Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll

Transkript

1 Gymnasiediplomet Teaterkonst

2 Gymnasiediplomet i teaterkonst innehåll Anvisningar till läraren 3 Syftet med gymnasiediplomet 3 Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts 3 Rätt att avlägga diplom 4 Uppgiften 4 Vem bedömer 4 Lärarens uppgifter 4 Anvisningar till den studerande 5 Uppgifter som är gemensamma för alla 5 Essä 5 Arbetsplan 5 Bedömning 5 Vad bedöm 5 Självvärdering 6 Utvärderande diskussion 6 Hur vitsordet bildas 6 Ifyllnadsanvisningar för diplombetygets senare del 6 Kriterier för det allmänna vitsordet 7 Vitsordskriterier 7 Bilaga Mål och ämnesområden som krävs för att får avlägga gymnasiediplomet i teaterkonst 9 Mål för undervisningen i teaterkonst i gymnasiet 9 Allmänna mål 9 Mål och basfärdigheter för dramatiskt uttryck och teateruttryck 9 Mål 9 De studerande övar basfärdigheter 10 2

3 Anvisningar till läraren I anvisningarna till läraren finns uppgifter om hur gymnasiediplomet i teaterkonst skall ordnas samt om betygets innehåll. Förutom diplomuppgifterna utdelas till de studerande material om bedömningen och anvisningar för hur arbetsplanen skall göras upp. Syftet med gymnasiediplomet Syftet med gymnasiediplomet i teaterkonst är att förstärka den konstnärliga inlärningsprocessen hos de studerande. Målet är: att stärka färdigheterna i dramatiskt uttryck och teateruttryck att stärka de kommunikativa och sociala färdigheterna att utveckla självvärderingen. Hur diplomet avläggs, bedöms och betygsätts Diplomkursen omfattar 38 timmar, d.v.s. en gymnasiekurs. Över avlagt gymnasiediplom ges alltid ett allmänt vitsord på skalan 1 5 enligt följande: 5 = utmärkt 4 = berömlig 3 = god 2 = nöjaktig och 1 = godkänd. Hela vitsordet bestäms enligt följande: a) i diplomet i regissörsarbete utgör planen för regin 1/4, föreställningen 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. b) i diplomet i dramaturgi utgör planen för dramaturgin 1/4, föreställningen/den färdiga texten 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. c) i diplomet i skådespelararbete utgör föreställningen 3/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. d) när de ovan nämnda eller andra områden inom teaterkonsten kombineras de utgör eventuella planerna 1/4, föreställningen 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. I sin arbetsplan skall den studerande ange inom vilket område av teaterkonsten han eller hon avlägger sitt diplom. I gymnasiediplomet antecknas förutom det allmänna vitsordet det totala antalet av gymnasiet godkända kurser i teaterkonst som avlagts tidigare. I betyget skall finnas en verbal beskrivning av den studerandes prestation, ämnet för prestationen och prestationens och starka sidor. Betyget är en bilaga till gymnasiets avgångsbetyg och antecknas i punkten ytterligare uppgifter. Om eleven så önskar antecknas diplomprestationen inte i avgångsbetyget. I gymnasiediplomet i teaterkonst bedöms både processen och föreställningen enligt bifogade kriterier. Processen bedöms utgående från en essä som främst baserar sig på arbetsdagboken. En väsentlig del av bedömningen är den utvärderande diskussion som förs efter föreställningen mellan dem som utfört uppgiften och bedömningsgruppen. 3

