NORRA DJURGÅRDSSTADEN, VÄSTRA

NORRA DJURGÅRDSSTADEN, VÄSTRA Teknisk Beskrivning Geoteknik - TBGeo FÖRFRÅGNINGSHANDLING Stockholm 2010-12-20 SWECO Infrastructure AB Stockholm/Anläggning/Geoteknik Catarina Pettersson/Jonas Thorelius Uppdragsnummer 2111556 SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10

Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Underlag och planerad byggnation 1 3 Angränsande anläggningar och konstruktioner 1 4 Geotekniska undersökningar 1 5 Geotekniska förhållanden gator och ledningar 2 5.1 Ängsbruksgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt -05) 2 5.2 Slåttervallsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt -06) 5 5.3 Fagningsgatan/Hamlingsgatan (se ritning 6582:154SOJ- 0003/-04 samt -07) 7 5.4 Madängsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0003/-04 samt -08) 10 5.5 Midskogsvägen (se ritning 6582:154SOJ-0004 samt -09) 13 5.6 Storängsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-03 samt -10) 14 5.7 Bobergsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-04 samt -11/- 12) 16 5.8 Hårdvallsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-04 samt -13) 19 5.9 Hästhagsparken (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt -14/- 15) 22 5.10 Hjorthagensparken vid eken (se ritning 6582:154SOJ-002 samt -16) 24 6 Geohydrologiska förhållanden 26 7 Kc-stabilisering 27

1 Uppdrag Sweco Infrastructure AB har, på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm, utfört en geoteknisk utredning för Norra Djurgårdsstaden, Västra, Hjorthagen, Stockholm. Syftet med utredningen är att klargöra de geotekniska förhållandena inför projektering av gator och konstruktioner i det planerade bostadsområdet. 2 Underlag och planerad byggnation Underlag i form av tidigare utförda undersökningar, grundkarta och samlingskarta har erhållits av beställaren samt digitalt material för planerade byggnationers lägen i plan och profil har erhållits från respektive kompetens inom projektet. 3 Angränsande anläggningar och konstruktioner Inom området finns redan utförda geokonstruktioner såsom påldäck för dagvattenledning. Vidare finns ett stort antal befintliga ledningar, som måste beaktas i den fortsatta projekteringen. En tät dialog med övriga projektörer, främst K och VA, hålls kontinuerligt i projektet. I dessa samrådsmöten framkommer nya delområden som bearbetas. I skrivande stund finns delar kvar i utredningen som ej är fastställda, vilket kommer att utföras i byggskedet. 4 Geotekniska undersökningar Resultat av utförda undersökningar redovisas i separat handling Norra Djurgårdsstaden, Västra. Rapport Geoteknik daterad 2010-06-19, där tidigare och nu utförda undersökningar inom området har arbetats in i ritningarna. Det finns dock områden där grundläggningen inte är fastställd och kan erfordra kompletteringar i byggskedet, vilket då beskrivs nedan under respektive gata. 1 (31)

5 Geotekniska förhållanden gator och ledningar Allmänt Området vid Madängsgatan (Västra) utgörs av "gammal sjöbotten". Området utfylldes under perioden 1913-1938, men fyllningsmäktigheterna är betydligt mindre än inom fd Gasverksområdet (Norra 1). Inom området består jorden av ca 1-6 m lite till mycket blockig fyllning på huvudsakligen ca 5-16 m mycket lös till lös lera, vilken överst normalt är gyttjig. Fyllningen är inhomogen och består av bl a sprängsten, block, rivningsmassor (ev fundament) och ställvis finns även grundläggningsrester, pålar mm kvarlämnade i fyllningen. Ett fåtal provtagningar har utförts av fyllningen inom området. Fyllningen utgörs utöver ovanstående av mullhaltig, siltig, sandig, grusig, sulfidhaltig och gyttjig sand, lera, grus, gyttja samt mull ställvis innehållande växtdelar. 5.1 Ängsbruksgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt - 05) 5.1.1 Planerad väg Ängsbruksgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån +0,5. På gatans västra del korsar en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. 5.1.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna varierade mellan +1,9 och +2,1. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på +0,5. 5.1.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en heterogen fyllning överst följt av lera på 2 (31)

friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 1,5 och 3 m och lerans mellan 7 och 13 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.1.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +2,0. Tabell 5.1 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet (*) fu =20 kpa m =1.8 m =1.6 3 (31)

Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Friktionsjord Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.1.5 Sättningar I delar av området är leran under fyllningen inte konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. Parken norr om planerat påldäck (Hästhagsparken) skall kc-stabiliseras, vilket innebär att sättningar kommer att utbildas och påldäck i direkt anslutning kommer att påverkas. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.1.6 Geotekniska rekommendationer Ängsbruksgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras med undantag för förbelastning på kc-stabiliserat område i norr. Framtida sättningar kommer att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån, samt p g a kc-pelarstabiliseringen i Hästhagsparken. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. 4 (31)

Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0005, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. 5.2 Slåttervallsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt - 06) 5.2.1 Planerad gata Slåttervallsgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån +0,7. I korsningen med Bobergsgatan och Storängsgatan ligger en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. 5.2.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna varierade mellan +1,2 och +1,4. Marknivån stiger västerut till ca +3,0 på befintlig väg, Vackra vägen. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på +0,7. 5.2.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 1 och 6 m och lerans mellan 0,5 och 15 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.2.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. 5 (31)

Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,5. Tabell 5.2 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet från fu =10+0,7*(z-3) kpa m =1.8 m =1.6 3 m djup (*) Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 6 (31)

5.2.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.2.6 Geotekniska rekommendationer Slåttervallsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras. Framtida sättningar kommer att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0006, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. 5.3 Fagningsgatan/Hamlingsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0003/-04 samt -07) 5.3.1 Planerad gata Fagningsgatan/Hamlingsgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån +1,2. I första kvarteret fram till Storängsgatan planeras gatan att läggas på ett garageplan för intilliggande kvarter. I korsningen med Storängsgatan ligger en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. 5.3.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av 7 (31)

SWECO kompletterade punkterna varierade mellan +1,5 och +2,0. Marknivån stiger västerut till ca +3,5 på befintlig väg, Vackra vägen. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på +1,2. 5.3.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en blockrik heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 1 och 3,5 m och lerans mellan 3 och 15 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.3.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,5. Tabell 5.3 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera 8 (31)

Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet från fu =12+0,6*(z-3) kpa m =1.8 m =1.6 3 m djup (*) Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Friktionsjord Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.3.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms till större delen av sträckan inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. I korsningen mellan Fagningsgatan/Hamlingsgatan och Hårdvallsgatan bedöms ingen sättning utbildas efter avlastning till påldäckets grundläggningsnivå. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.3.6 Geotekniska rekommendationer Fagningsgatan/Hamlingsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras. Framtida sättningar 9 (31)

kommer att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0007, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. 5.4 Madängsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0003/-04 samt - 08) 5.4.1 Planerad gata Madängsgatan planeras att huvudsakligen läggas på påldäck med grundläggningsnivån +0,7. Längs centrala delen av gatan från korsningen med Storängsgatan planeras en ledningskulvert läggas på påldäck med grundläggningsnivåer mellan -0,1 och -0,9. I korsningen med Storängsgatan ligger en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. Denna ledning ligger sedan i del av gata västerut. 5.4.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna varierade ca +1,5. Marknivån stiger västerut till ca +5,5 på befintlig väg, Vackra vägen. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på +0,7. 5.4.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en blockrik heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0,5 och 4,5 m och lerans mellan 1 och 14 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det 10 (31)

påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.4.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,6. Tabell 5.4 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet (*) fu =17 kpa m =1.8 m =1.6 Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 11 (31)

