Utveckling av småbarnsfostran åren 2013 2017 Svar på fullmäktigemotion nr 11/2011, Utredning av dagvården i Kyrkslätt Bildningstjänsterna i Kyrkslätt Småbarnsfostran 2012 Raili Santavuori Inka Tikkanen-Pietikäinen Margot Flinck 1
Tarja Kotamäki 2
Sammandrag Fullmäktigeledamot Corinna Tammenmaa lämnade följande motion vid fullmäktiges sammanträde 14.11.2011 ( 110): "Motion om utredande av dagvården i Kyrkslätt: Under år 2012 bör det utredas vad olika dagvårdsformer i Kyrkslätt kostar, inklusive den öppna dagvården samt vilken standard på vården kommunen vill erbjuda sina invånare. Målet är kvalitativ och god vård åt våra barn, som samtidigt är kostnadseffektiv. Utredningen skall även innehålla medel för hur vi uppnår ändringar i dagvårdsformer eller -utbud för att uppnå målen." Motionen hade också undertecknats av Gustaf Åberg, Hans Hedberg, Ulf Kjerin, Gun-Maj Beck, Stefan Gustafsson och Raija Keihänen-Ekstam. Allmänt I denna utredning har man eftersträvat att besvara frågorna i ovannämnda motion. I utredningen beskrivs den nuvarande verksamheten inom den finsk- och svenskspråkiga dagvården i Kyrkslätt: servicestruktur, lagstiftning, verksamhetens omfattning, kostnader och kvalitet (kapitlen 1-2). Dessutom tar man i kapitel 3 upp planer för hur man tänkt utveckla småbarnsfostran åren 2013-2017 alltså vilken nivå av småbarnsfostran Kyrkslätt vill erbjuda sina kunder. Utveckling av servicestrukturen Till följd av det kraftigt ökande behovet av dagvård har utvecklingen av dagvården i Kyrkslätt under flera års tid i huvudsak koncentrerats på utvidgning av heldagsvård. Även om ökningen fortsätter är utveckling av nya verksamhetsformer nödvändigt också med tanke på kostnadseffektiviteten. Service som ordnas för familjerna och som passar deras livssituation, smidig och kundcentrerad service samt högklassig småbarnspedagogik som erbjuds barnen inom denna service är tyngdpunktsområden för utvecklingen av verksamheten under planeringsperioden 2013-2017. Ifall kommunen inte kan erbjuda lättare verksamhetsformer (öppen verksamhet - invånarparker, klubbar, halvdagsverksamhet) söker sig familjerna till heldagsvård även om det med tanke på barnets utveckling och inlärning och ur familjens synvinkel inte nödvändigtvis är den ideala lösningen. 3
För att man ska kunna erbjuda familjerna kundcentrerad och lättare service behövs både servicehandledning och nya verksamhetsformer, till vilka familjerna kan styras. Utredning av nya sätt att producera servicen (t.ex. servicesedel) och utveckling av gamla verksamhetsformer behövs också i fortsättningen. Därmed ökar både servicens genomslagskraft och kostnadseffektiviteten. Utvecklingen av servicen inom småbarnsfostran beskrivs närmare i kapitel 3. Kvalitetsutveckling Utvecklingen av kvaliteten inom småbarnsfostran i Kyrkslätt grundar sig på feedback från kunderna. En pedagogisk kunnig och utbildad personal är en förutsättning för god kvalitet. Med högklassig service inom småbarnsfostran befrämjas barnens inlärningsfärdigheter och utslagning förebyggs. Att rekrytera nya behöriga barnträdgårdslärare till Kyrkslätt är mycket utmanande till följd av t.ex. den mer lockande lönen i de omgivande kommunerna. Personalens villighet att stanna kvar i kommunen påverkas också av goda arbetsförhållanden, ändamålsenliga utrymmen samt tillgång på arbetsredskap och fungerande utrustning inom data- och kommunikationsteknik. I framtiden eftersträvar man att påverka behöriga barnträdgårdslärares villighet att stanna kvar genom att öka det pedagogiska kunnandet i daghemsgrupperna. Då skulle två barnträdgårdslärare och en närvårdare fungera i gruppen. Arbetshälsan förbättras också med hjälp av projektet Intohimoa työhön som delvis finansieras av Tekes. Bedömningen av kvaliteten på småbarnsfostran beskrivs allmänt i kapitel 2 och noggrannare i kapitel 2.2. Vision Småbarnsfostran är en central del av samhället, varvid verksamheten inom småbarnsfostran också måste förnyas för att svara mot samhällets förändrade utmaningar. I visionen för småbarnsfostran (kapiel 3.2) beskrivs verksamhetens utvecklingsinriktning mot mer kundorienterad service, där utgångspunkten alltid är barnets bästa. Överföringen av förvaltningsområdet småbarnsfostran från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet som sker 1.1.2013 samt den kommande nya lagen om småbarnsfostran kommer att stärka den pedagogiska styrningen inom småbarnsfostran och ett smidigt framskridande av barnets lärostig från småbarnsfostran och förskoleundervisning till grundläggande utbildning. 4
5
Innehållsförteckning - Svar på fullmäktigemotion nr 11/2011, Utredning av dagvården i Kyrkslätt 1 Sammandrag 2 1. Beskrivning av nuläget inom småbarnsfostran i Kyrkslätt 6 1.1 Servicestruktur, dagvårdsformer 7 1.1.1 Daghem 7 1.1.2 Familjedagvård 8 1.1.3 Gruppfamiljedagvård 8 1.1.4 Tjänster inom öppen småbarnsfostran 8 1.1.5 Privata serviceproducenter 9 1.1.6 Stöd för hemvård av barn 9 1.1.7 Specialdagvård 10 1.1.8 Servicehandledning 10 1.2 Servicens omfattning, utbud av olika dagvårdsformer (situationen 30.9.2012) 10 1.2.1 Daghemmens servicenät 11 1.2.2 Nyckeltal för den finska dagvården 12 1.2.3 Nyckeltal för den svenska dagvården 12 1.3 Kostnader för servicen inom olika dagvårdsformer 13 1.3.1 Nyckeltal för den finska dagvårdens kostnader 13 1.3.2 Nyckeltal för den svenska dagvårdens kostnader 13 2. Kvaliteten på småbarnsfostran 16 2.1 Delfaktorer inom kvaliteten på småbarnsfostran 16 2.1.1 Servicenivån i Kyrkslätt 17 2.1.2 Ramfaktorer i Kyrkslätt 17 2.1.3 Indirekta faktorer i Kyrkslätt 18 2.1.4 Processfaktorer i Kyrkslätt 19 2.1.5 Effektivitetsfaktorer i Kyrkslätt 19 2.2 Bedömning av kvaliteten inom småbarnsfostran i Kyrkslätt 20 2.2.1 Kundförfrågningar 20 2.2.2 Bedömning av pedagogiken 21 2.2.3 Helhetsbedömning av verksamheten inom småbarnsfostran 21 6
3. Tjänster inom småbarnsfostran 2013-2017 22 3.1 Vilken nivå på småbarnsfostran vill Kyrkslätt erbjuda? 22 Visionen för småbarnsfostran 22 3.1.1 Utveckling av servicestrukturen 22 3.1.2 Utveckling av kvaliteten på dagvårdsverksamheten 24 3.1.3 Sätt att producera tjänster 27 Bilaga 28 Källor 29 7
