BORGÅ KONSTSKOLA Läroplan Fördjupad kurs i visuell framställning, 2010



Relevanta dokument
Läroplan för grundundervisning i bildkonst

2. DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGENS UPPGIFT

Slöjd/Handkonst. Innehållsförteckning. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen. Helsingfors stads svenska arbetarinstitut

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, FÖRDJUPAD LÄROKURS I CIRKUSKONST 2005

FÖRESKRIFT 39/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I VISUELL FRAMSTÄLLNING I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

FÖRESKRIFT 40/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I TEATERKONST I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

VERKSTÄDER

VERKSTÄDER

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

VERKSTÄDER

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

BORGÅ STAD. Undervisningsplan enligt den allmänna lärokursen inom grundundervisningen i konst

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

FÖRESKRIFT 38/011/2002 FÖRDJUPAD LÄROKURS I DANS I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN 2002

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Kursplan för konstskolan 2 år

KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA. Läroplan. Fördjupad lärokurs i grundläggande konstundervisning

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Karlebv bildkonstskola for barn och unga

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

Bildkonstlinjen vid Tölö gymnasium. Inträdesprovet Kurser Studierna

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

HITTEGODS Om man tappat eller förlorat någonting är det bäst att kontakta lärarna vid respektive undervisningslokal.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Bildkonstlinjen. Inträdesprovet Kurser Studier

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

Bild och grafisk form

Gymnasiediplomet. Slöjd

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b

Bild och grafisk form

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Bildkonst årskurserna 7 9

MUSIK. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Borgå konstkola. grundad Borgå konstskola ger grundläggande undervisning i bildkonst enligt den fördjupade läroplanen

5.16 BILDKONST. Hänvisning till punkt 7.16 i Lpgr Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 9 har läroämnet indelats i två nivåer:

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST

Konsthistoria, visuell kommunikation och konstorientering

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Lahden kaupunki

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNINGEN, ALLMÄN LÄROKURS SCENKONST, INRIKTNINGSALTERNATIV TEATERKONST

FORMGIVNING. Ämnets syfte

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b

Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Teaterkonst

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Konstnärlig fördjupning KOF Utbildningsnummer vid Myh KK086 Utbildningsledare Eva Lindblad

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Kompetens som målet anknyter till

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Arbetsområde: Inte konst(igt)

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Broskolans röda tråd i Bild

GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Bild och rumsgestaltning BRUM Utbildningsnummer vid Myh KK087 Utbildningsledare Eva Lindblad

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Gymnasiediplomet Teaterkonst

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

Kirkkonummen musiikkiopisto - Kyrkslätts musikinstitut LÄROPLAN

Kursplanen i ämnet bild

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Transkript:

BORGÅ KONSTSKOLA Läroplan Fördjupad kurs i visuell framställning, 2010

Denna läroplan baserar sig på grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för grundläggande konstundervisning. Konstskolans läroplan träder i kraft 1. 11. 2010 och ersätter läroplanen för år 2004.

INNEHÅLL 1. KONSTSKOLANS UPPGIFT OCH VÄRDEN Konstskolans värdegrund 2. UNDERVISNING OCH VERKSAMHETSMILJÖ Studiemiljön Arbetssätt 3. UNDERVISNINGENS STRUKTUR OCH OMFATTNING Studiernas omfattning Antagning Tillgodoräknande av tidigare studier 4. UNDERVISNINGENS MÅLSÄTTNINGAR OCH CENTRALA INNEHÅLL Bildkonstundervisningens centrala innehåll I den förberedande undervisningen lär sig eleverna att: I grundstudierna lär sig eleven att: I de fördjupade studierna lär sig eleven att: 5. BEDÖMNING OCH BETYG 4 4 5 5 6 6 6 7 8 8 8 8 8 9 9 Betyg Avgångsbetyg över grundstudier Avgångsbetyg över fördjupade studier Deltagarintyg 10 10 10 10 6. BESKRIVNING AV STUDIEINNEHÅLL Förberedande undervisning, 3 5-åringar Grundstudier, 6 11-åringar Fördjupade studier Allmän bildkonstverkstad Produktplaneringsverkstad Mediekonstverkstad 11 11 12 13 13 14 15

