör att skaa associationer till tittarens liv. En undering jag hade var om det inns något gemensamt sätt att komonera musik till de assager då tittaren ska ha okus å dialogen. Det är ganska vanligt i ickeanimerade ilmer att det är tyst där. Därör blev jag örvånad när jag utäckte att många av de ilmer jag analyserade endast använde tystnad som en dramatisk eekt. 9

De scener där det var mycket dialog ackomanjerades av svag orkestermusik. Det är särskilt tydligt ju äldre ilmen är att musiken som ligger i bakgrunden under dialoger är oersonlig och väldigt svagt mixad. Jag öredrar att som tonsättare välja tystnad under de ställen där musiken ändå inte har någon unktion. När jag tyckte mig ha ått en bredare örståelse ör animerade ilmer och en mer stabil grund att stå å kunde jag okusera å mitt eget komonerande. Jag hade bestämt att den viktigaste byggstenen skulle bli de tematiska idéerna, men ör att kunna skissa å dem behövde jag lära känna mina karaktärer ordentligt. Ledmotiv Jag tittade å de yra arbetsilmerna tre gånger ör att örsäkra mig om att jag örstod hela storyn. Eter det listade jag alla karaktärer och skrev en liten beskrivning om var och en. Hur ersonen uattades, vad den hade ör motiv, unktion och hur den utvecklades under ilmens gång. Genom att skriva om dem och sätta mig in i hur de ungerade var det som att vi lärde känna varandra. Då kunde jag urskilja vilka yra av dem som skulle å ett eget ledmotiv och sedan börja skissa å dessa. En grundskiss av ledmotivet kunde bestå av en melodi, en rytm eller ett harmoniskt örlo. Min komositionsrocess såg ut som den brukar göra vid ett tidigt stadium: en växling mellan att gå runt i lägenheten medan jag sjunger/gör ljud och att imrovisera vid ianot. Så ort jag kom å något som jag ville använda skrev jag ner det å notaer eller selade in det å mobilen. Johans tema / ilmens huvudtema (ht) inns i tre varianter. Den örsta går i dur och beskriver när allt är bra och han är glad, den andra går i moll och skildrar hans känslor när han är ledsen. Den tredje är en äventyrsvariant som dyker u när det händer något sännande och han gör något modigt. Under arbetets gång kallar jag dem ör Ht dur, Ht moll och Ht äv. Fjäderkungen och hans rike har ett tema som bygger å kvintstalingar. Om vi börjar å grundtonen så år vi intervallerna 1, 5, 9. Sedan går vi u en halvton till molltersen och stalar två kvinter till (så att det blir 3, 7 och 11). Kvintstalingen gör att ackordet år en öen klang där varje ärgning kan smälta in om den orkestreras å rätt sätt. Då kan jag elaborera med möjligheten att skaa en snäll klangbild i örhållande till melodin eller göra så att något sticker ut och skaver. När harmoniken etablerats känner vi att Em11 är tonikan och Am11 är subdominanten. Vi lägger till Dm11 som i det här allet är en molldominant. Men när 10

vi senare kommer till ett E-dur örstår vi att det som tidigare kändes som en molldominant i själva verket var en subdominant och att A-mollet som vi trodde var subdominanten är den nya tonikan. Jag tycker det är ett intressant sätt att ändra unktioner utan att hjärnan registrerar det örrän vi kommit till slutet av rasen, recis som vår bild av Fjäderkungen örändras under ilmens gång. Först tror vi att han är ond och arlig men i slutet inser vi att han är den bästa och mest rättvisa av dem alla. Därör valde jag att göra det här temat till det mest öränderliga temat i ilmen. Här är ett exemel å hur en karaktärsbeskrivning och tematisk skiss kan se ut. 11

Moras tema är det mest dramatiska och läskiga av de yra. Hon är den karaktär som är rikets motsvarighet till gud. Tittaren år varken se hennes ansikte eller höra hennes röst. Det enda som är med i ilmrummet är hennes gigantiska bläckiskarmar. Mora skildras som både mystisk och kratull genom hela ilmen men utan någon karaktärsutveckling. För att skaa känslan av allsmäktighet valde jag att göra lera olika ragment som tillsammans skaar temats helhet. Alla ragment kan lyttas runt i olika instrumentgruer ör att skaa olika texturer samt utnyttja den eekt som ustår av stämmans ysiska örlyttning i rummet. Taktartsbyten år oss att känna mindre stabilitet - särskilt en emtakt som genast skaar oro. För att rångå en klassisk tonalitet men ändå ölja ett tonalt system skaade jag ett modus bestående av tonerna F, Ab, Bb, B, Eb. Det är inte en särskilt utmanande tonalitet i sig då den åminner mycket om en bluesskala (utan kvint) om man känner att F är grundtonen. Men i det kaotiska sammanhanget anser jag mig ha lyckats komma irån den alltör tonala strukturen genom att inte bygga treklanger vilket hade gett tonerna en harmonisk unktion. Vi tonsättare ratar ota om de olika delarna som skaar en balanserad ljudbild, där de mest självklara är melodi, ackord och bas. Men det inns två delar som är minst lika viktiga men inte lika umärksammade: den som yller unktionen av en motor genom att uttra å i någon orm av underdelning (i detta all åttondelar) och den som agerar som ett lim där den håller iho klangen likt en ianoedal som år tonerna att resonera längre än den korta tid vi trycker ner tangenten. Det är viktigt att ha en sådan edalunktion i orkestern ör att hålla iho alla stämmor till en enhetlig klang. Konsten med en bra orkestrering är att ha dessa delar välbalanserade, lexibla och gärna vandrande mellan olika instrument ör variation i ljudbilden. Denna iguren som i det här allet selas av örsta och andra löjt är det enda av ragmenten som är en melodi bestående av långa toner, beroende av varandra ör att skaa en komlett ras. Mora ex 1: htts://youtu.be/llckdzl7ysu 12

