Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2015
Premepensonsmyndgheten SEJJEU 1998:87 bldandet Betänkande Utrednngen om Premepensonsmyndgheten
Kcf Kl; Öcc SO
11% W; Statens offentlga utrednngar l 99 8:87 Fnansdepartementet Premepensonsmyndgheten Betänkande Utrednngen bldandet om Premepensonsmyndgheten Stockholm 1998
SOU Ds kanköpasfrån Frtzeskundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar FrtzesOffentlgaPublkatonerpåuppdragRegerngskanslets förvaltnngsdelnng. Frtzeskundljänst Beställnngsadress: 10647 Stockholm Orderfax: 0869091 91 Ordertel:0869091 90 Epost:frtzes.order@lber.se Internet:www.frtzes.se Svara remss.hur Varför. Statsrádsberednngen, 1993. En lten broschyrsomunderlättararbetetför densomskall svara Broschyrenkanbeställashos: Regerngskanslets förvalmngsdelnng Dstrbutonscentralen 10333Stockholm Fax: 08405 10 10 Telefon: 08405 1025 remss. Tryckt REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm1998 ISBN9138209578 ISSN0375250X
SOU 1998:87 Tll statsrådet Fnansdepartementet chefen för Regerngen beslutade den 26 mars 1998 tllkalla en särskld utredare med uppgft förbereda blda en myndghet Premepensonsmyndgheten som skall fungera som försäkrngs gvare for premepensonen det reformerade ålderspensons systemet Utrednngen om bldandet Premepensons myndgheten, F 1998:03. Tll utredare utsågs generaldrektören Hans Jacobson. Som experter utrednngen har ngått drektören JanÅke Brorsson, departementssekreteraren Ylva Grahn Agerng, hovrättsassessom Katarna Holmberg, enhetschefen Krstna Lundqvst, kanslrådet Astrd Nensén Uggla, överdrektören Ingrd Petersson samt generaldrektören StureWallm0n. Som experter har vdare vart förordnade aktuaren Bengt von Bahr, överstelöjtnant LarsGöran Berglund, kanslchefen Johan Hellman samt hovrättsassessom Hans Nyman. Den senare gruppen har dock endast begränsad omfnng deltagt utrednngsarbetet, utan mera medverkat det praktska arbetet med bygga upp myndgheten. Huvudsekreterare har vart departementssekreteraren Ingrd Strömberg. Maranne Jonson har tjänstgjort som bträdande sekreterare.
SOU 1998:87 Utrednngen överlämnar myndgheten SOU 1998:87. härmed Premepensonsbetänkandet Utrednngsuppdraget är därmed slutfört. Stockholm jun 1998 Hans Jacobson /Ingrd Strömberg
SOU 1998:87 3 Innehållsförtecknng Sammanfnng..... 5 1 Utrednngsuppdraget dess genomförande..... 9 2 Premepensonsmyndghetens uppgfter mål..... ll 2.1 Myndghetens uppgfter 11..... 2.2 Verksamhetsmål 12..... 3 Organsaton...,.15 3.1 Myndghetens organsaton bemannng 15..... 3.2 Lokalserng 16..... 4 Samverkan gränsdragnng mellan Premepensons myndgheten socalförsäkrngssektorn övrgt 19..... 4.1 Informaton..20... 4.2 ADB/ITstöd..22... 5 Kostnader fnanserng 25..... 6 5.1 Fnanserng myndghetens den ljanuar 1999 Fnanserng 5.2 5.3 Redovsnng kostnader fram tll... myndghetens kostnader från år..25 1999..26... Tllsynsgfter 28..... 31.....
4 Innehållsförtecknng SOU 1998:87 Övrga frågor 33 7..... Beredskapsfrågor.33 7.1... 7.2 Regerngens särsklda drektv tll kommttéer särsklda utredare 34..... arbete..37 8 Forts... Blagor Kommttédrektv 41 l..... Förslag tll nstrukton 47 2..... Budgetunderlag för år 1998 49 3..... 4 Förslag tll reglerngsbrev för 1998 51.....
SOU 1998:87 Sammanfnng Utrednngen har haft uppdrag Förbereda den myndghet, Premepensonsmyndgheten, som skall vara Försäkrngsgvare för premepenson det reformerade ålderspensonssystemet. Enlgt drektven skall förslag lämnas om bl.a. Verksamhetsmål för myndgheten rktlnjer för myndghetens organsaton verksamhet samt formerna för samråd med övrga socalförsäkrngsorgan. Vdare har uppdraget ngått vdta de förberedande åtgärder som krävs för myndgheten skall kunna nleda sn verksamhet den l jul 1998. I utrednngen har ngått företrädare för Regerngskanslet, Rksförsäkrngsverket, Rksrevsonsverket Försäkrngskasseförbundet. Förslag om verksamhetsndelnng Verksamhetsmål för Premepensonsmyndgheten lämnas kaptel Svårgheten på detta stadum bedöma hur myndgheten bäst bör organsera stt arbete framhålls där. Tll kaptlet bfogas ett förslag tll nstrukton för myndgheten under uppbyggnadsskedet, dvs. fram tll den 31 december 1998. Frågor om myndghetens organsaton, lokalserng behandlas kaptel Med bemannng utgångspunkt utrednngens drektv föreslås Premepensonsmyndgheten skall vara en lten myndghet med hög kompetens vara lokalserad tll Stockholm. Vssa verksamheter skall dock kunna läggas ut på utomstående uppdragstagare när detta bedöms bl bllgare effektvare. l sådana fall kan verksamhet komma förläggas tll andra orter än Stockholm. Det totala antalet anställda myndghetens centrala förvaltnng bedöms uppgå tll ca 5080 personer när myndgheten är fullt utbyggd.
1998:87 SOU Sammanfnng 6 gränssamverkan rörande frågor dskuteras kaptel 4 I övrga Premepensonsmyndgheten mellan dragnng premepensons Ugångspunkten är socalförsäkrngsorgan. För reforrneradeålderspensonssystemet. det del är systemet en behov fnns ensklde stort den ett tll servce god kunna ge Rksförsäkrngs Premepensonsmyndgheten, mellan samordnng de tll nformaton gäller Det försäkrngskassorna verket Även bl.a. hanterngen ADB/ITstöd. frågor försäkrade om delarna olka de från penson utbetalnngar ansöknngar om samordnng. på kr ställer pensonssystemet blagor jämte kaptel 5 redovsas beräknngar de Enlgt som på Rksgäldskontoret kredt behöva myndgheten bedöms en löpande myndghetens fnansera för kronor mljoner 45 utgftsposten största Den 1998. halvåret andra under kostnader med samband kostnader bl beräknas peroden aktuella den under för bedöms Investerngsbehovet organsatonsuppbyggnaden. del tll största är kronor, mljoner tll 22 uppgå perod samma ITbaserade det utvecklngen upphandlngen tll hänföra ndvduella de hantera skall admnstratva system som myndgheten. hos pensonskontona fnanserngen framtda den även dskuteras kaptel 5 I de under gftema bedömnng är Utrednngens myndgheten. så högt sättas nte bör fördelnngsskäl verksamhetsåren Ersta bör stället kostnader. I samtlga myndghetens täcker de jämnare sprdas myndgheten uppbyggnaden för kostnaderna pensonssparare. flera bäras kunna så på sätt för tden över erhålla kunna skall myndgheten föreslås bakgrund denna Mot föreslår Utrednngen Rksgäldskontoret. kredt långsktg en denna underlag skall lämna ett 1998 hösten under myndgheten regerngen. tll fråga årsredovsnng skall upprätta Premepensonsmyndgheten försåkrngsföretag. årsredovsnng 1995:1560 lagen enlgt om statlga det följa skyldg myndgheten Samtdgt är Med fnanserng. redovsnng bl.a. för regelsystemet angående RRV från tdgare rapport utgångspunkt en kaptel 6 utrednngen lämnar 1998:15 RRV redovsnngfrågor
SOU 1998:87 Sammanfnng 7 förslag om formerna för den statlga redovsnngen. Bl.a. föreslås Premepensonsmyndgheten lkhet med andra myndgheter skall lämna en årsredovsnng tll regerngen. l kaptel 8 redovsas slutnngsvs nrktnngen det fortsa arbetet med uppbyggnaden Premepensonsmyndghetens verksamhet organsaton.