1. KONSTSKOLANS UPPGIFT OCH VÄRDEN Borgå konstskola ger grundläggande undervisning i bildkonst för barn och unga i åldern 3 19 år. Utbildningsstyrelsens förordning nr 39/011/2002, som baserar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998), styr verksamheten. Borgå konstskola upprätthålls av Borgå stad. Konstskolans läroplan godkänns av bildningsnämnden, som även fattar beslut om skolans läsårsavgifter och andra avgifter. Den grundläggande konstundervisningen är målinriktad och branschövergripande samt fortskrider från nivå till nivå. Dess uppgift är att ge eleven färdigheter att skapa, förstå och njuta av bildkonst. Konstskolan stöder skolornas och daghemmens konstfostran och ger grundundervisning för unga som söker sig till fortsatta studier inom bildkonstbranschen. Konstskolan ger eleverna en möjlighet att studera långsiktigt enligt talang och intresse. Undervisningen skapar förutsättningar för livslångt lärande inom visuell framställning. Konstskolan ordnar konstundervisning även för vuxna. Hemmets stöd är oerhört viktigt. Konstskolan uppskattar vårdnadshavarnas intresse och respons och beaktar det i samband med utvecklingen av verksamheten. Hemmen informeras om konstskolans verksamhetstider, läsordning, evenemang och årliga teman. Konstskolan är en tvåspråkig läroanstalt, där den finskspråkiga och svenskspråkiga kulturen likvärdigt är en del av vardagen. Målsättningen är att uppfostra bildade människor som känner sig själva och sin omgivning samt respekterar andra barn och unga. Samtidigt stärker man elevernas identitet. Borgå stad och specialdragen i dess kulturliv erbjuder konstskolan en rik och mångsidig verksamhetsmiljö. Konstskolan deltar aktivt i olika samarbetsprojekt och fungerar i aktiv växelverkan med olika förvaltningar inom Borgå stad. Besök till utställningar och kulturobjekt i Borgå och närregionen samt internationella samarbetsprojekt är en viktig del av verksamheten. Konstskolans värdegrund Konstundervisningen stöder elevens intellektuella tillväxt och utveckling till en omdömesgill och tänkande individ. Konstskolans målsättning är att utveckla elevens förmåga att samarbeta med andra. Man hjälper eleven att förstå och uppskatta olikheter. Eleverna stöds för att de ska förstå betydelsen av visuell konst och estetik som något som gör livet rikare och breddar kvaliteten i livsmiljön. Människonärhet, gemensamt ansvar och hållbar utveckling är grunderna för undervisningen. 4