(*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.4.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms till större delen av sträckan inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. I sektion ca 0/000-0/045 bedöms att inga sättningar utbildas efter avlastning till påldäckets grundläggningsnivå. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.4.6 Geotekniska rekommendationer Madängsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras. Längs större delen av gatan kommer framtida sättningar att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0008, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. Utformning och läge för ramp i de centrala delarna av Madängsgatan är ej fastställt i skrivande stund och grundläggning av denna skall därmed utredas i byggskedet. Ledningar söderut från Bobergsgatan, i sektion ca 0/165, kommer att sätta sig om marken ej förstärks. Grundläggning av dessa ledningar är ej fastställt i skrivande stund och skall därmed utredas i byggskedet. Befintlig dagvattenkulvert är ej förstärkt i sektion ca 0/030 och söderut. Mellan befintlig dagvattenkulverten och korsning med Vackra 12 (31)

vägen/fiskartorpsvägen har ledningar lagts i skrivande stund. Området kan därmed inte förstärkas om ledningar ej får röras. Detta är dock ej fastställt och skall utredas i byggskedet. 5.5 Midskogsvägen (se ritning 6582:154SOJ-0004 samt -09) 5.5.1 Planerad gata Midskogsvägen planeras huvudsakligen att läggas på påldäck där den befintliga marken höjs. Detta är dock ej fastställt i skrivande stund då undersökningar ej utförts. Därav krävs kompletterande undersökningar i byggskedet för en bedömning av erforderligt påldäck och dimensionerande parametrar. 5.5.2 Topografi Marknivån varierar inom området, men stiger österut från ca +1,5. 5.5.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Tidigare undersökningar har utförts för banvallen och jordlagerföljden kan generellt sägas bestå av en heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg, se ritning 6582:154SOJ-0009. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och 3 m och lerans mellan 0 och 6,5 m. Kompletterande undersökningar har ännu ej utförts längs denna sträcka. I byggskedet skall därför undersökningar utföras för att bedöma sättningarnas storlek och utbredning samt bergnivåer inom den planerade gatusträckningen. 5.5.4 Jordens materialegenskaper Inga provtagningar för bedömning av materialegenskaper är utförda. 5.5.5 Sättningar Inga provtagningar för bedömning av sättningsegenskaper är utförda. 5.5.6 Geotekniska rekommendationer Detta är ej fastställt i skrivande stund utan skall därmed utredas i byggskedet. 13 (31)

5.6 Storängsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-03 samt -10) 5.6.1 Planerad gata Storängsgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån mellan +0,7 och +1,2. Längs gatans västra del ligger en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. 5.6.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna låg på ca +1,5. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på mellan +0,7 och +1,2. 5.6.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en blockrik heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 3 och 4,5 m och lerans mellan 8 och 15 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.6.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,6. 14 (31)

Tabell 5.6 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet från fu =9,5+0,7*(z-4) kpa m =1.8 m =1.6 4 m djup (*) Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.6.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. 15 (31)

Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.6.6 Geotekniska rekommendationer Storängsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras. Framtida sättningar kommer att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0009, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. 5.7 Bobergsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-04 samt - 11/-12) 5.7.1 Planerad gata Bobergsgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån mellan +0,6 och +1,2. I norra delen av området längs gatans centrala del ligger en befintlig dagvattenledning grundlagd på påldäck. 5.7.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna låg på ca +1,5. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på mellan +0,6 och +1,2. 5.7.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en blockrik en heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0,5 och 6 m och lerans mellan 1,5 och 16,5 m. 16 (31)

Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttjig lera, materialtyp 5B/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.7.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,7. Tabell 5.7 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet från fu =10+0,7*(z-3) kpa m =1.8 m =1.6 3 m djup (*) 17 (31)

Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Friktionsjord Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.7.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.7.6 Geotekniska rekommendationer Bobergsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras. Framtida sättningar kommer att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ- 00010/-11, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. 18 (31)

5.8 Hårdvallsgatan (se ritning 6582:154SOJ-0002/-04 samt -13) 5.8.1 Planerad gata Hårdvallsgatan planeras att läggas på påldäck med grundläggningsnivån mellan +0,7 och +1,9. 5.8.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna varierade mellan ca +1,5 och +2,0. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på mellan +0,5 och +1,2. Marknivån stiger sedan österut. 5.8.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0,5 och 3 m och lerans mellan 1 och 12 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttja resp gyttjig lera, materialtyp 6A/4 resp 5A/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.8.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +1,7. 19 (31)