SOU 1998:87 l Utrednngsuppdraget genomförande dess Utrednngen har hañ uppdrag förbereda den myndghet, Premepensonsmyndgheten, som skall vara försäkrngsgvare för premepenson det refonnerade ålderspensonssystemet. Enlgt drektven dr.l998:24, se blaga 1 skall förslag lämnas om bl.a. verksarnhetsmål för myndgheten rktlnjer för myndghetens organsaton verksamhet samt formerna för samråd med övrga socalförsäkrngsorgan. Vdare ngår uppdraget vdta de Förberedande åtgärder som krävs för myndgheten skall kunna nleda sn verksamhet den 1 jul 1998. Utrednngen, där företrädare för Regerngskanslet, Rksförsäkrngsverket, Rksrevsonsverket Försäkrngskasse förbundet har ngått, har haft tre sammanträden. För myndgheten skall kunna nleda sn verksamhet den l jul 1998 har vssa centrala befnngshare rekryterats, arbets organsatonsplaner utarbetats, söknng lokaler genomförts etc. I detta arbete har även ngått ta kontakt sarnråda med de myndgheter som olka grad berörs nrättandet den nya myndgheten. Samråd har skett med Arbetsgvarverket om arbetsgvarfrågor myndghetens personalfunkton, med Kammarkolleget ekonomadmnstratva frågor, med Överstyrelsen för cvl beredskap vad gäller myndghetens beredskapsplanerng samt med Rksgäldskontoret fråga om kaptalförvaltnng m.m. Samråd har också ägt rum med Rksarkvet frågor rörande utformnngen myndghetens arkvfunkton, varvd Rksarkvet har åtagt sg bstå uppbyggnaden arkvfunktonen. Samrådet med dessa
1998:87 SOU Utrednngsuppdraget 10 praktska frågor sådana huvudsaklgen har som myndgheter sett har myndgheterna betänkandet. Ingen närmare nte tas upp myndghetens vlket på det sätt nvändnng någon haft mot myndghets respektve på uppbyggd bl föreslås verksamhet ansvarsområde. slutskede arbetets gett utrednngen har Vdare arbetslaget nformaton allmän Fnansnspektonen om en samråd med verksamheten. Ett närmare fortsa den för planerna överenskommts. har 1998 hösten under nspektonen centrala berörda med de samrått utrednngen har Slutlgen JUSEK Statstjänstemannaförbundet, arbetstagarorgansatonema, nleda träffats har överenskommelse SEKO. En om ramtaletsamverkan centrala för det nom dskussoner ramen utvecklng. för allmänna läns Dalarnas från skrvelser mottagt har Utrednngen från Härnösands kommun samt kommun, Falu försäkrngskassa, utrednngen har Vdare län. Västernorrlands rksdagsledamöter statsrådet tll Ljusdals kommun från skrvelse del tagt en tll län Dalamas rksdagsledamöter Åsbrnk, från skrvelse en Falu från Åsbrnk skrvelse Klngvall samt statsråden en Lotsberg. Kar statssekreteraren tll kommun har förfogande utrednngens tll stått td korta den Under som förslag slutlga lämna utreda grundlgt möjlgt vart nte det den för betydelse är frågor de alla lösnngar tll som praktska det bl.a. gäller verksamheten. Detta kommande försäkrngskassoma. Rksförsäkrngsverket med samarbetet 1998 halvåret andra under kommer Premepensonsmyndgheten reformerade det krañträdandet nför arbete detta fortsätta januar 1999. den l ålderspensonssystemet
SOU 1998:87 ll Premepensonsmyndghetens uppgfter mål 2.1 Myndghetens uppgfter Premepensonen skall skötas Det nya ålderspensonssystemet nnehåller flera olka delar. Huvudkomponenten år den nkomslgrundade pensonen, som sg nnehåller två delar: nkomstpenson från ett fördelnngssystem premepenson från ett fonderat system. Den som nte har kunnat arbeta hop en nkomstgrundad penson tll vss nvå får en utfyllnad genom s.k. garantpenson. Ålderspensonssystemet har vdare kopplngar tll närlggande system som t.ex. förtdspenson. Premepensonsmyndgheten, medan de övrga förmånsslagen skall hanteras Rksförsäkrngsverket de allmänna försäkrngskassoma. Det är emellertd grunden fortfarande fråga om ett sammanhållet allmänt ålderspensonssystem som måste kunna fungera på det sättet gentemot de försäkrade. En vktg utgångspunkt vd uppbyggandet premepensonsverksamheten måste alltså vara skapa förutsättnngar för ett väl fungerande samarbete mellan de olka socalförsäkrngsorganen, som är nrktat mot en helhetsbld de försäkrades stuaton. Sedd mera utfrån behovet en verksamhetsndelnng nnebär Premepensonsmyndghetens uppgft som Försäkrngsgvare premepensonssystemet bl.a. hantera pensonsmedel värdepappersfonder, besluta om betala ut pensoner, tllhandahålla efterlevandeskydd samt nformera om
1998:87 SOU Premepensonsmyndgheten 12 för den också skall Myndgheten premepensonssystemet. ansvara Rksgäldskontoret. hos gñsmedlen förvaltnngen tllfällga uppfnng bestämd helt ha någon redan svårt om är Det nu säkra arbeta; organserad bör bäst myndgheten hur vara det under fram växa bld kommer bättre föreblder saknas. En slutlg någon nletts, har uppbyggnadsarbete mer men som nu har prövats verksamheten förrän fast nte läggas bör organsaton praktken. vdare tlls verksamhet myndghetens föreslår Utrednngen verksamhetsområden: huvudsaklga följande ndelas Rksgäldskontoret på medel förvaltnng värdepappersfonder medel förvaltnng lvränteverksamheten sg tll hänför medel förvaltnng som pensonstden före efterlevandeskyddet eller försäkrngsadmnstraton kundservce nformaton Verksamhetsmål 2.2 tll förslag lämna utrednngen skall drektven Enlgt på brsten delen gör den Också myndgheten. Verksamhetsmål för svårt det jämförelseobjekt användbara erfarenhet praktsk mål. När uppföljnngsbara konkreta tll förslag lämna nuläget det kommer gjorts, har verksamheten utvärderng första en kan sägas Allmänt mål. sådana fastställa lättare vara ålderspensonssystemet tll medverka som skall myndgheten olka ensklda de från önskemålen kren kan möta helhet de för kostnaden ambton också måste stuatoner. Det vara en lägre skall tden över admnstraton vara systemet ensklda för prvata de hos verksamhet motsvarande för gäller vad än som försäkrngsbolagen. följande det lämnas versamhetsmål ser tll förslag De som verksamheten. utbyggda fullt den
SOU 1998:87 Premepensonsmyndgheten 13 Förvaltnng medel på Rksgäldskontoret Målet för den tllfällga förvaltnngen pensonsmedlen Rksgäldskontoret bör vara med ett lågt rsktagande med hänsyn tll kret på betalnngsberedskap uppnå så god kastnng på medlen som möjlgt. Förvaltnng medel värdepappersfonder Myndgheten skall kunna erbjuda ett brett utbud fonder tll en låg kostnad. Myndgheten skall på ett smdgt kostnadseffektvt sätt tllgodose pensonssparamas önskemål om skall val byten fonder. Gentemot fondförvaltama verksamheten bedrvas på ett objektvt effektvt sätt som så långt som möjlgt gör det enkelt för förvaltama delta systemet. Förvaltnng medel som hänför sg tll lvränteverksamheten eller efterlevandeskyddet före pensonstden Målet för denna verksamhet bör vara nom de ramar som dras upp placerngsreglema 7 kap. 9ll forsälcrngsrörelselagen 1982:713 uppnå så god kastnng på medlen som möjlgt med upprätthållande tllräcklg lkvdtet god kontroll de rsker som är förknppade med verksamheten. F örsäkrngradmnstraton Myndgheten skall admnstrera fondförsälcrng under spartd utbetalnngstd samt såsom tradtonell lvförsäkrng efter levandeskydd före pensonstd lvräntefcrsäkrng under utbetalnngstd. För denna verksamhet skall myndgheten 0 analysera rskrörelsen bestämma rskpremer/arvsvnster så de på ett skälgt sätt speglar rskutfallet, 0 analysera drftskostnadema bestämma gfterna så de på ett skälgt sätt fördelas över försåkrngsproduktema,
14 Premepensonsmyndgheten SOU 1998:87 0 beräkna tllgodohanden belopp utbetala enlgt forsäkrngsmässga prncper, 0 handlägga föxsäkrngsfall övrgt utföra tjänster pensonssparama på ett sätt som förenar kostnadseffektvtet med en hög servcenvå. Vad gäller utbetalnngar premepenson kommer pensonstagaren oftast samtdgt uppbära nkomstpenson, då skall utbetalnngen de båda pensonsslagen samordnas Rksförsäkrngsverket, så den ensklde får en samlad utbetalnng. Detta mnskar sevärt Premepensonsmyndghetens praktska arbete med utbetalnngarna. Målet för myndghetens verksamhet denna del bör vara korrekta effektva betalnngar. Redan med tanke på det stora antalet betalnngar är det nödvändgt myndgheten redan från början uppnår en hög grad träffsäkerhet, dvs. rätt belopp tll rätt person rätt td. Ejlerlevandeslçvdd före pensonstden Vd sdan kret på god servce tll pensonssparama deras efterlevande bör det vktgaste målet för myndgheten vara fortlöpande hålla rktgt vägd preme för efterlevandeskyddet. en Informaton kundtjänst Målet for detta verksamhetsområde bör vara samverkan med övrga socalförsäkrngsorgan nå ut tll pensonssparama med en nformaton premepensonssystemet dess roll nom det om reformerade ålderspensonssystemet som gör det möjlgt for pensonssparama bedöma påverka sn framtda penson. En ambton bör så många som möjlgt medvetet tar ställnng vara tll förvaltnngen de pensonsmedel som ss för deras räknng. l kontakten med allmänheten skall hög tllgänglghet snabb handläggnng eftersträvas.