1. Beskrivning av nuläget inom småbarnsfostran i Kyrkslätt Tjänsterna inom småbarnsfostran är en helhet i vilken barnets rätt till småbarnsfostran och vårdnadshavarnas rätt att få en vårdplats för sitt barn förenas. Föräldrar till barn under skolåldern har lagenlig rätt att efter moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperioden välja om barnets vård ordnas vid en kommunal dagvårdsplats, vid en privat dagvårdsplats med privatvårdsstödet eller att själv sköta om sitt barn hemma med hemvårdsstödet. "Dagvården skall stöda dagvårdsbarnens hem i deras uppgift att fostra barnen samt tillsammans med hemmen främja en balanserad utveckling av barnets personlighet. Dagvården skall för sin del erbjuda barnet fortgående, trygga och varma människorelationer, en verksamhet som på ett mångsidigt sätt stöder barnets utveckling samt en med tanke på barnets utgångssituation gynnsam uppväxtmiljö. I enlighet med barnets ålder och individuella behov skall dagvården, med beaktande av det allmänna kulturarvet, främja barnets fysiska, sociala och emotionella utveckling samt stöda barnets estetiska, intellektuella, etiska och religiösa fostran. Då den religiösa fostran stöds skall barnets föräldrars eller förmyndares övertygelse respekteras. Vid främjandet av barnets utveckling bör dagvården stöda barnets uppväxt när det gäller gemensamt ansvar, fred och värnande om livsmiljön." (Lagen om barndagvård, 1983/304, 2 a ). Kommunens skyldighet att ordna dagvård fastställs på följande sätt i dagvårdslagen: Kommun ska sörja för att av kommunen anordnad eller övervakad barndagvård står till buds i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet inom kommunen förutsätter. (Lagen om barndagvård 11, 1 mom.) Av barndagvård kan sådana barn komma i åtnjutande, som ännu icke nått läropliktsåldern, samt, om särskilda omständigheter det påkallar, även äldre barn, för vilka vård icke ordnats på annat sätt. (Lagen om barndagvård 2, 1 mom.) Barndagvården skall såvitt möjligt ordnas så, att den främjar barnets utveckling och inlärningsmöjligheter samt erbjuder fortgående vård under den del av dygnet då sådan vård behövs. (Lagen om barndagvård 2, 2 mom.) Kommunen ska se till att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare, efter utgången av den tid för vilken moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen får betalas eller efter en faderskapspenningsperiod omedelbart efter föräldrapenningsperioden eller efter den pappamånad som framflyttats med stöd av 9 kap. 10 a i sjukförsäkringslagen, kan få en av kommunen anordnad dagvårdsplats för barnet och att barnet kan få dagvård tills det 8
såsom läropliktigt enligt lagen om grundläggande utbildning inleder den grundläggande utbildningen. (Lagen om barndagvård 11 a ) Kommun skall dessutom sörja för att dagvård står till buds på barnets modersmål, då detta är finska, svenska eller samiska. (Lagen om barndagvård 11 2 mom.) Utöver dagvårdslagen regleras verksamheten inom småbarnsfostran av många andra lagar samt av handlingar och planer som drar upp riktlinjer. Några exempel på lagstiftning är bl.a. lagen om grundläggande utbildning (förskoleundervisning), lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt socialvårdslagen. Handlingar som drar upp riktlinjer är t.ex. planen för småbarnsfostran och grunderna för läroplanen för förskoleundervisning samt kommunens egna motsvarande handlingar samt t.ex. kommun- och servicestrategin (barnets enhetliga lärostig). Målet för småbarnsfostran som ordnas inom dagvården är att systematiskt och målmedvetet främja barnens balanserade tillväxt, utveckling och lärande. 1..1 Servicestruktur, dagvårdsformer 1.1.1 Daghem I kommunen finns finska och svenska daghem, både kommunala och privata. I daghemmen erbjuds dagvård och förskoleundervisning för barn under skolåldern i regel kl. 6.30 17.30 enligt familjernas behov. Daghemmens barngrupper bildas så att antalet barn under 3 år får vara högst 4 per en utbildad fostringsperson och antalet 3-6 åriga högst 7 per en fostringsperson, då barnens vårdtid är över 5 timmar per dag (heldagsvård). Om vårdtiden är högst 5 timmar per dag (deldagsvård), kan antalet 3-6 åriga barn vara högst 13 per en fostringsperson. I fråga om barn under 3 år är gruppstorleken 8 12 barn och i fråga om 3-6 åriga barn 14 21 barn. Jolkbyn päiväkoti erbjuder skiftesvård för barn under skolåldern vars förälder/föräldrar antingen jobbar eller studerar på kvällar, nätter eller veckoslut. Svenskspråkig skiftesvård ordnas enligt föräldrarnas behov från fall till fall tills Ravals daghem blir klart. 9
Kartanonrannan päiväkoti erbjuder kvällsvård vardagar till kl. 22 för barn under skolåldern av båda språkgrupperna, vars förälder/föräldrar arbetar eller studerar på kvällarna. Neidonkallion päiväkoti erbjuder språkbadsverksamhet på svenska. Målet med språkbadsundervisningen är praktiska kunskaper i svenska. Barnen tar till sig språket i vardagliga situationer. Språkbad erbjuds till 5-6 -åriga barn. Språkbadsundervisning ordnas i Gesterbyn koulus regi i Papinmäen koulus utrymmen. 1.1.2 Familjedagvård Familjedagvård är hemlik vård hemma hos vårdaren eller barnet. Familjedagvårdaren kan ha fyra barn under skolåldern i vård vårdarens egna barn under skolåldern inberäknade, samt eventuellt ett förskole- eller skolbarn på deltid. 1.1.3 Gruppfamiljedagvård I gruppfamiljedaghem vårdas 8 eller 12 barn under skolåldern. I gruppfamiljedaghem med 8 barn kan dessutom högst två barn i förskole- eller skolåldern vårdas på deltid. Öppettiden är kl. 7.00 17.00. Inom finska dagvården fungerar ett gruppfamiljedaghem, vars verksamhet upphör 31.7.2013. Inom svenska dagvården verkar ett kommunalt och två privata gruppfamiljedaghem. (Fr.o.m. 1.1.2013 endast ett privat gruppfamiljedaghem). Det kommunala gruppfamiljedaghemmets verksamhet upphör då Sjökulla inlärningscentrum står klart. 1.1.4 Tjänster inom öppen småbarnsfostran Tjänster inom öppen småbarnsfostran ordnas i Kyrkslätt för närvarande av finska och svenska församlingen (klubbar för 3-6-åriga barn, familjeklubbar och familjemusiklek), Mannerheims barnskyddsförbund samt olika idrottsföreningar. Privat lekparksverksamhet ordnas i Veikkola lekpark och Knatteparken i Lappböle. Klubbverksamhet inom småbarnsfostran Klubbverksamheten inom öppen småbarnsfostran är ett bra alternativ då barnet är i hemvård och behöver jämnårigt sällskap och handledd verksamhet men familjen inte har behov av egentlig dagvård. I klubbverksamheten kan barnet fungera som en del av en grupp. Klubben erbjuder barnet inlärningsupplevelser i enlighet med planen för småbarnsfostran. Inom den finskspråkiga dagvården ordnas klubbverksamhet under verksamhetsåret 2012-2013 i Kolsarin päiväkoti. Fr.o.m. 1.8.2013 ordnas klubbverksamhet på kommunens alla finskspråkiga dagvårdsområden. Behovet av klubbverksamhet på svenska utreds år 2013. 10
