Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2014 2015 2016 2016 2016/ 2015 17/ 16 Världen Export Totalt 1 758 1 896 1 911 930 1 008 0,8 8,4 100 Varor 1 230 1 283 1 296 638 705 1,1 10,5 100 Tjänster 528 613 615 292 303 0,3 3,9 100 Import Totalt 1 586 1 689 1 723 834 919 2,1 10,1 100 Varor 1 111 1 169 1 198 582 644 2,5 10,5 100 Tjänster 475 520 525 252 275 1,0 9,3 100 Inre marknaden Export Totalt 1 243 1 330 1 352 658 719 1,6 9,2 70,7 1 Varor 895 926 945 462 514 2,0 11,1 72,9 Tjänster 348 404 407 196 205 0,7 4,5 66,2 Import Totalt 1 220 1 299 1 357 653 730 4,4 11,7 78,7 Varor 870 925 974 472 523 5,3 10,8 81,3 Tjänster 350 375 383 181 206 2,3 14,0 73,0 EU (28) Export Totalt 1 030 1 104 1 118 547 601 1,3 9,9 58,5 Varor 758 785 802 395 438 2,2 11,1 61,9 Tjänster 272 320 316 152 163-1,1 6,8 51,4 Import Totalt 1 090 1 163 1 219 589 659 4,8 12,0 70,7 Varor 779 826 873 425 473 5,7 11,3 72,9 Tjänster 312 337 346 164 186 2,7 13,8 65,8 Norden Export Totalt 463 488 504 242 262 3,3 8,4 26,4 Varor 316 323 328 157 176 1,7 11,9 25,3 Tjänster 147 166 176 85 86 6,4 2,0 28,7 Import Totalt 337 349 360 171 188 3,2 10,0 20,9 Varor 230 242 249 119 129 3,2 8,3 20,8 Tjänster 106 107 111 52 59 3,2 14,1 21,1 Östersjöländerna 2 Export Totalt 743 784 801 387 423 2,1 9,4 41,9 Varor 538 554 563 273 305 1,7 11,7 43,5 Tjänster 205 231 238 114 118 3,1 3,7 38,7 Import Totalt 725 749 779 370 421 4,0 13,6 45,2 Varor 554 571 598 287 324 4,8 12,8 49,9 Tjänster 171 179 182 83 97 1,7 16,4 34,6 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Värde (Mdr SEK) Utrikeshandel 2014 2015 2016 2016 Varor Export 1 230,4 1 282,5 1 296,4 638,0 704,9 Import 1 111,1 1 168,6 1 198,2 582,4 643,5 Nettohandel 119,3 113,9 98,2 55,6 61,4 Export till EU(28) 757,9 785,0 802,3 394,5 438,3 Import från EU(28) 778,6 826,2 873,4 425,0 472,9 Nettohandel (EU(28) -20,7-41,3-71,2-30,4-34,7 Förändring (%) Export 5,8 4,2 1,1-1,3 10,5 Import 6,6 5,2 2,5 0,8 10,5 Export till EU(28) 7,0 3,6 2,2-0,5 11,1 Import från EU(28) 6,3 6,1 5,7 5,2 11,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 527,6 613,1 615,0 291,7 302,9 Import 474,6 520,0 525,3 251,8 275,2 Nettohandel 53,0 93,1 89,7 39,9 27,7 Förändring (%) Export 9,0 16,2 0,3 0,5 3,9 Import 13,6 9,6 1,0 1,6 9,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2014 2015 2016 2016 Svenska DI i utlandet 62,9 125,2 175,9 123,3 150,6 Utländska DI i Sverige 27,7 55,9 160,6 65,8 60,6 Tillgångar (Mdr SEK) 2014 2015 2016 Svenska DI i utlandet 3 111,0 3 160,3 3 138,3 3 347,4 Utländska DI i Sverige 2 480,4 2 554,9 2 633,6 2 635,4

Enheten för internationell -09-18 Dnr: /00482 Handelsutveckling Sammanfattning första halvåret Bytesbalansen visade ett överskott på 82 miljarder första halvåret, motsvarade 3,6 procent av BNP. Detta var en ökning med 0,7 procent jämfört med motsvarande period 2016. Handelsutvecklingen första halvåret Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 8,4 procent jämfört motsvarande period 2016. Importen av varor och tjänster ökade med 10 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 4,0 procent i volym och med 12 procent i värde. Varuimporten ökade med 3,9 procent i volym och med 11 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 653 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 650 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 3,7 miljarder jämfört med 1,3 miljarder motsvarande period 2016. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom till Afrika. Störst var exportökningen till Oceanien och Asien, men även exporten till EU och Övriga Europa ökade starkt. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med första halvåret 2016. Störst var ökningen från Afrika och från Övriga Europa. Importen från EU ökade med 10 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom för Energivaror och Övriga varor. Energivaror ökade samtidigt mest i värde. Mätt i volym var det Verkstadsvaror och Kemivaror som ökade mest. Värdeutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. import efter varugrupp Mätt i värde ökade importen för samtliga varugrupper. I volym ökade importen för alla varugrupper utom Övriga varor. I volym var det importen av Skogsvaror och Verkstadsvaror som ökade mest, 6,6 procent respektive 5,9 procent. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 3,9 procent och tjänsteimporten med 9,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 303 miljarder och tjänsteimporten till 275 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 28 miljarder, vilket är 12 miljarder mindre än motsvarande period 2016. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Transporter och Resor. export efter handelspartner EU tog emot 54 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Importen från EU utgjorde 68 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna.

Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 123 till 151 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige uppgick första halvåret till 61 miljarder, vilket utgjorde en minskning jämfört med första halvåret 2016 med cirka fem miljarder. Direktinvesteringstillgångar Vid slutet av första halvåret uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 347 miljarder, en minskning med 2,6 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 635 miljarder på en oförändrad nivå från slutet av 2016.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Återhämtning för tjänstehandeln och ökad varuhandel med Japan... 1 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet... 1 2.2 Sveriges handel med Japan... 4 3. Bytesbalansen... 7 3.1 Bytesbalansen... 7 3.1 Handelsbalans... 7 4. Varuhandel... 8 4.1 Sveriges export och import av varor... 8 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 9 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 10 4.1.3 Nettoexport av varor... 13 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 13 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 17 4.2.1 Export... 17 4.2.2 Import... 20 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 22 4.3.1 Svensk export... 22 4.3.2 Svensk import... 26 5. Tjänstehandel... 30 6. Direktinvesteringar... 38 6.1 Direktinvesteringsflöden... 38 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 39 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 40 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 42 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 43 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 44 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 47 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars i löpande priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett avsnitt om Sveriges handel med Japan med anledning av principöverenskommelsen mellan EU och Japan om EU-Japan Economic Parternship Agreement. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Återhämtning för tjänstehandeln och ökad varuhandel med Japan 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2 Enligt uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte värdet på Sveriges varuexport med 10 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande period 2016. Det var en något svagare utveckling än föregående kvartal. Varuimporten ökade 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

med 8,7 procent, vilket var betydligt lägre än föregående kvartals ökning på 14 procent. Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet till 330 miljarder och för varuimporten till 327 miljarder. Varuhandelsnettot stärktes därmed jämfört med föregående kvartal och uppgick till 3,8 miljarder. Diagram 2.1 20 Förändring i svensk varuexport (januari 2014 - juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 20 Förändring i svensk varuimport (januari 2014 - juli ) Förändring över motsvarande peirod föregående år 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121 2 3 4 5 6 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis 2

Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en något svagare 12-månaderstillväxt för exporten i juli än för juni, medan importen hade en starkare tillväxt. Tjänsteexporten ökade andra kvartalet med 4,5 procent jämfört med motsvarande period 2016, medan tjänsteimporten ökade med 7,8 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 159 miljarder och tjänsteimporten till 139 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 20 miljarder. Den positiva utvecklingen från första kvartalet, som följde på en period med svag utveckling för tjänstehandeln, håller därmed i sig under andra kvartalet. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 1,3 procent i volym andra kvartalet, säsongsrensat och jämfört med första kvartalet. Exporten av varor och tjänster bidrog positivt till BNP-utvecklingen, med 1,0 procentenheter, medan importen bidrog negativt, med -0,6 procentenheter. Sammantaget bidrog exportnettot med 0,4 procentenheter till BNP-tillväxten. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna ökade den totala exporten med 2,3 procent jämfört med första kvartalet (siffror i volym, säsongsrensat). Både varu- och tjänsteexporten ökade med 2,3 procent. Importen ökade enligt definitionen i nationalräkenskaperna med 1,5 procent. Importen av tjänster ökade mest, med 2,1 procent, medan importen av varor ökade med 1,3 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 25 20 15 10 5 0-5 -10 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (1 kv 2014-2 kv ) -15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 2014 2015 2016 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Med en ökning på 10 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var relativt stark andra kvartalet, i relation till andra jämförbara länder. Finland hade den starkaste exportutvecklingen i jämförelsegruppen, med en ökning på 11 procent. Även övriga länder i jämförelsegruppen hade en positiv varuexportutveckling, om än på lägre nivåer. Både EU och USA uppvisade en exporttillväxt på ca 6 procent, medan Tysklands varuexport endast ökade med 3,8 procent. 3

Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för tredje kvartalet till 58,9, vilket är vilket är en minskning av indexet med 3,9 enheter från föregående kvartal. Att index ligger över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Det kan dock noteras att nedgången i indexet förklaras av ett kraftigt fall i delindexet för de framåtblickande frågorna EMI prognos vilket tyder på en något dämpad optimism hos exportföretagen. 2.2 Sveriges handel med Japan EU har sedan 2013 förhandlat om ett frihandelsavtal med Japan. Den 6 juli nåddes en principöverenskommelse kring de huvudsakliga elementen i avtalet, kallat EU-Japan Economic Parternship Agreement. Nedan ges en översiktlig bild av Sveriges handel med Japan, uppdelat på varor och tjänster. Diagram 2.4 Sveriges handel med Japan, Varor 2002 - Export Import (ursprungland) 25 20 Mdr kr 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Sveriges varuhandel med Japan har utvecklats något ojämnt sedan 2002 (se Diagram 2.4). Såväl exporten som importen har skiftat upp och ned, utan tydligt riktning. Ser vi till utvecklingen sedan finanskrisen, och med 2011 som basår, har importen minskat, medan exporten har ökat. Under 2016 växte både exporten och importen kraftigt, med 18 procent för exporten och 16 procent för importen. Denna utveckling höll i sig under första halvåret för exporten, som då växte med hela 37 procent, men inte för importen, som minskade med 7,7 procent. Sett till helåret 2016 var Japan Sveriges fjortonde största exportland och det nittonde största importlandet. Betydelsen som exportland har varit relativt stabil sedan början av 2000-talet, med ungefär samma position i rankningen över de största exportländerna 2002 som 2016, medan betydelsen som importland har minskat. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/export/analys-och-rapporter/analys-ochomvarldsbevakning/exportchefsindex/exportchefsindex-augsti-/) 4

De dominerande varugrupperna i Sveriges export till Japan är Verkstadsvaror och Kemivaror. Exporten inom gruppen Kemivaror består till 75 procent av Läkemedel. Inom gruppen Verkstadsvaror är det framför allt Vägfordon och Maskiner, som är de dominerande undergrupperna. Exporten av Vägfordon representerade 2016 15 procent av Sveriges totala varuexport till Japan. 4 Diagram 2.5 Sveriges export till Japan efter varugrupp Andelar av total export, Helåret 2016 Energivaror 0% Övriga varor 6% Kemivaror 37% Elektrovaror och telekom 4% Vägfordon 15% Verkstadsvaror 39 % Mineralvaror 5% Skogsvaror 13% Maskiner 12% Övriga verkstadsvaror 8% Diagram 2.6 Sveriges import från Japan efter varugrupp Andelar av total import, Helåret 2016 Övriga varor 2% Energi varor 0% Kemivaror 6% Maskiner 17% Verkstadsvaror 90% Elektrovaror och telekom 18% Mineralv aror Skogsvaror 0% Övriga verkstadsvaror 12% Vägfordon 43% 4 En mer detaljerad sammanställning av Sveriges varuhandel med Japan finns att tillgå i Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad: www.kommers.se/statistikblad. 5

Sveriges import från Japan domineras helt av Verkstadsvaror (90 procent). Inom denna varugrupp dominerar i sin tur Vägfordon, som utgör nästan hälften av Sveriges totala import från Japan. Även Elektrovaror och telekom samt Maskiner är viktiga varugrupper inom importen av Verkstadsvaror. Den näst största gruppen är Kemivaror (6 procent). Importen från Japan under denna varugrupp består framför allt av Gummivaror samt Kemiska grundämnen och oorganiska kemiska föreningar. För Sveriges handel med tjänster utgör Japan en relativt liten handelspartner. Exporten av tjänster till Japan uppgick 2016 till 6,4 miljarder, vilket motsvarade 1,0 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Importen av tjänster från Japan uppgick till 7,6 miljarder, vilket motsvarade 1,4 procent av den totala tjänsteimporten. Diagram 2.7 Sveriges handel med Japan, Tjänster 2004 - export import 10 9 8 7 Mdr kr 6 5 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Jämfört med mitten av 2000-talet har tjänsteexporten till Japan ökat, men befinner sig 2016 ändå under det högsta värdet på 8,9 miljarder från 2012. Tjänsteimporten har fluktuerat upp och ned, men ökade mycket kraftigt under 2016. Mer än tre fjärdedelar av importökningen skedde under första halvåret 2016. Jämfört med denna höga nivå minskade tjänsteimporten från Japan åter första halvåret till, historiskt sett, mer normala nivåer. 6

3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 82 miljarder första halvåret, motsvarade 3,6 procent av BNP. Jämfört med första halvåret 2016 har bytesbalansen ökat med 0,7 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2007-8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 3.1 Handelsbalans 5 Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 62 miljarder, vilket var 5,9 miljarder mer än första halvåret 2016. Handelsbalansen uppgick till 2,7 procent av BNP, tjänstebalansen 1,2 procent och kapitalavkastningen 0,8 procent. 5 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 7

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2007 - Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 4. Varuhandel 6 4.1 Sveriges export och import av varor Det första halvåret ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent mätt i volym, och med 12 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period 2016. Varuimporten ökade med 3,9 procent i volym och med 11 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar det första halvåret. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick det första halvåret till 653 miljarder kronor och varuimporten till 650 miljarder kronor. Det ger ett handelsnetto på 3,7 miljarder. Handelsnettot motsvarande period 2016 var 1,3 miljard. 6 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 8