2. UNDERVISNING OCH VERKSAMHETSMILJÖ Målet för undervisningen är att stöda utvecklingen av elevens konstnärliga uttrycksförmåga. Den uppstår ur elevens iakttagelser, känslor, tankar, kunskaper och färdigheter. För att nå resultat krävs att eleven internaliserar innehållet. Undervisningen inleder en mognadsprocess, vars betydelse märks kanske först i vuxen ålder. Den personliga uttrycksförmågan utvecklas småningom genom försök, misstag och egen psykisk tillväxt. Elevens egen motivation och aktiva roll är förutsättningar för studierna. Eleven ställer upp målsättningar för sitt eget arbete och följer också upp hur målsättningarna uppfylls. Med undervisningen stöds elevens förmåga att förena nya och tidigare färdigheter och kunskapsområden med varandra samt förmåga att tillämpa dessa i nya sammanhang. Utforskande och funktionellt lärande utnyttjas både individuellt och tillsammans med andra. Studiemiljön Studiemiljön utgörs av den fysiska, psykiska och sociala miljön. Den innefattar även de traditioner, värderingar och etisk-moraliska uppfattningar som råder i gemenskapen. Studiemiljön bör stöda elever med varierande färdigheter. Den bör kännetecknas av en positiv, öppen och trygg atmosfär där varje persons personlighet respekteras. En målmedveten utveckling av verksamheten är en väsentlig del av hur undervisningen lyckas och hur högklassig studiemiljön är. Konstskolan strävar efter att erbjuda en stimulerande studiemiljö samt trygga redskap och mångsidigt material som lämpar sig för arbetet. I all verksamhet tar skolan arbets-, produkt- och miljösäkerheten i beaktande och efterföljer principer om hållbar utveckling. Utöver de egentliga undervisningslokalerna används även skolans närmiljö, naturen och elevernas livsmiljö som studiemiljö. I Borgå konstskola finns både det finskspråkiga och det svenskspråkiga kulturarvet och -livet jämbördigt närvarande i undervisningen. Utnyttjandet av det lokala och närområdenas kulturutbud, såsom utställnings-, musei- och teaterbesök, är en del av skolans verksamhet. 5

Arbetssätt I konstskolan är huvudmålet med studierna inte att skapa konstverk, utan att lära sig olika visuella färdigheter. Arbetssätten och studieinnehållet väljs så att eleven kan utveckla sin egen uttrycksförmåga och göra den mångsidigare allt från grundläggande till fördjupade studier. I konstskolan studerar eleverna tillsammans med andra gruppmedlemmar och lärarna. I undervisningen beaktas elevernas individuella inlärningsstilar och utvecklingsskeden. Iakttagelser, självständigt arbete och lek är centrala arbetssätt i synnerhet i yngre grupper. Elevernas egna erfarenheter, kunskap och information samt intressen är viktiga utgångspunkter för undervisningen. I valet av teman strävar skolan efter att upprätthålla glädjen med att arbeta och lära sig. Eleverna handleds även att själva utvärdera och dokumentera sina studier. Metoder som används är bl.a. arbetsdagböcker och diskussioner med studiegruppen och läraren. Om en elev p.g.a. sjukdom eller annan motsvarande orsak inte överhuvudtaget eller tillfälligt kan delta i verksamheten enligt konstskolans normala läroplan, kan en individuell läroplan upprättas för eleven. I den individuella läroplanen fastställs studiemålsättningarna, studietiden, sättet att förverkliga undervisningen, nödvändiga stödåtgärder, eventuella prestationer och bedömningsmetoder. 3. UNDERVISNINGENS STRUKTUR OCH OMFATTNING Studier i bildkonst enligt fördjupad lärokurs utgörs av grundstudier och fördjupade studier. Studierna är i huvudsak avsedda för barn i skolålder och unga. Den förberedande undervisningen för 3 5-åringar ingår inte i det kalkylerade antalet undervisningstimmar, men hör nog till konstskolans läroplan. Undervisningen inom grund- och fördjupade studier består av lektioner, självständigt arbete, konst- och kulturevenemang samt hemuppgifter. Eleverna kan även studera genom att delta i kurser och konstresor. Om dessa kommer man separat överens om med läraren och rektorn. Läsåret omfattar 34 studieveckor. I slutet av grundstudierna deltar eleven i en inskolningsperiod vid en verkstad, dvs. miniverkstad, samt sammanställer en portfolio av sina arbeten. I slutet av de fördjupade studierna kan eleven utföra ett slutarbete. Eleven bör vara minst 16 år gammal då slutarbetet påbörjas. Dessutom bör eleven ha avlagt tillräckliga grundstudier och minst tre år av fördjupade verkstadsstudier. Slutarbetet är ett självständigt läroprov. I provet visar eleven sina färdigheter och sin mognad inom bildkonst. Slutarbetet är en helhet som inkluderar ett verk eller en serie, en portfolio med arbeten samt en självvärdering. Slutarbetet lyfter fram elevens konstnärliga styrka och uttryckskraft samt förmåga att jobba självständigt. Eleven upprättar en arbetsplan och tidtabell för sitt slutarbete. Konstskolan utser en handledare och två utvärderare för elevens slutarbete. Studiernas omfattning I den förberedande undervisningen (3 5-åringar) studerar eleven 68 timmar per år. Den grundläggande bildkonstundervisningen enligt fördjupad lärokurs, som består av grund- och fördjupade studier, omfattar totalt 1300 timmar. Grundstudierna för 6 11-åringar omfattar totalt 540 timmar. Grundstudierna utgör 68 102 timmar 6