4 Essän skrivs innan bedömningsgruppen har sett föreställningen, dock tidigast efter en föreställning inför publik (eller en offentlig repetition). Bedömningsgruppen läser essän före den utvärderande diskussionen. Rätt att avlägga diplom För att få delta i diplomkursen skall den studerande ha fullgjort minst två kurser à 38 h i teaterkonst. I bilagan finns målen för och innehållet i de studier som krävs för att få avlägga gymnasiediplomet i teaterkonst. Uppgiften Den studerande utför antingen ensam eller i grupp ett lärdomsprov, en föreställning för att visa sin förmåga i teaterkonst. Han väljer själv temat för arbetet bland de alternativ som ges och bestämmer synvinkeln och sättet för genomförandet. I början gör han upp en arbetsplan och ger en kopia av den till läraren. Föreställningen får räcka högst 30 minuter. Vem bedömer Provprestationen för gymnasiediplomet bedöms av en lärare i gymnasiet. Utöver läraren skall åtminstone en annan person med sakkunskap om teaterkonsten delta i bedömningen. Lärarens uppgifter Det är den studerande som ansvarar för att arbetet framskrider. Läraren ger ingen egentlig undervisning, regisserar inte föreställningen och gör inga konstnärliga val på den studerandes vägnar. Alla som deltar i föreställningen skall vara studerande i det egna gymnasiet. Läraren: delar ut uppgifterna till de studerande och redogör för de ämnesvisa och allmänna anvisningarna för diplomkursen samlar in arbetsplanerna av de studerande följer med hur de studerande för arbetsdagbok gör upp tidtabeller för uppförandena skaffar tillsammans med rektor en utomstående bedömare anordnar en publikföreställning före bedömningen anordnar ett essäskrivtillfälle, där de studerande förutom arbetsdagboken får ha med sig allt det material de anser sig behöva. För essän reserveras fyra timmar och den skrivs i skolan under övervakning. anordnar ett bedömningsmöte deltar i bedömningen och i den utvärderande diskussionen, för vilken reserveras minst 1/2 h per grupp eller 15 minuter för ett enmansarbete gör upp ett bedömningsprotokoll skriver ut gymnasiediplombetygen. I utlåtandet granskas arbetets starka sidor. Bedömningen skall vara uppmuntrande och betona arbetets förtjänster. 4

5 Anvisningar till den studerande Alla som avlägger gymnasiediplomet i teaterkonst skall välja ett av nedanstående teman och göra sitt diplomarbete om det. Innan arbetet inleds skall den studerande göra upp en arbetsplan och i slutet av kursen skrivs en essä. Uppgifter som är gemensamma för alla Essä I den skriftliga uppgiften (4 h), som utförs i slutet av diplomkursen, visar du prov på din mognad för processuellt tänkande och arbete (=kreativitet) och förmåga att bedöma ditt sätt att arbeta och ditt diplomarbete. Du visar också dina teoretiska kunskaper på det ämnesområde som du valt, t.ex. kunskaper i teaterhistoria och förmåga att analysera din föreställning. Skriv en essä, där du reflekterar över och motiverar dina val och förebilder och den betydelse konstnärer eller teaterriktningar som påverkat dig har haft för ditt arbete. Som källmaterial skall du i första hand använda din arbetsdagbok, men du kan också använda annat material. Arbetsplan I början av diplomkursen skall den studerande göra upp en arbetsplan och ge en kopia av den till sin lärare. Det är meningen att arbetsplanen skall underlätta arbetet. När den studerande i slutet av kursen skriver en essä om sin arbetsprocess utgår han eller hon från arbetsplanen. I arbetsplanen (längd ca 1 x A4) skall ingå åtminstone följande: ditt namn och kontaktuppgifter en beskrivning av uppgiften motiveringarna för ditt val av uppgift namnen på dem som ingår i arbetsgruppen arbetsfördelningen i gruppen dina personliga mål gruppens gemensamma mål de uttrycksmässiga, dramaturgiska och estetiska medlen tidtabell för repetitionerna. Bedömning Vad bedöm I gymnasiediplomet bedöms färdigheterna i teaterkonst, i vilket ingår uttrycksmässiga färdigheter, dramaturgi och estetik, kommunikativa och sociala färdigheter och förmåga att bedöma det egna arbetet. Bedömningen av färdigheterna i teaterkonst fokuseras på följande: uttrycksmässiga färdigheter (t.ex. kontakt, närvaro, fysiskt uttryck, röstanvändning och tal, lyskraft, spänning) dramaturgiska och estetiska färdigheter (t.ex. innehåll, form, rytm, text, rum, ljus, ljud, visualitet) sociala och kommunikativa färdigheter (t.ex. engagemang, aktivitet, ansvarstagande). 5