SOU 1998:87 l5 Organsaton 3.1 Myndghetens bemannng organsaton Av drektven framgår Premepensonsmyndgheten skall ledas en styrelse med fullt ansvar nför regerngen. l styrelsen skall ngå personer med god kunskap om bred erfarenhet socalförsäkrng, prvat lvförsäkrng de fnansella marknaderna samt även företrädare för allmänntresset. I förarbetena tll beslutet blda myndgheten anges vdare Premepensonsmyndgheten bör vara en lten organsaton med hög kompetens det nte skall vara nödvändgt för myndgheten bygga upp egna resurser på alla verksamhetsområden se prop. l997/98zl5l, s443. Preme pensonsmyndgheten skall ha möjlghet stället anlta organ utanför myndgheten för skötseln olka funktoner. På grund regerngsformen gäller dock den begränsnngen myndgheten nte utan stöd lag kan överlämna en förvaltnngsuppgft som nnefar myndghetsutövnng tll ensklda. Vdare måste synpunkter från tllsynsmyndghetema, dvs. Fnansnspektonen Rksförsäkrngsverket, nhämtas beaktas. I den mån det blr bllgare effektvare bör myndgheten alltså pröva om nte delar verksamheten kan läggas ut på utomstående uppdragstagare. Exempel på funktoner där möjlgheten tll s.k. outsourcng bör prövas är ITdrft, kaptalförvaltnng, försäkrngsadmnstraton kundtjänst samt recepton andra admnstratva tjänster. Åtmnstone när det
1998:87 SOU Organsaton 16 dock måste kundtjänsten törsäkrngsadmnstratonen gäller nte går det begränsnngen angvna den uppmärksammas nyss ensklda. tll myndghetsutövnng överlämna Ht utomstående. på nte läggas dock bör funktoner Vssa ut beräknngarna de aktuarella hand första utrednngen räknar aktuarell från verksamheten uppföljnngen löpande den tll hänsyn med säkerhetsskäl bör funkton synpunkt. Denna myndghetens skötas för betydelse görande dess systemet egen reg. byggas organsaton nterna Premepensonsmyndghetens ses chefer funktonsansvarga med organsaton pl en som upp kan funktoner Sådana generaldrektören. under drekt placerade försäkrngsadmnstraton, ekonom, fondhandel, t.ex. vara kan Funktonema utbldnng IT. nformaton samt kundtjänst, verksamhetsalla eller flera sg sträcka fall över t.o.m. vssa sntt 2.1. jfr områden behöva myndgheten kommer områden ovanstående alla På den kompetens. l hög mycket delvs adekvat med personal ha uppdragstagare, utomstående på har lagts funktoner olka ut mån krävs lten. Det personal myndghetens naturlgtvs kan vara egen beställa kunna för särskld kompetens har myndgheten dock de bedöma arbete uppdragstagamas följa om uppdragen samt fråga IT Bl.a. tllfredsställande sätt. på uppdrag sna om sköter ett uppföljnngsverksamhet gransknngsdenna vara drften bör fullt myndgheten är kvaltet. När hög omfande ganska myndgheten vd anställda antalet totala det bedöms utbyggd dock Härvd förutsätts 5080 tll uppgå komma personer. ca kan läggas kundtjänst funktonerna personalntensva t.ex. de som uppdragstagare. utomstående på ut Lokalserng 3.2 centrala myndghetens framgår utrednngsdrektven Av fnns Stockholmsområdet. Det tll lokalseras skall förvaltnng skall verksamhet den delar hndrar nget som däremot som
SOU 1998:87 Organsaton l7 läggas ut på utomstående uppdragstagare förläggs tll orter Stockholm. Frågan får övervägas ytterlgare det fortsa med uppbyggnaden myndgheten. utanför arbetet
SOU 1998:87 19 Samverkan gränsdragnng mellan Premepensons myndgheten socalförsäkrngssektom övrgt Som redan angetts består det reformerade ålderspensonssystemet allmän ålderspenson form nkomstgrundad ålderspenson garantpenson. lnkomstgrundad ålderspenson omfar dels nkomstpenson från fördelnngssystemet, dels premepenson från premepensonssystemet. Som framhållts redan kaptel 2 är det stor vkt Premepensonsmyndgheten, Rksförsäkrngsverket försäkrngskassoma samarbetar på ett sådant sätt ålderspensonssystemet betraktat som en enhet fungerar effektvt med hög kvaltet på servcen tll de ensklda. Behovet samordnng mellan myndgheterna är därför stort. Det gäller nformatonen tll de försäkrade men också frågor om ADB/lTstöd. Tll detta kommer bl.a. ansöknngar om utbetalnng penson från de olka delarna pensonssystemet. Över huvud taget är det tydlgt det praktken kommer uppstå mängd skftande stuatoner som kräver kontakt mellan en den ensklde socalförsäkrngsadmnstratonen. Det blr en vktg uppgft utforma rutner som gör admnstratonen som helhet kan möta de ensklda på ett smdgt sätt tllgodose deras berättgade kr. Den närmare utformnngen dessa rutner måste dock lämnas tll fortsa dskussoner mellan myndgheterna.
1998:87 SOU gränsdragnng Samverkan 20 Informaton 1 varje vkt det pensonssystemet är refonnerade stor det l fungerar hur kunskaper grundläggande systemet försäkrad har om pensonen. påverka den möjlgheter vlka systemet egna ger de utgångspunkt sn ha därför skall Informatonsarbetet nformatonen nnehållet gäller vad både olka behov försäkrades väljs. kommunkatonsformer de som samverkan effektv rollfordelnng tydlg därför krävs Det en Rksförsäkrngsverket Premepensonsmyndgheten, mellan samlad angeläget är försäkrngskassoma. Det en försäkrades den pensonssystemet gnmdnformaton om tll vlken erhållas, enkelt kan osett där tllgodohande hålla skall Informatonen sg. vänder försäkrade den myndghet målgrupper. behov olka tll kvaltet hög anpassas for dstrbueras skall utformas konkret nformatonen Hur kräva stuatoner kommer olka behov enskldes den möta myndgheterna. berörda de mellan samarbete fortgående nära ett besöker den ett kan sägas Allmänt som sett pensonsrätt sn uppgfter bör utöver försäkrngskassekontor om följande få kunna garantpensonema nkomst om nformaton: ålderspensonsreforrnerade det nformaton Allmän om premepensonsnformaton översktlg nklusve om systemet, en systemet. premepensonstllgodohande stt uppgfter de Alla om eller hon han få skulle ha kunnat pensonstagaren om systemet som fondnneh, Premepensonsmyndgheten tll drekt sg hade vänt osv.. kostnadsuttag andelsvärden, olka utfrån ålderspensonen framtda den över Prognoser framtaget bör Prognosverktyget antaganden. vara Premepensons Rksförsäkrngsverket/försälcrngskassoma for så myndgheten ansvarar gemensamt, en var
SOU 1998:87 Samverkan gränsdragnng 21 beräknngen stt pensonsslag men den ensklde får en samlad bld. bas Samma basnformaton som den som lämnas på kontoren också fnnas tllgänglg genom telefonservce på Internet både kassoma Premepensonsmyndgheten. Av nformatonen bör framgå vlken roll respektve nsttuton har bör hos Varken försäkrngskassoma eller Premepensonsmyndgheten bör ge placerngsråd tll pensonssparama. Detta hndrar dock nte det nformatonsmateral som tas fram bör redovsa allmän kunskap om sparande placerngar, om vlka metoder som fnns för begränsa rsk osv. Sådan nformaton kan vara nödvändg för pensonssparare som nte tdgare kommt kontakt med lknande sparfonner skall kunna göra ett välgrundat val. Det som httlls sagts gäller den enskldes behov nformaton om det reformerade ålderspensonssystemet. När det gäller ansvaret för utformnngen nformatonen gör utrednngen Följande bedömnng. hur man går vdare för ytterlgare nformaton. Däremot fnns det knappast någon anlednng ha detaljerad nformaton om t.ex. beräknng pensonsrätt upplagd på Premepensons myndghetens hemsda eller nformaton om t.ex. fondsparande sparstrateger på försäkrngskassomas hemsdor. l stället bör det fnnas ett genomtänkt system länkar mellan de olka hemsdoma. Rksförsäkrngsverket har ansvar för samordnngen nformatonen tll de ensklda om det reformerade pensons systemet. När det gäller ansvaret för nformatonen om nkomstpensonen respektve premepensonen, bör man sklja mellan å ena sdan vem som skall ansvara för utformnngen nformatonen å andra sdan vem som skall förmedla nformatonen tll de ensklda. Enlgt utrednngens menng bör som huvudregel gälla Rksförsäkrngsverket skall ansvara för utformnngen all nformaton om beräknng pensonsrätt om nkomstpensonen, även tll den del nformatonen skall förmedlas tll de ensklda Premepensonsmyndgheten. På motsvarande sätt bör Premepensonsmyndgheten ansvara för
1998:87 SOU gränsdragnng Samverkan 22 tll den premepensonen, även nformatonen utformnngen om detta törsäkrngskassoma. l förmedlas skall nformatonen del bdra Premepensonsmyndgheten ålgga bör det lgger även På detta kassapersonal. utbldnngen sakkunskap sn med t.ex. besked motstrdga få skulle kunna ensklda de undvks sätt sg. vänder de beroende på vart nformaton vss utformnngen för myndghet Att ansvarar en nte socaltörsäkrngsorganen de övrga naturlgtvs nte betyder vktgt det är arbetet. t.ex. Tvärtom skall delta med nformaton sn utformar stort Premepensonsmyndgheten från fram kommer synpunkter de tll hänsynstagande som särsklt när försäkrngskassoma, Rksförsäkrngsverket på kundmöten erfarenheter på grundade synpunktema är /eller planeras nformaton vss mäste Vdare kassoma. på delas trycksaker bl.a. gäller ut Det utformas gemensamt. som nformaton gälla kan massutskck även sprds eller begäran press. mederna TV, för utformas som Årlg nformaton såväl nom pensonsrätt ntjänade enskldes den Upplysnngar om lämnas skall premepensonssystemet ett fördelnngs som eñerntjänandeåret. året andra den 31 sammanhang senast mars dock gäller 19951997 åren for pensonsrätt ntjänad Beträffande årlga den maj l 1999. den 31 lämnas årsbesked senast framtda den for också lämnas skall nformatonen prognos en prognosverktyg. pensonen gemensamt ITstöd ADB/ 4.2 Premenklusve socalförsäkrngsorganen mellan Samverkan ADB/ITstöd bl.a. gäller vad nödvändg pensonsmyndgheten är de för ensklda de tll nformaton god kunna för ge menng utrednngens Enlgt pensonsutbetalnngama. framtda
