STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 21 Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder (Bollebo) uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 141. Certifieringsrevision för ISO 141 genomfördes i juni månad 21 och certifikat utfärdades 21-1-26. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifikatet förnyats, senast 21-6-1. Certifieringsorgan är SP Certifiering. 1. Miljöpåverkan Bollebos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energiförbrukning (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och motorredskap (förbrukning av fossila drivmedel, utsläpp till luft m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Bollebos hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt nyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energiförbrukning, produktion av avfall och spillvatten, resor och konsumtion. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna att leva miljöanpassat. Verksamhetens miljöaspekter finns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Utsläpp av koldioxid vid uppvärmning med olja Utsläpp av partiklar och kolväten vid uppvärmning med olja Förbrukning av el vid uppvärmning med el Resursförbrukning i form av avfall från hyresgäster och i egen verksamhet Exponering av radon i våra lägenheter Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. Sida 1 av 16
2. Policy och organisation Bollebo har antagit en kvalitets- och miljöpolicy, vilken uttrycker stiftelsens ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av styrelsen 27-12-3 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. Kvalitets- och miljöpolicy: Vi på Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda, företrädare för ägarna, samt entreprenörer och leverantörer. Den finns tillgänglig för alla på företagets hemsida. Miljöorganisation Bollebo ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem. Hela det integrerade ledningssystemet finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (web-handboken www.7miljo.se). Sedan web-handboken togs i drift har administrationen av dokument förenklats och förbättrats, samtidigt som pappersmängden har minskat drastiskt. Företagets ledning, styrelse och VT Ulla Jonasson, har det övergripande ansvaret för kvalitetsoch miljöarbetet och ledningssystemet. Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder har också utsett en miljöansvarig, Tina Andersson, som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. Sida 2 av 16
3. Mål och resultat Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås finns samlade i handlingsplaner med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade mål är framtagna för perioden 26-21. Handlingsplaner tas fram årligen. Mål och handlingsplan följs upp löpande, samt i samband med revisioner och vid ledningens genomgång. Mål för de närmaste åren Bollebo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. minska kemiska produkters påverkan på miljön, genom att undvika miljöfarliga produkter och ersätta dessa med mindre farliga enligt utbytes- och produktvalsprinciperna. öka kvalitets- och miljömedvetenheten genom utbildning, information, samt leverantörsoch entreprenörskrav. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. Åtgärder som har genomförts under året Byten av fönster och entrédörrar på Odens väg 18-22 Anslutit 11 nya värmepumpar Två nya motorvärmarstolpar på Ekedalsvägen 3-7 Brandskyddsutbildning för hela personalen Utbildningar i bl.a. miljö och ledningssystemet för Camilla och Ingela Löpande information till hyresgäster och personal Utrett utbyte av termostatventiler och styr- och reglercentral för fastigheten Odinslundvägen 2-4 Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. Sida 3 av 16