Det här ragmentet har som unktion att vara både motor och lim samtidigt som det är melodiskt. Mora ex 2: htts://youtu.be/dcmxgi_jc Här är den mest rörliga melodin, bestående av två raser där den senare känns avskuren då sista tonen är betonad å sista åttondelen i en 5/8 takt. Mora ex 3: htts://youtu.be/kn5oiaat2dc De här två stämmorna hör iho och är till ör att skaa en rytmisk struktur med en sekunds intervall som år det att kännas oharmoniskt. Här selas de av violin I och II. Mora ex 4: htts://youtu.be/iqtgioi7bu 13

De tre översta stämmorna (instrumenterade ör två tromboner och en bastrombon) är själva stommen i temat. Det var den örsta rytmen jag skrev till Mora och den satte grunden till taktartsbytena. Den järde stämman selas av tuban vars unktion är att vara en störton som gör basen instabil. Orkesterns lägsta ton har varit ett F tills tuban selar ett Eb. Mora ex 5: htts://youtu.be/0t08acfh1m Timani och bastrumma skaar tillsammans en tjock rytmisk struktur där vi kan höra de individuella slagen men samtidigt känna att det ligger något som mullrar. Mora ex 6: htts://youtu.be/lnwxrrvga Utöver de här stämmorna inns det instrument som selar längre edaltoner, kortare notvärden som umar och örstärkningar av de olika linjerna. Mora ex tillsammans: htts://youtu.be/lgdriswm_4y Den här sekvensen selas yra gånger och byggs u allt etersom med hjäl av ett instrumenterat och dynamiskt crescendo. Moras tema: htts://youtu.be/xn_rtuesz3e Hela artituret inns i bilaga IV. 14

Johans mamma har inget namn i ilmen, så jag har valt att kalla henne Kaninmamma. Hennes tema örkortar jag KaMa. Det här examensarbetet bygger till stor del å jämörelsen av musiken i en scen där KaMa är i huvudokus. Klarinetten selar KaMas tema. Klarinetten ortsätter å temat medan det engelska hornet börjar om och härmar det som klarinetten nyss har selat, tills de landar å samma ackord. Det blir lite som en kanon där lyssnaren kan välja att ölja med klarinettens melodi eller hoa tillbaka till den bekanta ureningen. Jag komonerade temat å det här sättet ör att visa att det inns två sidor av KaMa - det uenbara som går att se genom hela ilmen och det lite luriga som inte visas örrän i slutet. Cue sheet Under större delen av 1900-talet var det sällsynt att en tonsättare ick se den ilm som han arbetade med vid mer än ett tillälle innan roduktionen var ärdig. Tonsättaren blev inbjuden till studion ör att se grovkliningen och anteckna allt han tyckte sig behöva veta ör att kunna komonera musiken. Där ustod koncetet med ett cue sheet - en tabell med exakta tidsangivelser (SMPTE) där man kunde skriva ner vad som hände å exakt vilken bild. Den inormationen var nödvändig ör att senare kunna veta var han skulle lägga start-, slut- och synkunkter och hur långt varje musikaliskt inslag skulle vara. Etersom tonsättaren inte kunde veta vad han skulle komma att behöva under komositionsrocessen var han tvungen att skriva ner allting. Det resulterade i att cue sheetet blev otroligt många sidor långt. Vissa av de stora namnen ick till och med assistans av en sekreterare. 15

Jag valde att göra ett cue sheet som inte var ullt så detaljerat, etersom jag visste att jag inte skulle hinna komonera ör mer än ett ar scener. Därör skrev jag tidskoden i kaitel:minuter:sekunder men valde bort rame rates. Jag skrev en kort beskrivning av händelsen och sedan eventuella anteckningar om hur jag ville att musiken skulle låta just där. Längst till höger skrev jag vilket tema som skulle vara i centrum. Det här är en bråkdel av ilmens cue sheet. Se bilagor ör resterande sidor. När jag hade valt ut den scen som arbetet skulle okusera å skrev jag ett mer detaljerat cue sheet över just den delen. Där hade jag med rame rates etersom jag visste att jag skulle behöva det när jag synkroniserade start- och synkunkter. Tiden angiven i ka:min:sek:r. 16