1.1.5 Privata serviceproducenter Privat dagvård ordnas av ett privat företag, förening eller person och övervakas och understöds av kommunen. Ansökningar till den privata dagvården riktas direkt till den önskade dagvårdsplatsen. Serviceproducenten bestämmer själv om antagningen av barn och dagvårdsavgifterna inom den privata dagvården. Dagvårdens områdesansvariga ansvarar för servicestyrningen, koordinerar, följer upp och planerar helheten av utbudet och efterfrågan på dagvård på området. Ett barn i dagvårdsåldern som bor i Kyrkslätt och som inte är i kommunal dagvård, har rätt att få stöd för privat vård, om dagvården ges av en privat dagvårdsproducent. Stödet för privat dagvård är ett barnspecifikt stöd och det kan utbetalas för barnets dagvård också i annan kommun. Kyrkslätts kommuns förskoleverksamhets- och utbildningsnämnder övervakar den privata dagvården. Lagstiftningens bestämmelser angående dagvården t.ex. gällande antalet personal och personalens utbildning gäller också den privata dagvården. I den privata dagvården och förskoleundervisningen genomförs kommunens planer för småbarnsfostran och förskoleundervisning. Stödet för privat vård består av vårdpenning, Kyrkslättstillägg och en eventuell inkomstrelaterad tilläggsdel. Kyrkslättstillägg betalas enligt principer som bildningsnämnden beslutat om. 1.1.6 Stöd för hemvård av barn Hemvårdsstöd för barn kan betalas till föräldrar, som sköter sitt/sina barn under skolåldern hemma. Familjen är berättigad att få hemvårdsstöd ifall det yngsta barnet är under tre år. Hemvårdsstöd för barn omfattar vårdpenning och beroende på familjens inkomster vårdtillägg. Vårdpenning betalas separat för varje barn som är berättigat till stöd. Vårdpenningen är 327,46 /månad för ett barn under tre år 98,04 /månad för övriga syskon under tre år 63 /månad för varje syskon över tre år men under skolåldern Vårdtillägget påverkas av familjens storlek och bruttoinkomster. Vårdtillägget är högst 175,24 /månad. Det utbetalas för bara ett barn. 1.1.6.1 Kommuntillägget till stödet för hemvård av barn Kommuntillägget som Kyrkslätts kommun betalar till stödet för hemvård av barn kompletterar dagvårdens servicesystem och det kan man få tidigast då föräldrapenningperioden upphör. Kommuntillägget till stödet för hemvård av barn är inte ett lagstadgat stöd, utan en förmån för 11
barnfamiljer som kommunen beslutar om. Bildningsnämnden beslutar om kommuntilläggets belopp och villkor för beviljande. Hemvårdsstödets kommuntillägg betalas till familjer där alla barn under skolåldern vårdas hemma (borträknat barn i förskoleundervisning och barn med behov av särskilt stöd). Kommuntillägg betalas inte för familjens övriga barn om barnet utöver förskoleundervisning behöver dagvård. Kommuntillägget för barn under 3 år är 150 /mån. Kommuntillägget för barn över 3 år är 100,91 /mån. 1.1.7 Specialdagvård Dagvård eller förskoleundervisning för barn i behov av stöd ordnas med iakttagande av inklusionsdvs. jämlikhetsprincipen. Det betyder att barn som behöver stöd vårdas i sitt närdaghem (privat eller kommunalt daghem) eller i familjedagvård och att stödet som barnet behöver förs till ifrågavarandes barns uppväxtmiljön. De stödåtgärder som barnet erbjuds utgörs av pedagogisk handledning och konsultation till personal och vårdnadshavare av specialbarnträdgårdslärare med vidgat arbetsområde, samt handledning åt barnet i smågrupper eller enskilt, resurserade grupper samt talterapitjänster. 1.1.8 Servicehandledning Till serviceshandledningen hör kundspecifik service med vilken kunderna inom småbarnsfostran kan erbjudas kundorienterade mer skräddarsydda tjänster: daghem, familjedagvård, del- eller heldagsvård, vård under en del av veckan, dagvårdstjänster under kvällarna och dygnet runt, tjänster inom eftermiddagsverksamheten och olika former av öppen verksamhet (t.ex. klubbverksamhet) med iakttagande av olika användargrupper och serviceproducenter. Då också lättare service erbjuds behöver inte alla barn välja heldagsvård för att kunna delta i tjänster enligt planen för småbarnsfostran några gånger i veckan. Med lättare serviceformer stöder man också föräldraskapet och barnens välmående samt förebygger utslagning. Serviceguiden inom småbarnsfostran publicerades på finska 1.9.2012 i elektronisk form på kommunens webbplats. Den svenska serviceguiden färdigställs under början av år 2013. Serviceguiden uppdateras minst två gånger om året. 1.2 Servicens omfattning, utbud av olika dagvårdsformer (situationen 30.9.2012) 12
Kommunal dagvård daghem: 19 finskspråkiga och 3 svenskspråkiga daghem (fostrarpersonalens antal: finskspråkiga: 158 barnträdgårdslärare och 176 närvårdare; svenskspråkiga: 34 barnträdgårdslärare och 47 närvårdare) familjedagvård, hemma hos vårdaren eller barnet: 45 finskspråkiga och 3 svenskspråkiga familjedagvårdare gruppfamiljedagvård: 1 finskt gruppfamiljedaghem. 30.9.2012 fanns det totalt 3938 0-6-åriga barn. 1971 barn var i kommunal dagvård. 1646 barn var i den finska och 325 barn i den svenska dagvården. Av barnen i dagvård var 84 % av barnen var i finsk och 16 % i svensk dagvård. Enligt åldersklasser 0-3-åringar (327 finskspråkiga och 72 svenskspråkiga) 10 % av 0-6-åringarna 3-5-åringar (639 finskspråkiga och 108 svenskspråkiga) 18 % av 0-6-åringarna 6-åringar (383 finskspråkiga och 88 svenskspråkiga) 11 % av 0-6-åringarna Privat dagvård daghem: 12 finskspråkiga, 1 engelskspråkigt och 5 svenskspråkiga daghem familjedagvård, hemma hos vårdaren eller barnet: 12 finskspråkiga, 1 svenskspråkig familjedagvårdare, gruppfamiljedagvård: 2 svenskspråkiga gruppfamiljedaghem 485 barn var i privat dagvård av vilka 73 % var i finsk och 26 % i svensk dagvård. Enligt åldersklasser 0-3-åringar (74 finskspråkiga och 30 svenskspråkiga) 2 % av 0-6-åringarna 3-5-åringar (188 finskspråkiga och 76 svenskspråkiga) 6 % av 0-6-åringarna 6-åringar % (93 finskspråkiga och 27 svenskspråkiga) 3 % av 0-6-åringarna Den privata dagvårdens andel av barnen i dagvård i kommunen är ca 25 %. Antal barn som vårdas med hemvårdsstöd 30.9.2012 Enligt situationen 30.9 omfattades 829 barn av det lagstadgade hemvårdsstödet (finsk- och svenskspråkiga) och 864 barn fick kommuntillägg, dvs. 21 % av de 0-6-åriga barnen. 91 barn fick partiellt hemvårdsstöd. 13
