4. Motiveringar för projektansökningar 4.1. Utbildningsprogram i logopedi Universitet: Åbo Akademi, Humanistiska fakulteten (i samarbete med Turun yliopisto) Beskrivning av projektets innehåll: Syftet är att inrätta ett tvåspråkigt utbildningsprogram i logopedi i Åbo. Inom programmet utbildas filosofie magistrar med kompetens som legitimerade talterapeuter. I Finland råder det brist på både svensk- och finskspråkiga talterapeuter. Vid bedömningen av behovet av arbetskraft inom social- och hälsovården har en arbetsgrupp i juni 2001 konstaterat att nybörjarplatserna i logopedi borde höjas till 60-90 från nuläget 50 för att trygga tillgången till talterapeuter i den närmaste framtiden. Enligt en internationell bedömning skulle tillgången till talterapi i Finland vara i balans, om talterapeuterna vore 1 300 till antalet i stället för nuvarande 800. Behovet av svenskspråkiga talterapeuter är beräknat till minst 75, medan antalet yrkesverksamma år 2001 var endast 31. Undervisningen inom utbildningsprogrammet skulle ske på två linjer: 1) på svenska vid humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi (ÅA) och 2) på finska vid Åbo universitet (TY), samhällsvetenskapliga fakulteten (i samarbete med humanistiska fakulteten, speciellt fonetiken). Båda linjerna skulle verka i anslutning till de psykologiska institutionerna. De kliniska praktikavsnitten skulle förverkligas i samarbete med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) samt regionens hälsovårdscentraler. Nybörjarplatserna är planerade till 20 per år; 10 på den svenskspråkiga och 10 på den finskspråkiga linjen. Om utbildningen kan inledas hösten 2004, skulle utbildningsprogrammet i Åbo fram till år 2016 ha utexaminerat ca 140 nya talterapeuter. Utbildningsprogrammet i Åbo skulle följa innehållet i de redan existerande utbildningsprogrammen i Helsingfors och Uleåborg, dock med betoning av de i Åbo starka forskningsområdena såsom psykolingvistik och kognitiv neurovetenskap, tvåspråkighet samt forskning kring röstrubbningar och kommunikationsstörningar som beror på rubbningar i hjärnfunktionen. Av de helheter som utgörs av studier i biämnen är psykologi den största, men även fonetik, språkvetenskap och medicinska studier betonas. I Åbo finns det redan kompetenta lärare som avlagt doktors- eller licentiatexamen i logopedi. Avsikten är också att utveckla samarbete med utbildningsprogrammen i Uleåborg och Helsingfors genom att utnyttja undervisningsteknologi. Som lärare behövs inledningsvis år 2004 vid ÅA 1 professor och 2 lektorer, under senare år ökas kostnaderna av en tjänst för handledning av praktik och en eventuell överassistentur. I biämnena skulle undervisning ges också i form av timundervisning. Utbildningsprogrammet anvisas ändamålsenliga utrymmen inom nu befintliga utrymmen samt i de nybyggen som färdigställs på Kasernområdet (TY) och vid Biskopsgatan (ÅA). Samarbetet mellan universiteten och samanvändningen av existerande utrymmen med andra ämnen inverkar nedsättande på kostnaderna för att inleda utbildningen. Kostnadskalkylen för år 2003 för ÅA:s svenskspråkiga linje för logopedi ges nedan. TY framför den finskspråkiga linjen som sitt eget projekt. Utöver detta reserverar bägge universiteten var för sig anslag för inledning av utbildningen, närmast för anställning av en planerare. Kostnadskalkyl Totalt 2003 2004 2005 2006 Totalt 644 100 5 100 213 000 213 000 213 000 Egen andel 56 100 5 100 17 000 17 000 17 000 UVM 196 000 196 000 196 000 Projektets prioritet inom universitetet: 1. En mera ingående projektplan med mera detaljerade motiveringar har tillställts undervisningsministeriet separat. 29