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2014-2016 samt de första halvåren 2016 och. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2014 2015 2016 2016 Förändring (%) Export 1 127,0 1 180,5 1 193,6 584,7 653,4 11,8 intra-eu(28) 658,7 690,3 706,2 347,0 386,9 11,5 extra-eu(28) 468,2 490,2 487,5 237,7 266,6 12,1 Import 1 111,0 1 167,0 1 205,3 583,4 649,7 11,4 intra-eu(28) 770,5 823,0 865,2 422,1 466,3 10,5 extra-eu(28) 340,5 344,1 340,1 161,3 183,4 13,7 Anm: Import enligt avsändningsland. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 7, EU samt Övriga Europa. Det första halvåret gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 13 procent av Sveriges export. Med undantag för Afrika ökade den svenska exporten till samtliga världsdelar det första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2016. Störst är exportökningen till Oceanien och Asien, en ökning med 30 respektive 21 procent jämfört med föregående år. Exporten till EU ökade med 11 procent och till övriga Europa med 12 procent. Exporten till Afrika minskade med 3 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent) och mer specifikt från EU-länderna (72 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar jämfört med första halvåret 2016. Störst var ökningen från Afrika (75 procent) och därefter från Övriga Europa (19 procent). Importen från EU-länderna ökade med 10 procent. 7 Regionen Oceanien m. fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 9

Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2016 hå 1 hå 1 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2016 hå 1 hå 1 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om 10

utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2016 hå 1 hå 1 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2016 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2016 1 kv 2 kv 2016 1 kv 2 kv 10,5 Skogsvaror 2,1 5,8 0,2 3,0-1,1 8,1 5,1 6,6 9,4 Mineralvaror 7,3 2,0 3,6 2,8 1,1 25,6 28,3 27,0 13,4 Kemivaror 3,8 8,7 4,1 6,3-1,1 14,2 10,0 12,0 6,0 Energivaror 6,9-2,1-5,0-3,5-7,3 56,2 16,3 35,1 46,1 Verkstadsvaror 2,4 5,5 7,3 6,4 2,5 7,8 9,8 8,8 14,6 Övriga varor 0,1 2,3-4,7-1,3 4,5 9,7 2,4 6,0 100 Totalt 3,0 4,6 3,3 4,0 1,1 13,1 10,4 11,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Det första halvåret ökade Sveriges varuexport med 4,0 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar), och med 12 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period 2016. Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen å andra sidan positiv för samtligavarugrupper utom Energivaror och gruppen Övriga varor. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling beror på en prisuppgång för varugruppen. Mätt i volym ökade exporten mest för Verkstadsvaror och Kemivaror. 11

Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2016 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2016 1 kv 2 kv 2016 1 kv 2 kv 2,8 Skogsvaror 9,3 11,1 2,5 6,6 6,7 11,1 7,7 9,3 7,0 Mineralvaror 8,7 10,0 1,2 5,4 1,9 28,2 19,4 23,6 12,3 Kemivaror 3,6 2,7 1,4 2,1-0,7 7,1 6,6 6,9 8,9 Energivaror 9,8 2,8 8,4 5,5-5,8 59,6 29,0 43,2 44,9 Verkstadsvaror 6,0 8,9 3,3 5,9 5,0 10,4 6,6 8,4 24,1 Övriga varor 3,3 1,3-1,9-0,3 5,9 7,5 3,8 5,6 100 Totalt 5,7 5,8 2,1 3,9 3,3 14,2 8,7 11,4 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Det första halvåret ökade varuimporten med 3,9 procent i volym och med 11 procent i värde jämfört med motsvarande period 2016. Mätt i värde ökade importen för samtliga varugrupper. Mest ökade den för Energivaror och Mineralvaror. Mätt i volym ökade importen för samtliga varugrupper utom för Övriga varor, där den minskade marginellt. Sett till volym var det importen av Skogsvaror och Verkstadsvaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2016 hå 1 hå 1 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 12

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2000 till 2016 och det första halvåret 2016 respektive. Det första halvåret uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportöverskott på 3,7 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Nettointäkterna från dessa länder ökade något jämfört med motsvarande period föregående år. Handeln med EU gav däremot ett exportunderskott på 79 miljarder, vilket var ett något större underskott jämfört med det första halvåret 2016. 8 Nettoexporten totalt ökade med 2,4 miljarder, från 1,3 miljarder första halvåret 2016 till 3,7 miljarder motsvarande period i år. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport fördelad efter varugrupp för det första halvåret 2016 respektive. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt är negativ medan den är positiv för Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. Den totala ökningen av nettoexporten första halvåret jämfört med motsvarande period 2016 beror framförallt på att Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror hade tilltagande, positiva exportnetton, vilket sammantaget vägde upp exportunderskotten från Energivaror och Övriga varor. Exportnettot för Energivaror hade en stark minskning med 62 procent, medan exportnettot för Kemivaror hade en stark ökning med 84 procent. 8 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 13