1.2.1 Daghemmens servicenät De kommunala och privata daghemmen ingår som bilaga samt gruppfamiljedaghemmen områdesvis med sina strukturella platsantal 1.8.2012. (Bilaga 1) 1.2.2 Nyckeltal för den finska dagvården Finsk barndagvård Nyckeltal BS 2011 B 2012 BF 2013 Antal 0-6-åringar 31.12. 3319 3512 3566 Barn i kommunala daghem 1552 1640 1787 Barn i kommunal familje- och gruppfamiljedagvård 156 160 160 Barn i privata daghem 366 340 340 Barn i privat familje- och gruppfamiljedagvård 32 30 30 Barn i dagvård i % av åldersklassen: 0-6-åringar 64 62 65 Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12.(F+S) 860 860 860 Barn som omfattas av hemvårdsstödets kommuntillägg (F+S) 899 980 960 Vårdplatser som produceras som köpservice ingår i den kommunala dagvården 25 23 40 1.2.3 Nyckeltal för den svenska dagvården Svensk barndagvård Nyckeltal BS 2011 B 2012 BF 2013 Antal 0-6-åringar 31.12. 646 669 653 Barn i kommunala daghem 317 326 336 Barn i kommunal familje- och gruppfamiljedagvård 11 16 16 14
Barn i privata daghem 113 120 120 Barn i privat familje- och gruppfamiljedagvård 19 20 20 Barn i dagvård i % av åldersklassen: 0-6-åringar 74 72 75 Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12.(F+S) 860 860 860 Barn som omfattas av hemvårdsstödets kommuntillägg (F+S) 899 980 960 Vårdplatser som produceras som köpservice ingår i den kommunala dagvården 0 0 0 1.3 Kostnader för servicen inom olika dagvårdsformer I följande tabeller har man räknat ut kostnaderna för de olika dagvårdsformerna enligt bokslutsuppgifter för år 2011. Kostnaderna för invånarparksverksamheten är en uppskattning eftersom verksamheten ännu inte inletts. Uppskattningen är uträknad enligt 40 barn. Också kostnaderna för klubbverksamheten är en uppskattning eftersom verksamheten inleddes 1.9.2012 i en enhet. 1.3.1 Nyckeltal för den finska dagvårdens kostnader Dagvårdskostnader enligt bokslutet för år 2011 I kostnaderna för de kommunala daghemmen och gruppfamiljedagvården ingår enhetens interna kostnader, såsom hyror, mat-, städning- och it-kostnader. Dagvårdsform /år/barn under 3 år /år/barn över 3 år /mån/barn under 3 år Daghem 13192 8403 1099 700 Familjedagvård 10565 10565 880 880 /mån/barn över 3 år Gruppfamiljedagvård 12297 12297 1024 1024 Privat dagvård/kb 7842 7842 653 653 Köpta tjänster 9480 7260 775 590 Hemvårdsstöd för barn/kb 3420 3420 285 285 Invånarparksverksamhet/ 4820 4820 401 401 15
uppskattning* utan hemvårdsstöd för barn 1400 1400 117 117 Klubbverksamhet ** 4298 4298 358 358 utan hemvårdsstöd för barn 877 877 73 73 * = brutto 40 barn, ** = netto 26 barn 1.3.2 Nyckeltal för den svenska dagvårdens kostnader Dagvårdsform /år/barn under 3 år /år/barn över 3 år /mån/barn under 3 år /mån/barn över 3 år Daghem 16262 10358 1355 863 Familjedagvård 11321 11321 943 943 Gruppfamiljedagvård Privat dagvård/kb 7842 7842 653 653 Köpta tjänster Hemvårdsstöd för barn/kb 3420 3420 285 285 Invånarparksverksamhet/ uppskattning* 4820 4820 401 401 utan hemvårdsstöd för barn 1400 1400 117 117 Klubbverksamhet ** 4298 4298 358 358 utan hemvårdsstöd för barn 877 877 73 73 * = brutto 40 barn, ** = netto 26 barn 1.3.2.1 Skillnader i kostnader mellan finsk och svensk småbarnsfostran Skillnaderna mellan finsk och svensk småbarnsfostran utreddes år 2011. Den ekonomiska sambandet mellan daghemmens storlek och lönsamhet och effektivitet granskades med utfallsuppgifter för år 2010. Den bästa daghemstypen md tanke på lönsamhet och effektivitet granskat enligt språkgrupp konstaterades vara stora finskspråkiga daghem (enheter med över 90 barn). Å andra sidan uppnådde motsvarande svenskspråkiga enheter av samma storleksklass över 30 % sämre värden för effektivitet eller deleffektivitet (personaleffektivitet). Men ifall man tog endast daghem som till sin struktur var av samma typ med i jämförelsen, dvs. daghem med filialer, fanns inga skillnader av motsvarande storlek. 16
Kostnadsskillnaderna mellan den finsk- och svenskspråkiga dagvården har huvudsakligen uppstått i personalkostnader. I slutet av år 2010 var personalkostnaderna ( /barn) i svenskspråkiga daghem nästan 1500 /barn högre än i finskspråkiga daghem. Denna skillnad förklaras särskilt av det relativt större personalantalet i svenskspråkiga daghem. År 2010 var personalantalet 24 % större per vårdplats i svenskspråkiga daghem jämfört med finskspråkiga daghem. I en helhetsgranskning minskade personalantalet/100 vårdplatser i finskspråkiga daghem något förväntat då storleken på daghemmet ökade. Skillnaden i personalantal mellan språkgrupperna uppkom i stora daghemsenheter. Personalantalet/100 vårdplatser i medelstora daghemsenheter (61-89 vårdplatser) var detsamma i båda språkgrupperna. Av finskspråkiga daghem av stor storleksklass (> 90 vårdplatser) hade 50 % (3/6) verksamhet på två olika adresser. Av de svenskspråkiga motsvarande daghemmen hade 100 % (2/2) verksamhet på tre olika adresser. Den absoluta ökningen i servicevolym förekom åren 2006-2010 närmast inom de finska daghemmen. Antalet barn i daghemmen ökade med lite över 500 barn (41 %), ökningen i finskspråkiga daghem var 446 barn (46 %) och i svenskspråkiga daghem 58 barn (+46%). Antalet förverkligade vårddagar producerade i finskspråkiga daghem ökade med ca 97 000 (+40 %) vårddagar och i svenskspråkiga daghem med 14 000 vårddagar (+24 %). Dagvårdens tjänster (t.ex. kommunal dagvård/privat dagvård/hemvård) bildar en servicemeny där efterfrågan på service på ett betydande sätt är en styrande faktor för servicens förverkligande och förändringar i effektiviteten. Den kraftigt ökade volymen på finskspråkig service kan förmodas inverka på den mer gynnsamma utvecklingen på prestationspriser och effektivitet jämfört med den svenskspråkiga servicen till följd av den mer effektiva besättningsgraden som följde av tillväxten. (Flexibilitet i servicenätet har för sin del möjliggjort