4.2. Färdig på fem år ett integrerat system för personlig studievägledning Universitet: Åbo Akademi Universiteten i Uleåborg och Kuopio har för avsikt att starta ett projekt för att befrämja möjligheterna för de studerande att bli färdiga på fem år. Projektet är avsett att omfatta flera av Finlands universitet och enligt den första skissen har man delat in problematiken i sju huvudmål. 1. Personliga studieplaner (HOPS) och portfolio. 2. Mångsidiga handledningsmetoder för olika studerandekategorier och olika former av t.ex. slutarbeten. 3. Handledningsmetoder för övergångsstudier mellan utbildningar. 4. Avancerade modeller och praxis för studieplanering. 5. Samarbetsnätverk mellan projektuniversiteten och lämpliga europeiska samarbetspartners. 6. Nätverk med arbetslivet och modeller för handledning av praktik och yrkesorientering. 7. Utvärdering av Bologna-processens inverkan på studieframgång, studiernas omfång samt på studietiden. Åbo Akademi har erbjudits möjlighet och vill delta i projektet. Akademins utgångspunkt är att utveckla den personliga studieplanen. Med den som central fokusering skall man ta itu med flera av de nämnda punkterna. Handledningen vid Akademin har kontinuerligt utvecklats genom mindre, interna projekt men Akademin vill gärna utveckla en mera strukturerad helhetsmodell utgående från HOPS. Några exempel på sådana projekt kan nämnas. Den virtuella studieorienteringen för sökande är under planering. En sådan utvecklas också för utländska studerande. Rådgivningen för nyinskrivna studerande sköts av studiesekreterare, studenttutorer och numera också av egenlärare. Mentorer, dvs. äldre studerande som hjälphandledare på vissa kurser, fungerar på många områden. Dessa handledningsformer kan förbättras genom att integreras med personliga studieplaner i ett enhetligt system. En virtuell handledning för att studerandena skall veta vart man vänder sig i olika frågor har redan utarbetats. Arbetsforum arbetar med systematisk karriärplanering och detta arbete kan stödas och stöda en personlig studieplan. Den s.k. Graduresan, virtuell handledning av studerande som skriver sin avhandling pro gradu, kan utvidgas till att omfatta alla fakulteter. Projektet Akademiskt skrivande, som erbjuder de studerande individuellt skrivstöd av språklig karaktär, kan delvis virtualiseras och integreras med övrig studiehandledning. De olika fakulteterna har idag varierande praxis då det gäller personliga studieplaner för studerande i grundutbildningen. För vissa studerandekategorier (t.ex. forskarstuderande, examensinriktad fortbildning) uppgörs däremot detaljerade personliga studieplaner. Ett växande problem är handledningen av övergångsstuderande som byter mellan akademiska utbildningar eller kommer från yrkeshögskolorna. Akademin är angelägen om att utveckla denna form av rådgivning (brygg-hops). De erfarenheter och de rutiner som har visat sig vara bra önskar Akademin sammanföra och strukturera inom ett projekt för utvecklandet av personliga studieplaner. Akademin ser det också som resursekonomiskt att delta i ett större projekt inom landet då det gäller utvecklandet av en modell för HOPS och även då det gäller modeller för en elektronisk studieplan (e-hops). Akademins specialställning som svenskspråkigt universitet med ett brett utbildningsansvar och många samarbetspartners ställer stora krav på handledningsmetoder. Akademins anhållan om projektmedel avser resurser såväl för projektledning som för tekniskt förverkligande. Införandet av nya handledningsmetoder kräver personresurser både i planeringsskedet och då metoderna förverkligas. Kostnadskalkyl 2004 2005 2006 Totalt 80 000 80 000 80 000 Egen andel 40 000 40 000 40 000 Undervisningsministeriet 40 000 40 000 40 000 30