Fördjupad kurs i visuell framställning, (1300 h) 12 19-åringar 3 6 h/vecka 6 11-åringar 2 3 h/vecka Fördjupade studier (760 h) verkstäder: mediekonst, produktplanering, allmän bildkonst slutarbete, 160 h Grundstudier (540 h) utveckling av visuellt tänkande och uttryck grundläggande kunskaper och -färdigheter för att skapa en bild portfolioarbete (10-åringar) miniverkstäder (11-åringar) Övriga studier: utställningsbesök studieresor hemuppgifter 1 5-åringar 2 h/vecka Förberedande studier lekfull konstundervisning som berikar fantasin per läsår. De fördjupade studierna omfattar totalt 760 timmar, varav 102 204 timmar avläggs årligen av elever i åldern 11 19 år. Antagning Borgå konstskolas ansökningstid för nya elever är april maj. Om det finns fler elever än vad grupperna kan ta emot, väljs eleverna genom lottdragning. Till platser som blir lediga under läsåret väljs nya elever i första hand genom lottdragning bland dem som står i kö. Under läsåret kan man också grunda nya grupper. Tillgodoräknande av tidigare studier Studier vid andra konstskolor kan räknas till godo om de motsvarar målsättningarna och innehållet i grundläggande bildkonstundervisning enligt fördjupad lärokurs. Skolans rektor fattar beslut om studierna kan godkännas efter en diskussion med elevens lärare. 4. UNDERVISNINGENS MÅLSÄTTNINGAR OCH CENTRALA INNEHÅLL Bildkonstundervisningen är skapande till sin natur. Eleverna lär sig att uttrycka sig inom bildkonstens olika delområden som teckning, målning, grafik, serier, skulptur, arkitektur, miljöplanering, miljö- och kollektiv konst, performans, formgivning, fotografering, film, video och övrig visuell media samt arbetsformer som knyter samman olika konstgrenar. Då elever känner till grundläggande begrepp och arbetsmetoder inom visuell framställning kan de tillämpa färdigheter och kunskap. Visuell framställning lär eleven sig genom att både själv arbeta och granska bildkonstverk och den visuella miljön. Betydelsen av elevens egna iakttagelser, kreativitet och originella tolkning stöds. Eleverna lär sig att fästa uppmärksamhet vid olika konstuttrycksformer, mediekultur, kulturarv och visuella fenomen i naturen och den byggda miljön. Eleverna uppmuntras även att tolka och värdesätta det de ser. 7