23 gränsdragnng Samverkan 1998:87 SOU ägda nte dock system samverkan gemensamt sådan förutsätter en drft. eller gemensam utveckla stället eget Premepensonsmyndgheten bör ett socalförsäkrngssystem. övrga med samordnas ADBsystem som ordnas kunna praktskt bör genom Detta tll behörghet vss får Rksförsäkrngsverket/försäkrngskassoma förslaget enlgt För ADBsystem Premepensonsmyndghetens På ensklda. de tll nformaton tllhandahålla kunna ovan behörghet ha Premepensonsmyndgheten bör motsvarande sätt Rksförsäkrngsverkets/försäkrngskassomas system. tll delar
SOU 1998:87 25 Kostnader fnanserng 5.1 Fnanserng kostnader 1999 fram myndghetens tll den 1 januar Kostnadema för Premepensonsmyndghetens admnstraton skall täckas med gfter som dras från de försäkrades premepensonskonton. Även kostnaderna för uppbyggnaden verksamheten skall belasta pensonsmedlen. Enlgt drektven ngår det utrednngens uppdrag göra en budget För myndgheten for peroden l jul 31 december 1998. Vdare skall ett underlag lämnas för regerngens beslut om kredt Rksgäldskontoret för fnansera myndghetens kostnader under 1998. Som framgår det budgetunderlag som återfnns blaga 3 beräknas myndghetens drftskostnader under andra halvåret 1998 uppgå tll 45 mljoner kronor. Den största utgftsposten är kostnaden För organsatonsuppbyggnaden, som beräknas uppgå tll 15 mljoner kronor. Investerngsbehovet beräknas totalt tll 22 mljoner kronor under samma tdsperod består huvudsak kostnaden för det kontoadmnstratva systern som skall upphandlas. Mot denna bakgrund föreslås kredtutrymmet på räntekontokredten uppgå tll 45 mljoner kronor låneramen tll 22 mljoner kronor för peroden 1 jul 31 december 1998. Rksförsäkrngsverket har haft regerngens uppdrag förbereda admnstratonen det refonnerade ålderspensons systemet. l beräknngen Premepensonsmyndghetens
26 Kostnader fnanserng SOU 1998:87 kostnader för år 1998 ngår nte sådana kostnader som verket ådragt sg under förberedelsearbetet som bedöms som hänförlga tll premepenssonssystemet. Enlgt uppgft från Rksförsäkrngsverket uppgår dessa kostnader tll sammanlagt 7,6 mljoner kronor. Frågan om dessa kostnader skall belasta premepensonssystemet får enlgt utrednngens menng prövas regerngen. 5.2 Fnanserng kostnader från år 1999 myndghetens Som framgår ovan skall myndghetens kostnader täckas med gfter från pensonssparamas konton. Den totala behållnngen premepensonskontona basen för gñsuttaget kommer 1999 uppgå tll ca 34 mljarder kronor beräknas därefter öka med 15 20 mljarder kronor år. År per 2010 förväntas den totala behållnngen uppgå tll ca 300 mljarder kronor. Samtdgt bedöms myndghetens kostnader vara något högre under uppbyggnadsfasen, främst på grund de nvesterngar som behöver göras under denna perod. I betänkandet Lag om premepenson SOU 1997:131 har myndghetens kostnader uppskats tll 1,2 1,7 mljarder kronor år 1999 för därefter sjunka något. En närmare beräknng myndghetens kostnader år 1999 framåt är på detta stadum knappast möjlg göra. Det kan dock antas kostnaderna under 1999 vssa seenden kommer I betänkandet framhålls kostnadsberåknngama vart svåra göra mot bakgrund myndghetens verksamhet saknar motsvarghet den statlga förvalmngen. De beräknngar som utförts utrednngens uppdrag grundar sg olka nyckeltal som framtagts med ett prvat försäkrngsbolag som jåmförelseobjdct. Det nyckeltal som valts som utgångspunkt för bedömnngen om Premepensonsmyndghetens kostnader är drftskostnaderna förhållande tll antalet försäkrade, som bedömts uppgå tll 200300 kr per försäkrad år. Därutöver har ett påslag gjorts för höga ntala kostnader under de första åren.
SOU 1998:87 Kostnader fnanserng 27 lägre än under ett "normalår" mot bakgrund vssa delar vara försäkrngsfunktonen nte kommer aktualseras förrän längre fram. Samtdgt kan det förutses myndghetens kostnader för framtagande sprdnng nformaton tll allmänheten kommer särsklt höga under det första verksamhetsåret. vara Även det för närvarande fnns betydande osäkerheter om kostnadsuppsknngen, står det klan myndghetens kostnader kommer högst under den perod då försäkrngs vara verksamheten behållnngen på premepensonskontona är under uppbyggnad. Om myndghetens kostnader som ett räkneexempel antas lgga närheten den nvå som anges utrednngen ca 1 mljard kronor dessa skall täckas med ovan gfter från pensonssparama, skulle den årlga gften år 1999 behöva uppgå tll 3 % fondvärdet. Det är knappast rmlgt ca belasta pensonssparama den första generatonen med så höga gfter. Enlgt utrednngens menng bör gftssättnngen anpassas tll premepensonssystemets långsktga karaktär, varför det ekonomska målet rörande full kostnadstäcknng 5 gftsförordnngen får uppnås under en längre perod än normalt. Behovet rörelsekaptal får stället tllgodoses genom en kredt Rksgäldskontoret. På så sätt kan gñema hållas på en rmlg nvå När sedan det ackumulerade underskottet verksamheten blvt noll kan gfterna sänkas. Enlgt 39 lagen 1998:000 om nförande lagen 1998:000 nkomstgrundad ålderspenson har myndgheten under år 1999 om även möjlgheten, efter regerngens medgvande, fnansera utgfter från kastnngen på de fonderade medel som förvaltats Rksgäldskontoret. Sammanfnngsvs föreslås Premepensonsmyndgheten under uppbyggnadsfasen premepensonssystemet medges undantag från 23 kaptalförsörjnngsförordnngen 1996:1188 samt myndgheten under denna perod erhåller en långsktg kredt Rksgäldskontoret för fnansera underskott verksamheten eller, vad ser år 1999, får dra kostnader från kastnngen på fonderade medel Rksgäldskontoret. Mot
28 Kostnader fnanserng SOU 1998:87 bakgrund svårgheterna nu bedöma Premepensons myndghetens kostnader fnanserng föreslår utrednngen myndgheten reglerngsbrevet se blaga 4 får uppdrag under hösten fråga. 1998 nkomma tll regerngen med ett underlag denna 5.3 Tllsyns gfter Premepensonsmyndgheten skall stå under tllsyn Rksförsäkrngsverket Fnansnspektonen. Rksförsäkrngsverkets tllsyn skall bestämmelserna om premepenson se tllämpas på ett lkformgt rättvst sätt förhållande tll de ensklda. Fnansnspektonens tllsyn skall se den försäkrngsmässga verksamheten. Enlgt 10 lagen 1998:000 med vssa bestämmelser om Premepensonsmyndgheten skall försäkrngsrörelselagens 1982:713 bestämmelse om gfter för bekosta Fnansnspektonens tllsyn 19 kap. 15 vara tllämplg på Premepensonsmyndgheten. De närmare bestämmelserna om tllsynsgftema fnns förordnngen 1995:1116 om fnanserng Fnansnspektonens verksamhet. Förordnngen anger på vlka grunder gfterna skall faställas för olka typer nsttut. Av 6 förordnngen framgår vssa nsttut såsom Värdepapperscentralen VPC Aktebolag, börser, m.fl. betalar en årlg gft baseras på Fnansnspektonens tdsredovsnng för som respektve nsttut den tmkostnad som fastställts nspektonen. Efter samråd med Fnansnspektonen föreslår utrednngen denna ordnng också skall gälla för Premepensonsmyndgheten förordnngen justeras enlghet därmed. Som övergrpande prncp gäller samtlga kostnader som uppkommer skall fnanseras nom premepensonssystemet. Det bör därför övervägas även Rksförsäkrngsverkets tllsyn skall om bekostas med gfter. De närmare formerna för detta får klaras ut det fortsa arbetet, möjlg lösnng är även detta fall men en
SOU 1998:87 Kostnader fnanserng 29 tllämpa en debterng fastställd tmkostnad. som utgår från en Rskförsäkrngsverket
SOU 1998:87 31 6 Redovsnng Enlgt lagen 1998:000 med vssa bestämmelser om Preme pensonsmyndgheten skall myndgheten upprätta årsredovsnng enlgt lagen 1995:1560 om årsredovsnng försäkrngsföretag ÅRFL. Myndghet är vdare skyldg också följa det statlga regelsystemet för redovsnng fnanserng. Lagen med vssa bestämmelser om Premepensons myndgheten träder kraft år 1999. Fram tll dess omfas myndgheten enbart det statlga regelverket. Rksrevsonsverket har på uppdrag regerngen redovsat vlka bestämmelser det statlga regelsystemet som verket bedömer som nödvändga för Premepensonsmyndgheten som därför nte kan bl föremål för undantag RRV 1998:15. Utrednngen skall med utgångspunkt från Rksrevsonsverkets rapport lämna förslag angående formerna för den statlga redovsnngen. Utrednngen delar Rksrevsonsverkets åskt Preme pensonsmyndgheten bör lämna en årsredovsnng tll regerngen enlghet med vad som föreskrvs förordnngen 1996:882 om myndgheternas årsredovsnng m.m. FÅR. Detta underlag är vktgt bl.a. för regerngens resultatredovsnng tll rksdagen. Förordnngens bestämmelser om delårsrapport budgetunderlag bör också gälla för Premepensonsmyndgheten. Utformnngen de fnansella delarna årsredovsnng respektvedelårsrapport bör dock ske enlghet med bestämmelserna ÅRFL, vlket nnebär undantag från Rksrevsonsverkets från den l jul 1988 Ekonomstymngsverkets föreskrfter tll 12 13 bokförngsförordnngen 1979: 1212.