4.3. Grundrenovering av ASA-huset (Fänriksgatan 3) Hur angeläget och brådskande är projektet Då kvarter 28 (Arkenprojektet) tas i bruk i slutet av år 2003, frigörs samtidigt ca 3 200 m 2 i fastigheten Fänriksgatan 3 (ASA-huset) eftersom engelska, franska, finska, allmän språkvetenskap, ryska, språktjänsten och café Fänriken flyttar till Arken. Det möjliggör den grundrenovering av ASA-huset som ingår i akademins byggnadsplan för verksamheten i Åbo. Behovet av renovering är ytterst akut eftersom huset, som togs i akademins bruk år 1977, nu är slitet och nedgånget och man medvetet har skjutit upp behövliga renoveringsarbeten i väntan på en mera ingående ändring och grundrenovering.. Grundrenoveringen av ASA-huset inleds år 2004 och genomförs i etapper. Samtidigt genomförs betydande förändringar i utrymmesdispositionen, vilket också innebär satsningar på komplettering och ändringar av inredningen. Även om en betydande del av de existerande inventarierna kan renoveras och återanvändas, återstår ett betydande investeringsbehov för att inredningen skall fås att svara mot de ergonomiska kraven och de krav som användningen av modern informations- och kommunikationsteknologi ställer. Den totala inredningskostnaden beräknas till ca 800 000 euro, varav äskas om 400 000 euro som projektanslag. De frigjorda utrymmena kommer att ombyggas och användas för ett nytt lärcenter, datacentralens behov av ökade student- och personalutrymmen, ett antal ämnen vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten (t.ex. informationsförvaltning, sociologi och kvinnovetenskap), Åbo Akademis tryckeri och för motionsutrymmen för personal och studerande. Kvar i fastigheten stannar också matematik, samhällsekonomi och statistik, datacentralen och allmänna undervisningsutrymmen samt bokmagasin i källaren, men också dessa enheters utrymmen blir föremål för renovering. ASA-huset, som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi, ställs vederlagsfritt till Åbo akademis förfogande och det är också Stiftelsen som svarar för renoveringskostnaderna. Projektet påverkar därför inte direkt Åbo Akademis fastighetskostnader. Nuvarande utrymmen Utrymmesbehov Utrymmen som utgår Projektets omfattning 6974 vånings-m 2 6974 vånings-m 2 0 våningsm 2 m 2 6974 vånings- - Milj. euro Grundanskaffningar 1000 euro år 2004 2005 2006-800 sammanlagt - äskas som projektanslag 400 31
4.4. TUCS Master s School Åbo datatekniska forskningscentrum (TUCS) är en för Åbo Akademi, Åbo universitet (TY) och Åbo handelshögskola (TuKKK) gemensam fristående institution, som koordinerar all undervisning och forskning på IT-området vid de tre universiteten i Åbo. Med TUCS som koordinator inleddes hösten 2002 i anspråkslös skala en för universiteten gemensam tvåårig engelskspråkig magisterutbildning avsedd för studerande som i Finland eller utomlands avlagt examen på Bachelor-nivå. Utbildningen inriktas på flera delområden inom informationsteknologin. Den årliga antagningen är till en början 45 och utökas småningom till 100. Om inriktningen och den slutliga fördelningen av studerandena avtalas separat mellan universiteten. Eftersom TUCS koordinerar undervisningen och projektet i sin helhet riktas finansieringen gemensamt till TUCS. Utbildningsstrukturerna är klara och den fördjupade undervisningen ges redan nu på engelska och är gemensam för de tre