Diagram 4.6 60 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2016 hå 1 hå 1 40 20 Mdr kr 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Skogsvaror 91,8 90,1 92,6 94,5 91,0 45,8 48,3 Mineralvaror 42,7 32,5 35,5 28,5 28,1 13,3 18,3 Järn och stål 17,2 13,5 16,0 16,7 14,2 7,9 7,6 Kemivaror -3,3 6,3-0,4 12,0 11,4 5,3 9,8 Läkemedel 26,4 25,9 28,5 37,2 31,7 15,5 20,5 Energivaror -62,5-57,8-52,1-35,9-34,9-13,7-22,2 Verkstadsvaror 59,7 55,8 29,3 21,7 8,9 7,9 9,7 Maskiner 71,8 67,3 62,5 64,0 59,9 28,4 31,7 Elektrovaror och telekom -29,0-32,8-36,6-47,8-54,9-24,8-26,8 Vägfordon 15,7 17,0 2,9 7,9 6,4 5,4 10,1 Övriga varor -74,5-82,1-89,0-107,3-116,1-57,3-60,2 Livsmedel -45,0-46,9-49,6-55,3-58,9-66,6-70,0 Total 53,9 44,8 16,0 13,4-11,6 1,3 3,7 14

4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret till ca 37 miljarder, medan importen uppgick till ca 40 miljarder. Detta ger ett exportunderskott på 3,1 miljarder, vilket är ett något mindre underskott än första halvåret 2016. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 36,2 46,6-10,3 17,8 40,3-22,5 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,6-10,5 34,9 68,8-33,9 2016 32,0 36,0-4,0 17,3 33,2-15,9 * 36,6 39,7-3,1...... *Statistiken för Sveriges handel med vissa varugrupper inom fordonssektorn under andra kvartalet är behäftade med stor osäkerhet och redovisas därför endast när bortfallsjusterad statistik är tillgänglig. Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Det första halvåret gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på ca 21 miljarder, vilket är en ökning av överskottet med 5 miljarder jämfört med motsvarande period 2016. Handeln med läkemedel till enbart EU-länder svarar för 15

ca 40 procent av exporten och ca 80 procent av importen. Exportnettot för handeln med läkemedel uppgick första halvåret till 0,6 miljarder. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 57,5 31,1 26,4 29,5 25,3 4,2 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,3 31,4-0,1 2016 34,2 18,7 15,5 15,7 15,5 0,2 39,5 19,0 20,5 15,4 16,0-0,6 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Det första halvåret gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 31 miljarder kronor, ett något större underskott än motsvarande period 2016. I jämförelse med det första halvåret 2016 ökade livsmedelsexporten i år med 4,5 procent och importen med 5,2 procent. Den största handeln av livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till EU-länder var 30 miljarder och importen från EU-länder var 42 miljarder, vilket gav ett underskott på ca 12 miljarder första halvåret. 16

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror (SITC 0, 1, 22 och 4) Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 58,3 103,3-45,0 40,4 65,6-25,2 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,8 141,7-58,9 62,0 80,3-18,3 2016 39,1 68,2-29,1 29,1 39,3-10,2 40,8 71,7-30,9 30,0 41,8-11,8 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 9 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för det första halvåret respektive 2016. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Det första halvåret uppgick exporten till EU till 387 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 653 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien är de största motta- 9 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 17

garländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 200 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2016 hå 1 hå 1 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 80 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2016 hå 1 hå 1 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 18

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan det första kvartalet och motsvarande period 2016. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2016 Tyskland 70,9 18,3 13 Finland 44,2 11,4 14 Danmark 43,8 11,3 8 Storbritannien 40,9 10,6 16 Nederländerna 35,1 9,1 13 Belgien 30,0 7,7 8 Frankrike 28,7 7,4 7 Polen 19,4 5,0 1 Italien 18,3 4,7 14 Spanien 12,5 3,2 6 Österrike 6,1 1,6 21 Estland 5,6 1,4 19 Tjeckien 5,5 1,4 12 Litauen 4,2 1,1 15 Portugal 3,7 0,9 10 Ungern 3,0 0,8 18 Irland 2,7 0,7-16 Grekland 1,8 0,5 14 Slovakien 1,8 0,5 40 Lettland 1,8 0,5 0 Rumänien 1,6 0,4 14 Slovenien 0,8 0,2 25 Bulgarien 0,8 0,2 40 Luxemburg 0,6 0,2 82 Kroatien 0,5 0,1-1 Malta 0,2 0,0-34 Cypern 0,2 0,0 32 Ospec i EU 2,4 0,6 75 EU Totalt 386,9 59,2 11 Norge 64,8 9,9 10 Island 1,6 0,2 18 Norden 154,5 23,6 11 Liechtenstein 0,0 0,0-53 Inre marknaden 453,3 69,4 11 Övriga länder 200,1 30,6 13 Export Totalt 653,4 100,0 12 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Det första halvåret uppgick den svenska importen från EU till 466 miljarder, vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 650 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2016 hå 1 hå 1 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 140 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2016 hå 1 hå 1 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 20