besättningsgraden av servicenätet) Utvecklingen av effektiviteten inom den finskspråkiga dagvården har på kort sikt varit långsammare till följd av de nya daghemmen som blivit klara åren 2006-2012 som ökat de fasta kostnaderna som förbinds för att producera servicen ifråga. Ökningen i de fasta kostnaderna (särskilt personalkostnaderna) inom det svenskspråkiga servicenätet under granskningsperioden förorsakades av snabbare försvagad effektivitet i servicen jämfört med den finskspråkiga servicen. Som strukturell observation påpekas att utvidgningen av det svenskspråkiga servicenätet har med undantag av Hommas daghems nybyggnad i sin helhet genomförts genom grundande av små daghemsenheter/filialer i hyrda utrymmen. Detta har påverkat kostnadsutvecklingen inom den svenska dagvården på ett betydande sätt. Splittringen av daghemsenheter försvårar effektiv användning av de totala personalresurserna. Dessutom stiger personalkostnaderna eftersom man 17
också vid små enheter måste reservera den fulltaliga personalresurs (två arbetsskift) som heldagsvården förutsätter och det behövliga antalet vikarier för att trygga verksamheten. I små enheter är möjligheterna till gemensam användning av personal och förenande av dagvårdsgrupper begränsade, vilket gör effektivering av verksamheten utmanande. (Slutrapporten av arbetsgruppen som utreder kostnadsskillnaderna mellan det finska och det svenska förskoleverksamhets- och utbildningsväsendet, KST 10.10.2011, 35). 18
2. Kvaliteten på småbarnsfostran En heltäckande strukturering av kvalitetsfaktorerna inom dagvården har gjorts av Hujala-Huttunen & al (1995,1999,2009) i en modell för bedömning av kvaliteten inom dagvården som författarna sammanställt. 2.1 Delfaktorer inom kvaliteten på småbarnsfostran Utgångspunkten för bedömning av kvaliteten inom dagvården är bedömning av servicenivån dvs. tillräckligt utbud i förhållande till servicebehovet. Enligt Hujala-Huttunen regleras kvaliteten inom dagvården av ramfaktorer, vilka är randvillllkor för genomförande av dagvård av god kvalitet. Dessa är bl.a. gruppens sammansättning, människorelationernas varaktighet och fysisk omgivning. Funktionellt regleras kvaliteten av indirekt styrande faktorer såsom samarbetet mellan personalen och föräldrarna (fostringsgemenskap), byggande av nätverk, personalens arbetshälsa, utbildning och ledarskap. Kvaliteten regleras också av faktorer som ansluter till fostringsprocessen, såsom grundläggande vård, interaktion, barncentrering och planering och bedömning av verksamheten samt produktens nivå, dvs. påverkansfaktorer, såsom barnets upplevelser, barnets tillväxt, utveckling och lärande samt föräldrarnas belåtenhet. Kvalitetsfaktorerna antas vara beroende av varandra så att förutsättningen för inverkningar av god kvalitet är process av god kvalitet som styrs av indirekta faktorer och som i sista hand regleras mer eller mindre av ramfaktorerna (Hujala m.fl. 1999). Kvaliteten inom dagvården kan granskas både separat för varje faktor och som en helhet som bildas av de olika faktorerna. De kvalitetsfaktorer som ingår i modellen beskriver de faktorer som man inom forskningen inom småbarnsfostran har betecknat som centrala med tanke på dagvårdens kvalitet både i daghem och i familjedagvård. 19
Service-ni vå Ramfaktorer Indirekta faktorer Process-fa ktorer Påverkans-f aktorer Bild: Modell för bedömning av kvaliteten inom dagvården (Hujala-Huttunen m.fl. 1995, 1999, 2009) Inom småbarnsfostran i Kyrkslätt kvaliteten på servicen utgående utvärderingen av barnkonsekvenser, vilket betyder utvärderas på förhand från barnets Grunden är planen för Kyrkslätts kommun, vilken finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden (SVOL)har bedöms från att verksamheten synvinkel. småbarnsfostran i 15.6.2011 beslöt att är ett styrande dokument för verksamheten inom småbarnsfostran, och läroplanen för förskoleundervisningen som SVOL godkände 31.8.2011. Motsvarande tidpunkter i svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden var 29.8.2012 och 24.8.2011. Barnets röst, synpunkter och tankar om servicen måste ändå med tanke på barnets ålder förmedlas via föräldrarnas bedömning. Samarbetet mellan personal och föräldrar Samarbete med andra aktörer Personalens interna samarbete och välmående Personalens utbildning och yrkesmässiga tillväxt Ledarskap Barnets positiva upplevelser Barnets tillväxt, utveckling och inlärning Föräldrarnas belåtenhet Samhällelig inverkan 2..1.1 Servicenivån i Kyrkslätt Alla barn som omfattas av rätten till dagvård får en dagvårdsplats inom ramen för de tider som slås fast i dagvårdslagen (4 månader eller 2 veckor) antingen inom familjedagvård eller på daghem. 20
2..1.2 Ramfaktorer i Kyrkslätt I den kartläggning av småbarnsfostrans och förskoleundervisningens kvalitet som gjordes vid Tammerfors universitet år 2009 bland personalen och föräldrarna inom finska småbarnfostran fick ramfaktorerna det lägsta vitsordet. Till ramfaktorerna hör bl.a. vikariearrangemang, säkerheten både inne och ute och fungerande utrymmen. Daghemmen har svårt att ordna behöriga vikarier till följd av den svåra rekryteringssituationen gällande barnträdgårdslärare i hela landet. Också andelen fastanställd personal som uppfyller behörighetsvillkoren är oroväckande. Inom den finska dagvården är 25 % av vakanserna som är i användning som barnträdgårdlärare och 18 % av vakanserna som närvårdare besatta av obehöriga. Inom den svenska dagvården är 29 % av barnträdgårdslärarna och 31 % av närvårdarna obehöriga (31.8.2012). Man har fäst uppmärksamhet vid säkerheten inne och ute bl.a. under kontrollgranskningar (besiktningar av planen för småbarnsfostran 2009-2010) i daghemmen. Eftersom barnantalen har vuxit under flera års tid har man varit tvungen att hyra utrymmen för dagvården som inte är ändamålsenliga. Detta märks särskilt i det att filialutrymmen är oändamålsenliga (både inne och ute). 2..1.3 Indirekta faktorer i Kyrkslätt Enligt ovannämnda undersökning vid Tammerfors universitet ansågs de indirekta faktorerna vara styrkan inom småbarnsfostran i Kyrkslätt. Dessa faktorer är t.ex. personalens yrkeskunskap, god atmosfär, samarbetet kring och genomförandet av barnets plan för småbarnsfostran och läroplan för förskoleundervisning samt informationsgången. Inom dagvården i Kyrkslätt uppgör man för varje barn en personlig plan för småbarnsfostran. Avsikten med planen är att stöda barnets tillväxt, utveckling och lärande på bästa möjliga sätt. Grunden för uppgörandet av planen utgörs av fostringspersonalens och föräldrarnas observationer av barnet. Samarbetet mellan familjen och dagvårdspersonalen fungerar enligt en anda av fostringsgemenskap. Fostringsgemenskapen har utvecklats med hjälp av omfattande utbildningsprojekt fr.o.m. år 2005. Resultaten syns som goda resultat för de indirekta faktorerna. 21