universiteten. TUCS är genuint internationellt: Inom TUCS arbetar ett trettiotal utländska forskarstuderande och tiotalet forskardoktorer, vilkas kunnande man kan utnyttja i utbildningen. Eftersom antalet finska universitetsstuderande inte märkbart kan ökas bör den finska företagsvärlden på IT-området bredda rekryteringsbasen för experter på hög nivå utanför Finland. En ökning av antalet magisterstuderande i slutskedet skulle också underlätta rekryteringen av doktorander och universitetslärare, vilket i nuläget är ett problem vid utvidgningen av utbildningen. I startskedet av programmet satsas speciellt på rekrytering och urval. Rekryteringen inleddes i de länder därifrån TUCS också i nuläget har flera studerande: Öst- och Sydeuropa samt Kina. Rekryteringen kunde utvidgas till att omfatta också EU och Nordamerika samt Indien. Programmet är naturligtvis också öppet för finländare. Problemet för utländska studerande kan vara levnadskostnaderna i Finland under studietiden. Studierna baserar sig på en treårig examen på Bachelor-nivå i enlighet med Bologna- processen. I och med att magistersutbildningen är planerad att omfatta två år blir magistersexamen femårig. Studierna kunde bedrivas enligt två alternativa linjer: 1) En fördjupning av Bachelor-examen inriktad på något av de vid TUCS representerade forskningsområdena, eller 2) en tvärvetenskaplig examen på något specialområde. Utbildning enligt det första alternativet erbjuds redan nu inom TUCS med en blygsam volym. Specialområden enligt det senare alternativet kunde till en början vara exempelvis bioinformatik eller digitala media, eftersom utbildning på dessa områden redan har inletts vid TUCS som en del av UVM:s informationsindustriprogram. En tillräckligt stor volym skulle göra det möjligt för att arrangera fristående förberedande engelskspråkiga studier före de egentliga fördjupade studierna. Finansieringsplanen för åren 2004, 2005 och 2006 baserar sig på kostnaden 7 500 /studerande/år, studiernas genomförande på två år samt de årliga kvoterna för nya studerande: 70 (2004) och 100 (2005 och 2006). Kvoterna enligt universiteten har planerats fördela sig på följande sätt: ÅA 30, TY 30, TuKKK 10 (2004) samt ÅA 44, TY 44 och TuKKK 12 (2005 och 2006). Kostnadskalkyl (1000 ) Sammanlagt 2004 2005 2006 Sammanlagt 3402 351 1200 1851 Universitetens andel 851 88 300 463 Undervisningsministeriet 2551 263 900 1388 Turun yliopisto 113 396 611 Åbo Akademi 113 396 611 TuKKK 37 108 166 Övrig finansiering - överenskommen - möjlig Om det är frågan om en ny utbildning, så är detta - en bestående utvidgning (borde beaktas i målsättningarna för följande period) X - tillfällig utvidgning - omdisponering av utbildningen 32
4.5. Planerade utbildningar inom den utvidgade lärarutbildningen verksamhetsperioden 2004 2006 1. Extra klasslärarutbildning (klasslärare med ämnesbehörighet t.o.m. åk 9 i ämnena matematik, finska, engelska). Studierna planeras så att de tre första studieåren genomförs i Vasa och de två avslutande i Helsingfors. Studierna är avsedda att starta ht 2003 och slutföras 2008. Antal studieplatser 40. 2. Studier för studiehandledare, 35 sv. Start år 2004. Antal studieplatser 20. 3. Studier för special(barnträdgårds)lärare, 35 sv. Start år 2004. Antal studieplatser 16 20. 4. Studier för speciallärare, 35 sv. Planeras som biämnesstudier för lärarstuderande inom grundutbildningen. Start år 2004. Antal studieplatser 16. 5. Kompletterande klasslärarutbildning. Start år 2004. Antal studieplatser 32. 