Scen KaMa Jag valde ut en scen som jag ville okusera extra å. Anledningen till att jag valde just den var att den innehöll lera av de element som jag tyckte var intressanta när jag studerade andra animerade ilmer. Den utselar sig i Fjäderkungens Rike när Johan äntligen hittar sin mamma. Jag valde att jobba med mammans tema i okus (därav namnet Scen KaMa ) och så valde jag att ha musik under en lång dialog. I den här scenen anns det utrymme att testa tematik, musikalisk intensitet, synkunkter och startunktens åverkan. Ytterligare en asekt var att jag misstänkte att originalmusiken skulle låta annorlunda än min etersom jag aktivt gick emot raxis att ha tyst under dialogen. Utöver det är chansen väldigt liten att två tonsättare väljer exakt samma synkunkter, vilket gör skillnaderna större och mer intressanta att diskutera. Jag ick möjlighet att komonera scenens musik ör NorrlandsOerans Symoniorkester under ledning av Petter Sundkvist och ick den inselad. Jag assade å att skriva orkestervänlig musik där jag utnyttjade instrumentens styrkor och salens akustik. Jag tittade å det mer detaljerade cue sheetet och bestämde mig ör att synkronisera Johans och mammans kram. Det skulle bli den musikaliska höjdunkten och å ett romantiskt och känslosamt sound. Innan kramen ser vi Johan titta ram bakom en sten där han sakta inser att det är sin mamma han ser. Jag har lagt startunkten så att mammans tema börjar recis när vi ser i Johans blick att han hajar till. Etersom han ortarande är osäker å om det verkligen är hon går temat i ett långsammare temo än det brukar, och i yrtakt istället ör i tretakt. Jag ville använda tystnad som en dramatisk eekt och sedan en uåtgående sextondels-rörelse när han sringer mot sin mamma, ör att landa å en stark etta när de omamnar varandra. En annan örstärkning jag gjorde var att jag lade en ersättningsarallell recis å kramen, något som ger känslan av ett musikaliskt lyt just när Johan hoar (i tonarten E-moll går vi rån B7 till C istället ör B7 till tonikan Em). När de kramas känns allt bra ör örsta gången å länge så musiken år ortsätta i dur. Men lötsligt blir KaMa orolig och undrar om Johan kommit dit ör att han är död. Jag har synkat så att musiken ändrar karaktär recis när vi ser oron i hennes blick. Där börjar KaMas tema som går i moll men snarare vackert än sorgligt. Musiken ortsätter medan de går hand i hand mot mammans hus och ratar. Här är det lite tunnare orkestrerat ör att ge en harmonisk känsla. När bilden visar trädkronor är det huvudsakligen stråk och när Johan blir exalterad örstärks det med ett slag å en tom-tom. Musiken avraseras i och med att de stannar och tittar å KaMas hus. 17

När jag var klar med musiken ick jag återigen synkronisera de searata ljudilerna med bilden ör att sedan mixa dialog, atmosärljud och musik till de nivåer som jag tyckte assade. Eter det var jag äntligen ramme vid det moment som jag hade sett mest ram emot sedan jag startade rojektet: att å höra originalet. Jämörelse av musiken till samma scen Det visade sig vara stor skillnad mellan min och originaltonsättarens version. Han hade det också tyst i början men under längre tid än jag. När KaMa vänder sig om ör att Johan säger mamma? börjar musiken smyga in. Den består av ett lugnt ackomanjerande iano som selar å halvnoter och järdedelar i temo 74 bm till en trestämmig damkör som sjunger en melodi å oh. Sedan selar stråkmusiker ett väldigt svagt izzicato över bastonerna. Det låter stillsamt och talar enligt min mening inte om hur vi som ublik ska känna inör återseendet mellan mamma och son. Musiken ortsätter i samma stil tills KaMa lyter u Johan. Det ustår ingen känslomässig skitning, utan musiken stannar av och ersätts av en lång grundton som selas av stråk och ett blåsinstrument i den tvåstrukna oktaven. Tonen ligger kvar tills en mindre stråksättning tar över samtidigt som trädkronorna visas i bild. Nu är musiken mer rörlig men behåller den stillsamma känslan. Det adderas löjt som ger ett lite mer strukturerat sound. Till skillnad rån min musik tar originaltonsättarens art strax eter scenen som jag kallar KaMa. Jag valde att stanna av samtidigt som de stannar och tittar å huset, medan Schmidt startar ubyggnaden å det stället och låter det bli början till en mer intensiv assage. Det innebär att scenbytet ulevs något smidigare i hans version än i min, då energin i min musik måste starta om när KaMa och Johan går in i huset, medan Schmidts energi redan är igång. Jag kan hitta tre likheter mellan mitt och Schmidts musikaliska inslag. Den örsta är att vi börjar med tystnad, även om min musik har en tidigare startunkt eter det. Den andra är att vi båda håller kvar musiken i kliet mellan att Johan och mamman står å stranden och att de går å stigen, så att det blir ett sömlöst scenbyte. Den tredje likheten är att vi båda har störst okus å stråket när vi ser lite mer av naturen i orm av trädkronorna. Med det sagt måste jag säga att jag blev örvånad över hur stora skillnader det var. Jag tycker att kramen är ilmens känslomässiga höjdunkt då huvudkaraktären lyckas med det han har kämat ör: att hitta sin mamma. Men i originaltonsättarens version ulever jag musiken bara som lite vackert bakgrundsljud ända tills de kommer in i huset. Han har inte valt att synka någonting 18