Föräldrarnas önskemål är att öka den elektroniska expedieringen och informationen, vilket för närvarande är utmanande till följd av den ringa mängden IKT-utrustning och långsamma förbindelser. 2..1.4 Processfaktorer i Kyrkslätt Faktorer i anslutning till fostringsprocesser i Kyrkslätt har enligt föräldrarna och personalen genomförts på samma nivå som i andra kommuner. Bl.a. hörande av barnen, situationerna när barnen avhämtas och förverkligandet av leken har fungerat väl i Kyrkslätt. Följande processer inom dagvården i Kyrkslätt har beskrivits: Dagvårdens pedagogiska processer: uppdatering av kommunens plan för småbarnsfostran, plan för utvärdering av småbarnsfostran och pedagogisk handledning för familjedagvården Processer i anslutning till styrande av kundarbetet: ansökan om dagvård, inledandet av dagvård och fostringsgemenskap Processer i anslutning till personalledning: rekrytering och inskolning Processer i anslutning till ekonomi och förvaltning: budgetprocessen 2..1.5 Effektivitetsfaktorer i Kyrkslätt 2..1.5.1Finska dagvården Av frågor som gäller effektivitetsfaktorer är småbarnfostran i Kyrkslätt på en god nivå gällande barnets deltagande i kreativa funktioner och att njuta av dem (musik, sagor, bildkonst). För genomförande av planen för småbarnfostran har man inom dagvården grundat sakkunniggrupper för planen för småbarnsfostrans olika delområden. Sakkunniggrupperna utvecklar sitt eget delområde bl.a. genom att planera och ordna fortbildning för hela dagvårdspersonalen. 2..1.5.2Svenska dagvården Sydkustens landskapsförbund kartlade i sina medlemskommuner under hösten 2011 den svenska dagvårdens språkförhållanden samt kvalitetssynvinklar. Ett överraskande resultat som framkom av undersökningen var att andelen barn som kommer från fullständigt svenskspråkiga hem uppgår till bara 36 % i den svenska dagvården. Ju närmare skolstarten barnet är desto klarare stärks svenska språket i grupper där finska språket har haft en stark roll. 22
Vård- och fostringspersonalen inom den svenska dagvården har en avgjort stor roll som språkpedagoger. Den språkliga situationen kan ställa speciella krav på funktionen som språklig förebild och för stödjande av barnets språkliga utveckling. Då fäster man stor uppmärksamhet vid givande av språklig stimulans. Den språkliga variation i grupperna och den språkliga situationen på orten ställer krav på bemötande i vardagliga situationer samt olika förfaringssätt och praxis för utveckling och stärkande av den språkliga utvecklingen. 2..2 Bedömning av kvaliteten inom småbarnsfostran i Kyrkslätt Bedömning av kvaliteten synliggör målsättningarna för och genomförandet av småbarnsfostran. Det berättar också om vad man tycker är viktigt inom småbarnsfostran, hur man förhåller sig till barnen och hur pedagogiken genomförs. Bedömning av kvaliteten är också ett redskap för att få barnet och barnets familj att bli delaktig i utvecklingen av småbarnsfostran i enlighet med de gemensamma värderingarna. 2.2.1 Kundförfrågningar Kundförfrågningar är ett centralt utvärderingsredskap för utvecklingen av verksamheten. Nedan berättas om några förfrågningar och åtgärder som de föranlett. 2..2.5.1Kommuninvånarbarometern 2011 I kommuninvånarbarometern som Kyrkslätts kommun genomför vartannat år ingår några frågor som riktar sig till kunderna inom dagvården. Svarsprocenten har varit ca 40. För att kommuninvånarbarometern ska betjäna utvecklingen inom småbarnsfostran och dagvård bättre borde man utöka frågorna gällande dagvården. 2..2.5.2Dagvårdens kundförfrågan (svensk service) Åren 2009 och 2010 har kundbelåtenheten inom svenska dagvården mätts i slutet av verksamhetsåret. Svarsprocenten har förblivit låg (2010 11,3 %). I förfrågan ingick 37 påståenden som mäter kundbelåtenheten. På basis av resultaten ansågs bl.a. personalen vara kunnig och kreativ samt bemötandet av barn och föräldrar gott. 2..2.5.34-åringsförfrågan (Sosiaalitaito Oy) Sosiaalitaito Oy gjorde en förfrågan om välmående till finskspråkiga 4-åringar i Kuuma-kommunerna åren 2010 och 2011. I förfrågan ställde föräldrarna frågor till barnen och 23
skrev sedan ner barnens svar elektroniskt. Resultaten av förfrågan har behandlats i daghemmen tillsammans med föräldrarna och personalen. Ur resultaten har också utvecklingsteman för verksamheten framkommit. Avsikten är att upprepa förfrågan vartannat år så att man på basis av resultaten kan skönja utvecklingsriktningen på lång sikt. 2..2.5.4Kartläggning av kvaliteten inom småbarnsfostran och förskoleundervisning år 2009 (Tammerfors universitet) Undersökningen som utfördes år 2009 inom finska dagvården som en del av projektet Ledarskap och kvalitet inom småbarnsfostran vid Tammerfors universitets lärarutbildning. Ledarutbildning inom kontextuellt ledarskap som en del av projektet Intohimoa työhön (Tekes) inleddes i juni 2012 inom finska dagvården och stöder sig på ovannämnda forskningsresultat. 2..2.5.5Utvärderingsförfrågan år 2012 om kvalitet inom dagvården (Helsingfors universitet) Kyrkslätts finska dagvård deltog under våren 2012 i en kundförfrågan som hörde till Helsingfors universitets (Jyrki Reunamo) projekt Kvalitetsbedömning inom dagvården. Avsikten är att eventuellt förnya förfrågan år 2014. Förfrågan riktades till barnen, föräldrarna och personalen. 2..2.5.6Dagvårdens kundbelåtenhetsförfrågan år 2013 (finsk service) Inom finska dagvården genomförs år 2013 en kundförfrågan i anslutning till kvaliteten inom småbarnsfostran. Målet är att förfrågan genomförs vartannat år för att utveckla verksamheten. 2..2.2 Bedömning av pedagogiken Direktören och planeraren för finsk småbansfostran besökte varje kommunalt daghem under verksamhetsåret 2009-2010 för att bedöma genomförandet av daghemmens plan för småbarnsfostran. Avsikten med besiktningen av planen för småbarnsfostran var att åskådliggöra daghemmens pedagogiska verksamhet och lyssna på personalens syn på genomförandet av kommunens dåvarande plan för småbarnsfostran. På basis av utvärderingsbesöken uppdaterades kommunens plan för småbarnsfostran år 2011 (Svol 15.6.2011). De svenska besiktningarna av planen för småbarnsfostran gjordes på motsvarande sätt under våren 2010 av chefen för svensk dagvård och utbildning och dagvårdschefen. Kommunens svenska plan för småbarnsfostran uppdaterades på basis av besöken (Sfun 29.8.2012). 2..2.3 Helhetsbedömning av verksamheten inom småbarnsfostran Avsikten med granskningarna inom småbarnsfostran är att bedöma daghemmens verksamhet, ledning, ledarstrukturer samt praxis och utmaningar inom förvaltningen. Inom granskningarna 24