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2016 Tyskland 122,6 26,3 10 Nederländerna 56,1 12,0 16 Danmark 48,1 10,3 11 Storbritannien 34,5 7,4 10 Belgien 33,2 7,1 20 Finland 30,0 6,4 11 Polen 25,6 5,5 22 Frankrike 24,7 5,3-2 Italien 21,2 4,6 10 Tjeckien 9,9 2,1 10 Spanien 9,6 2,1 21 Österrike 8,6 1,8 14 Estland 8,0 1,7-18 Irland 5,9 1,3-17 Litauen 5,8 1,2 16 Ungern 5,6 1,2 14 Slovakien 4,4 1,0 2 Lettland 3,4 0,7 17 Portugal 2,1 0,5-11 Rumänien 1,8 0,4-11 Luxemburg 1,6 0,3 22 Slovenien 1,3 0,3 34 Bulgarien 0,9 0,2 39 Grekland 0,7 0,1-8 Kroatien 0,4 0,1-8 Cypern 0,2 0,1 30 Malta 0,1 0,0-69 Ospec i EU 0,0 0,0 - EU Totalt 466,3 71,8 10 Norge 53,5 8,2 14 Island 0,1 0,0-27 Norden 131,7 20,3 12 Liechtenstein 0,0 0,0 26 Inre marknaden 520,0 80,0 11 Övriga länder 129,7 20,0 14 Import Totalt 649,7 100,0 11 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 21

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. Tabell 4.10 visar vilka länder i denna grupp som var mottagare av störst exportvärde. Norge är det i land som Sverige i särklass exporterar mest till, ca 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet - de är mottagare av ca 1 procent av den totala exporten för respektive land. Exporten har ökat till alla länder i gruppen Övriga Europa. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2002 illustreras i Diagram 4.15. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59,2% Oceanien m fl 1,7% Övriga Europa 14,4% Asien 12,7% Amerika 9,9% Afrika 2,1% 22

Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Övriga Europa 83,8 94,0 14,3 14,4 12,2 varav: Island 1,4 1,6 0,2 0,2 18,3 Norge 59,1 64,8 10,1 9,9 9,8 Ryssland 6,8 9,3 1,2 1,4 36,9 Schweiz 7,3 7,4 1,3 1,1 1,1 Turkiet 6,2 7,0 1,1 1,1 12,9 Ukraina 1,4 1,6 0,2 0,2 12,4 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2002 - Export Import (ursprungsland) 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick till 14 miljarder kronor första halvåret, vilket motsvarar ca 2,1 procent av Sveriges totala export. Andelen av exporten som gick till Afrika var 0,3 procentenheter mindre än första halvåret 2016. 23

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Nordafrika 7,3 7,0 1,2 1,1-3,7 varav: Algeriet 1,4 1,0 0,2 0,2-29,6 Egypten 3,4 2,9 0,6 0,4-14,5 Marocko 1,7 2,4 0,3 0,4 44,6 Västafrika 2,1 1,7 0,4 0,3-18,6 varav: Ghana 0,4 0,4 0,1 0,1-11,0 Nigeria 0,9 0,4 0,1 0,1-57,8 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 4,9 5,1 0,8 0,8 4,4 Sydafrika 3,3 3,6 0,6 0,5 7,6 Totalt 14,2 13,8 2,4 2,1-3,1 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika var 65 miljarder kronor första halvåret, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog det första halvåret emot 7,0 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2002. Jämfört med motsvarande period 2016 var det svag exportutveckling till USA under första halvåret. Exporten till Kanada, den näst största amerikanska exportmarknaden, ökade med 16 procent första halvåret jämfört med i fjol. Exporten till Kanada motsvarade 0,8 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) Nordamerika 51,2 51,1 8,8 7,8-0,1 varav: Kanada 4,8 5,5 0,8 0,8 16,1 USA 46,2 45,3 7,9 6,9-2,0 Central- och Sydamerika 11,6 13,7 2,0 2,1 18,4 varav: Argentina 1,0 1,6 0,2 0,2 56,4 Brasilien 3,0 3,4 0,5 0,5 11,7 Chile 1,1 1,4 0,2 0,2 28,3 Colombia 0,3 0,5 0,1 0,1 48,5 Mexiko 2,9 3,2 0,5 0,5 10,2 Peru 0,9 0,9 0,2 0,1 3,5 Totalt 62,8 64,9 10,7 9,9 3,3 24

Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2002 - Export Import (ursprungsland) 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 21 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 30 miljarder, vilket motsvarar 4,6 procent av total svensk export. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2002. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2002 - Export Import (ursprungsland) Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 25