32 Redovsnng SOU 1998:87 bokförngsförordnngen. Utrednngen nstämmer närmare formerna för arbetet får göras Rksrevsonsverket/Ekonomstymngsverket. det förslaget. Vdare år det nödvändgt Premepensonsmyndgheten uppfyller kren på rapporterng tll rksredovsnngen vd Rksrevsonsverket/Ekonomstymngsverket bl.a. fnans statstsk nformaton. Frekvensen för nrapporterng bör dock övervägas ytterlgare; åtmnstone under det första verksamhetsåret 1999 kan det vara motverat med en lägre frekvens än vad som är nonnalt. Rapporterngen tll Rksrevsonsverket/Ekonom stymngsverket kräver vdare en arman uppställnngsform för resultat balansräknng än den gäller enlgt ÅRFL. som Rksrevsonsverket har därför förslagt Premepensonsmyndgheten den löpande redovsnngen följer ÅRF L men samband med nrapporterng års delårsbokslut tll rksredovsnngen gör en omklassfrcerng ombearbetnng tll de uppställnngsfomrer som gäller nom staten enlgt Rksrevsonsverkets/Ekonomstymngsverkets föreskrfter tll Beträffande övrga statlga ekonomadmnstratva föreslås nga undantag för Premepensonsmyndgheten vad gäller bestämmelserna om dsposton över 23 kaptalförsörjnngsförordnngen jfr sntt 5.2. samråd De med regler förutom underskott
SOU 1998:87 33 7 Övrga frågor l Beredskapsfrågor Enlgt 12 beredskapsforordnngen 1993:242 ålgger det varje myndghet beakta totalförsvarets kr. Myndghetens planerng skall ske samverkan med bl.a. berörda statlga kommunala myndgheter. Rksförsäkrngsverket är funktonsansvarg myndghet for funktonen Socalförsäkrng har tll uppgñ svara för utbetalnng pensoner. Fnansnspektonen är funktonsansvarg myndghet för funktonen Fnansella tjänster, var ngår företag myndgheter som nspektonen har tllsyn över. Överstyrelsen för cvl beredskap har det övergrpande ansvaret för samordna beredskapsförberedelsema nom det cvla försvaret. Motv kan fnnas för Premepensonsmyndgheten beredskapsfrågor skall samverka med både Rksförsäkrngsverket Fnansnspektonen på samma sätt som tllsynsansvaret delas mellan dessa båda myndgheter. Denna fråga får övervägas ytterlgare det fortsa arbetet efter det Premepensons myndghetens uppgfter under höjd beredskap klarlagts.
34 Övrga frågor sou 1998:87 7.2 Regerngens kommttéer särsklda drektv tll särsklda utredare Enlgt drektven skall utredaren beakta regerngens generella drektv tll kommttéer särsklda utredare om redovsnng regonalpoltska konsekvenser dr. 1992:50, om pröva offentlga åtaganden dr. 1994:23, om redovsajämställdhets poltska konsekvenser dr. 1994:124 samt om redovsa konsekvenser för brottslgheten det brottsförebyggande arbetet dr. 1996:49. Regønalpoltska konsekvenser Som angetts sntt 3.2 skall myndghetens kämverksamhet förläggas tll Stockholmsområdet, medan sådan verksamhet som skall läggas ut på utomstående uppdragstagare bedöms kunna vssa fall med fördel förläggas tll orter utanför Stockholm. Av skål redovsats sntt 3.1 är det ännu nte klart hur mycket som verksamheten som kan läggas ut på uppdragstagare, det är därför för tdgt ange hur många arbetstllfällen som på detta sätt kan skapas utanför Stockholmsområdet. För den del myndghetens verksamhet som består servce tll allmänheten saknar lokalserngen stort sett betydelse. Myndgheten kommer nte ha något kontor för kundbesök utan utgångspunkten är så hög utsträcknng som möjlgt utnyttja moderna kommunkatonsfonner som t.ex. Internet. De som önskar personlg servce kommer kunna rnga myndgheten för samma kostnad osett geografsk hemort. Offentlga åtaganden Rksdagen har lagt fast prncperna för ett ålderspensonssystem, där premepensonssystemet nytt offentlgt ngår. Enlgt
sou 1998:87 Övrga frågor 35 rksdagens beslut skall försäkrngsfunktonen nom systemet handhas en statlg myndghet, Premepensonsmyndgheten. Det har enlgt utrednngens menng nte funnts anlednng pröva detta statlga åtagande. Jämställdhetspoltska konsekvenser Utrednngens verksamhet konsekvenser. förslag bedöms gällande nte få Premepensonsmyndghetens några jämställdhetspoltska Konsekvenser arbetet för brottslgheten det brottsförebyggande Några konsekvenser för brottslgheten det brottsförebyggande arbetet bedöms nte uppkomma tll följd nrättandet myndgheten. Det är dock nödvändgt säkerhetsfrågoma ges stor vkt vd uppbyggnaden bl.a. det kontoadmnstratva system som skall hantera de ndvduella pensonskontona.
SOU 1998:87 Forts arbete 37 8 Forts arbete Premepensonsmyndghetens organsaton verksamhet kommer tll stora delar byggas upp bemannas under andra halvåret 1998. Vssa funktoner behöver dock nte stå klara förrän under 1999. Nedan redovsas det fortsa arbetet uppdelat på ett antal centrala områden. Kontoadmnstraton En upphandlng ett ltbaserat admnstratvt system för hantera de ndvduella pensonskontona har redan påbörjats. Utvecklng anpassnng detta system kommer därefter ske fortlöpande med planerad drftstart hösten 1999. I detta arbete ställs långtgående kr på leverentören säkrar systemet nför sekelskftet. Fondförvaltnng Avtal skall under hösten 1998 slutas med de fondförvaltare som skall medverka premepensonssystemet. Vdare skall ett system för köp Försäljnng fondandelar tas fram tllföras det kontoadmnstratva systemet. F örsäkrngsfunktonen Arbetet med fastställa närmare vllkor för bl.a. efterlevande skydd ålderspenson samt utformnngen regelverket detta
38 Forts arbete SOU 1998:87 seende planeras vara klart september 1998. Utvecklng teknskt systemstöd skall pågå fortlöpande under hösten. Aktuarefunktonen Härtll Fnans ntäkter kredt Grunderna för forsäkrngsrörelsen skall färdgställas. kommer reglera kren på redovsnng m.m. gentemot nspektonen. Vdare skall en analys kostnader göras syfte fastställa gftsnvån behov Rksgäldskontoret. Kundtjänst Uppbyggnad upphandlng kundtjänstfunktonen skall påbörjas under hösten. Samverkan ses ske med Rksförsäkrngsverket försäkrngskassoma för åstadkomma en totalt sett effektv lösnng. Informaton Grundläggande nformaton om premepensonssystemet skall tas fram senast mtten august. Informatonen skall sedan fnnas tllgänglg på myndghetens hemsda samt den samlade nformatonen från Rksförsäkrngsverket forsåkrngskassoma. Vdare skall en allmän beskrvnng fondsparande tas fram under hösten. Under hösten påbörjas även arbetet med utforma en katalog över de fonder som kommer fnnas systemet. För närvarande planeras nte några stora utskck nformaton tll hushållen under 1998. Jurdk Myndghetens kompetens verksamhet kommer ställa kr på dels, tll mndre del, för myndghetens jurdsk egen
SOU 1998:87 Forts arbete 39 admnstraton, dels för den egentlga verksamheten Förhållande tll pensonssparare andra. Det senare nnefar både utvecklande praxs handläggnng ett sannolkt nte obetydlgt antal ärenden om omprövnng överklagande myndghetens beslut. I detta sammanhang skall också förhållandet tll Rksförsäkrngsverket Rksförsäkrngsverkets partsroll klargöras. Uppbyggnad en jurstfunkton kommer ske under hösten 1998. Ekonom Under andra halvåret 1998 hanteras alla ekonomadmnstratva funktoner hos myndgheten Kammarkolleget. Ett eget ekonomadmnstratvt system skall dock upphandlas utvecklas samråd med bl.a. Kammarkolleget. Ekonomsystemet skall kopplas tll det kontoadmnstratva systemet försäkrngsverksamheten. Förvaltnng En förvaltnngsdelnng för myndghetsfrågor admnstratva ärenden skall byggas upp. Avdelnngen skall också handha myndghetens nterna ekonomadmnstraton samt ansvara för kontaktema med de kaptalförvaltare som skall sköta förvaltnngen medlen på Rksgäldskontoret. Samverkan med den övrga.socaljdrsäkrngsadmnstratonen Rksförsäkrngsverket har haft regerngens uppdrag förbereda det reformerade pensonssystemet. De delar som berör Premepensonsmyndgheten överlämnas nu tll denna. Ett forts nära samarbete kommer krävas under hösten 1998 för klargöra myndgheternas olka roller samarbetsformer. Detta gäller första hand hur kommunkatonen olka ärenden skall ske
40 Forts arbete SOU 1998:87 hur nformatonen vssa beredskaps mellan myndgheterna, utformas förmedlas, tll medborgarna statstkfrågor, skall m.m.