Aktuellt inför nästa år Under 211 kommer uppföljande revision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Interna revisioner, som utförs av personer i Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp, kommer också att genomföras under året. Åtgärder mot radon, samt nya radonmätningar Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller Löpande utbyte av mindre värmepumpar Nya detaljerade mål för perioden 211-22 kommer att tas fram. Nybyggnationer är under planering. BoKlok-husen på Odens väg och Odinslundsvägen skall målas om utvändigt. 4. Resultat och avstämningar Referensår för samtliga mål är 24. Förbrukningen vid värmeproduktion är värmeindexkorrigerad. 1997 utgjorde referensår för de tidigare målen och redovisas därför. För att ge en mer rättvis bild av företagets prestanda under mätperioden redovisas mätetalen nedan även i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från bl.a. SABO och SCB. Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. Uthyrningsbar yta, m² * 27 951 28 8 28 8 29 599 29 294 29 294 29 294 29 326 Uthyrningsgrad, % 93,1% 99,5% 99,5% 99,7% 99,5% 99,4% 99,6% 99,7% Uthyrd yta, m² 26 22 28 656 28 656 29 51 29 148 29 118 29 177 29 238 Antal lägenheter 361 385 385 389 385 385 387 388 * = Inklusive lokaler (dvs BOA + LOA) Sida 4 av 16
Energiförbrukning, värme och varmvatten Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall minska med minst 5% Värmeindexkorrigerad förbrukning kwh per m 2 uthyrd yta och år Minskat 18,5% DB2 Förbrukningen av eldningsolja skall minska med minst 6% Förbrukning i m 3 Minskat 81,% Elförbrukning, MWh 1 197 2 23 1 977 1 953 2 36 2 44 2 39 2 56 Fjärrvärme, MWh 1 213 9 922 87 777 794 1 991 2 211 Oljeförbrukning, MWh 2 29 2 14 1 879 1 885 1 74 1 522 352 382 Totalförbrukning, MWh 4 7 4 937 4 777 4 645 4 553 4 36 4 382 4 649 Totalförbrukning, MWh * 4 7 5 38 5 29 5 49 5 3 4 791 4 565 4 188 Förbrukning, kwh/m² * 168,1 174,9 174,6 17,6 17,8 163,5 155,8 142,8 Uthyrningsgradsjusterad förbr, kwh/m² * 18,6 175,8 175,5 171,1 171,6 164,5 156,4 143,3 Oljeförbrukning, m 3 229, 21,4 187,9 188,5 174, 152,2 35,2 38,2 Koldioxidutsläpp från fjärrvärme, ton 11,7 12, 1,5 1,1 1,3 25,9 28,7 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton # 611 538 52 53 465 46 94 12 * Värmeindexkorrigerat Uppgift från leverantör (13 g/kwh) # 2 67 kg CO 2 per m 3 eldningsolja. OBS! Elförbrukning = värme + fastighetsel! 2 Värmeindexkorrigerad energiförbrukning kwh/m 2 15 1 5 Sida 5 av 16
6 Faktisk energiförbrukning per energislag MWh 5 4 3 2 1 Olja Fjärrvärme El (inkl fastighetsel) Den totala energiförbrukningen har minskat 288 MWh jämfört med 24, vilket innebär en minskning med 5,8%. Den värmeindexerade totalförbrukningen har minskat 85 MWh, dvs 16,9%. Räknat i kwh per m² har förbrukningen minskat med 18,4%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har förbrukningen minskat med 18,5%. 25 Faktisk oljeförbrukning 2 m 3 15 1 5 Den faktiska förbrukningen av eldningsolja har minskat med 163 m 3 jämfört med 24, vilket innebär en minskning med 81,%. Vi uppnådde både målet DB1 och DB2, mycket tack vare övergång från oljeuppvärmning till fjärrvärme och värmepumpar. Sida 6 av 16
Elförbrukning, fastighetsdrift och uppvärmning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB3 Utred övergång till grön el. Påbörjas 27. Utredning klar Ej tillgänglig 27 DB16 Minska elförbrukningen med 2% jämfört med 28 För dyrt 29 Uthyrningsgradskorrigerad Ökat,2% elförbrukning i kwh/m 2 Total elförbrukning, MWh 1 197 2 23 1 977 1 953 2 36 2 44 2 39 2 56 Total elförbrukning, kwh/m² 42,8 7,3 68,6 66, 69,5 69,8 69,6 7,1 Uthyrningsgradsjusterad förbr, kwh/m² 46, 7,6 69, 66,2 69,8 7,2 69,9 7,3 Koldioxidutsläpp från elprod, ton * 295,2 296,3 295,7 13, OBS! Elvärme och fastighetsel går ej att särskilja! * 145 kg/mwh (källa Bergen Energi) 27-9 * 6,3 kg/mwh (källa Vattenfall) 21 kwh/m 2 8 7 6 5 4 3 2 1 Faktisk elförbrukning, värme och drift Den totala elförbrukningen har ökat med 33 MWh jämfört med 24, vilket innebär en ökning med 1,6%. Förbrukningen i kwh/m² har minskat med,2%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har förbrukningen minskat med,4% (jmf 24). Vi klarade inte målet DB16, mycket beroende på att vi inte har vidtagit några större åtgärder för att minska elförbrukningen. Sida 7 av 16
