Större händelser som påverkar ekonomin:

1(10) Dnr SLU ua 2014.1.1.1-1650 Planeringsavdelningen Lasse Thorell PROMEMORIA 2014-09-15 Ekonomisk uppföljning efter kvartal 2 2014 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Större händelser som påverkar ekonomin: Prognosen för 2014 visar ett överskott på 156 mnkr. Resultatet efter kvartal 2 2014 är 65 mnkr bättre än för samma period 2013. Försäljningen av fastigheten Ultuna 2:1 kommer att göras under hösten 2014. Fastigheten säljs i två steg och ger ett överskott på 97 mnkr år 2014 och minst 33 mnkr år 2016. Bidragsintäkterna ökar med 10 procent och statsanslaget med 4 procent jämfört med samma period 2013, vilket till största delen är en följd av forskningspropositionen 2012. NJ-fakulteten redovisar stort balanserat underskott i grundutbildningen, vilket främst beror på att landskapsarkitektutbildningen flyttats till LTV-fakulteten. VH-fakultetens åtgärder för att få ekonomin i balans får större effekt än tidigare beräkningar. VH-fakulteten prognos för 2014 är ett resultat på 10 mnkr. Lantbruksdriften fortsätter att redovisa underskott och kapitalet prognostiseras till -10 mnkr, vilket motsvarar -25 procent av omsättningen. Universitetsdjursjukhusets (UDS) prognos för 2014 visar underskott på -12 mnkr, vilket är cirka 6 mnkr sämre än budget. Personalvolymen har minskat och bedöms fortsätta minska något i flerårsprognosen. Lokal-, drift- och avskrivningskostnaderna kommer att öka under andra halvåret 2014 då inflyttning i VHC görs. Den låga inflationen gör att lokalkostnaderna i prognosen ökar mindre än i tidigare beräkningar. Pris- och löneomräkningen beräknas minska till 0,5 procent för 2015. Dessa händelser gör att ekonomin för universitetet som helhet kommer att vara stark även efter de ökade kostnaderna i samband med campusutvecklingen. Den ekonomiska uppföljningen bygger på att samtliga institutioner och enheter har upprättat bokslut och lämnat bokslutskommentar i ledningsinformationssystemet. SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 Org.nr 202100-2817 info@slu.se www.slu.se

SLU redovisar ett överskott på 53 mnkr 1 efter andra kvartalet 2014. Det är en resultatförbättring jämfört med första kvartalet 2013 på 65 mnkr. Den stora skillnaden kv2 2014 jämfört med kv2 2013 är att intäkterna ökar och att personalkostnaderna minskar. Personalkostnadsminskningen förklaras till stor del av att SLU:s personalvolym minskar med cirka 3 procent. Resultaträkningen efter andra kvartalet 2014 jämfört med prognos och budget Utfall Utfall 2014/13 Prognos Budget kv2 kv2 helår helår 2014 2013 förändring % 2014 2014 INTÄKTER Statsanslag 822 790 32 4% 1 648 1 648 Avgifter 287 276 11 4% 715 721 Bidrag 451 408 44 11% 968 946 Finansiella intäkter 5 5-1 -11% 7 12 Summa 1 565 1 478 86 6% 3 338 3 327 KOSTNADER Personal 949 958-9 -1% 1 947 1 982 Lokaler 171 159 11 7% 373 374 Drift 330 308 22 7% 736 834 Finansiella kostnader 5 6-1 -13% 7 4 Avskrivningar 56 59-2 -4% 119 125 Summa 1 512 1 490 22 1% 3 182 3 319 RESULTAT 53-12 65 156 8 Utgående kapital 322 251 420 273 % av omsättningen 10% 9% 13% 8% Totalt sett ökar intäkterna med 6 procent, medan kostnaderna är i stort sett oförändrade mellan 2014 och 2013. Prognosen Prognosen för 2014 visar ett överskott på 156 mnkr och ett utgående kapital på 420 mnkr, vilket motsvarar 13 procent av omsättningen. 1 Resultatet är justerat för säsongartad semesterkostnad. Statliga myndigheter periodiserar inte statsanslaget men däremot personalkostnaderna för intjänad semester. Detta får till följd att resultatet vid halvårsbokslut blir missvisande då semesterskulden byggts upp under våren och tas ut under sommaren, främst juli och augusti. 2(10)