SOU 1998:87 Blaga 4l Kommttédrektv Sammanfnng uppdraget En särskld utredare tllkallas med uppgft förbereda blda en myndghet Premepensonsmyndgheten som skall fungera försäkrngsgvare för premepensonen det reformerade som ålderspensonssystemet. Uppdraget skall slutföras under förutsättnng rksdagen godkänner regerngens kommande förslag om den nya myndgheten. Förslaget är sett lämnas aprl år en proposton om nkomstgrundad ålderspenson. Utredaren skall lämna förslag om Verksamhetsmål för den nya myndgheten, rktlnjer för myndghetens organsaton, den kompetens som den nya myndgheten behöver, nstrukton för myndgheten, myndghetens styrnng samt prncper för styrelsens ārbetsuppgfter, former för den nya Rksförsäkrngsverket, organ. myndghetens de allmänna kontakter med försäkrngskassoma andra Utredaren skall vdta de förberedande åtgärder som krävs för myndgheten skall kunna nleda sn verksamhet den 1 jul 1998. Därefter skall Premepensonsmyndghetens organsaton byggas så premepensonskaptal under senare delen år 1999 kan upp
42 Blaga I SOU 1998:87 föras över från den tllfällga tll olka fondförvaltare. förvaltnngen hos Rksgäldskontoret Bakgrund Efter en överenskommelse mellan de fem poltska parter som står bakom ålderspensonsreformen beslutade regerngen den l9 januar år nhämta Lagrådets yttrande över lagförslag om ett nytt system för nkomstgrundad ålderspenson. En del detta system är fullt ut fonderat med ndvduella konton för de ensklda. Denna del kallas premepensonssystemet. Enlgt lagrådsremssen skall Premepensonsmyndgheten huvudsak ha följande uppgfter. Myndgheten skall fungera som törsäkrngsgvare för premepenson. Myndgheten skall stor utsträcknng bedrva en verksamhet som lknar den som bedrvs prvata försäkrngsbolag. Verksamheten skall således drvas enlgt forsäkrngsmässga prncper huvuddelen de rörelseregler som gäller för försäkrngsbolag skall också gälla för myndgheten. Samtdgt är myndgheten en del socalförsäkrngs admnstratonen. Premepensonsmyndghetens verksamhet skall fnanseras genom gfter tllgodohanden från de ensklda premepensonssystemet. nte redovsas på statsbudgeten. Myndgheten skall stå under tllsyn såväl som Rksförsäkrngsverket. pensonssparamas Verksamheten skall Fnansnspektonen Uppdraget En särskld utredare tllkallas med uppgft lämna förslag Verksamhetsmål för den nya myndgheten samt dra rktlnjer för myndghetens organsaton. tll upp
SOU 1998:87 Blaga I 43 Myndghetens organsaton Myndgheten skall agera på de fnansella marknaderna samarbeta med en mängd företag på dessa marknader. Detta spelar stor roll för lokalserngen myndgheten. En utgångspunkt är därför myndghetens kämverksamhet skall förläggas tll Stockholmsområdet. Ett ytterlgare skäl för denna lokalserng är tdsschemat för myndghetens uppbyggnad. För det nya premepensonssystemet skall kunna sättas gång under 1999 krävs ett omfande uppbyggnadsabete på mycket kort td. För detta skall vara möjlgt är det nödvändgt utnyttja den kompetens som framför allt fnns Stockholmsområdet. Inget hndrar dock myndgheten från lägga ut verksamheter utanför kämverksamheten på uppdragstagare utanför Stockholm. Utredaren skall också ange vlken kompetens den nya myndgheten behöver utfrån vad som anförs lagrådsremssen den kommande propostonen om nkomstgrundad ålderspenson. Utredaren skall lämna förslag tll nstrukton för myndgheten samt tll sådana ändrngar som nstruktonen kan föranleda andra förfnngar. Myndgheten skall ledas en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. I styrelsen bör det ngå personer med god kunskap om bred erfarenhet socalförsäkrng, prvat lvförsäkrng de fnansella marknaderna. l styrelsen bör det också fnnas företrädare för allmänntresset. Regerngen skall utse styrelse myndghetschef. Redovsnng Som framgår lagrådsremssen skall myndgheten upprätta årsredovsnng enlgt lagen 1995:1560 om årsredovsnng försäkrngsföretag. Den nya myndgheten är också skyldg följa ett statlgt regelsystem för redovsnng. Mot bakgrund å ena sdan de problem som två delvs parallella regelsystem för redovsnng kan
44 Blaga I SOU 1998:87 rymma å andra sdan de särsklda behoven en statlg redovsnng har regerngen gett Rksrevsonsverket uppdrag undersöka vlka bestämmelser det statlga regelsystemet för redovsnng ekonomsk förvaltnng som är nödvändga för den nya myndgheten som därför nte kan bl föremål för undantag. Rksrevsonsverket redovsade stt uppdrag den 20 februar 1998 RRVl998:l5. Utredaren skall, med stöd Rksrevsonsverkets rapport lämna förslag om formerna för den "statlga" redovsnngen. Kostnaderna för admnstratonen myndgheten skall täckas med gfter som tas ut från de ndvduella premepensonskontona. Även kostnaden för uppbyggnaden myndgheten skall belasta premepensonsmedlen. Det gäller även nvesterngar som nteras under utrednngstden. Det fordras därför ett regerngsbeslut om kredt hos Rksgäldskontoret jfr 20 21 lagen l996:1059 om statsbudgeten. Utredaren skall lämna ett underlag för ett sådant beslut. Samordnng med annan verksamhet Fnansnspektonens tllsyn över myndgheten skall ta skte på kaptalförvaltnngen den försäkrngsmässga verksamheten. Rksförsäkrngsverkets tllsyn över myndgheten skall omfa de delar som lgger vd sdan dessa verksamheter. Rksförsäkrngsverket skall dessutom ha huvudansvaret för samordnngen nformaton tll de ensklda. Rksförsäkrngsverket ansvarar för ekonomstymngen nom den nuvarande socalförsäkrngsadmnstratonen ansvarar som systemägare för de gemensamma ADBsystemen för verket försäkrngskassoma. Utredaren skall belysa frågan om samverkan gränsdragnng mellan premepensonsmyndghetens verksamhet verksamheten övrga socaltörsäkrngsorgan, ägna särskld uppmärksamhet frågan om samordnng nformaton tll de ensklda. Det får dock godtas åtskllga frågor om samordnng kan lösas först senare under premepensonssystemets uppbyggnad.
SOU 1998:87 Blaga 1 45 I fråga samordnngen bör följande uttalande om lagrådsrernssen tjäna tll lednng för utredarens arbetedet är nte möjlgt göra hur ADBverksamheten nu premereservsystemet skall vara organserad. Premepensonsmyndgheten har ansvaret för ADBsystemet nom stt område. Uppbyggnaden ett sådant system kräver ett långtgående samarbete mellan Premepensonsmyndgheten RFV. Vd arbetsfördelnngen dem emellan skall stor vkt läggas vd effektv samverkan mellan de olka en socalförsäkrngsorganen. Självfallet bör möjlgheten utnyttja befntlga admnstratva resurser rutner nom socalförsäkrngsområdet beaktas när Premepensonsmyndgheten byggs upp. Denna myndghet övrga socalforsäkrngsorgan skall samarbeta på ett sådant sätt systemet för den nkomstgrundade åldexspensonen fungerar effektvt tll en låg kostnad samtdgt som en hög kvaltet på nformatonen tll de ensklda upprätthålls.det är självfallet också stor vkt de särsklda ITproblem som är förenade med sekelskftet uppmärksammas. Myndghetens bemannng Utredaren skall vdta de förberedande åtgärder som krävs för den myndgheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 jul 1998. I nya detta ngår bemanna den nya myndgheten vdta de åtgärder bedöms nödvändga för verksamheten skall kunna som starta Tll sådana åtgärder hör också göra en budget en verksamhetsplan för myndgheten som gäller peroden den 1 jul 31 december 1998. Utredaren skall lämna underlag tll regerngen for drektv för myndghetens verksamhet år 1999. Andra uppgfter är ansluta den nya myndgheten tll det statlga redovsnngssystemet, lägga upp redovsnngsplaner för myndghetens verksamhet ngå de tal som bedöms vara nödvändga for verksamheten skall kunna starta redan vd halvårsskftet år.
46 Blaga I SOU 1998:87 Bestämmelserna 6 anställnngsförordnngen 1994:373 om nformaton om ledga anställnngar behöver nte tllämpas när den nya myndgheten bemannas. Utredaren skall hälla berörda centrala arbetstagarorgansatoner nformerade om utrednngens arbete bereda dem tllfälle framföra synpunkter samt genomföra förhandlngar enlgt lagen 1976:580 om medbestämmande arbetslvet. Utredaren skall också samråda med berörda myndgheter stt betänkande redovsa deras nställnng tll utrednngens förslag. Övrgt Uppdraget skall redovsas senast utrednngsarbetet gäller regerngens den 18 jun 1998. För drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare om redovsnng regonalpoltska konsekvenser dr. 1992:50, om pröva offentlga åtaganden dr.l994:23, om redovsa jämställdhetspoltska konsekvenser dr. 1994:124, samt om redovsa konsekvenser för brottslgheten det brottsförebyggande arbetet dr. 1996:49.
SOU 1998:87 Blaga 47 Förslag tll förordnng med nstrukton för 1998 Premepensonsmyndgheten för år Regerngen föreskrver följande. Uppgfter 1 Premepensonsmyndgheten har år 1998 tll uppgft upp myndghetens verksamhet organsaton kraftträdandet det reformerade ålderpensonssystemet. bygga nför Verksförordnngens tllämpnng 2 Verksförordnngen 1995:1322 skall Premepensonsmyndgheten med undantag 35, Det som sägs 69 verksförordnngen om chef skall stället gälla styrelsen. tllämpas på 12 34. myndghetens Premepensonsmyndghetens lednng m.m. 3 Premepensonsmyndgheten leds en styrelse som ansvarar för verksamheten. Generaldrektören ansvarar för leder den löpande verksamheten enlgt styrelsens drektv rktlnjer. 4 Premepensonsmyndghetens styrelse består högst sju ledamöter, generaldrektören nräknad.
48 Blaga 2 SOU 1998:87 Den som är styrelseledamot eller tjänsteman hos myndgheten får nte utan regerngens tllstånd vara ledamot eller suppleant styrelsen för fondförvaltare som utövar fondverksamhet enlgt lagen 1990:1114 om värdepappersfonder eller sjunde fondstyrelsen nom Allmänna pensonsfonden. Ledamoten eller den anställde får nte heller vara anställd hos eller åta sg uppdrag for en sådan förvaltare. Revsorer 5 Rksrevsonsverket skall årlgen utse en eller flera auktorserade revsorer for verkets räknng granska Premepensonsmyndghetens årsredovsnng enlgt 5 lagen 1998:000 med vssa bestämmelser om Premepensonsmyndgheten jämte räkenskapema samt lednngens förvaltnng. Revsorerna skall ha erfarenhet redovsnng ekonomska förhållanden försäkrngsbolag. De skall ge ett revsorsntyg tll Rksrevsonsverket. Denna förordnng träder kraft den l jul 1998. Premepensonsmyndghetens beslut om myndghetens uppbyggnad får även se arbete som utförts före kraftträdandet.