medan jag har synkat kramen, KaMas oro och Johans exaltering över laskosten. Inte heller har han valt att starta musiken å något seciellt ställe utan låtit den smyga in obemärkt. Själv örstärker jag Johans insikt om att det är hans mamma han ser genom att göra startunkten av KaMas tema tydlig. Låt säga att KaMa aktiskt lät som den melodi jag har skrivit. Då skulle vi kunna höra att det är henne Johan tänker å när han tittar ram bakom stenen. Precis som om vi kunde uleva att han kände lukten av henne. Jag tror inte att jag och originaltonsättaren har tolkat känslan i scenen å olika sätt, men det är stor skillnad å hur vi uttrycker den. Schmidts musik skaar ett lugn medan min är mer uttrycksull. Grundkänslan i båda varianterna är ändå trygghet och välbehag. 19

Diskussion Mitt syte har varit att relektera över mina konstnärliga val när jag komonerar musik till ilm. Att ha ett acit å hur ilmens musik kunde låta gjorde att jag hela tiden såg ram emot att komma vidare i arbetet. Jag var nyiken å att å höra ilmens ljudvärld, som borde stämma överens med regissörens idéer etersom det var ett samarbetade mellan roduktionsteamet och tonsättaren. Jag har däremot ått tolka ilmen själv och utirån min egen tolkning skaat musik som jag tyckte assade. Det inns både ör- och nackdelar med båda sätten. Jag har varit helt ri i mina konstnärliga val, vilket jag tycker har varit både en örmån och en svårighet. Att jag i slutet av rocessen skulle jämöra med någon annans musik gjorde mig extra medveten om mina val. Jag tänkte att jag skulle behöva motivera allt jag gjorde etersom jag örväntade mig att originaltonsättarens musik skulle vara väldigt genomtänkt. I den scen jag okuserade mest å var det ganska stor skillnad mellan våra musikaliska inslag, men ännu större skillnad var det i andra delar - som i den scenen när amiljen blir jagad av Mora. Jag hade okus å Moras tema som jag hade gjort komlex när det kom till textur, harmonik, rytmer och tonalitet. I originalilmen är det en rocklåt med sång, trummor och mycket distad gitarr. Helt olika skildring med endast bilden som gemensam aktor. Jag hade yra olika huvudteman som var centrala under hela ilmen medan originalmusiken bestod av många ler delar än så. Jag kan inte hitta någon tematik ör en seciik karaktär även om viss musik har likheter när det kommer till sound. Det var två olåtar mitt i ilmen - ytterligare ett element som skiljde oss åt. Jag skulle säga att den här ilmen i och med musiken liknar mer en roduktion av Dreamworks än av något annat ilmbolag. Temot, stilen och den något ytliga behandlingen av känslor ger samma stuk som vi ser i många av de barnilmer som släts under de senaste tio åren. Min subjektiva åsikt är att ilmen hade gjort sig bättre i en mer nordisk anda. Med det menar jag stillheten, etertänksamheten och tystnaden som är vanligare i svenska roduktioner än i exemelvis Hollywoods. 20

Svårigheter Det var mycket teknik som krånglade. Att å ner ilerna var en vetenska i sig och att sedan klia iho dem rätt blev också en utmaning. Jag läste mycket om olika rogram som skulle assa ör ilmmusikkomosition och kom ram till att jag helst ville jobba i Pro Tools. Att vara låst till att bara kunna sitta i skolan och jobba, och dessutom göra om samma jobb lera gånger å grund av att datorerna krashar kändes som ett ohållbart koncet. Därör assade jag å att köa rogrammet till min egen dator, etersom jag vill jobba med det i ramtiden. Men med ett nytt rogram ustår även nya roblem. Jag har suttit i timmar bara ör att lära mig de mest grundläggande unktionerna. Många gånger har halva arbetsdagen gått åt till att örsöka lösa ett tekniskt roblem som i slutänden bara var en detalj i det stora arbetet. Vid ett tillälle taade jag bort min ilok (en nyckel som håller rogramlicensen) och ick vänta ett ar veckor innan jag ick en ny och kunde jobba igen. Med acit i hand var det ändå värt att sätta sig in i ett nytt rogram, särskilt etersom jag kommer att ortsätta arbeta i det. En annan svår del med rojektet var tidsasekten. Jag är exert å att astna vid smådetaljer som hindrar mig rån att komma vidare. Det hade underlättat om jag var del av ett ilmteam som hade kunnat ge mig eedback under arbetets gång. Då hade jag hat någon att bolla idéer med och en yttre drivkrat att komma vidare även när det kändes tungt eller tråkigt. Det var omöjligt ör mig att avgöra hur mycket musik jag skulle hinna skriva och roducera. Det hade örstås varit roligt att göra musik till hela ilmen så att jag hade hat ler scener att jämöra med originalet. Grundjobbet med analyser, cue sheet, karaktärsbeskrivningar och ledmotiv var ju redan gjort. Ur en konstnärlig synvinkel hade jag svårast att komma å vilken ty av musik jag tyckte assade till ilmen. Ota när jag tittar å något år jag en känsla av hur det låter, kanske en tonart, ett temo, en rytm eller bara hur musiken ser ut. Men med den här ilmen stod det helt still. Jag hade svårt att hitta ett sound eller en känsla av vad som skulle assa, så till slut tvingade jag mig själv att skriva teman oberoende av hur det kändes. Då lossnade det lite och jag lyckades skaa en bild av hur jag ville ha det. Delar av musiken jag skrev kändes inte naturliga till ilmen, hur jag än orkestrerade dem, så de delarna kunde jag inte använda. 21