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2016 Andel (%) 2016 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 13,9 14,0 2,4 2,1 1,0 varav: Förenade Arabemiraten 2,8 3,2 0,5 0,5 15,3 Iran 1,1 1,6 0,2 0,2 47,8 Israel 1,3 1,7 0,2 0,3 29,1 Saudiarabien 4,4 4,0 0,7 0,6-8,4 Övriga Asien 55,0 69,1 9,4 10,6 25,6 varav: Hongkong 2,2 2,2 0,4 0,3-1,0 Indien 4,3 5,4 0,7 0,8 25,7 Indonesien 1,4 1,9 0,2 0,3 29,6 Japan 7,7 10,6 1,3 1,6 36,5 Kina 22,4 29,8 3,8 4,6 33,2 Malaysia 1,5 1,4 0,2 0,2-5,7 Pakistan 0,9 1,2 0,2 0,2 33,1 Singapore 2,6 3,1 0,4 0,5 19,6 Sydkorea 5,0 6,1 0,9 0,9 20,9 Taiwan 1,8 2,2 0,3 0,3 24,1 Thailand 2,6 2,2 0,5 0,3-16,1 Vietnam 0,6 1,2 0,1 0,2 92,7 Totalt 68,9 83,1 11,8 12,7 20,6 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 19 procent mellan första halvåret och motsvarande period föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 53 miljarder, motsvarande 8 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 14 procent och från Ryssland med hela 38 procent. Även importen från Turkiet ökade kraftigt, med 29 procent. 26

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 71,8% Oceanien m fl 0,2% Asien 10,0% Amerika 3,9% Övriga Europa 13,1% Afrika 1,1% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (15 procent) och framförallt Ryssland (59 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 46 procent första halvåret jämfört med motsvarande period föregående år. Den kraftiga ökningen beror på ett högre oljepris (i svenska kronor) under perioden, då kvantiteten endast ökade svagt. Importen av råolja från Ryssland ökade med 24 procent i värde, samtidigt som kvantiteten minskade med 16 procent. 10 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2016 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2016 Värdeförändring (%) Värde 2016 Övriga Europa 71,8 85,4 12,3 13,1 18,8 69,9 81,4 varav Norge 47,0 53,5 8,1 8,2 13,8 44,5 50,5 Ryssland 13,4 18,5 2,3 2,9 38,4 14,1 18,9 Schweiz 4,8 4,7 0,8 0,7-3,5 4,7 4,4 Turkiet 5,2 6,8 0,9 1,0 29,0 5,3 5,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 10 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 65 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret 2016. Medan Ryssland stod för 40 procent utgjorde Norges andel 25 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 27

Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan det första halvåret och motsvarande period 2016 ökade importen från Afrika från 3,9 till 6,8 miljarder, motsvarande 75 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 55 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2016 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2016 Värdeförändring (%) Värde 2016 Nordafrika 0,7 1,5 0,1 0,2 107,6 0,8 1,6 Västafrika 2,0 3,8 0,4 0,6 85,8 2,0 3,8 varav Nigeria 2,0 3,8 0,3 0,6 88,0 2,0 3,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 1,1 1,5 0,2 0,2 35,3 1,2 1,5 Sydafrika 0,6 0,7 0,1 0,1 14,4 0,6 0,7 Totalt 3,9 6,8 0,7 1,1 75,3 4,0 6,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Det första halvåret ökade Sveriges import från Amerika med 5,0 procent jämfört med motsvarande period 2016. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,6 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade något jämfört med motsvarande period föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika Brasilien minskade något mellan första halvåret 2016 och 2016. Däremot ökade importen kraftigt från det näst största leverantörslandet Venezuela. Även importen från Chile ökade relativt starkt. 28

Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2016 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2016 Värdeförändring (%) Värde 2016 Nordamerika 18,1 18,3 3,1 2,8 1,5 18,2 19,2 varav Kanada 1,8 1,5 0,3 0,2-15,2 1,8 1,7 USA 16,3 16,8 2,8 2,6 3,3 16,3 17,5 Central- och Sydamerika varav 5,8 6,7 1,0 1,0 15,7 6,1 6,9 Brasilien 2,2 2,2 0,4 0,3-0,7 2,3 2,2 Chile 0,4 0,5 0,1 0,1 22,5 0,4 0,5 Venezuela 1,1 1,8 0,2 0,3 67,5 1,1 1,8 Totalt 23,9 25,0 4,1 3,9 5,0 24,3 26,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan det första halvåret 2016 och motsvarande period i år ökade importvärdet från Asien med 7,4 procent. Importen från När- och Mellanöstern ökade starkare (29 procent) än från Övriga Asien (6,7 procent). Den övergripande ökningen för Övriga Asien döljer dock stora variationer mellan länder. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Importen från Japan minskade med 12 procent och importen från Hong Kong med 0,5 procent. Från övriga länder ökade importen. Störst var importökningen från Thailand och Malaysia. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 29 miljarder första halvåret, vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien och 4,5 av total import från alla länder. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hong Kong som avsändningsland vanligtvis är högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 29

Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2016 Andel 2016 Värdeförändring (%) Ursprungsland* Värde 2016 När- och Mellanöstern 1,8 2,3 0,3 0,4 28,8 1,8 3,6 varav Israel 0,6 0,7 0,1 0,1 11,4 0,6 0,7 Övriga Asien 58,4 62,4 10,0 9,6 6,7 63,2 67,8 varav Bangladesh 1,8 2,0 0,3 0,3 7,7 1,9 2,0 Hong Kong 4,2 4,2 0,7 0,6-0,5 1,3 1,2 Indien 3,0 3,1 0,5 0,5 4,4 3,0 3,2 Japan 5,7 5,0 1,0 0,8-12,2 7,6 7,0 Kina 26,9 28,9 4,6 4,5 7,5 32,2 34,7 Malaysia 1,4 1,6 0,2 0,2 17,1 1,5 1,8 Sydkorea 3,6 3,9 0,6 0,6 11,0 3,5 3,9 Taiwan 2,9 3,2 0,5 0,5 10,3 3,1 3,4 Thailand 1,7 2,2 0,3 0,3 27,5 2,0 2,3 Vietnam 4,1 4,7 0,7 0,7 13,6 4,3 4,8 Totalt 60,3 64,7 10,3 10,0 7,4 65,0 71,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2007 och det första halvåret. Värdet på tjänsteexporten uppgick under första halvåret till 303 miljarder och tjänsteimporten till 275 miljarder. Jämfört med första halvåret 2016 ökade Sveriges export av tjänster med 3,9 procent. Tjänsteimporten ökade med 9,3 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto på 28 miljarder, vilket är 12 miljarder mindre än första halvåret 2016. Tjänsteexporten utgjorde 30 procent av Sveriges totala export första halvåret och tjänsteimporten 30 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden, miljarder kr Export Import Netto 2007 362,5 348,9 13,6 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,2 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 2015 613,1 520,0 93,1 2016 615,0 525,3 89,7 2016 291,7 251,8 39,9 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största tjänstehandelspartnerna. Tjänsteexporten till EU ökade med 302,9 275,3 27,7 6,8 procent under det första halvåret och utgjorde 54 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 32 procent av den totala tjänsteexporten första halvåret. 30

Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andelar av total tjänsteexport RoW 18,2% USA 8,7% Schweiz 5,6% Danmark 7,1% Övriga EU 14,2% Finland 7,6% Nederländerna 3,8% Frankrike 4,7% Norge 13,8% Tyskland 6,9% Storbritannien 9,4% EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 68 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 32 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport RoW 12,3% USA 10,5% Schweiz 2,3% Danmark 8,4% Övriga EU 23,3% Finland 5,7% Tyskland 8,8% Nederländerna 4,6% Frankrike 4,4% Norge 7,3% Storbritannien 12,3% 31

Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2016 Förändring (%) 2016 Förändring (%) EU28 152 318 162 742 6,8 163 546 186 058 13,8 Belgien 4 816 4 620-4,1 5 140 5 887 14,5 Danmark 19 049 21 587 13,3 20 526 23 121 12,6 Finland 22 292 22 957 3,0 13 758 15 670 13,9 Frankrike 13 080 14 229 8,8 9 521 12 005 26,1 Irland 6 299 4 359-30,8 10 737 9 926-7,6 Italien 3 478 6 120 76,0 4 835 5 468 13,1 Luxemburg 3 668 2 827-22,9 4 618 4 379-5,2 Nederländerna 10 189 11 486 12,7 9 635 12 780 32,6 Polen 4 517 4 000-11,4 5 649 7 015 24,2 Spanien 4 020 3 491-13,2 6 676 7 351 10,1 Storbritannien 25 874 28 582 10,5 30 515 33 912 11,1 Tyskland 19 470 21 032 8,0 20 546 24 329 18,4 Österrike 4 875 5 431 11,4 2 345 2 957 26,1 Extra-EU 139 362 140 169 0,6 88 270 89 192 1,0 Hong Kong 1 016 1 357 33,6 4 710 4 894 3,9 Indien 1 423 1 632 14,7 3 283 3 901 18,8 Japan 3 227 2 675-17,1 5 928 1 542-74,0 Kanada 1 596 2 041 27,9 2 652 2 978 12,3 Kina 7 913 8 065 1,9 4 503 4 607 2,3 Norge 43 314 41 671-3,8 17 311 20 153 16,4 Ryssland 2 652 3 465 30,7 1 175 1 286 9,4 Schweiz 16 525 17 085 3,4 4 814 6 208 29,0 Sydkorea 2 176 2 541 16,8 684 561-18,0 Thailand 894 839-6,2 1 927 2 020 4,8 USA 27 677 26 335-4,8 28 881 28 983 0,4 Totalt 291 681 302 911 3,9 251 816 275 250 9,3 De dominerande tjänstenäringarna i tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Teledata och informationstjänster, Resor och Transporter. Tillsammans utgjorde de nästan 80 procent av tjänsteexporten under första halvåret. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 83 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (25 procent) som import (32 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. 11 Detta aggregat är en betydande post i tjänstehandelsstatistiken. 11 Från och med första kvartalet kontoposten övriga tjänster ändrat innehåll vilket leder till ett lägre värde. Förändringen får också till följd att övriga delposter under Övriga affärstjänster i olika omfattning ökar i värde. Särskilt berörd är kontoposten Management och PR. 32