6. Studier för speciallärare, 35 sv. Planeras som biämnesstudier för lärarstuderande inom grundutbildningen. Start år 2005. Antal studieplatser 16. 7. Pedagogiska studier för (yrkes)lärare, 35 sv. Start år 2005. Antal studieplatser 16 20. 8. Studier för special(yrkes)lärare, 35 sv. Start år 2005. Antal studieplatser 16. 9. Pedagogiska studier för (yrkes)lärare, 35 sv. Start år 2006. Antal studieplatser 16 20. Utöver ovanstående avser fakulteten erbjuda biämnesstudier i gymnastik (start år 2003) och musikfostran (år 2004) samt bildkonst (start senare) såvida studierna erkänns som behörighetsgivande av ett universitet med utbildning av ämneslärare på dessa områden. Specialiseringsstudier/fördjupningsstudier, 10 sv inom området synskador, området hörselskador, området utvecklingsstörning och autism och området tal- och kommunikationsstörningar. De årsvisa totalkostnaderna för utbildningarna (inkluderar planering, undervisning, hyror, resor, material mm) beräknas till: 33
Kostnader 1000 euro 2004 2005 2006 2007 2008 1. Klasslärare 344.6 333.8 236.7 196.9 57.3 2. Studiehandledare 69.1 56.7 3. Specialbarnträdgårdslärare 76.7 64.3 4. Speciallärare 24.7 45.3 45.3 5. Kompl klasslärarutbildning 79.4 142.3 162 41.8 6. Speciallärare se pt 4 7. Ped. studier för yrkeslärare 68.5 26.7 8. Spec.studier för yrk. 74.4 64.3 9. Ped. studier för yrkeslärare 38.5 56.7 SUMMA 594.5 785.3 573.5 295.4 57.3 Biämnesstudier i Bildkonst (40 sv) 42.1 37.2 Gymnastik (36 sv) 20.8 20.8 Fördjupningsstudier, 10 sv inom områdena synskador, hörselskador, utvecklingsstörning, autism, tal- och kommunikationsstörningar 19.1 19.1 4.6. Marknadsföring av läraryrket och den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen Rektor för Åbo Akademi tillsatte i augusti 2002 en samarbetsnämnd för svensk lärarutbildning. Nämndens medlemmar representerar Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Konstindustriella högskolan, Sibelius-Akademin och Åbo Akademi. Till nämndens uppgifter hör bl.a. att öka informationen om utbildningsmöjligheterna, stimulera rekryteringen, särskilt på bristområden, utveckla undervisnings- och praktikarrangemang samt allmänt taget förbättra samarbetet mellan enheterna. Nämnden har organiserat sitt arbete dels i form av arbetsutskott för specifika ändamål, dels så att hela nämnden sammankommer. Beträffande marknadsföring och rekrytering kommer nämnden dels att koncentrera sig på åtgärder under den tid den har mandat (till 31.7.2004), dels på åtgärder för ett något längre tidsperspektiv (fram till 2010). Vid sitt möte i januari 2003, i samband med det läroplansseminarium, som anordnandes av Vasa övningsskola och UvM och där nämnden deltog, diskuterades i synnerhet marknadsföringen av läraryrket. Åtgärder på kort sikt: Nämnden beslöt bl.a. kontakta tidskriften Läraren och Meddelanden från Åbo Akademi med förfrågan om möjligheten till temanummer kring lärarutbildning och läraryrket och en mer omfattande spridning av ifrågavarande nummer i vår om möjligt innan ansökningstiden till pedagogiska studier för lärare utgår. På kort sikt aviserades också s.k. lärarutbildningsdagar för studerandena vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi. För nätbaserad information föreslogs en lärarportal. Sammanställning av material som inkluderar samtliga fem universitet som utbildar ämneslärare på svenska föreslås. Behovet av koordinerande personresurser inom universiteten har diskuterats. Åtgärder på längre sikt: Nämnden beslöt att utarbeta en gemensam plan för att synliggöra och marknadsföra den svenska ämneslärarutbildningen vid alla berörda universitet och högskolor och vid alla svenskspråkiga gymnasier. Komponenterna i planen kommer bl.a. att bestå av både tryckt material och olika typer av riktade åtgärder. 34