behandlas också helheter i anslutning till genomförandet av planen för småbarnsfostran och pedagogiken. Granskningarna inom småbarnsfostran fungerar som ett verktyg för utveckling av ledarskap och kvalitetskontroll. Helhetsbedömningen inleddes 25.10.2012 i de finska daghemmen av direktören och planeraren inom småbarnsfostran och fortsätter under verksamhetsåret 2012-2013. Inom den svenska dagvården görs motsvarande granskningar under våren 2013. 25
3. Tjänster inom småbarnsfostran 2013-2017 3.1 Vilken nivå på småbarnsfostran vill Kyrkslätt erbjuda? I det här kapitlet presenteras några nya utvecklingsåtgärder med vilka man har för avsikt att bättre än i nuläget trygga utvidgningen av serviceutbudet inom småbarnsfostran och utveckling av verksamheten i riktning med kundernas behov under åren 2013-2017. Till utvecklingsåtgärderna hör utveckling av både servicestrukturer och kvalitetsfaktorer. Ändringen av förvaltningsområde från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet 1.1.2013 och den nya lagen om småbarnsfostran år 2014 kommer att inverka på utvecklingen av verksamheten. Verkställandet av lagen bedöms efter att den trätt i kraft. Visionen för småbarnsfostran Småbarnsfostran i Kyrkslätt erbjuder barnet en inlärningsmiljö av hög kvalitet med barncentrerad småbarnspedagogik samt barnets och familjens delaktighet som utgångspunkt. Framtidens tjänster inom småbarnsfostran är kundorienterade tjänster, där barnets rätt till småbarnsfostran och föräldrarnas behov av tjänster inom småbarnsfostran förverkligas. Såsom man konstaterade i kapitel 1 regleras småbarnsfostran med hjälp av många lagar och riktgivande dokument gällande dagvårdsverksamhetens yttre ramar, innehåll och personalens behörighet och ända till kundavgifter. Den mest centrala synvinkeln inom småbarnsfostran i Kyrkslätt är ändå barnets synvinkel. "Grunden för barnets jagbild skapas under småbarnsåren då inlärningen är som snabbast och omgivningens inverkan som störst. Ju yngre barnet i fråga är desto mera behöver det en vuxen person som försvarar ett gott liv. Inom småbarnsfostran ska den vuxna se det lilla barnets behov samt barnets sätt att lära sig, fungera och leka." (Niikko, A. 2004). Barnets synvinkel förutsätter därför utbildad och pedagogiskt kunnig fostringspersonal. Tjänster inom småbarnsfostran av hög kvalitet ses också som verksamhet som förebygger utslagning. 3.1.1 Utveckling av servicestrukturen Utveckling av servicestrukturen innefattar utvidgning och utveckling av dagvårdens nuvarande serviceutbud, kvantitativ ökning samt förbättring av kundservicen med hjälp av serviceutformning och -styrning. 26
3..2.3.1Serviceutformning Med serviceutformning avses flexibla tjänster som utgår från kundens behov, t.ex. inom daghemsvården deldags-, delvecka och tillfällig daghemsvård samt inom den öppna småbarnsfostran olika lättare verksamhetsformer (klubb, invånarpark) för att därmed söka ersättning för behovet av heldagsvård samt möjligheten att sköta barnet hemma med hemvårdsstöd och kommuntillägg. Till serviceutformningen kan också fogas ett timbaserat faktureringssystem inom dagvården som bättre skulle stöda valet av olika tjänster. Timbaserad dagvårdsfakturering enligt utnyttjade timmar förutsätter elektronisk passerkontroll och produktifiering av dagvårdsservicen (kostnadsberäkning). Inom serviceutformningen är målet också kostnadseffektiva tjänster som utgår från kundernas behov. 3..2.3.2Servicehandledning Med servicehandledning kan man hjälpa familjer att hitta de mest ändamålsenliga dagvårdstjänsterna med beaktande av familjernas behov. Med serviceutformning och -handledning hjälper man också barnen i mångkulturella familjer att hitta de mest ändamålsenliga lösningarna för befrämjande av barnets inlärningsfärdigheter. Servicehandledningen utvecklas i enlighet med livscykelmodellen. Servicestyrning (tjänster för barn och familjer) kan i fortsättningen utvecklas och genomföras som sektorernas gemensamma tjänst. Servicehandledningen av barn och familjer utvecklas i första hand som nätservice till vilken också kan fogas personlig servicehandledning och vid behov mer skräddarsydd service. 3..2.3.3Öppen verksamhet: Invånarparker I Kyrkslätts plan för barns och ungas välfärd har invånarparksverksamheten valts till ett av tre utvecklingsobjekt. Ett centralt mål för invånarparksverksamheten är förebyggande arbete som en investering som medför kostnadsbesparingar. Invånarparksverksamheten genomförs som tväradministrativt samarbete och verksamheten bygger på ett omfattande samarbete med lokala aktörer. Målet är att stödja familjer genom att i samarbete med dem skapa sådana arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga och som stöder föräldraskapet och stärker föräldrarnas och barnens sociala nätverk och gemenskap (genomslagskraft). Verksamheten främjar också socialpedagogisk och sociokulturell utveckling av området samt mångprofessionella 27