Tabell 5.8 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet från fu =15+0,8*(z-3) kpa m =1.8 m =1.6 3 m djup (*) Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.8.5 Sättningar Leran under fyllningen bedöms till större delen av sträckan inte vara konsoliderad för nuvarande belastning och sättningar förväntas uppkomma även efter avlastning till planerad grundläggningsnivå för 20 (31)

påldäcket. Sättningarnas storlek kommer att variera (differentialsättningar) då fyllningens och lerans mäktighet varierar inom området. I sektion ca 0/000-0/096 bedöms ingen sättning utbildas efter avlastning till påldäckets grundläggningsnivå. Fyllningen utgörs av mycket varierande jordarter. Sättningar i fyllningen kan inte uteslutas, men omfattningen är svår att bedöma p g a fyllningens inhomogenitet. 5.8.6 Geotekniska rekommendationer Hårdvallsgatan ska grundläggas på påldäck och ingen lastökning med fyllningslaster avses göras med undantag för eventuell uppfyllnad i intilliggande parkmark i norr och i söder. Längs sektion ca 0/120-0/300 kommer framtida sättningar att utbildas i leran p g a befintlig fyllning, trots den planerade avlastningen till pålgrundläggningsnivån. Vid dimensionering av pålar ska därmed påhängslaster beaktas. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0008, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd längs gatan. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. En länkplatta ska läggas mellan påldäck och oförstärkt gc-väg i sektion ca 0/250 för att minska risken för ledningsbrott. Vid dimensionering av ledning skall beaktas att jorden är sulfidhaltig. Schakt där ledningen ligger utanför påldäck utförs med slänt i schaktklass 3 enligt Schakta säkert, handbok Arbetsmiljöverket. Beakta dock att fyllningen är blockig och utgörs av mycket varierande jordarter och kan innehålla lager av gyttja och silt. Delar av schakt kan komma att utföras nära eller under grundvattnet. Ledningssträckningen till kraftledningstunneln vid V7 är ej fastställd i detta skede och ska utredas i byggskedet. 21 (31)

5.9 Hästhagsparken (se ritning 6582:154SOJ-0002 samt -14/-15) 5.9.1 Planerad park Hästhagsparken avses delvis grundläggas på påldäck och delvis kcstabiliserad mark. 5.9.2 Topografi Vid tidpunkten för de kompletterande undersökningarna i september 2009 hade inte saneringsarbetet påbörjats. Marknivån i de av SWECO kompletterade punkterna varierade mellan ca +1,9 och +2,6. Efter saneringsschakt kommer nivån att ligga på ca +0,0. 5.9.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en blockrik heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och 6 m och lerans mellan 1,5 och 16 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttja, gyttjig lera resp siltig lera, materialtyp 6A/4, 5B/4 resp 5A/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.9.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +2,2. 22 (31)

Tabell 5.9 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 Skjuvhållfasthet (*) mellan 4 och 8 m djup Skjuvhållfasthet (*) från 8 m djup fu =15 kpa m =1.8 m =1.6 fu =21 kpa m =1.8 m =1.6 Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.9.5 Sättningar Inom området är leran under fyllningen huvudsakligen inte konsoliderad för nuvarande belastning, vilket innebär att stora 23 (31)

