Beslut Beslutsinstans Rektor Beslut fattat av P eter Guclmundson? 7 Föredragande Birgitta Westin Datum 2012-10-18 Beslut expedierat ;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen Beslutsnummer UF-2012/0779 Övriga närvarande ~ Beslut delges för kännedom Sophia Hober, dekanus Rektorsgrupp Görnn Finnv<d<n, '""" -:t~ u tv«kli~ Ledningsgrupp Anders Lundgren, förvaltni Fakultetsrådet Bengt Sedvall, avd chef A Administrativa chefer UF avdelningschefer Miljöombud KTH Sustainability Personalorganisationerna THS D nr Dos s V-2012-0729 10 Allmänna ärenden administration KTH:s övergripande miljömål I arbetet med KTH :s miljöledningssystem ska övergripande miljömål upprättas för att nå ständiga förbättringar av miljöprestanda och arbetssätt. KTH har sedan tidigare fastställt de betydande miljöaspekterna, beslutade av rektor 2012-04-10, dnr V-2011-0538, doss 13. Utifrån de betydande miljöaspekterna ska övergripande miljömål upprättas. De övergripande miljömålen ska uppnås genom att KTH:s skolor och universitetsförvaltning upprättar lokala miljömål och handlingsprogram enligt rutiner i miljöledningssystemet Beslut Rektor beslutar att föreslagna övergripande miljömål, enligt bifogat dokument, bilaga 1, fastställs för perioden 2013-2015. Vid protokollet Kungliga Tekniska högskolan l (]) KTII - SE- 100 44 Stockholm, Tel: 08-790 60 00, Fax: 08-790 65 00, www.kth.se Pg: l 56 53-9, Bg: 895-9223, Momsreg.nrN AT: SE202100305401
KTH:s övergripande miljömål (Utgångsvärde 2012, övergripande miljömålen satta på tre år, t o m 2015, om inget annat anges) Ansvarig för uppfyllande av övergripande miljömål är rektor. Förvaltningschef och skolchefer är ansvariga för de lokala mål som upprättas utifrån de övergripande målen. Uppföljning av övergripande miljömål sker minst en gång per år i samband med ledningens genomgång. Ansvarig för uppföljningen är miljöchefen.beskrivning av miljömålsarbetet finns i KTH:s miljöledningssystem. Energianvändning Energianvändningen på KTH kommer dels från den el som vi förbrukar i den dagliga verksamheten genom till exempel användning av kontorsutrustning, belysning, maskiner och utrustning av olika slag. Användningen varierar mellan skolorna eftersom verksamheterna skiljer sig åt. Den andra delen av energianvändningen kommer från uppvärmning och kylning av våra lokaler. KTH har, genom att vi hyr våra fastigheter, ett samarbete med de hyresvärdar som vi har avtal med och då främst Akademiska Hus. Energifrågan är viktig ur miljösynpunkt men även ur ett ekonomiskt perspektiv. Därför har KTH och våra hyresvärdar under flera år arbetat med att minska användningen av el och fjärrvärme/-kyla framförallt vid ny- och ombyggnationer har energieffektiva lösningar tillämpats. -KTH:s energianvändning (el, fjärrvärme/-kyla) ska minska med 5 procent. Den totala energianvändningen följs upp och ställs i jämförelse med antal årsarbetskrafter, helårsstudenter och per kvadratmeter. Användningen mäts per total LOA (lokal omslutningsarea), det vill säga den yta som hyresvärden räknar in i hyran. Parallelldatorcentrums (inom CSC-skolan) elanvändning mäts separat då den står för ca 25% av KTH:s totala elförbrukning. 1 (3)
Transporter Dagligen bidrar verksamheten till koldioxidutsläpp genom olika typer av transporter till och från KTH. En stor bidragande orsak till våra utsläpp är de tjänsteresor som vi gör och då framförallt från flygresor. Uppföljning av utsläppen från tjänsteresorna görs genom den statistik som tillhandahålls av resebyrån som KTH har avtal med (för närvarande VIA Egencia). Det är därför viktigt att de resor som görs i tjänsten bokas via den resebyrå som vi har avtal med. -Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 10 procent i förhållande till antal anställda (årsarbetskrafter). Uppföljning sker med hjälp av statistik från resebyrån, SJ, hyrbilsföretag samt från lönesystemet. Statistiken fördelas på antalet resor och antal resta kilometer och de koldioxidutsläpp som dessa orsakar. Användning av kemiska produkter KTH använder kemikalier i stor omfattning i och med vår utbildnings- och forskningsverksamhet. Idag hanteras över 6000 olika kemikalier i verksamheten. Det finns ett behov av att säkerställa att alla som hanterar kemikalier, både anställda och studenter, har rätt information om hur dessa ska hanteras säkert ur miljösynpunkt. Förbättringar av hantering, från inköp till destruering av kemikalierester, samt registrering/omfattning av användningen av kemikalier behöver göras. Framförallt miljöfarliga