verksamhetssätt som baserar sig på tidigt stöd och ingripande. Man vill också koppla servicehandledning av barnfamiljer till invånarparkverksamheten. Man bedömer att invånarparkverksamheten inom ca fem år från inledandet av verksamheten (år 2012-2014) inverkar på behovet av dagvård och att inledandet av del- eller heldagsvård skjuts fram bland barn i föräldralediga familjer (kostnadseffektivitet). Vid planeringen av invånarparksverksamhet är behovsutredningarna för invånarparker av typmodell/näridrottsplatser på utlåtanderunda i olika nämnder. Målet är att invånarparksverksamheten inleds före år 2016 på alla områden (budgeten 2013). 3..2.3.4Klubbverksamhet inom dagvården Klubbverksamheten inom öppen småbarnsfostran är ett alternativ då barnet är i hemvård och behöver jämnårigt sällskap och handledd verksamhet men familjen inte har behov av egentlig dagvård. I klubbverksamheten kan barnet fungera som en del av en grupp och där genomförs kommunens plan för småbarnsfostran. Deltagande i klubben påverkar inte de hemvårdsstöd som familjen erhåller. Barnet går i klubben två eller tre gånger i veckan och den är avsedd för över 3-åriga barn. Den dagliga verksamhetstiden är 2,5 timmar. Klubbverksamheten inom småbarnsfostran utvidgas fr.o.m. 1.8.2013 till alla områden så att man på varje finskt dagvårdsområde erbjuder klubbverksamhet i ett daghem. Den svenska dagvården kartlägger behovet av klubbverksamhet inom den svenskspråkiga befolkningen år 2013. 3..2.3.5Utökande av utbudet på dagvård I investeringsplanen till budgetförslaget för 2013 föreslås byggande av nya daghem år 2013-2017 på följande områden: Masaby, Kantvik (utvidgning), Sjökulla, centrum (Ravals och Bredberget), Smedsede, Veikkola, Sarvvik. Byggförslagen gällande daghemmen baserar sig på ökningen i befolkningsantalet enligt befolkningsprognosen och uppskattningen av det ökade behovet av dagvårdsplatser som föranleds av det. 3.1.2 Utveckling av kvaliteten på dagvårdsverksamheten Man kommer att stadga om bedömningen av dagvårdens kvalitet i den nya lagen om småbarnsfostran år 2014. 28
Tyngdpunkten för utvecklingen av dagvårdens kvalitet år 2013-2017 i Kyrkslätt är följande delområden: utveckling av kontextuellt ledarskap till fungerande ledarskapsstrukturer, stärkande av det pedagogiska kunnandet i dagvårdsgrupper, utveckling av strukturerna för inklusion och verksamhetssätten samt utveckling av IKT och elektronisk expediering. 3..2.3.1 Kontextuellt ledarskap Personalens arbetshälsa förbättras genom utveckling av ledarskapet, utökande av personalens kunnande och förbättring av arbetsredskapen. Inom finska småbarnsfostran i Kyrkslätt fortsätter år 2013 projektet Intohimoa työhön som inleddes år 2012 och som finansieras av Tekes. Avsikten med det kontextuella ledarskapet som hör till projektet är att utveckla ledarskapet och samtidigt förbättra arbetsgemenskapens arbetshälsa. Förmännen inom svenska dagvården har deltagit i kommunens utbildningen inom arbetshälsa som ordnats av kommunens arbetarskyddsorganisation. Utvecklingsprocessen för personalens arbetshälsa inleds år 2013. 3..2.3.2Stärkande av det pedagogiska kunnandet För att utöka kunnandet inom småbarnsfostran och förskoleundervisningens pedagogik förnyas småbarnsfostrans pedagogik i enlighet med lagen om småbarnsfostran (2014) och grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen (2016). Enligt den nuvarande lagen om barndagvård ska var tredje fostrare i dagvårdsgruppen ha barnträdgårdslärarexamen (förordningen om barndagvård 1973/239,6 ). I Kyrkslätt är relationstalet mellan barnträdgårdslärare och närvårdare nästan 1/1 i största delen av daghemmen. För att öka det pedagogiska kunnandet inom småbarnsfostran föreslås i fortsättningen en dimensionering i gruppen på 2 barnträdgårdslärare (2 pedagogie kandidater eller magistrar eller Ped.Kand./Ped.Mag. och socionom) och en närvårdare/grupp (2/1). Behörighetskravet för familjedagvårdare ska vara yrkesexamen för familjedagvårdare. Rekryteringen av personal, särskilt gällande barnträdgårdslärare är mycket utmanande. I samband med rekryteringen av personal ska man i fortsättningen bättre ta löneutvecklingen för personal inom småbarnsfostran i närkommunerna i beaktande. Förhandsrekrytering t.ex. i form av befattningar som praktikant ska inledas och samarbetet med läroanstalterna utvecklas gällande läroavtalsutbildning och sommarpraktikanter. Man ska också fästa uppmärksamhet vid inskolningen av vikarier. 29
Personalens kunnande utökas i enlighet med skyldigheten att ordna kompletterande utbildning (socialvårdslagen 53 ) med tyngdpunkt på de mest centrala delområden som årligen fastställs i kommunens plan för småbarnsfostran samt fortbildning inom data- och kommunikationsteknik. För att utveckla pedagogiken inom kommunens småbarnsfostran har man utbildat interna utbildare ur den egna personalen. Fortbildningen fortsätter med tillvägagångssätt i anslutning till planen för småbarnsfostran och med ordnande av intern fortbildning i anslutning till barnets karakteristiska sätt att fungera (medialek, fostrargemenskap, religions- och livsåskådningsfostran, motion, lek och konstnärlig upplevelse, Med barnaögon-modellen). För att ordna fortbildning förbättras vikariesystemet. Grunderna för planen för småbarnsfostran kommer att ändras i samband med ändringen av förvaltningsområde. Enligt grunderna för den riksomfattande småbarnsfostran kommer man att uppdatera kommunens plan för småbarnsfostran under planeringsperioden. De nya grunderna för undervisningsplanen för förskoleundervisning utkommer i slutet av år 2014 och kommunen måste göra en plan som baserar sig på grunderna senast 1.8.2016. 3..2.3.3Stärkande av det specialpedagogiska kunnandet För att stöda de pedagogiska och rehabiliteringsmässa behoven hos barn med behov av stöd behövs nya lösningar inom dagvården. En ny gruppverksamhetsform, intensifierad grupp, grundas utöver de stödda grupperna fr.o.m. 1.8.2012 inom den finska småbarnsfostran på varje dagvårdsområde (kommundirektörens förslag: fr.o.m. 1.8.2014). I den intensifierade gruppen verkar en specialbarnträdgårdslärare, barnträdgårdslärare och närvårdare tillsammans med 12 barn. Eftersom behovet av barnskydd ökar behöver man i framtiden stärka barnets tillväxt, utveckling och specialkunnande, varvid också dagvårdens roll som stödform inom den öppna vården stärks. Dessutom förutsätts att man inom förskoleundervisningen tillhandahåller stödåtgärder enligt trestödsmodellen, i enlighet med det stöd som ges inom den grundläggande utbildningen. Av den anledningen bör man stärka dagvårdens arbete med grupper för tidigt stöd och förskoleundervisningens elevvård med psykolog- (kommundirektörens förslag: fr.o.m. 1.8.2013) och familjearbetartjänster inom småbarnsfostran inom den finska småbarnsfostran. 30