sättningar förväntas uppkomma efter uppfyllnad till planerade grundläggningsnivåer om inga förstärkningsåtgärder vidtas. 5.9.6 Geotekniska rekommendationer Hästhagsparken avses delvis grundläggas på påldäck och delvis kcstabiliserad mark. Fördelningen av förstärkningsåtgärder i parken visas i ritning 6582:154SOJ-0017. Lastökning med fyllningslaster sker inte i pålförstärkningsområdet, men vid kc-pelarförstärkningen där planerade nivåer i delar av området ligger upp till ca 2,0 m över befintlig marknivå. Gränsen för pålförstärkningsområdet i parken är baserat på mäktigheten av befintlig fyllning då denna ej får vara för tjock vid kc-stabilisering. Vid dimensionering av pålgrundläggning ska sulfidinnehållet i leran beaktas genom antingen tillräcklig rostmån eller att pålarna förses med korrosionsskydd. Indikation på pållängder kan erhållas från ritning 6582:154SOJ-0013 och -14, där jordlagrens mäktighet redovisas. Beakta att pålarna kommer att ha en stor variation i längd. Ledningar bedöms kunna läggas på en normal ledningsbädd. Beakta att den kc-pelarförstärkta leran kommer att sätta sig under förbelastningstiden. Vid dimensionering av ledning skall beaktas att jorden är sulfidhaltig. Schakt där ledningen ligger utanför påldäck utförs med slänt i schaktklass 3 enligt Schakta säkert, handbok Arbetsmiljöverket. 5.10 Hjorthagensparken vid eken (se ritning 6582:154SOJ- 002 samt -16) 5.10.1 Planerad parkmark Parkmarken öster om Hårdvallsgatan planeras fyllas upp ca 3 m så att parkens lägre delar ligger i jämnhöjd med planerade nivåer för gatan. Sättningar som utbildas här accepteras av beställaren. För att skydda eken sätts en betongtrumma upp kring stammen. Planerade ledningar avses grundläggas oförstärkt i planerad gc-väg. I anslutning till Hårdvallsgatan skall en länkplatt läggas för att minska risken för brott på samtliga ledningar. 24 (31)

5.10.2 Topografi Marknivån varierar inom området, men stiger österut från ca +1,2. 5.10.3 Jordlagerföljd och tjälfarlighet Jordlagerföljden framgår av de tolkade ritningarna, men kan generellt sägas bestå av en heterogen fyllning överst följt av lera på friktionsjord på berg. Fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och 3 m och lerans mellan 0 och 9 m. Leran har materialbestämts samt tjälfarlighetsklassificerats enligt Anläggnings AMA 98. Längs sträckan påträffas lera med materialtyp 4B/3 d v s måttligt tjällyftande jordarter. Leran är sulfidhaltig. Det påträffas även lager med gyttja resp gyttjig lera, materialtyp 6A/4 resp 5A/4 d v s mycket tjällyftande jordarter. 5.10.4 Jordens materialegenskaper Vid dimensionering av grundkonstruktioner kan materialparametrar redovisade i tabeller nedan tillämpas om ingenting annat påvisas. Angivna djup i tabellen avser djupet från den markyta som den geotekniska undersökningen utförts från, dvs från nivån ca +2,2. Tabell 5.10 Materialegenskaper Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Fyllning Brottgräns Bruksgräns Friktionsvinkel k =34 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =15 MPa m =1.6 m =1.4 Lera Tunghet under gvy k =8 kn/m 3 m =1.0 m =1.0 25 (31)

Materialegenskap Karakteristiskt värde Partialkoefficient Lera Skjuvhållfasthet (*) mellan 4 och 8 m djup Skjuvhållfasthet (*) från 8 m djup Brottgräns Bruksgräns fu =15 kpa m =1.8 m =1.6 fu =21 kpa m =1.8 m =1.6 Friktionsjord Friktionsvinkel k =35 tan =1.2 tan =1.1 E-modul E k =20 MPa m =1.6 m =1.4 (*) Angivet värde på skjuvhållfastheten är karaktäristiskt värde, reducerat m a p konflytgränsen 5.10.5 Sättningar Inom området är leran under fyllningen huvudsakligen konsoliderad för nuvarande belastning, men sättningar förväntas uppkomma efter uppfyllnad till planerade grundläggningsnivåer. I diskussion med beställaren har beslutats att inga förstärkningar ska utföras i parkmarken med undantag för länkplattan vid ledningsstråket. 5.10.6 Geotekniska rekommendationer Hjorthagensparken avses fyllas upp till planerade nivåer utan markförstärkning med undantag för en länkplatta i ledningsstråket för att förhindra ledningsbrott. 6 Geohydrologiska förhållanden I Hjorthagen Västra förekommer ett "övre" (i fyllning) och ett "undre" (i friktionsjord under leran) grundvattenmagasin, vilka sedan 26 (31)