SOU 1998:87 Blaga 49 Budgetunderlag för 1998 Premepensonsmyndgheten kommer under den aktuella peroden befnna sg ett uppbyggnadskede. Detta nnebär vss osäkerhet vad gäller de kostnader som kan uppkomma under den aktuella peroden. Vdare kommer vssa engångsvsa kostnader samband med organsatonsuppbyggnaden verksamhetsstarten belasta myndghetens budget. Förvaltnngskostnader Den största utgftsposten beräknas bl kostnaden samband med organsatonsuppbyggnaden, vlken beräknas uppgå tll sammanlagt 15 mljoner kronor under 1998. Kostnaderna för löner andra personalkostnader har beräknats tll 1l mljoner kronor. 1 beräknngen har antagts myndgheten nte är fullt bemannad förrän efter tredje kvartalet 1998. ADB/lTstöd För själva myndgheten kommer förhyras leasngtal belastar därför forvaltnngsbudgeten med 0,5 mljoner kronor. De sammanlagda förvaltnngskostnadema för peroden 1jul 31 december 1998 beräknas uppgå tll 45 mljoner kronor. Räntekonto med kredt Räntekontokredten föreslås uppgå tll 45 mljoner kronor för peroden 1 jul 31 december 1998. Frånräntekontokredten skall myndghetens löpande kostnader fnanseras.
50 Blaga 3 SOU 1998:87 Investerngar anläggnngstllgångar lnvesterngsbehov lnvesterngsbehovet för peroden 1 jul 31 december 1998 beräknas uppgå tll 22 mljoner kronor. För samma perod föreslås en låneram Rksgäldskontoret på 22 mljoner kronor. Verksamhet som skall tllgodoses genom nvesterngar Det största nvesterngsbehovet som följer bldandet myndgheten är upphandlngen utvecklngen ett kontoadmnstratvt systemet som skall hantera de ndvduella premepensonskontona. Investerngskostnaden under 1998 beräknas uppgå tll 20 mljoner kronor. Vdare krävs nvesterngar ett ekonom personaladmnstmtvt system, vss teknsk utrustnng kommunkaton samt nrednng anpassnng lokaler.
51 Blaga 4 1998:87 SOU 1998 år för reglerngsbrev tll Förslag Premepensonsmyndgheten seende Premepensonsmyndghetens beslutat har Rksdagen om 1998 december 31 jul 1 peroden För verksamhet 1997/98:315 rskr. 1997/98:SfIJ13, bet. prop.1997/98:151, 316 jul peroden l under gälla skall följande beslutar Regerngen Premepensonsmyndgheten. för 1998 december 31 Verksamhet Premevlken under perod den Reglerngsbrevet ser skall byggas organsaton verksamhet pensonsmyndghetens ålderspensonsreformerade det kraftträdandet nfor upp 1999. den 1 januar systemet återrapporterng Verksamhetsmål verksamhet Premepensonsmyndghetens ndelnng görs Ingen 1998. december 31 jul l peroden för åtgärder de vdta kostnadseffektvt sätt på skall Myndgheten ett från fungera skall kunna premepensonssystemet för krävs som hanterng för uppbyggnaden system ett Härmed 1999. år ses försäkrngsuppbyggnaden premepensonskonton,
52 Blaga 4 SOU 1998:87 aktuarefunktonen, utarbetande Standardtal För samarbetstal med fondförvaltare, nformatonsåtgärder samt bemannng myndgheten. Återrapporterng: Myndgheten skall en särskld rapport tll regerngen senast den 1 november 1998 redovsa vlka åtgärder som vdtagts med anlednng detta Verksamhetsmål samt uppkomna kostnader. Uppdrag Premepensonsmyndgheten skall lämna ett underlag seende myndghetens kostnader fnanserng for år 1999. I underlaget skall ngå beräknade drfts nvesterngskosmader år 1999 samt forslag tll fnanserng vad ser beräknat gñsuttag, eventuellt förslag anspråkta fonderade medel Rksgäldskontoret samt förslag tll räntekontokredt eller annan kredt Rksgäldskontoret. Myndgheten skall även lämna förslag tll lâneram Rksgäldskontoret för år 1999. Uppdraget skall redovsas senast den 20 august vad ser förslag tll kredt låneram Rksgäldskontoret samt den 21 september 1998 vad ser övrgt underlag. Premepensonsmyndgheten skall lämna ett underlag för regerngens beslut om gftsförordnng för myndgheten. Uppdraget skall redovsas senast samband med årsredovsnngen.
53 Blaga 4 1998:87 SOU Fnanserng nkomster andra Avgfter fnanseras verksamhet Premepensonsmyndghetens skall skt På 1998 år Under pensonsmedlen. från gfter med ut tas som dock verksamhet myndghetens genom fnanseras Rksgäldskontoret. lån räntekontokredt vllkor Övrga ekonomska bemyndganden Räntekonto kredt med räntekonto tll tllgång har ett Myndgheten kronor. mljoner storlek 45 är Kredtutrymmets Rksgäldskontoret. anläggnngstllgångar Fnanserng på låneram 1998 budgetåret under dsponerar en Myndgheten fnanserng för Rksgäldskontoret kronor mljoner 22 verksamheten. används anläggnngstllgångar som EAregler från Undantag överbestämmelserna från undantas om Myndgheten 1996:1188. kaptalförsöjnngsförordnngen 23 underskott
Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk förtecknng Omstrukturerngar besknng. F. 29.l976årslagommmuntet prvlegervssa Tänder helalvet fallvrenöversyn. UD. v nyttersättnngssystem forvuxenlandvård. S. 30.Utlandsstyrkan. Fö. Välfärdens genusanskte. A. 3l.Detgäller lvet. Stödvårdtll barn Mänpassar alltd Nvåorgansatonsspecñkaungdomar medpsykskaproblem.blaga.s. + processer medexempel frånhandeln, A, 3 Rättssäkerhet. vårdbehov samhällsskydd vd V Vårtlvsomkön.Kärlek, ekonomska resurser psykatrsk tvångsvård. S. maktdskurser. A. 3wHstora, ekonom forsknng. 9 Tymaktendn detratonella. är Mytenom Femrapporter omdrott, In. arbetslvet detjämställda Sverge. A. 3 Företagare medrestarbetsfomåga. S. HÖversyn rörelse tllsynsregler forkollektva 35. Förordnngartllmljöbalken.+ BlagonM. försäkrngar. 3 ldentferngdenttetdgtalamljöer Alkoholreklam. Marknadsförngalkoholdrycker Referat frånenhearngdenl2november I997. Systembolagets produkturval. ltkommssonen rapport K. IntegrtetEffektvtetSkebrott. F. 37.Denframtdarbetsskadeforsäkrngen.. Campus förkonst, U. 38.Vadtår forpengarna Resultatstyrnng. Frstående utbldnngar medstatlgtllsyn statsbdrag tll vssaorgansatoner nomdetsocala nomolkaområden. U. området. S4 l2.självdekiaratonkontrolluppgñcr 39.Detfnsksvenska gränsälvssamarbetet. M. förenklade förfaranden, F. 40.BROTTSOFFER. 13. Säkrare kemkal ehanterng, Fö VadhargjortsVadbörgörasJu.. Epengarnärngsrättslga frågor,f. 4l. Läkemedelsnfonraton foralla. S,. Gröna nyckeltal Indkatorer forettekologskt 4 Försvarsmaktsgemensam utbldnngfor hållbart samhälle. M. framtdakr.fö. Näråskterblrhandlng,. Enkunskapsöverskt om 4 HurskallSvergemåbättre bemötande personer medfunktonshnder. S. förstastegetmotnatonella folkhälsomål. S. l7.samordnngdgtalmarksänd TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstltnng. Ju. l8.engränsen myndghetf. 4VSotnngframtden. Fö. l9.ll regonal utvecklng. 46.Ombuggnng andrahemlga tvångsmedel. Ju. l20exempel frånsverges län. K. 4. Bulvaner annat. Ju. 2 ltkommsonens hearng omnfrastrukturen 4 Kontrollerad frågas tördgtalameder, Andrakammarsalen, v ntervjuer medpersoner medfunktonshnder. S. Rksdagen l997i024.k. 4OKonsekvenser taxfreeforsäljnngen vecklas 2. Problemednbäddade systemnforzoooskñet, nomeu.k. Hearnganordnad ll kommssonen 5 De39stegen, Läkemedelsutrednngar under samverkan medlndustrfdrhundet Statskontoret l900talet annat underlagsmateral tll l997li4.k, Läkemedel vårdhandel, SOUI998128. S. Försåkrngsgarant. 5 Vuxenutbldnng lvslångt. lärande. Ettgarantsystem forforsäkrngsersättnngar, F. Stuatonen nförunder förstaåret med 2. Statenexporttnanserngen. N. kunskapslyltet. U. 2 Fskeradmnstralonen etteuperspcktv. 5N Utstatonerngarbetstagare. A. Översyn ñskeradmnstralonenjo. m.n. 53. I"ara möjlgheterna Östersjöregonen. N. Trestäder, Enstorstadspoltk lörhelalandet. 54.HuroffensvITanvändnng kanskapatllväxt + 4stblagor.S. formndreföretag. Ettrådslaganordnat 26. Frånhembränt tllmaraklnken. ltkommssonenuppdragkommunkatons 4faktaomungdomar svartsprt. departementet, Närngshandelsdepartementet 27.Nyalednngsreglcr forbankaktebolag lndustrforbundet. försäkrngsbolag. F. Rotundan. Rosenbad 1997ll8.K. 2 Läkemedel vårdhandel. Omensäker. flexbel 5V Demokratns räckvdd. Dokumentaton frånett samordnad läkemedelsforsörjnng. semnarum. Demokratutrednngens skrftsere. SB.
Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk förtecknng 56.Avdragforökadelevnadskostnader vdtjänsteresa 83.DUKOMDstansutbldnngskommttén. tllfällgtarbete. Pâdstans utbldnng, undervsnng lärande, 57.DUKOMDstansuthldnngskommttén. Kostnadseffektv dstansutbldnng. U. Utvärderng dstansutbldnngsprojekt med 84. DUKOMDstansutbldnngskommttén. lllstöd.u. Flexbel utbldnng dstans. U. 5 lt natonalstaten. Fyraframtdsscenarer. 85,Attröstamedhänderna. Omstonnöten, ltkommssonens rapport 6/98,K. folkomröstnngar drektdemokrat Schwez. SB. 5 Räddnngstjänsten Sverge 86. Utvecklngssamarbete rättsområdet. RäddaSkydda. Fö. Östeuropa. Ju. 60.KrngHallandsåsen M. 87. Plcncpcn myndgheten. F 6l. Lvsmedelstllsyn Sverge. Jo. 6k Kampanj medkunskaper känslor.om. kämfal omröstnngen Malåkommun1997.M. 63.Engodañär MotalaJoumalstemas slöjanden läsarnas etk. Demokratutrednngens skrftsere.sb, Bättremer tllgänglg nfonnaton.. Småforetagsdelegatonens rapport N. 6V Nyatder, nyaförutsättnngar... ltkommssonens rapport 8/98.K. 66. FUNKIS funktonshndrade elever skolan.u. 6 Socalgftslagen. S.. 68. Kunskapsläget påkämfallsområdet l998. M. 69Lämplghetsprövnng personal nom. förskoleverksamhet, skolaskolbamomsorg. U, 70.Skolan. ITdetlvslånga lärandet. Hearng anordnadutbldnngsdepartementet ltkommssonen, Rosenbad 19971204, ITkommmssonens rapport 7/98.K. 7 Denkommunala revsonen ettdemokratskt. kontrollnstrument, In. 72,Kommunala fnansförbund. F. 73. Organsatoner Mångfald Integraton Ettframtda systemforstatsbdrag tll nvandrarnas rksorgansalonermtl. In, 74. Styrnngen polsen. Ju, 75. Djurforsök. Jo. 76.Idrottmotonförlvet.Statens stödtll drotts rörelsenfrluftslvetsorgansatoner. In. 77.Kompetens småföretag. Smâforetagsdelegalonens rapportn. 78. Regelforenklng förframtden. Småföretagsdelegatonens rapport 4,Nl 79.T regonal utvecklng. erfarenhetertre från hearngar under mars1998. ltkommmssoncns rapport 9/98.K, 8 BostadsrättsregsterJu. 81.Användnngen vssastatsflygplan. m.m. SB. 82. Försäkrngsforenngarett reformerat regelsystem F.
Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk förtecknng Statsrådsberednngen Denframtdarbetsskadeforsäkrngen. 37 Demokratns räckvdd. Vadfår forpengarnaresultatstymng Dokumentatonett från semnarum. Demokratutrednngensskrftsere. 55 statsbdrag tll vssaorgansatoner nomdetsocala Engodaffär Motala..lournalstemas slöjanden omrâdet. 38 läsarnas etk. Demokratutrednngens skrftsere. 63 Läkemedelsnformaton foralla.4 l Användnngenvssastatsflygplan, 8l Hurskall Sverge måbättre m.m. Attröstamedhänderna. Om forstastegetmotnatonella folkhälsomål. 43 stonnöten, folkomröstnngardrektdemokrat Schwez. SB. 85 Kontrollerad frågas entervjuer medpersoner medfunktonshnder. 48 Justtedepartementet De39stegen. Läkemedelsutrednngar under I900talet annat underlagsmateral tll BROTTSOFFEK Läkemedel vårdhandel, SOU1998:28. 50 VadhargjortsVadbörgöras40 Socalgñslagen. 67 Ensamladvapenlagstñnng. 44 Ombuggnng andrahemlga tvångsmedel. 46 Komm unkatonsdepartementet Bulvaner annat. 47 Styrnngenpolsen. 74 ltregonal utvecklng. Bostadsrättsregster. 80 l20exempel frånsverges län,l9 Utvecklngssamarbete rättsområdet. ltkommsonens hearngomnfrastrukturen Östeuropa. 86 fordgtalameder. Andrakammarsalen, Rksdagen l997i0244 20 Utrkesdepartementet Problemednbäddade systemnförzoooskftet. HearnganordnadITkommssonen l976årslagommmuntet prvleger vssafall samverkan medlndustrforbundet Statskontoret enöversyn. 29 l997ll4.2l Försvarsde artementet Identferng denttetdgtalamljöer. Säkrare kemkaleanterng.3 l Referat frånenhearngdenl2november I997. Utlandsstyrkan. 30 ltkommssonensrappor14/98. 36 Försvasmaktsgemensam utbldnng for Konsekvenser taxfreeforsäljnngen vecklas framtda kr.42 nomeu. 49 Sotnngframtden. 45 HuroffensvlTanvändnng kanskapatllväxt Räddnngstjänsten Sverge formndreföretag. Ettrådslaganordnat RäddaSkydda. 59 ltkommssonenuppdrag Kommunkatons A departementet, Närngshandelsdepartementet Socaldepa rtementet lndustrforbundet. Rotundan. Rosenbad l997lli8. 54 Tänder helalvet ltnatonalstaten. Fyraframtdsscenarer 4nyttersättnngssystem forvuxentandvård. 2 ltkommssonensrapport 6/98.58 Alkoholreklam. Marknadsförngalkoholdrycker Nyatder,nyaförutsättnngar... Systembolagets produkturval. 8 lllkommssonens rapport 8/98. 65 Näråskterblrhandlng. Enkunskapsöverskt om Skolan, ltdetlvslånga lärandet. bemötande personer medfunktonshnder. 16 HearnganordnadUtbldnngsdepartementet städer. forhela Tre Enstorstadspoltk landet. ltkommssonen, Rosenbad 9971204, + 4stblagor.25 ltkomnmssonens rapport 7/98.K. 70 Frånhembränttll Maraklnken. fakta ltregonal utvecklng. omungdomar svartsprt. 26 Läkemedel vård flexbel erfarenheter fråntrehearngar under marsl998. handel. Omensäker. ltkommmssonens rapport 9/98.80 samordnad läkemcdelsforsörjnng. 28 Detgällerlvet.Stödvårdtll barn ungdomar medpsykska problem.blaga. + 3 l Rättssäkerhet, vårdbehov samhäl lsskyddvd psykatrsk tvångsvård. 32 Företagare medrestarbetsformåga. 34
1998 utrednngar offentlga Statens förtecknng Systematsk Arbetsmarknadsdepartementet Fnansdepartementet 3 genusanskte. välfärdens besknng. l Omstrukturerngar alltd Nvåorgansatonsspecñka Män Översyn forkollektva tllsynsregler rörelse passar frånhandeln. 4 exempel med 7 försäkrngar. processer ekonomska Kärlek, kön. Vårtlv 9 Effektvtetskebrott. resurser Integrtet som 7 maktdskurser, 5 Självdeklaratonkontrolluppgtter ratonella det makten dn Myten Ty år 2 förfaranden. l om förenklade 6 detjämställda Sverge, arbetslvet 14 frågor. nârngsrättslga Epengar 52 arbetstagare. Utstatonerng myndghet 8 l Engränsen Försäkrngsgarant. 22 garantsystemforsäkrngsersättnngar. för Ett bankaktebolag lednngsregler Rr Nya Kulturdepartementet 27 försäkrngsbolag. 7 marksänd l dgtal TV. Samordnng vdtjänsteresa levnadskostnader forökade Avdrag 56 tllfållgt arbete. handelsdepa rtementet Närngs Kommunalañnansforbund. 72 23 exponñnanserngen. Staten 82 regelsystem refonnerat Försäkrngsforenngarett Östersjöregonen. 53 möjlgheterna på Ta 87 Premepensonsmyndgheten. vara formaton. mertllgânglg Bättre 64 Utbldnngsdepartementet gsdelegatonens Småfu rapport småföretag. Kompetens IO Campus förkonst 77 Småföretagsdelegalonens rapport tllsyn medstatlg utbldnngar Frstående förframtden. Regelforenklng I olkaområden. l nom 4.78 Småföretagsdelegatoncns rapport lvslångt lärande. Vuxenutbldnng med underforstaåret Stuatonen nfor lnrkesdepa rtementet 5 l kunskapslyñet. forsknng, ekonom Hstora, DUKOMDstansutbldnngskommttén. 33 drott. Femrapporter med Utvärderngdstansutbldnngsprojekt om demokratskt revsonen kommunala Den ett ltstöd. 57 71 kontrollnstrument. skolan. 66 elever funktonshndrade FUNKIS ñamtda IntegratonEtt Mångfald Organsatoner personal nom Lämplghetsprövnng tll nvandrarnas förstatsbdrag 69 systern skolaskolbamomsorg. förskoleverksamhet rksorgansatonermtl. 73 ldnngskommttén DUKOMD stödtll drottsa Idrottmotonforlvet.Statens lärande. undervsnng utbldnng Pådstans organsatoner. 76 frlutlslvets rörelsen 83 dstansutbldnng. kostnadseffektv Dstansutbldnngskommttén. DUKOM Mljödepartementet 84 utbldnng dstans. Flexbel ekologskt hållbart för ndkatorer nyckeltal Gröna ett Jordbruksdepartementet samhålle. l 5 Blagor. 35 tllmljöbalken. Förordnngar + EUperspektv. Fskeradmnstratonen ett 39 gränsälvssamarbetet. fnsksvenska Det Översyn 24 fskeradmnstratonen m.m. 60 Hallandsåsen. Krng 6 Sverge.l Lvsmcdelstllsyn känslor.om medkunskaper Kampanj 75 Djurforsök. 62 19974 Malákommun kämfallsomröstnngen kämfallsområdet68 1998. Kunskapsläget
6,38% åååâ
FRITZES OFFENTLIGA PUB 1.1KATION 1212 POSTADRESS 10647STOCKHOLM FAX08690 9191TELEFON08690 9190 EPOSTfrtzcs.order@lbcr ṡe INTERNETwwvmñtzesse ISBN 9138209578 ISSN 037525OX