Vattenförbrukning Mål nr DB4 Detaljerat mål Mätetal Resultat Vattenförbrukningen skall ej överstiga 1.3 l/m 2 och år Liter per m 2 uthyrd lägenhets- och lokalyta och år 1.114 l/m 2 Förbrukning, m 3 38 96 38 3 36 15 36 814 35 445 33 519 33 56 32 577 Förbrukning, liter/m 2 1 394 1 32 1 255 1 244 1 21 1 144 1 144 1 111 Uthyrningsgradsjusterad förbr, l/m 2 1 497 1 326 1 262 1 248 1 216 1 151 1 148 1 114 liter/m 2 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Vattenförbrukning Faktisk Uthyrningsgradsjusterad Den totala vattenförbrukningen har minskat med 5.426 m 3, vilket innebär en minskning med 14,3%. Förbrukningen i liter per m² har minskat med 15,8%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden så har förbrukningen minskat med 16,%. Vi har klarat målet DB4 med råge. Sida 8 av 16
Avfall Det detaljerade målet DB5 (minska avfallsmängder) togs bort 29-6-1 eftersom vi har mycket liten möjlighet att påverka detta. Vi fortsätter dock att arbeta med avfallsfrågan och fortsätter redovisa detta i miljöredovisningen. Abonnerad kärlvolym, m 3 1 797 1 737 1 737 1 742 1 759 1 737 1 737 1 737 Avfall liter/lägenhet 4 977,5 4 511,7 4 511,7 4 478,1 4 568,8 4 511,7 4 488,4 4 476,8 Avfall liter/lägenhet och vecka 95,7 86,8 86,8 86,1 87,9 86,8 86,3 86,1 Avfall, liter/m 2 64,3 6,3 6,3 58,9 6, 59,3 59,3 59,2 Uthyrningsgradsjusterad mängd, l/m 2 69,1 6,6 6,6 59, 6,3 59,7 59,5 59,4 75 Faktisk mängd hushållsavfall liter/m 2 5 25 Avfallsvolymen för hushållsavfall är oförändrad jämfört med 24. Den abonnerade kärlvolymen i liter per m² har minskat med 1,8%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har kärlvolymen (l/m 2 ) minskat med 2,%. Mängden avfall uttryckt i liter per lägenhet och vecka har minskat med,8%. Samtliga lägenheter har tillgång till fastighetsnära källsortering. Mängden hushållsavfall (svarta och vita påsar enligt Boråsmodellen) redovisas i abonnerad kärlvolym. Sida 9 av 16
Köldmedier Mål nr DB6 Detaljerat mål Mätetal Ackumulerat resultat Minst 15% av alla kyl/frysar skall bytas ut till strömsnålare och miljövänligare produkter (ca 45 enheter 25) Andel utbytta i % 15,4% (7 st ackumulerat) 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 CFC, kg 19,2 19,2 HCFC, kg 96,5 96,5 96,5 96,5 62, 5,4 5,4 32,4 29,7 18,9 18, 14,4 7,2 HFC, kg,9,9 19,1 19,1 51, 61,8 61,8 66,5 49,9 68,2 68,2 65,1 65,7 Propan/butan, kg 1,3 6,7 7,1 9,7 13, Totalt antal kg 116,6 116,6 115,6 115,6 113, 112,2 112,2 98,9 8,9 93,8 93,3 89,2 85,9 14 12 Köldmedier Propan HFC HCFC CFC kg 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Bollebo hade vid utgången av året sammanlagt 85,9 kg köldmedier. Den totala köldmedieanvändningen har minskat med 3,7 kg (jämfört med 1998), vilket innebär en minskning med 26,3%. Användningen av CFC avslutades under 1999. Mängden HCFC (bl.a. R22) har minskat med 89,3 kg (jmf 1998), dvs en minskning med 92,5%. Arbetet med att avveckla eller konvertera värmepumpar och avfuktare som innehåller HCFC pågår. Målet DB6 uppnåddes under 21. Sida 1 av 16
Tjänsteresor, transporter och motorredskap Företagets tjänsteresor, interna transporter och användning av motorredskap medför bland annat att icke förnyelsebara fossila drivmedel förbrukas. Drivmedelsförbrukningen ger i sin tur upphov till olika utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen såsom koldioxid, kväveoxider, svavel och partiklar. Transporter och tjänsteresor 2 24 25 26 27 28 29 21 Tjänstebil, mil 496 48 655 698 841 763 823 814 Privata bilar, mil 57 57 495 47 39 399 4 346 Totalt antal mil 1 66 1 5 1 15 1 168 1 15 1 162 1 223 1 16 Dieselförbrukning, liter (tjänstebil) 626 567 Antal liter/mil (endast tjänstebil),76,7 Mängd CO 2, ton (tjänstebil) # 1,9 1,7 Mängd CO 2, ton (privata bilar) *,8,7 Mängd CO 2, g/km (endast tjänstebil) 226,7 27,6 * Beräknat