6 Om den studerande gör sitt gymnasiediplom om annat än skådespelararbete, tillämpas ovan nämnda kriterier med tyngdpunkt på de drag som kännetecknar ifrågavarande område inom teaterkonsten. Självvärdering En väsentlig del av genomförandet av gymnasiediplomet är att kunna kan bedöma det egna arbetets betydelse. I början av kursen gör den studerande upp en arbetsplan och börjar föra arbetsdagbok. I arbetsdagboken skall han skriva ner motiveringarna för valet av uppgift och för processen i huvuddrag. Vid slutet av kursen skall han analysera hela processen från arbetsplan till föreställning. Följande frågor underlättar självvärderingen i essän: Varför gjorde jag arbetet? Vad ville jag säga med arbetet? Vad gjorde jag annorlunda än jag planerat och varför? Vad har jag lärt mig om hur det är att göra teater? Vad har jag lärt mig om mig själv? Hur upplevde jag mig själv som medlem av gruppen? Hur upplevde jag publiken? Utvärderande diskussion För utvärderande diskussion reserveras minst 30 min per grupp eller 15 minuter för ett individuellt arbete. I diskussionen ges den studerande bl.a. möjlighet att precisera sina mål och anlägga synpunkter på teaterkonsten. Hur vitsordet bildas Vitsordet för prestationerna inom de olika områdena av teaterkonsten bildas enligt följande: I diplomet i regissörsarbete utgör planen för regin 1/4, föreställningen 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. I diplomet i dramaturgi utgör planen för dramaturgin 1/4, föreställningen/den färdiga texten 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. I diplomet i skådespelararbete utgör föreställningen 3/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. När de ovan nämnda eller andra områden inom teaterkonsten kombineras utgör de eventuella planerna 1/4, föreställningen 2/4 och självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet. Ifyllnadsanvisning för diplombetygets senare del Delarna i gymnasiediplomet Regissörsarbete 1 Planen för genomförandet av dramaturgin 1/4 av vitsordet, 2 Föreställningen 2/4 av vitsordet 3 Självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet eller Dramaturgi 1 Planen för regin 1/4 av vitsordet 2 Föreställningen eller den färdiga texten 2/4 av vitsordet 3 Självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet 6

7 eller Skådespelararbete 1 Föreställningen 3/4 av vitsordet 2 Självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet eller Om den studerande har gjort sitt diplomarbete genom att kombinera olika områden inomteaterkonsten eller t.ex. inom scenografi eller ljud- eller ljusplanering, nämns delområdet eller delområdena i rubriken och vitsordets fördelning är följande: 1 Planen 1/4 av vitsordet 2 Genomförandet 2/4 av vitsordet 3 Självvärderingen (essä och utvärderande diskussion) 1/4 av vitsordet Kriterier för det allmänna vitsordet Se de riksomfattande vitsordskriterierna för vitsorden 5, 3 och 1 i Kriterier för det allmänna vitsordet. På betyget antecknas för vitsorden 4 och 2 de riksomfattande kriterierna för vitsorden 5 och 3. Vitsordskriterier Vitsordskriterier har definierats för vitsorden utmärkt (5), god (3) och godkänd (1). En prestation som är bättre än medelnivån på något delområde kan kompensera en prestation som är under medelnivån på något annat delområde. Kriterier för vitsordet utmärkt (5) Den studerande visar att han uppfattar den dramatiska helheten och behärskar teaterns uttrycksmedel. I föreställningen rör sig den studerande på gränsen för vad han klarar av och vågar. Föreställningen ger åskådaren upplevelser, insikter och stoff till att bearbeta temat och är konstnärligt övertygande. Den studerande är i hög grad engagerad i arbetsprocessen, handlar aktivt och tar ansvar för arbetet. Samarbetet med de övriga gruppmedlemmarna löper väl och ger resultat. Under arbetsprocessens gång för den studerande aktivt arbetsdagbok och kan i den ta fram de väsentliga arbetsskedena för sin essä. Den studerande kan analysera sitt arbete, motivera sina konstnärliga beslut och förstå arbetets betydelse i förhållande till helheten. Han ställer upp tydliga mål för arbetet och kan bedöma om målen har uppnåtts. Kriterier för vitsordet god (3) Den studerande visar att han behärskar dramats och teaterns uttrycksmedel. En konstnärlig strävan kan skönjas i arbetet. Den studerande har egna idéer som han i viss mån har bearbetat. Den studerande kan samarbeta och ta ansvar för sitt eget arbete. Han för arbetsdagbok under processens gång. Den studerande kan bedöma sitt arbete och ställa upp mål för det. I essän framgår de delar av processen som är väsentliga med avseende på teaterföreställningen endast delvis. 7