Bildkonstundervisningens centrala innehåll I den förberedande undervisningen lär sig eleverna att: själva skapa bilder och undersöka olika bildkonstfenomen som form, textur, rum, rörelse, rytm, färg och ljus öva sig i att använda olika slags material, redskap och arbetsmetoder samt lär sig grunderna i hur man sköter redskapen iaktta och tolka den omgivande naturen, den byggda miljön och föremålen i miljön samt öva sig i att omvandla iakttagelser och föreställningar till bilder öva sig i att koncentrera sig på arbetet och ta hänsyn till andra bekanta sig med de bilder som förmedlas via medier, bedöma dem och utforma egna visuella meddelanden besöka museer och utställningar samt göra utflykter i naturen och olika slags kulturmiljöer samt bearbeta sina upplevelser med bildkonstens medel. I grundstudierna lär sig eleven att: öva upp och utveckla sitt visuella uttryck bekanta sig med uttrycksmöjligheterna i olika material och tekniker skaffa sig kännedom om hur material och arbetsredskap kan användas ändamålsenligt och tryggt och främja hållbar utveckling öva sig i visuellt och anknytande verbalt uttryck skaffa sig mångsidig kännedom om bildkonstens olika delområden och de visuella medierna samt om medieteknik öva sig i kritisk bildtolkning som upphovsman till och användare av bildmedia iaktta och tolka verk från olika tidsperioder och kulturer undersöka förhållandet mellan form och innehåll inom bildkonst bekanta sig med grundbegrepp inom konstfilosofi och estetik iaktta naturen, arkitekturen och föremålen i miljön utgående från estetik och hållbar utveckling samt lära sig att förstå miljöns betydelse för sitt och andras välbefinnande utföra handledda hemuppgifter i slutet av grundstudierna sammanställa en portfolio enligt den fördjupade lärokursen. 8

I de fördjupade studierna lär sig eleven att: fördjupa sina kunskaper och färdigheter på ett eller flera av bildkonstens och de visuella mediernas olika delområden efter eget val öva upp och utveckla sitt visuella uttryck och förena uttrycksmetoder från olika konstarter i sitt arbete fördjupa sig i bildkonstens historia, jämföra olika konstfenomen och begrunda grundläggande frågor inom estetik och konstfilosofi samt betrakta yttringar inom konsthistoria och nutidskonst fördjupa sig i främmande kulturer och visuella uttrycksformer i olika kulturer bekanta sig med material och arbetssätt som främjar hållbar utveckling bekanta sig med proffsarbeten inom bildkonst och annan visuell framställning och med deras arbetssätt beakta beställarnas önskemål i produktutvecklingen självständigt planera och utföra arbetsuppgifter utföra handledda hemuppgifter offentligt presentera arbetsprocessen och dess slutresultat följa upp sin inlärning och bedöma sitt och andras arbete självständigt göra ett slutarbete, som inkluderar ett verk, en portfolio över arbetet och en självvärdering. 5. BEDÖMNING OCH BETYG Syftet med bedömningen är att främja elevens utveckling i studierna och handleda eleven i att uppnå sina målsättningar. Bedömningen ska stöda utvecklingen av elevens självkänsla. I den beaktas även de målsättningar som eleven själv ställt upp. Eleverna får årligen en skriftlig utvärdering av sitt arbete och de verk som blivit klara under läsåret. I samband med undervisningen får eleverna muntlig respons både av lärarna och av gruppens övriga medlemmar. Eleverna handleds även att själva utvärdera sitt arbete och dess utveckling. Elevbedömningen baserar sig på långsiktiga resultat och omfattar både inlärningsprocessen och färdiga verk och produkter. Bedömningsmetoderna väljs så att de mäter hur man nått uppställda målsättningar, lämpar sig för de undervisningsmetoder som använts och stöder studierna. Vid bedömningen beaktas att undervisningens betydelse i många elevers liv kanske märks på olika sätt och ibland först efter många år. 9