enligt schablon,7 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m 3 drivmedel) # 2 98 kg CO 2 per m 3 diesel (källa etanol.nu/naturvårdsverket) 1 4 Transporter och tjänsteresor 1 2 1 mil 8 6 4 2 2 24 25 26 27 28 29 21 Privata bilar Tjänstebilar Det totala antalet körda mil har under perioden ökat med 1,5%. Detta beror på fler resor till Olsfors, många köksrenoveringar (exempelvis köksluckor hämtas i Borås), samt att vi nu har två miljörevisorer. Samtidigt har transporter i privata bilar minskat rejält. Verksamhetssamordnarens tjänsteresor är klimatkompenserade avseende koldioxid. Sida 11 av 16
Förbrukning av drivmedel 1998 24 25 26 27 28 29 21 Bensin 95, liter 53 983 1 222 1 38 525 525 525 Diesel MK1, liter 881 541 78 723 1 226 1 161 1 245 1 25 2-takts alkylatbensin, liter 3 9 1 9 9 9 5 4-takts alkylatbensin, liter 1 75 Total förbrukning, liter 1 514 1 599 2 2 2 131 1 841 1 776 1 86 1 255 Mängd CO 2 bensin o alkylat, ton * 1,8 2,9 3,6 3,9 1,7 1,7 1,7,1 Mängd CO 2 diesel, ton # 2,6 1,6 2,1 2,2 3,7 3,5 3,7 3,6 * 2 77 kg CO 2 per m 3 bensin/alkylat (källa etanol.nu/naturvårdsverket) # 2 98 kg CO 2 per m 3 diesel (källa etanol.nu/naturvårdsverket) Uppgifterna för diesel inkluderar tjänstebilar 2 25 Drivmedelsförbrukning 2 1 75 liter 1 5 1 25 1 75 5 25 1998 24 25 26 27 28 29 21 4-takt alkylat 2-takt alkylat Diesel Bensin Den totala mängden förbrukade drivmedel har minskat med 344 liter, vilket innebär en minskning med 21,5%. Den stora minskningen under 21 beror till störst del på att vi inte längre har entreprenad på grönyteskötseln. Fordon 21 Antal bilar 1 Varav miljöbilar Antal traktorer 2 Sida 12 av 16
Jämförelse och analys År Energi (kwh/m 2 ) El (kwh/m 2 ) Vatten (liter/m 2 ) Avfall (l/lgh/v) SABO 29 155 24 1 4 74 SCB/Energimynd. 28 145 Miljönätverket * 29 145 32 1 275 59 Bollebo * 21 143 7 1 114 86 Alla energiförbrukningar är värmeindexkorrigerade * Alla förbrukningar utom avfall är uthyrningsgradsjusterade När det gäller vattenförbrukning, ligger Bollebo på en mycket låg nivå. Vattenförbrukningen fortsätter att minska, vilket till stor del beror på utbyte till snålspolande armaturer, samt utbyte till nyare, vattensnålare tvättmaskiner i tvättstugorna. Energiförbrukningen ligger på en jämförelsevis normal nivå. Under perioden har en betydande del oljeeldning bytts ut mot fjärrvärme, vilket inneburit minskade utsläpp till luft. Jämförelsen i elförbrukning ovan är missvisande eftersom både uppvärmning och fastighetsel ingår i Bollebos förbrukning. Därför är det svårt att dra någon slutsats utifrån denna jämförelse. Vi bör undersöka möjligheten om det går att särredovisa dessa förbrukningar. Mängden hushållsavfall ligger på en mycket hög nivå. En starkt bidragande orsak är att stora mängder avfall genereras från Bollegårdens äldreboende, där man använder mycket engångsmaterial. Sammanfattningsvis nådde vi nio av våra elva detaljerade mål för perioden 26-21. De mål som inte klarades var: DB15: Samtliga fastigheter skall miljödeklareras senast 21. (Detta ändrades till energideklareras, vilket är så gott som klart.) DB16: Minska elförbrukningen med 2% (Vi minskade,4% på två år) Övriga mål klarades med god marginal. Sida 13 av 16
Koldioxidutsläpp (ton) 29 21 Oljeeldning 94, 12, Fjärrvärme 25,9 28,7 El 295,7 13, Transporter, tjänstebilar 1,9 1,7 Transporter, privata bilar (schablon),8,7 Maskiner 3,5 2, Totalt 421,7 148,1 Utsläpp per lägenhet (kg) 189,8 381,7 Utsläpp per m 2 uthyrd yta (kg) 14,5 5,1 Detta är andra året som vi redovisar de koldioxidutsläpp som vår verksamhet ger upphov till. Det är därför svårt att dra långtgående slutsatser av dessa siffror. Den stora sänkningen av koldioxidutsläpp beror främst på att vi har bytt elleverantör. Tabellen ovan visar utsläpp av fossil koldioxid. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal. Rapporterade avvikelser, tillbud mm 27 28 29 21 Avvikelser, egen verksamhet 46 4 5 39 Avvikelser, revisioner 9 13 12 15 Avvikelser, ombyggn. Bollegården i.u. i.u. i.u. 2 Tillbud 1 Förbättringsförslag Kundklagomål Totalt 55 53 62 75 Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet ligger genomgående på en jämförelsevis hög och jämn nivå under perioden. Även antalet avvikelser vid revisioner håller en jämn nivå. Sida 14 av 16