Prognosen för 2014 visar ett större överskott än vad verksamheten har budgeterat (budgeterat överskott var 8 mnkr). Den största orsaken till det är att verksamheten har minskat kostnaderna snabbare än planerat och att intäkterna ökat mer än väntat. I prognosen finns även överskott på 100 mnkr avseende försäljningen av Ultuna 2:1. Flerårsprognosen (bilaga 1) bygger på följande antaganden: Statsanslaget har beräknats utifrån regleringsbrevet och utfallet i den senaste forskningspropositionen. I prognosen redovisas statsanslaget exklusive de delar som transfereras till andra myndigheter och lärosäten. Vi har inga indikationer på att statsanslaget ska ändras och eftersom det är valår är utvecklingen av statsanslaget mer osäker. Regeringens budgetarbete är cirka två månader senare än vanligt vid valår och byte av regering. Det förs diskussioner om att SLU ska införskaffa ett forskningsfartyg. Detta kommer att till största delen finansieras med statsanslag. I prognosen har vi valt att inte räknat med effekten av detta eftersom det är så osäkert om det blir av. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning med 32 mnkr för 2014 och 18 mnkr för 2016. Regeringen lämnar en ny forskningsproposition 2017 och i prognosen räknar vi försiktigt med att SLU då får en nivåhöjning på cirka 20 mnkr. År 2012 genomförde regeringen en besparing på SLU:s statsanslag. Denna besparing drabbade till största delen grundutbildningen. Enligt uppgifter från regeringskansliet är denna besparing tidsbegränsad och SLU får dessa 30 mnkr åter senast 2016, vilket är inräknat i prognosen. Pris- och löneomräkningen (PLO) är faktorn som regeringen använder för uppräkning av statsanslaget. Historiskt har PLO fluktuerat mellan 0 och 4,5 procent. En långsiktig bedömning är att PLO ligger kring 2 procent, men för 2015 har den uppskattats till 0,5 procent utifrån underhandskontakter med regeringskansliet. För 2016 och 2017 är PLO 1,5 procent i prognosen och från 2018 och framåt är PLO 2 procent. Bidragsintäkterna ökar 2014 med 56 mnkr eller 6,1 procent. Denna ökning syns i delårsbokslutet där bidragsintäkterna ökat med 10 procent. Effekten av den senaste forskningspropositionen har hittills varit relativt liten, men under 2014 börjar vi nu se en ökning av bidragsintäkterna. Värdet på nya bidragskontrakt har ökat med 400 mnkr under 2013. Som en följd av att kontrakten ökade under 2013 ökar nu inbetalningarna till SLU. Bidragsintäkterna kommer på sikt att öka genom att dessa inbetalningar leder till ökade kostnader 2. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en ökning på cirka 2,5 procent över inflationen. I prognosen räknas med en fortsatt ökning av djursjukvårdsintäkterna, som dock inte beräknas vara lika stor som ökningen under 2013 (15 procent). Totalt ökar avgiftsintäkterna med 3,5 procent i prognosen, exklusive försäljningen Ultuna 2:1, mellan 2 Universitetens redovisningsmodell innebär att forskningsprojekten värderas till noll dvs intäkterna är lika stora som kostnaderna så länge det finns finansiering. Det innebär att inbetalade externa forskningsbidrag redovisas som oförbrukade bidrag och när projektet får kostnader minskas de oförbrukade bidragen och omvandlas till bidragsintäkt. 3(10)