Konstnärliga val Utäckten av tonsättaren Alan Menken var bland det bästa som det här arbetet örde med sig ör mig. Han har blivit en ny musikalisk örebild och jag beundrar det han har gjort i många av de låtar och stycken som han har skrivit till disneyilmerna. Även om jag hade sett många av dessa ilmer tidigare var det inte örrän nu jag insåg hur bra och genomtänkt hans musik är. Förmågan att bygga u ett starkt tema och dessutom anassa det till den miljö som ilmen utselar sig i är något jag själv vill unå som tonsättare. Ett tydligt exemel är i ilmen Aladdin där Menken lägger in orientaliska inslag i orm av melodik och harmonik samtidigt som det är skrivet ör en klassisk orkester. Något som örmodligen inte hade gått igenom om jag hade jobbat med ett riktigt ilmteam var att jag lade musiken så starkt under dialogen. Jag ville assa å att tänja å gränserna nu när jag själv ick bestämma ljudnivåerna, men tycker i eterhand att det inns en oäng i svagare musik under de assager där dialogen ska vara i okus. Under dialogen är tittaren mest koncentrerad å det som sägs. Då är det som att jag har lagt ner tid och tanke å ett musikaliskt inslag vars enda unktion är att örstärka den känsla som karaktärernas dialog örmedlar. Med detta i åtanke tycker jag att Schmidt visar rov å mer erarenhet än jag, något som var väntat, men ändå intressant att å bekrätat. Det hade varit intressant att jämöra vår musik i ler scener än KaMa. Då skulle jag ha valt en scen där känslorna var de motsatta, som när Johan kände sig rädd och övergiven. Trots att jag inte hade mer ärdigkomonerad musik att synka till ilmen visste jag hur jag tyckte att många av scenerna skulle låta. Jag hade med hjäl av mitt cue sheet tänkt ut vilket tema som skulle vara i okus och vilka händelser jag ville örstärka. De här tankarna gjorde att det blev extra intressant att titta å hela ilmen med originalmusiken, ör jag blev örvånad över hur olika två tonsättare kan tänka. Nästa steg skulle ha varit att råga ilmskaarna om de tyckte att min musikaliska tolkning var relevant eller om den vinklade ilmen åt ett annat håll än de hade önskat. Förberedelser Jag har genom åren lagt märke till att jag gör en stor mängd örberedelser innan jag unår ett resultat eller en slutrodukt. När jag skriver ett stycke lägger jag ota många timmar å att undersöka instrumentens ljud och deras ljudkombinationer. Jag ritar mönster av hur det ska låta och sitter lera timmar vid ianot bara ör att komma in i den stämning jag vill att stycket ska ha. I slutänden kanske det bara blir några 22

minuter musik - något som en annan erson skulle ha skrivit utan att göra allt det jag gjorde innan själva notationen. I det här rojektet avvek jag inte rån min vana. Jag tittade å ett tjugotal animerade ilmer och antecknade. Sedan tittade jag å Resan till Fjäderkungens Rike em gånger innan jag skrev min örsta ton. Och innan jag bestämde vilka teman jag skulle ha gjorde jag listor å alla karaktärer och miljöer, beskrev hur de var och hur de utvecklades. Jag är inte säker å att musiken till scenen KaMa blev så mycket bättre med den här arbetsmetoden än den hade blivit om jag bara hade sett ilmen en gång innan jag började komonera. Trots detta måste jag säga att jag har uskattat rocessen medan den ågick. En av mina orskningsrågor handlade om att undersöka vad just jag behöver lära mig innan jag kan börja skriva musik till en ilm. Att i det här examensarbetet å möjlighet att lägga ner mycket tid å ilmanalyser, karaktärsbeskrivningar och cue sheet gjorde att jag blev trygg i mina konstnärliga val. Jag tycker att det är roligt att skriva musik som är genomtänkt, även om det mest är jag själv som uattar alla små detaljer. Förhoningsvis har de detaljer jag jobbat med lagt en grund som jag kan ha nytta av i ramtiden. Även om jag huvudsakligen har okuserat å en kortare scen har jag med hjäl av hela arbetet kunnat svara å de rågeställningar jag hade. Insikten om att jag trivs med den här tyen av arbete känns ulytande inör ramtiden. 23