8 Kriterier för vitsordet godkänd (1) Den studerande gestaltar arbetets dramatiska helhet bristfälligt. Växelverkan förekommer i viss mån mellan de uppträdande under framförandet och kontakt med publiken fås sporadiskt. Föreställningen bjuder publiken på vissa upplevelser och innehåller stoff för tematisk bearbetning. Den studerande har grundläggande färdigheter i drama. Den studerande för dagbok otillräckligt, har svårt att analysera den egna processen och i denna hitta sådant som är väsentligt för essän. 8

9 Bilaga Mål och ämnesområden för studier som krävs för att avlägga gymnasiediplomet i teaterkonst Teaterkonstens fält är omfattande. Det kan indelas i föreställande och deltagande teater. Ofta möts dessa två områden i en teaterföreställning. Den studerande kan avlägga gymnasiediplomet i teaterkonst inom det delområde som han eller hon själv väljer. Att avlägga gymnasiediplom i teaterkonst förutsätter två godkända gymnasiekurser i teaterkonst under läsåret Mål för undervisningen i teaterkonst i gymnasiet Allmänna mål Teater är ett konstämne där den studerande på ett genomgripande sätt kommer i beröring med dramatiskt uttryck och lär sig teaterns grundelement. Den studerande får färdigheter för dramatisk kommunikation: att göra att uppträda att tolka ett drama att ta emot att bedöma. I studierna bekantar man sig allmänt med teaterns breda fält och med några av dess underarter. Målet är att hjälpa den studerande att med hjälp av erfarenheter, upplevelser och kunskap lära sig att förstå teater. I undervisningen bör den studerande reflektera över egna erfarenheter och upplevelser och utgående från dessa lära sig att bygga upp fiktion och utveckla roller. Den studerande skall med hjälp av studier i teaterkonst lära ig att strukturera den omgivande verkligheten, finna medel för att förstå sig själv och världen och på det viset stärka sin självkänsla och utveckla förmågan att styra sitt liv. Teaterkonsten granskar livet och det mänskliga samhället; frågor om värden, moral och etiskt beslutsfattande är centrala. I teaterkonsten möts olika konstarter. Målet för studierna är att ge eleven mod att handla och tänka konstnärligt, använda sin fantasi, uttrycka sina känslor, göra val och fatta beslut. Målet är att de processinriktade studierna och gruppsamarbetet skall utveckla den studerandes förmåga till empati, inlevelse och interaktion. Mål och basfärdigheter för dramatiskt uttryck och teateruttryck Mål De studerande lär sig: att känna igen sin egen uttrycksförmåga och uppmuntras att använda den. att kommunicera och fungera i grupp. att bedöma sitt uttryck. att analysera dramatiskt uttryck och teater. att använda centrala teatertermer. att fördjupa sina kunskaper i något eller några av teaterns delområden. att förstå betydelsen av teaterns grundelement. 9

10 att göra deltagande eller föreställande eller deltagande och föreställande teater. att inplacera det sedda eller upplevda i en viss teatertradition. att bedöma både sitt eget och andras dramaarbete. De studerande övar basfärdigheter: att koncentrera sig att fungera i kontakt med andra att ta sig en roll, förbli i den och utveckla den att använda tankar och föreställningar som uttrycksmedel att bedöma det egna uttrycksarbetet och att ge respons på det upplevda att undersöka rytmens, rummets och rörelsens betydelse i teateruttryck att undersöka ett temaområde i grupp att se teater och att analysera en teaterföreställning som gjorts av andra att använda centrala teatertermer att fördjupa färdigheterna i teateruttryck att ge dramatisk form åt ett tema ensam eller i grupp att bekanta sig med teaterkonsten och dess olika genrer med hjälp av övningar och dramalitteratur att bedöma det egna och andras dramaarbete att ge fiktion en dramatisk form med scenografi, ljus och ljud som medel. 10