2013 och 2014. I delårsbokslutet har avgiftsintäkterna ökat med 4 procent vilket till stor del förklaras av ökade konferensintäkter. SLU planerar att sälja två tomter av fastigheten Ultuna 2:1 och den ena tomten kommer att säljas under andra halvåret 2014 för 100 mnkr. Det bokförda värdet är mycket lågt och reavinsten uppskattas till 98 mnkr för denna försäljning. SLU planerar för att sälja den andra tomten under 2016 för mer än 33 mnkr, vilket är det maxbelopp som SLU får behålla av försäljningsintäkten. Regeringen har gett sitt tillstånd till SLU att behålla dessa försäljningsintäkter för att finansiera delar av investeringen i djuranläggningar i Lövsta. För finansiella intäkter och kostnader har beräknats att räntan fortsatt ligger på en låg nivå under 2014. Riksgäldskontorets ränta är sedan 9 juli 2014 endast 0,25 procent. För 2015 är bedömningen att räntan fortfarande är låg och i prognosen har vi räknat med knappt en procent, för att sedan öka till 1,5 procent 2016 och framåt. Att de finansiella intäkterna minskar från 2015 och stannar på en lägre nivå 2017 och framåt beror även på att de oförbrukade bidragen bedöms minska. Detta med anledning av nya regler för statliga finansiärer om att utbetalning av bidrag ska ske i nära anslutning till när verksamheten bedrivs. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,6 procent 2014-2020, vilket förklaras dels av att lönerna beräknas öka med 2,0 2,5 procent samt dels av att personalvolymen kommer att minska något de närmaste åren. Från och med 2017 beräknas personalvolymen åter kunna öka. Den omställningspott som SLU införde under 2013 har lett till 74 övertaligheter. Av dessa är det cirka 30-40 anställningar som kommer att avslutas under 2014. För juni 2014 är det 44 helårsarbetare som avser omställningspotten, vilka ingår i raden Gem, se tabellen nedan. Förändring antal helårsarbetare andra kvartalet 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 LTV 295 297 1% 307 3% 312 2% 292-6% NJ 880 884 0% 1 005 14% 950-6% 906-5% S 603 623 3% 662 6% 641-3% 606-5% VH 459 470 2% 469 0% 457-3% 435-5% S:a fakulteter 2 237 2 273 2% 2 443 7% 2 359-3% 2 239-5% UDS 133 140 5% 142 1% 146 3% 161 11% Fastighetsf. 10 12 25% 12-2% 8-36% 6-26% Lantbruksdr. 18 17-4% 16-7% 16-4% 14-9% Biblioteket 49 50 2% 50 0% 48-4% 42-12% Universitetsadm. 400 405 1% 416 3% 423 2% 419-1% S:a stödverksamheter 609 625 3% 636 2% 641 1% 643 0% Gem. (inkl omställningspotten) 6 7 11% 8 25% 21 150% 48 131% Totalt 2 853 2 905 2% 3 088 6% 3 021-2% 2 930-3% Personalminskningen består av ej återbesatta pensioneringar, ej återbesatta tidsbegränsade anställningar samt allmän återhållsamhet vid rekrytering. Omställningspotten är också ett verktyg för att säkerställa att personalvolymen minskas. 4(10)

SLU:s personalvolym fortsätter att minska inom kärnverksamheten, vilket främst beror på att det tidigare upparbetade kapitalet nu till stor del är ianspråktaget. En anpassning av verksamhetens volym har även varit nödvändig då SLU kommer få ökade lokalkostnader från och med hösten 2014. Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. Statsanslaget kommer att ha en svag ökning medan det tack vare forskningspropositionen finns relativt mycket bidragsmedel att söka. I den mån SLU lyckas erhålla forskningsbidrag kommer personalvolymen att kunna öka inom SLU:s externfinansierade forsknings- och miljöanalysverksamheter. Medellönens ökningstakt har minskat från 3,2 procent i mars 2013 till 2,7 procent i mars 2014. Det låga inflationsläge som nu råder, vilket bland annat lett till låg PLO för statsanslaget, gör att löneökningarna kommer att vara lägre än tidigare år. Bedömningen är att lönerna ökar med 2,5 procent årligen. Denna ökning omfattar såväl avtalsenlig löneökning som löneökning till följd av personalomsättning. Universitetsadministrationen planerar en anpassning av verksamheten utifrån att personalvolymen minskat på fakulteterna. Även kommande lokalkostnadsökning för universitetsadministrationen leder till minskad personalvolym, då de högre lokalkostnaderna ska rymmas inom samma intäktsvolym 2015. I tabellen nedan framgår att det är forskarassistenter, adjunkter, doktorander och labpersonal som minskar mest 2014. Under 2013 var det samma grupp förutom doktoranderna som då var oförändrade jämfört med tidigare år. 2010 2011 2012 2013 2014 Professor 218 225 3% 237 5% 242 2% 238-2% Universitetslektor 93 105 14% 117 11% 122 5% 124 2% Forskarassistent 84 94 11% 92-2% 80-13% 53-34% Forskare inkl postdoktorer 509 491-3% 531 8% 523-1% 535 2% Adjunkt och övriga lärare 120 112-7% 96-15% 85-11% 79-8% Doktorand 343 370 8% 388 5% 387 0% 363-6% Administrativ personal 594 607 2% 639 5% 621-3% 606-2% Laboratoriepersonal 199 214 8% 231 8% 214-7% 195-9% Teknisk personal 692 686-1% 759 11% 746-2% 736-1% Totalt 2 853 2 905 2% 3 088 6% 3 021-2% 2 930-3% Adjunkter och övriga lärare har minskat under de senaste fyra åren. SLU har haft som målsättning att minska denna anställningskategori och öka antalet lektorer i stället. Att forskarassistenterna minskat beror på att anställningsformen är tidsbegränsad och kan inte längre användas på grund av ändring i högskoleförordningen. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka 2014-2015 då VHC och Ulls hus blir färdigställda. Denna ökning blir inte lika kraftig som tidigare indikationer gjort gällande. Det har sin förklaring dels i det låga ränteläget, vilket påverkar hyran för de hus som SLU har avtal med rörlig ränta i, och dels i att indexuppräkningarna i hyresavtalen blir lägre än i tidigare beräkningar. Denna effekt kom redan efter kvartal 1 men nu efter kvartal 2 har en ytterligare sänkning av prognosen över lokalkostnaderna 2015 2020 gjorts med cirka 5 mnkr. 5(10)