För de åtgärder som nämnden och dess arbetsutskott avser förverkliga under avtalsperioden 2004 2006 äskas om medel till en sammanlagd summa av 30.000 per år eller sammanlagt 90.000. Utöver konkreta marknadsförings- och rekryteringsåtgärder inkluderas i summan utgifter för nämnden och det organisatoriska samarbetet. 4.7. Det virtuella universitetet; verksamhetsplan för år 2004 Under år 2004 satsar Åbo Akademis virtualiseringsprojekt på utvecklingen av nätstödda kurser ( delprojekt ), utveckling av stödverksamheten för lärare som virtualiserar kurser (särskilt utveckling av ett Lärcenter i Åbo) och utvecklingen av stöd för studerande. I. Delprojekt (virtualisering av kurser) år 2004 Beskrivning Enligt strategin för virtualisering av Åbo Akademis undervisning betonas virtualisering av sådana kurser som ingår i lärarutbildningen. Ledningsgruppen för Åbo Akademis virtualisering har även beslutat betona kurser som avläggs av studerande inom många utbildningsprogram (t.ex. språkkurser), samt kurser som tas av studerande vid flera orter inom ÅA. För varje projekt bör ändamålsenligheten av virtualisering och virtualiseringsgraden övervägas. II. Stöd för virtualiseringsverksamheten i Åbo/Utveckling av Lärcenter För att garantera en kontinuitet i virtualiseringsverksamheten och i utvecklingen av undervisningen planeras ett Lärcenter i Åbo baserat på ett samarbete mellan stödenheterna för virtualiseringen samt studieförvaltningen och fakulteterna. Till Lärcentrets uppgifter skulle höra att utveckla och koordinera den verksamhet som nu är utspridd på olika enheter. Planeringen av Lärcentret startade under hösten 2002 och fortsätter under år 2003. Ett virtuellt Lärcenter planeras att starta från och med september 2003 som en nätverksorganisation inom studieförvaltningen. Hösten 2004 när lämpliga utrymmen enligt planeringen kan tas i bruk kommer Lärcentret att kunna fungera i en ändamålsenlig fysisk miljö. 35
Infosökning Ope.fi I- III-kurser Kurser för personal och studerande Utrustning + programvara Kurser i studieteknik mm IT-verktygslådan för stud Handledning för lärare och kursutvecklare Pedagogiskt stöd Lärcenter i Åbo - vad erbjuds? Tekniskt stöd Stöd i infosökning Handledning för studerande Utrymmen PC-klasser för tuderande PC-klass för undervisning Videokonferensutrymmen webben Information press Pengar att ansöka för delprojekt Skriftligt stöd på webben för studier / kursutveckling Rum för tekniskt och pedagogiskt stöd Infotillfällen för studerande, lärare, besökare utifrån Syftet med lärcentret är att: garantera fortsättningen av virtualiseringen stöda lärarna (inom grund-, vuxen- och forskarutbildning) i utvecklingen av såväl traditionell som virtuell undervisning stöda den studerande (grund-, vuxen- och forskarstuderande) i hennes/hans studier (virtuell och reell handledning, för nätstudier och traditionella studier) ge en klarare image utåt av ÅA:s virtualiseringsaktiviteter och sprida information till såväl studerande och personal inom ÅA om virtualiseringen och dess möjligheter Lärcentret samlar under ett tak de tjänster som erbjuds lärare som virtualiserar kurser/använder IT i undervisningen och studerande som deltar i nätkurser. studieförvaltningens tjänster för studerande Datacentralens stöd för Blackboard för lärare och studerande, samt övrigt IT-stöd inkl IT-utrustning för närstudier AV-centralens stöd vid videokonferensing och för produktion av ljud- och bildmaterial, samt AV-stöd för