5. Lagkrav och efterlevnad Miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999 innebär en skärpning av kraven på alla som bedriver verksamhet, t.ex. bostadsföretag. Kraven innebär att en fastighetsägare ska kunna svara på frågor om byggmaterial, hur man arbetar och vilka redskap och ämnen som används i underhållet. En annan nyhet i Miljöbalken var att s.k. omvänd bevisbörda gäller, vilket innebär att det är fastighetsägaren som måste bevisa att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa. Förutom miljöbalken berörs företagets verksamhet av annan lagstiftning som finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av bl.a. lokala kommunala krav. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Bostadsföretag har få verksamheter som klassificeras som miljöfarliga enligt miljöbalkens förordning om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd. Exempel på miljöfarlig verksamhet är produktion av värme och kyla, det vill säga drift av stora oljepannor och värmepumpar, enskilda avlopp och komposteringsanläggningar. Hälsoskyddsfrågor som kan vara aktuella är inomhusmiljön för hyresgästerna, t.ex. buller, fukt, mögel och radon. Bollebo har redan vidtagit åtgärder mot problem med fukt och mögel. Radonmätningar har genomförts i ett flertal fastigheter och kompletterande mätningar fortsätter göras enligt plan. Kemiska produkter Bollebo hanterar ett mycket litet antal olika kemiska produkter. Undan för undan har vi fasat ut de farligaste kemiska produkterna och ersatt dem med mindre skadliga. Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet finns det en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier. Följande av Bollebos fastigheter inhyser köldmedieaggregat som är kontrollpliktiga (totalt minst 3 kg) eller rapporteringspliktiga (totalt över 1 kg): Bollegården äldreboende (21 kg HFC rapporterings- och kontrollpliktigt) Vinkelvägen 1-7 (13,4 kg HFC rapporterings- och kontrollpliktigt) Boråsvägen 35, Olsfors (4,4 kg HFC) Avfall och producentansvar Avfall från hushållen källsorteras så långt det är möjligt. Bollebo har lämnat in en anmälan till länsstyrelsen om egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. Transportdokument skrivs och signeras vid alla transporter av farligt avfall, oavsett om transporten utförs i egen regi eller inte. Sida 15 av 16
6. Information om utbildningar Under året har flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten, grund- och vidareutbildning av personal, samt information till styrelsen. Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (21-4-19). Personalens genomgång hölls 21-3-29. 7. Relation till kunder och övrig samverkan Under året har Bollebos informationsblad delats ut vid fyra tillfällen till hyresgästerna. Samarbete sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen i olika konstellationer. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner görs av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp som består av följande personer: Tina Andersson, miljöansvarig Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Annica Blom, uthyrningsansvarig Tranemobostäder AB Tommy Borg, miljöansvarig Stubo AB Håkan Boström, miljöansvarig Vårgårda Bostäder AB Svante Dahlquist, VD Fristadbostäder AB Andréa Ekeroth, bovärd Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Gerd Jernmo, kontorist Stubo AB Håkan Johansson, miljöansvarig Tranemobostäder AB Bengt Söderlund, miljöansvarig Fristadbostäder AB Den/de personer som arbetar på det reviderade företaget deltar inte som revisor/er vid interna revisioner. Bollebygd, 211-2-28 Per Östlund Verksamhetssamordnare Sida 16 av 16