kemikalier ska hanteras säkert. -Hanteringen av kemikalier ska förbättras och vara säker ur miljö- och hälsosynpunkt. Uppföljning görs genom att dokumentera och följa upp fastställda rutiner och instruktioner. Upphandling och användning av varor och tjänster Upphandling av varor och tjänster sker i stor omfattning i KTH:s verksamhet. Genom de upphandlingar vi gör har vi chans att påverka att bättre alternativ väljs ur miljösynpunkt och därmed minska vår miljöpåverkan. Det är därför viktigt att genom fastställda rutiner avgöra om miljökrav är relevanta att ställa i respektive upphandling och sedan ställa krav där detta är möjligt. -Rutiner och arbetssätt gällande miljökrav vid upphandling ska förbättras. -Vid ny- och ombyggnad av lokaler och byggnader ska högsta miljöprestanda eftersträvas. Uppföljning av upphandlingar med miljökrav görs med hjälp av information och statistik från Inköp och upphandling inom universitetsförvaltningen. Målet skall revideras 2013. Vid varje ny- och ombyggnadsprojekt ska uppföljning samt rapportering ske om vilken miljöprestanda som har uppnåtts. Minimikrav för byggprojekt är Miljöbyggnad Silver. 2 (4)
Avfall KTH:s verksamhet genererar stora mängder avfall. Sortering av avfall sker i olika utsträckning i organisationen. Det finns idag inte pålitlig statistik att tillgå för det avfall som uppkommer. Förbättring av sortering och uppföljning av mängder skall ske. -Möjlighet till sortering av avfall ska förbättras. Inom KTH behöver vi ta reda på vilka mängder avfall vi har samt kvalitetssäkra dessa data, vilket kan se olika ut beroende på hyresvärd. Statistik erhålls också från våra avfallsentreprenörer. Gällande hushållsavfall finns ingen statistik att tillgå då detta ingår i hyran. Målet ska revideras 2013. Utbildning Miljö och hållbar utveckling är ett prioriterat område inom KTH:s utbildning. Utbildningen har indirekt påverkan på miljön genom de kunskaper och förhållningssätt som studenterna får med sig efter avslutad utbildning. Alla KTH:s utbildningar ska integrera miljö och hållbar utveckling i sina program i linje med högskoleförordningens övergripande lärandemål. -KTH ska aktivt verka för att öka lärare och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande miljö och hållbar utveckling. -Alla program på KTH ska redogöra för hur högskoleförordningens lärandemål om miljö och hållbar utveckling uppnås och utvecklas. Uppföljning kommer att ske på flera olika sätt både centralt och lokalt. Exempel på uppföljningsverktyg är KTH:s indikatorrapport, antal kurser som behandlar miljö och hållbar utveckling, självvärderingsenkäter till programmen, antal lärare fortbildar sig inom hållbar utveckling (kurs under uppbyggnad 2012). Forskning Resultat från KTH:s forskning är en viktig del av KTH:s indirekta miljöpåverkan. KTH ska höra till de främsta europeiska tekniska universiteten vad gäller omfattning och kvalitet på forskning inom miljö och hållbar utveckling. Idag sker forskning inom miljö och hållbar utveckling på flera håll i organisationen, både i grupper som har det som huvudperspektiv i sin forskning och andra som har det som aspekt i sin teknikforskning. KTH:s forskning ska utveckla, tillämpa och sprida teknik, metoder, synsätt och kunskaper som bidrar till hållbar utveckling. Miljö och hållbar utveckling ska driva utvecklingen av nya forskningsområden. -KTH:s forskning inom miljö och hållbar utveckling ska öka. -KTH ska ha forskning inom miljö och hållbar utveckling som är på en hög internationell nivå. Uppföljning kommer att ske på flera olika sätt både centralt och lokalt, till exempel i KTH:s indikatorrapport. 3 (4)
Samverkan Intern och extern samverkan är centralt för arbetet med miljö och hållbar utveckling. Genom att öka samverkan internt har KTH större möjligheter att framgångsrikt konkurrera om strategiska miljö- och hållbarhetssatsningar. KTH är med sitt goda rykte en attraktiv samarbetspartner på miljö- och hållbarhetsområdet för externa aktörer. Genom externa och synliga aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling tar och visar KTH sitt samhällsansvar. KTH ska öka synligheten och förbättra samverkan med omgivande samhälle inom miljö och hållbar utveckling. Uppföljning kommer att ske på olika sätt både centralt och lokalt. Till exempel genom KTH:s indikatorrapport, KTH:s deltagande i externa nätverk med fokus på miljö och hållbar utveckling och genom uppföljningen av den kommunikationsplan som upprättats och används för arbetet med KTH- Sustainability. 4 (4)