närstudier Åbo Akademis biblioteks stöd för informationssökning för lärare, forskare och studerande Fortbildningscentralens stöd för planering och pedagogisk utformning av kurserna Personalutbildning (teknik och pedagogik) III Stöd för virtualiseringsverksamheten i Vasa år 2004 Utvecklingen av stödtjänsterna i Vasa fortsätter. Utbildningar och stöd för användande av teknik, videokonferens, produktion av undervisningsmedia och informationssökning ges i Vasa av Lärocenter. Här ges även pedagogisk handledning. Tekniskt stöd ges även av Datacentralen och MediaCity. MediaCity erbjuder även pedagogiskt stöd samt handledning i bildberättande och -analys. Stöd ges särskilt för lärarutbildarna för att ta i bruk IT i undervisningen (pedagogiskt stöd ges vid PF av en IKT-specialplanerare). Fortbildningscentralen ger stöd för projektledning och pedagogiskt stöd. Det stöd och de tjänster som Lärocentret erbjuder för universitetslärare är bl.a. fortbildningsprogram enligt Ope.fi, pedagogisk och teknisk konsultation vid planering av nätkurser (EduKliniken), nätkursportal och möjligheter att använda dator- och multimediaklasser för undervisningsbruk. 36
Utvecklingen av virtuellt stöd för studerande fortsätter och särskilt utvecklas stödet för nätstudier. 37
UVM:s medel för virtualisering 2003 2004 Virtualiseringsverksamheten i Åbo 92 000 156 000 Projektkoordinering 30 800 Koordinering av Lärcentrets verksamhet 30 000 Ope.fi-utbildning för personalen 8 700 10 000 Pedagogiskt stöd 7 000 20 000 Tekniskt stöd 20 000 Stöd för utveckling av informationskompetens 6 000 6 000 Stöd för ljud- och bild i undervisningen 3 500 5 000 Sekretartjänster och kundbetjäning (Lärcentret) 6 000 Studiehandledare 14 000 Virtualisering av delprojekt 36 000 45 000 Virtualiseringsverksamheten i Vasa 32 000 46 000 Projektkoordinering 5 988 10 000 Pedagogiskt stöd, delprojekt och ope.fi-utbildning 20 462 30 000 UniNet-projektet 5 550 6 000 Studieförvaltningen 15 000 19 000 diverse administration 3 000 medel för ÅA-personalens deltagande i TieVie-utbildningarna 7 000 7 000 Blackboard-licenser 8 000 9 000 Utveckling av Lärcenter 4 000 Allmänna omkostnader 25 000 Totalt från UVM 168 000 221 000 Egen finansiering UVM (specialprojekt/lärarutbildning) Ope.fi-utbildning för ämneslärarutbildare 19 000 ÅA-personalutbildning Ope.fi I-utbildning 7 000 7 000 Stiftelsens eurodonation Ope.fi II-utbildning 5 000 Stiftelsens eurodonation Virtualisering av delprojekt 25 000 Stiftelsens eurodonation Stöd för studerande 10 000 Stiftelsens eurodonation Stöd för fakulteternas virtualiseringsarbete 8 000 Medel från ÅA:s stiftelse och UVM-anslag för basfinansiering IT-stöd 90 000 90 000 UVM-anslag för basfinansiering Sötd för informationssökning och AV 45 000 45 000 Stiftelsens eurodonation Utveckling av Lärcenter i Åbo 25 000 UVM-anslag för basfinansiering Anskaffningar (modernisering av PC-klasser, multimedia) 95 000 100 000 UVM-anslag för basfinansiering IP-videokonferensutrustning 80 000 UVM:s medel för ÖPU-undervisning Virtualisering av kurser inom det öppna universitetet 40 000 45 000 Stiftelsens eurodonation Virtualisering av kurser inom informationsförvaltning 20 000 24 000 FVU-nätverk KASVI-projektet: IT-stöd, anskaffningar 37 000 40 000 FVU-nätverk KASVI: kurs "IKT i undervisningen 15 sv" 7 000 10 000 UVM:s medel för regional verksamhet AV-stöd vid MediaCity 30 000 UVM:s medel för regional verksamhet Anskaffningar: teknisk utrusning (MediaCity) 10 000 UVM-anslag för basfinansiering Uppsnabbning av ÅA:s nät 110 000 150 000 Totalt egen finansiering 583 000 591 000 38