Eleven informeras om följande principer för utvärderingen: varför och vad bedöms, vitsordsskala, resultat som krävs för att gå vidare i studierna, höjning av vitsord, möjligheten att yrka på rättelse av bedömningen och innehållet i avgångsbetyget. Utöver elever bedömer konstskolan årligen även sin egen verksamhet. I värdediskussionen beaktas även elevernas, föräldrarnas, undervisningspersonalens och olika intressentgruppers åsikter. Konstskolans personal diskuterar undervisningsinnehållet och -målsättningarna och följer upp hur de förverkligas. Personalen kommer med förslag till hur läroplanen kan utvecklas. Betyg Avgångsbetyg över grundstudier Efter slutförda grundstudier får eleven ett avgångsbetyg över grundläggande bildkonststudier enligt fördjupad lärokurs. Avgångsbetyget är ett officiellt dokument som till sitt innehåll ska följa de läroplansgrunder för den fördjupade lärokursen i visuell framställning som Utbildningsstyrelsen fastställt. Betyget inkluderar en bedömning av elevens studier och portfolio. Bedömningen görs av två utvärderare. Avgångsbetyg över fördjupade studier Ett avgångsbetyg över fördjupade studier får eleven efter att avlagt fördjupade studier i bildkonst enligt fördjupad lärokurs samt gjort slutarbetet. Som bilaga till betyget får eleven en bedömning av två utvärderare och ett sifferbetyg för slutarbetet. Avgångsbetyget över fördjupade studier är samtidigt ett intyg över slutförd grundundervisning i visuell framställning enligt fördjupad lärokurs. Vitsordsskalan för slutarbetet är: utmärkt 5, berömligt 4, bra 3, nöjaktigt 2 och godkänt 1. Deltagarintyg Ifall eleven avbryter sina studier eller inte färdigställer sitt slutarbete, ges eleven vid begäran ett intyg över deltagande i studier i visuell framställning enligt fördjupad lärokurs. 10

6. BESKRIVNING AV STUDIEINNEHÅLL Förberedande undervisning, 3 5-åringar I den förberedande undervisningen bekantar sig deltagarna med konstfenomen via lekfullt arbete. Undervisningen berikar fantasin och övar mångsidigt upp barnens sinnen och uttryckssätt. I förberedande konststudier bekantar sig eleven med följande delområden: RUM FÄRG OCH LJUS KOMPOSITION KONSTKÄNNEDOM MILJÖ TEKNIKER rumskänsla yta tvådimensionell bygge tredimensionell ljus- och skugglekar färgexperiment, grund- och mellanfärger färgstämningar färglek motsatser former, linjer sagor och berättelser föremål och konstverk natur: flora och fauna den byggda miljön naturmaterial modellering och ytbehandling byggande tryck olika teckningsredskap färger collage 11

Grundstudier, 6 11-åringar 6 9-åringar (2 timmar/vecka) Eleven bekantar sig med grundkunskaper och färdigheter i bildskapande. Utvecklingen av det visuella tänkandet och uttrycket är en viktig del av undervisningen. 10-åringar (3 timmar/vecka) Utöver konstundervisning sammanställer eleven en portfolio av sina egna arbeten. Eleven bekantar sig med konstnärers arbete och lär sig att identifiera olika konsttekniker. Samtidigt lär sig eleven att följa med sin egen konstnärliga process och uttrycka sina tankar muntligt, skriftligt och bildligt. 11-åringar (3 timmar/vecka) Studierna består av flera perioder i olika verkstäder (miniverkstäder). Varje period omfattar 15 20 lektioner. Miniverkstäderna fungerar som introduktion till fördjupade verkstadsstudier. I grundstudierna bekantar sig eleven med följande delområden: RUM RÖRELSE tvådimensionell tredimensionell naturformer former byggda av människan proportioner perspektiv statisk kinetisk FÄRG OCH LJUS KOMPOSITION KONSTKÄNNEDOM MILJÖ TEKNIKER grund-, mellan- och komplementfärger valörer brutna färger skuggor färgernas växelverkan färgperspektiv motsatser rytm former och bakgrund bildstorlek och beskärning av bild forntida konst historisk konst samtidskonst olika kulturer brukskonst natur: flora och fauna den byggda miljön naturmaterial ekologi och återvinning modellering och ytbehandling byggande tryckmetoder olika teckningsredskap färger collage datorstött arbete 12