sammanstrålar med de stora fyllningsmäktigheterna i Norra. Inom "västra" varierar de övre grundvattennivåerna mellan ca +0,0 och +1,2. De "undre" grundvattennivåerna faller från ca +0,7 till nivåerna i Norra. I Hjorthagen Norra styrs grundvattenförhållandena huvudsakligen av vattennivån i Husarviken (Saltsjön), vars karaktäristiska nivåer enligt SMHI är: Högsta högvattennivå (HHW) +0,81 Medelvattennivå (MW) -0,37 Lägsta lågvattennivå (LLW) -1,06 Av ovanstående nivåer framgår att anläggningsarbetena inför anläggandet av VA-ledningar, påldäcksgjutning och installation av pålar ska utföras inom delar av året där förväntade grundvattennivåer inte överstiger +0,5. I annat fall och där påldäck läggs under nivån +0,5 måste anordningar för att förhindra vatteninträngning i schakt utföras så att gjutning kan utföras i torrhet. 7 Kc-stabilisering Allmänt Vid arbetenas utförande skall tillämpliga delar av vägverkets VVTK Geo och SGF publ. 2:2000 kalk- och kalkcementpelare gälla. Föreskrifter Om inte annat anges på respektive förstärkningsritning gäller följande Dimension Förstärkningsområdenas läge och utbredning framgår av ritningar enligt TBGeo. Pelarna utförs med diameter 600 mm. Planläge och lutning Maximal avvikelse i plan får inte överstiga 0,1 m för singulära pelare. 27 (31)

Maximal avvikelse från lodlinjen får inte överstiga 0,02 m/m för singulära pelare. Mätnoggrannheten vid mätning av gejderlutningen skall vara ± 0,6% i två vinkelräta riktningar. Kalkcementpelares område Området som ligger vid Hästparken mellan Ängsbruksgatan, Molngatan, Angöringen och Bobergsgatan förstärks med kalkcementpelare. Förstärkning görs av kalkcementpelare med dim 600 mm och c-c avstånd 1,400 m. Pelarlängd Pelare installeras till lerans underkant. Pelarlängd varierar mellan ca 5 m och ca 13 m. Ungefärlig längd framgår av sektionsritningarna 6582-154SOJ-0036 och 6582-154SOJ-0037. Bindemedel Kalk och cement 70/30 viktprocent. Kalk Kornstorlek 0 0,2 mm CaO-halt > 80% enligt ASTM C25 Flytbarhet > 70% enligt SS 134005 Cement CEM I eller CEM II/A-ll enligt SS-EN 197-1 Kornstorlek 0 0.2 mm Flytbarhet 40% enligt SS 134005 Bindemedelsmängd Nominellt 80 kg/m3 motsvarande 22,6 kg/m pelare med diameter 600 mm. Registrering av doserad bindemedelsmängd görs i form av ett flytande medelvärde avseende doseringen (kg/m) den senaste metern. Registrering skall vara i digital form. Mätnoggrannheten vid mätning av bindemedelsmängd doserad enskilt skall vara bättre än ± 2kg/m. Maximal avvikelse i total bindemedelsmängd doserad enskilt mängd eller blandad är ± 20% av nominell mängd per löpmeter 28 (31)