Reerenser Litteratur Weis, Elisabeth, Belton, John (1985) Film sound: theory an ractice. Columbia University Press, New York. Kassabian, Anahid (2001) Hearing Film. Routlege, London. Adler, Samuel (2002) The studie o orchestration. 3rd ed. W. W. Norton & Comany, Inc. New York, London Internetsidor htt://www.voodooilm.org/ordlista/?query=atmosärljud (2017-03-23) htt://showmerotools.com/nudging-regions/ (2017-04-27) 24

Kli till scener med musik Scen KaMA Vanegas: htts://youtu.be/ypbqyy0vrq Scen KaMA Schmidt: htts://youtu.be/4tedbnhjm

SMPTE Händelse mx Tema 01:00:14 Intro i vatten Klang - vattensär, 50 bm molligt Mora 01:00:55 Bricka lossnar ett subtilt minne KaMa 01:01:36 Liten Johan kameralins ht 01:01:48 J monolog tystnad - 01:02:08 näs näs KaMa 01:02:37 Mörkt hus FjK 01:03:08 jk in i himlen FjK 01:03:26 Roddbåt 01:03:45 Båt Glatt huvudtema Ht dur mm under lekscen 01:05:03 Men det går inte skitning av stämning 01:05:35 Ledsen å bryggan ledsen HT moll 01:04:45 Flaska minne kama 01:05:48 örsöker år tag i laska ht äv 01:05:57 under vatten vattensär 01:06:06 u över ytan tystnad - 01:06:27 Rg sringer in adea in till nästa scen 02:00:00 Under täcke å sitt rum HT moll 02:00:24 under sängen - synka laska börjar bli sneaky/äventryr ht 02:00:27 citerar brev enkel stråkmatta ligger kvar 02:00:45 går ut å däck utvecklas till äventyr ht äv 02:00:58 Pratar i radio svag mx i bakgrunden 02:01:50 laska under vatten magiskt, vattensär 02:02:00 vaknar i säng tystnad - 02:02:12 moroten liten ling morot 02:02:20 äter morot sänning stiger 02:02:27 gott! orts med glad enkel mx ht dur 02:02:53 vatten srutar synk oro/sänning ht äv 02:03:04 umar glad igen ht dur 02:03:26 muttrar tar slut Tystnad - 02:04:13 radio startar lite bus sänning ht äv 02:04:26 sänning ram till synk av tal tystnad sub -

02:04:42 tittar ram mx kommer tillb med Js nyikenhet stråkmatta ton i inseln 02:05:02 Fjäderkungen är å väg lite mörkare sänning synk 02:05:05 Då kommer jag! tyst som eekt 02:05:50 maskin har astnat smyg in med mattor övr 02:05:55 år en ide synk å iden, något lingigt 02:06:03 unkar - glad mm ram hit styr båt glad ht dur 02:06:26 blir storm långsamt mörkare ht molligt 02:06:49 ser hus synka när utäcker hus 02:07:03 kliorna ara 02:07:15 styr ske bland kliorna rivigt och äventyrligt, 106 bm ht äv 02:07:39 jäderrinsarna ett litet linkande tema invävt jk 02:07:54 stannar båt stannar av mer stråkmattor 02:08:08 hus aller ugångar sänning 02:08:12 hus landar å båten synka smällen bygger ram av lankor bråttom orts mx med stress 02:08:26 jrinsarna å huset linkande tema å det andra k 02:08:33 löses u i attnet någon eekt när de örsvinner 02:08:58 sista rinsen löses u ram hit stress, synk ulösning 02:09:19 ni år aldrig tag i mig! segerljud 02:09:25 orts åka men lugnare nu mx ort lugnare men mörkt ht moll 02:09:40 Bill sanar mx chillar och adear ner 02:09:45 inne i styrhytt tystnad omkring här - 02:10:08 men då hittar han ju oss inte stråk börjar å Js tankar övr 02:10:11 går mot dörr ubyggnad glad roar å jäderkung höjdunkt 02:10:24 bills snack läskigare 02:10:37 ser raket bygger u ide-sänning hoar över bill och ut mi-m synka ho o grejer 02:10:57 Ser jk komma lygandes ganska stilla, med temaminne FjK synka sark ondskeullt övr 02:11:20 J år ide om att aja maskiner äventyrligt ht Ht äv