Fördjupade studier De fördjupade studierna påbörjas då barnet är 12 år. I de fördjupade studierna fördjupar sig eleven i de kunskaper och färdigheter som eleven fått i grundundervisningen samt övar att självständigt uttrycka sig visuellt. Undervisningen sker i verkstäder. Eleven väljer en av konstskolans verkstäder ett år i gången. Målet är att eleverna mångsidigt prövar på olika konstområden. I slutskedet av de fördjupade studierna gör eleven ett slutarbete och en portfolio. Allmän bildkonstverkstad I den allmänna bildkonstverkstaden ritar och målar vi samt skapar grafik och jobbar tredimensionellt. Dessutom bekantar vi oss med bildkonstnärers arbeten, konsthistoria och moderna fenomen. Vi prövar oss fram och kombinerar olika konstgrenar. Som redskap för idéer och förverkligande används t.ex. fotografering, bildbehandling och rörliga bilder. Målet med undervisningen är att förstärka och stöda elevens tillväxt och uttrycksförmåga. Arbetsprocessen har en central betydelse. I undervisningen bekantar vi oss med konstfenomen och -begrepp med hjälp av diskussion, undersökning och eget arbete. Samtidigt för man fram olika synvinklar och sätt att förverkliga saker. Eleverna uppmuntras att iaktta sin livsmiljö och behandla sina iakttagelser med visuella uttrycksmetoder. Metoder I den allmänna bildkonstverkstaden är traditionella tecknings- och målningstekniker de mest centrala arbetsmetoderna. De kombineras experimentellt bl.a. genom datorstött och tredimensionellt arbete. I undervisningen betonas en tillåtande och fördomsfri attityd i förhållande till olika arbetsmetoder. Utgångspunkten för arbetet är ändå teckning och skissande. Valet av olika tekniker påverkas av elevernas kunskap och färdigheter samt i mån av möjlighet även elevernas önskemål. 13

Produktplaneringsverkstad Till studieinnehållet i produktplaneringsverkstaden hör keramik-, formgivnings-, arkitektur-, textil- och klädplanering. Eleverna får mångsidigt lära sig om olika delområden inom produktplanering, material och tekniker. Målet är att eleverna bekantar sig med produktplaneringsprocesser som utförs med olika material. I verkstaden planeras och produceras olika produkter, föremål och miniatyrmodeller. Metoder Planeringsprocessen skapar en grund för observation av den egna miljön och dess föremål bl.a. genom fotografering och bildkollage. En viktig del av undervisningen är att bekanta sig med arkitektur- och konstindustriell historia. Vi bekantar oss med moderna fenomen, produkter och design under utställningsbesök, föreläsningar och besök. Lärarna som svarar för undervisningen som berör olika material och tekniker är experter och proffs inom specialbranscher. I undervisningen poängteras produktplanering där man kombinerar olika material, prövar på nya saker samt skapar mångsidiga produkthelheter. Material I verkstaden får deltagarna mångsidig kunskap om olika material, lär sig att jobba med olika material och att kombinera dem. Material som används är bl.a.: olika lertyper och glasyrer trä i miniatyrbyggande och i materialkombinationer metaller, bl.a. plåt och järntråd textiler, trådar, ull och andra mjuka material redskap för serigrafi papp, kartong och kapa-skiva återvinningsmaterial 14