pelare, dock högst -3kg/m inom ett flytande 1 m intervall av varje enskild pelare, ±10% av nominell mängd för varje enskild pelare, ±2% av total nominell mängd inom varje förstärkningsområde. Utsättning Pelarna skall placeras i ett rutnät med c-c avstånd 1,400 m. Utsättning görs från på ritningar angivna koordinat bestämda punkter. Installation och installationsordning KC-pelarinstallation skall göras från en terrasserad yta på nivån ca +0,50 sedan förekommande fyllning avschaktats ned till nivån ca +0,00 och en 0,50 m tjock arbetsbädd utlagts på den avschaktade ytan. Kalkcementpelare ska utföras med samma maskinutrustning och samma förförande som vid utförandet av provpelare dock med de justeringar som resultat och utvärdering av kontroll av provpelarna föranleder. Kalkcementpelare installeras vertikalt genom hela lerdjupet ned till underkant lera. Utmatning av bindemedlet avbryts 0,5 m under markytan. Pelarinstallationen avslutas när mäktigheten på den lösa leran understiger 1 m. I närheten av områden med litet lerdjup ska pelare installeras från djupare mot grundare lerdjup. Dränerande skikt och förbelastning Efter kalkcementpelarinstallation ska läggas ett minst 300 mm dränerande skikt av permeabelt material. På det dränerande skiktet ska läggas ca 1m fyllning som förbelastning. Kontroll Grundkontroll Grundkontroll enligt SGF Rapport 2:2000 kap 8.4 sidor 51-52 samt dokumentation av maskinförare. Tilläggskontroll Cirka 2-3 veckor efter installation skall entreprenören utföra kontroll av kalkcementpelare. Kontroll av produktionspelare skall ske i samråd 29 (31)

med beställaren. Pelare kortare än 5 m bör endast undantagsvis kontrolleras med hjälp av ftps (förborrad traditionell pelarsondering med spetskraftregistrering). Kontroll utförs med avseende på hållfasthet genom pelarsondering med separat registrering av spetstrycket mot vingen. I utrustningen skall även ingå en inbyggd inklinometer för att möjliggöra bedömning av om sonden styrt ur pelare eller inte. Före pelarsondering utförs förborrning med jordbergsonderingsutrustning (58 mm krondiameter) genom att använda tryck och rotation. Samtliga provpelare (se kod BBC2) skall kontrolleras samt 0,5% av produktionspelarna i grundkontrollen. Vid sondering skall bandvagnen ha en effektiv tryckkraft av minst 70 kn och en dragkraft av minst 120 kn. Grävmaskin skall assistera med framgrävning av pelarens överyta och som mothåll om sondering avbryts på grund av för stort sonderingsmotstånd skall ny sondering utföras i samma pelare med minst tvärsnittsarean på sondens vingar och med sonden roterad 90 grader jämfört med avbruten sondering. Dokumentation av kontroll För varje pelare skall kontinuerlig registrering (grafisk och digital) göras av inblandad mängd stabiliseringsmedel. Angivna toleranser skall vara avläsbara. Vid registrering skall anges maskinbeteckning, förare, tillverkningsdatum, pelarbeteckning enl. ritning, ordningsföljd, använt verktyg samt ev. avvikelser från specifikationer. Registrering skall göras av påfyllning av stabiliseringsmedel (maskin, tidpunkt och mängd) på ett sådant sätt att den förbrukade mängden kontrolleras och jämföras med utförd pelarlängd mellan två på varandra följande påfyllningar. Entreprenören skall upprätta protokoll över verkliga längder som underlag för ersättningsreglering och relationsritning. Entreprenören skall upprätta underlag till relationsritning skala 1:200 med samtliga pelare redovisade och identifierade. Avrapportering av kontroll av produktionspelare För varje kontrollobjekt skall förutom grundkontrollen resultaten från alla sonderingar redovisas i provningsrapporter. Tryckkraften vid förborrningen skall redovisas tillsammans med pelarsonderingen. Dessutom skall planer bifogas som visar pelarnas lägen. Dimensioner 30 (31)

och foto på använd kalkpelarsond skall redovisas. Utöver grafisk redovisning av pelarsonderingarna skall sonderingarna redovisas digitalt i Excel-format. Avrapportering av sonderingsresultat, tillsammans med övrig installationsdokumentation, skall ske snarast efter kontrollsonderingarna. Slutdokumentation Efter det att hela kalkcementpelarinstallationen utförts skall ett gemensamt övergripande slutdokument utarbetas med slutsatser och erfarenhetsredovisning. SWECO Infrastructure AB Geoteknik, Stockholm Catarina Pettersson Handläggare Jonas Thorelius Granskning 31 (31)