02:11:41 maskiner stannar av blir stilla med maskiner, mer stråkigt 02:11:47 Fjk kommer in tyst å dörröning - 02:12:18 sringer u ör traen mi-m med stråk övr svagt mixat under dialog 02:13:19 Bill drar och skeet börjar sjunka oro börjar, mörkare Del 2 02:13:40 båt under vattenytan blir stilla, samma tonsråk, 58bm lång ton längst u molligt 02:13:57 vatten bryter sig in. rån stilla till anik. Tystnad, bara atms-ljud - 02:14:20 Familjekort adea in mammans tema molligt KaMa 02:14:27 simmar tillbaka mot båten 86 bm mer målmedvetet 02:14:41 Vatten börjar virvla ut med saker virvlande eekt, samma mx 02:14:53 åker genom önstret ökar, höjdunkten här 02:14:56 båt börjar bli grön örstärk magin med chimes magisk 02:14:59 båt trollas bort tyst å örsvinnande ligg kvar m båt aller ner..hög ton. Lutigt 03:00:08 båt aller å marken -dimbalkarna 03:00:18 ser sig om vid Dimbalkarna övr 03:00:39 ratar med kanin ganska svagt mixat men att den all.. 03:00:43 ramlar över lanka..tid inns där. Lägre under dialog 03:00:56 sticker ram huvud i kön mimousing 03:00:59 K ber J om brickan tyst/svagt under dialog 03:01:10 jag ska hämta min mamma glad lirr-eekt 03:01:14 vänta nu! 03:01:18 lyter u J 03:01:58 sneaky smyger in lurigt ht lite ra Ht äv synka gärna när sår mot väggarna 03:02:12 ustar ut å andra sidan dörren samma tema men mer linkigt (vibra Ht dur 03:02:34 Katen kommer ner sänningsstråk till små grodorna små G 03:02:51 lägger in brickor ny tonart - modulera hit små G 03:03:03 snabbt bort rån ugnen snabb sänning 03:03:05 grön eld srutar ut läskig höjdunkt sen tillbaka till stråkmattan

03:03:18 gömmer sig bakom lådor mi-mo. läskigt när groda närmar lång ton när ramme, ade 03:03:26 K ortsätter, sätter å maskiner tyst - bara atms-ljud - 03:03:54 Ångbåt är igång och åker nånstans här börja glatt å väg, 120 Ht dur 03:04:10 ser Fjks rike ör örsta ggn blanda de två temana FjK 03:04:34 ångbåt närmar sig hamn börja chilla, stillsammare 03:04:42 groda utäcker J bara mixa ner lite 03:04:48 J sringer snabbt stressat med busigt ht Ht äv 03:04:50 K ramlar å stegen synka med kul eekt om möjligt synka med ho å huvd 03:05:08 Hör jk, alla reagerar 03:05:13 ser jk lyga hans tema rdentligt FjK 03:05:20 Fjk landar 03:05:22 lyter u J 03:05:32 var är min mamma? svagt övr eller tystnad å dialog 03:06:02 J börjar sringa 03:06:09 blåser ram mini-rinsar klinka jk mini-tema FjK 03:06:13 J blir jagad i staden lite läskigt ht äv 03:06:25 blir ångad av minisar synka all 03:06:30 vem e den där Mora? dialog svagt/tyst 03:07:22 lyger iväg 03:07:27 lyger mellan hus, ser örstört ut 03:07:45 landar å toen av klian 03:08:14 lyger ner ör hål i klian 03:08:29 ser ner i Moras hål örsta gången allvarsam dialog, bricka lyter u 03:09:05 J aller ner i vattenhålet vattensär 03:09:10 Ser Mora ör örsta gången Mora 03:09:18 blir udragen 03:09:20 blir kastad mot stenen 03:09:32 blir ulyt ör att lygas ut igen 03:09:39 minisar kommer med tunnan 03:09:42 blåser ram en mini magisk eekt

03:09:47 aller i lådan 03:09:55 Fjk nynnar ute å klian 03:10:06 katen komer ut rån hytt 03:10:09 slä ut mig! 03:10:16 ser J i tunnan 03:10:23 mini viskar i katenens öra 03:10:29 till dimbankarna? ledsen, orolig 03:10:36 lägger locket å tunnan 03:10:41 ser å jk rike genom hål i tunnan 03:10:56 önar dörr rån ångbåt 03:11:03 jk kommer lygandes med Bill 03:11:14 Bill blir nedslät och ser J 03:11:47 Baaa 03:11:53 J ledsen börjar nästan gråta 03:12:17 jag tror inte å Mora! 03:12:43 du sticker ju bara iväg svikare 03:12:50 båten åker iväg, J lämnas ensam 03:13:24 laskan dyker u KaMa 03:13:27 J utäcker laskan 03:13:33 dyker i vattnet mi-mousing å laskgrejer 03:13:45 åker med laska 03:13:53 scenbyte addlar med l, trött 03:13:58 ser havet ur ågelersektiv 03:14:02 ser land rån havssidan 03:14:14 aller utmattad å stranden 03:14:27 utäcker att någon kommer 03:14:33 gömd bakom sten 03:14:42 tittar ram 03:14:48 ser mammans rygg 03:14:56 mamma?! 03:14:58 KaMa vänder sig om