Mediekonstverkstad Mediekonstredskap är modern elektronisk inspelnings- och framställningsteknik samt elektroniska medier. I mediekonst kombineras traditionella konstgrenar, som målarkonst, film, musik, video och performans, genom att använda varierande medieteknologi. Innehållet och temat är lika omfattande inom mediekonst som inom övrig konst. Mediekonst är en konstgren som utvecklar sig snabbt. Till den hör en fortgående utveckling av medieredskap, publiceringssätt, datateknik och internet. Samtidigt blir innehållet och kontexten i verken inom mediekonsten mer omfattande. Mediekonstverkstaden i Borgå konstskola består av fotografering, videouttryck och animation. Inom mediekonstverkstaden tillämpas och testas olika möjligheter inom inspelnings- och framställningsteknik. Målet är att ge eleven färdigheter att uttrycka sig med fotografier, film, ljud och produktioner som baserar sig på dem. Samtidigt lär sig eleverna olika former av bildspråk. I och med undervisningen och arbetet lär sig eleverna att gestalta, bedöma och förstå den audiovisuella värld som finns omkring dem. Metoder Man strävar efter att ge eleverna en mångsidig bild av modern inspelnings-, bearbetnings- och framställningsteknik samt programvarans möjligheter och skapande användning. Målet är att eleverna hittar de tekniker och arbetssätt som bäst stöder det egna uttrycket. Samtidigt utvecklas färdigheter i bildspråk. Under inlärningsprocessens gång förvandlas fantasibilder och idéer till audiovisuella berättelser. Centrala undervisningsinnehåll är att visa upp sina arbeten för publik via olika kanaler och att bedöma sina arbeten. Eleverna lär sig olika sätt att distribuera och visa upp sina produktioner för allmänheten. Utöver traditionella audiovisuella kanaler används bl.a. social media av olika slag. I undervisningsgrupperna arrangeras film- och andra premiärer och då utvärderar eleverna och lärarna färdiga arbeten tillsammans. 15

Fotografering Inom fotograferingen lär sig eleverna att använda digitala kameror. Temat för uttrycket och bildspråket är den ungas eget liv och bekanta livsmiljö. Samtidigt lär sig de unga att analysera den visuella värld som finns omkring dem. Eleverna lär sig använda program med vilka man bearbetar, reglerar, förbättrar och kombinerar bilder. Slutligen sammanställer eleverna ett album av sina egna bilder med hjälp av mångsidiga layoutprogram. I verkstaden får eleverna lära sig om kamerans grundinställningar, kameravinklar, komposition, belysning och användningen av olika objektiv som redskap för uttryckssätt med bilder. Till fotovisning hör även förmågan att använda ljudvärlden, antingen genom att själv skapa ljud eller genom att tillämpa färdiga ljudinspelningar. I undervisningen sätter man sig in i fotograferingens historia samt egenskaper i vardagliga bilder som reklam, affischer och produktbilder. Eleverna kan även pröva på traditionell bildframställning i konstskolans mörkrum. Videouttryck Inom videouttryck lär sig eleverna använda rörliga bilder och ljudvärlden i bildspråket. Berättelserna kan vara fiktiva eller dokumentära. Den ungas eget liv och livsmiljö fungerar ofta som berättelsernas utgångspunkt. Eleverna lär sig att skriva manuskript, regissera, berätta med bilder+ och bearbeta med editeringsprogram. Samtidigt bekantar eleverna sig med bildstorlekens, ljusets, scenografins och ljudets betydelse som filmelement. Under arbetet får eleverna använda moderna videoredskap samt i inspelningssituationer utnyttja ljud och ljus som uttrycksformer. I det fortsatta arbetet används editeringsprogram för att bearbeta berättelsen. Samtidigt lär eleverna sig använda ljudeffekter och producera musik samt att använda dem som en del av helheten. Animation Animation består av handling, bild, rörelse och ljud. I verkstaden bekantar sig eleverna med både traditionella och nya tekniker vid framställningen av animationsfilmer. Utöver vax-, bit- och animeringsanimation kan eleverna lära sig att skapa dataanimationer. Animationernas musik och effekter produceras endera digitalt eller genom ljudinspelningar. Till arbetet hör idéer och utveckling som berör handlingen och dess figurer, teckning, målning, modellering och annat tredimensionellt arbete samt skapande användning av material. Som hjälp används datorer och olika animations- och editeringsprogram. I verkstaden kan deltagarna även bekanta sig med interaktivt berättande, t.ex. dataspel och olika webbarbeten. 16