03:15:02 Johan? 03:15:06 kram 03:15:19 blir moll 03:15:20 å nej! har..? 03:15:33 det är nog inte så lätt 03:15:44 näs näs till :48 03:15:50 går med KaMa, dialog int KaMA men nermixat KaMa 03:16:39 J, det är något du måste örstå örstärk med något i PT 03:16:42 KaMas hus 03:16:48 önar dörr 03:17:00 okus å alla laskor kärleksullt 03:17:16 gör mat till J, dialog hur J kom dit 03:17:42 ni borde bo å land, bekymrad 03:18:09 KaMa bekymrad, ändra karaktär mx å blick 03:18:13 skrivit ett nytt brev? tillbaka till bra stäming 04:00:00 natt Del 3 04:00:07 å kullen, J berättar saker KaMa 04:00:31 lyter u J, stjärnor i bakgrunden 04:00:56 bär mot hus 04:01:10 du borde inte va här 04:01:22 vaknar i säng å morgonen ser sig om oroligt 04:01:36 anikar och roar eter mamma 04:01:38 va ere? 04:01:48 kramar sin mamma 04:02:05 lockar äle 04:02:11 ser en jäderrins jk 04:02:20 börjar sringa in 04:02:27 ligger under säng 04:04:40 rins örsvinner av vatten ser Bill dialog, svagt övr eller tyst 04:03:00 nu händer det allt möjligt lite äventyrligt dur ht dur

04:03:30 glad sringer öre KaMa bekymrad, bill trög 04:04:05 helhetsbild av jks rike 04:04:47 wow har du gjort den själv? 04:05:06 att han sagt att inte trodde å M lite konstig stämning, minne av M Mora 04:05:13 åker ner i hålet svagt ga ortsatt dialog 04:05:28 slår i botten av hålgrotta 04:05:35 stoade jk i en låda, urörda 04:05:51 jk bankar ör att å komma ut FjK 04:05:57 häller vatten genom hålet något som visar att han är ond 04:06:20 sånar vad de beh till est 04:06:27 KaMa irågasätter 04:06:49 dyker ner i vattenhål 04:06:53 å cirkus. Sela de instr där taggad cirkusmx,mkt triangel C-band 04:07:14 vi år se bandet tyst ör att de slutar sela 04:07:27 orts ixa olk selar cirkusmx igen 04:07:38 ångbåt kommer till hamnen överlaa cirkus med övr/tyst övr 04:07:59 olk kommer ut rån båten glatt 04:08:28 tiltar u å hus jk rike börjar å känsla av ngt el 04:08:35 Fjk i lådan inne i grottan skiar över till jk ganska mörkt FjK 04:08:41 Mora är arg under vattnet mörkt oroligt, Moras tema Mora 04:08:44 kama och J kommer in i estlokal adea ut moras mx, till tystnad - 04:09:05 virvel sätter igång 04:09:17 Bill ramme, band kan börja sela C-band 04:09:32 slutselat, bill bugar tyst - B snackar om slut att ha tråkigt kan ta över någon stråkmatta 04:10:28 KP kommer ut rån resentlåda 04:10:42 band börjar sela igen C-band 04:11:28 KP ser KaMa kärleksmusik, allt annat örsvinner KaMa 04:11:33 Kamas land, am går tillsammans ortsätt örra mx 04:12:05 sringer in mot huset lite busigare 04:12:12 går in i huset visar laskor och brev

04:12:43 amiljekram 04:12:53 marken skakar, staty ramlar går över till lite oroligt sännande 04:13:07 J vaknar, allt under vatten tystnad - 04:13:31 sringer u mot klian stressad äventyrmusik ht äv 04:13:42 kanin säger vilka han vill ha dit stillar av till stråkmatta/ton övr 04:13:52 J sringer ram till Bill tyst under dialog - 04:14:08 mamman ratar adea in mx mörkare sagt övr 04:14:29 vatten srutar u höjdunkt här, sen ton stråkigt 04:15:02 åker ner i brunn 04:15:14 jk bankar 04:15:31 jk kommer ut rån låda FjK 04:15:37 bränns av vatten 04:15:45 läskigt Mora arg bygg u Mora 04:16:23 blåser u gummistövlar 04:16:32 blåser ram en mini 04:16:45 åker u i hink 04:16:59 Bill kommer ner erkänner att han sabbat allt dialog svagt/tyst 04:17:25 B under vatten vattensär Mora Mora B kommer u och de bråkar 04:17:49 jk aller i vattnet 04:17:52 tyst när han örsvunnit tyst - 04:18:00 tittar ner i brunn börjar bygga u sänning stråk övr 04:18:09 Moras arm kommer u kaos arg hennes tema Mora blir som en aus ör synk ånej 04:18:14 drar igång ordentligt 05:00:00 örstör staden 05:00:30 sringer in å båt till katen stannar av till dialog 05:00:42 stänger dörren tyst - 05:00:50 J drar med KP ör att ixa motor taggat ht i dur men lite stressigt Ht äv 05:01:30 katen startar skeet unkar samma stycke som håller iho allt 05:01:37 katen nere i styrhytten måste kännas bra när kommer loss