Lokalkostnadsökningen för VHC kommer andra halvåret 2014. VH-fakulteten och UDS har fått statsanslagsförstärkning för att täcka del av lokalkostnadsökningarna. För 2014 har VH-fakulteten och UDS fått kompensation motsvarande ett helt års kostnadshöjning men den verkliga hyres-, avskrivnings- och räntehöjningen omfattar bara ett halvt år. Dessutom har VH-fakulteten genomfört ett förtätningsarbete i syfte att minska lokalkostnaderna i VHC. Detta har medfört att VH-fakulteten minskat hyreskostnaden för 2014 med cirka 10 mnkr och cirka 20 mnkr för 2015 och framåt. Denna kostnad för friställda lokaler kommer att behöva finansieras centralt av universitetet, om inte lokalerna går att hyra ut. Bedömningen är att byggkostnaderna för VHC kommer att öka något efter inflyttning då viss hyresgästanpassning kvarstår. Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen, men 2014 kommer en ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler på cirka 50 mnkr. Förtätningsprojektet leder också till engångskostnader för omflyttning av verksamheter under 2014 på cirka 15 mnkr. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år 2015. Avskrivningarna ökar med 5 mnkr år 2014 och 30 mnkr år 2015 på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. Redovisningsområde Samtliga redovisningsområden redovisar positivt resultat vid delåret. Det balanserade underskottet i grundutbildningen består huvudsakligen av tidigare underskott i djursjukvårdsverksamheten, som redovisas organisatoriskt på SLU gemensamt. Resultaträkning per redovisningsområde (mnkr) GU FO FM Totalt Intäkter 299 1 097 181 1 577 Kostnader -290-1 065-169 -1 524 Resultat 9 32 12 53 Kapital -50 371 57 378 % av omsättning -8% 17% 16% 12% Det är endast inom grundutbildningen som det är viss ekonomisk obalans. Det är främst några av NJ-fakultetens institutioner som har ekonomiska bekymmer med grundutbildningen, men även UDS verksamhet redovisas som grundutbildning och den har ett underskott på -5 mnkr vid halvåret. Regeringen har gett SLU i uppdrag att producera 11 400 helårsstudenter (HST) under treårsperioden 2013 2015. År 2013 uppnåddes 34 procent av treårsmålet. Vid halvåret 2014 har SLU uppnått 1 874 HST, vilket är i samma nivå som för första halvåret 2013 då 1 882 HST utfördes. 6(10)

Fakulteterna Samtliga fakulteter har ett bättre resultat efter kvartal 2 2014 jämfört med samma period 2013. Resultat Utfall Utfall budget Kapital kv2 kv2 helår kv2 2014 2013 2014 2013 % LTJ 7-3 -5 45 12% NL 18-5 5 188 17% S -4-17 -8 56 8% VH 29-9 6 32 5% S:a fakulteter 51-34 -2 321 22% UDS -5 1-7 -12-7% Fastighetsförv. 2 3 1 15 17% Lantbruksdrift 1-3 1-8 -16% Biblioteket 1 0 0 1 2% Universitetsadm. 3 6-4 15 3% SLU Gemensamt 0 15 19-9 -3% S:a stödverksamhet 2 22 10 2 0% SUMMA 53-12 8 323 10% LTV-fakulteten har en ekonomi i balans. Fakultetens prognos för helåret är ett kapital på 34 mnkr motsvarande 9 procent av omsättningen. NJ-fakultetens samlade ekonomi är god och för helåret 2014 prognostiserar fakulteten ett kapital på 184 mnkr, vilket motsvarar 16 procent av omsättningen. Växtodlingsanläggningarna som tillhör intendenturerna redovisar dock negativa resultat och kapital. Anläggningarna finansieras genom avgifter från forskningsprojekten. Fakulteten har inlett en översyn av prissättningen. Anläggningarna har även en viss överkapacitet i dagsläget. I samband med omorganisationen Framtidens SLU flyttades NJ-fakultetens landskapsarkitektutbildning till LTV-fakulteten. Detta innebär för NJ-fakulteten att ett stort balanserat överskott inom grundutbildningen överförts till LTV-fakulteten. NJfakulteten har tidigare omfördelat del av statsanslaget från landskapsarkitektsutbildningen till andra utbildningar inom fakulteten. Det innebär att NJ-fakulteten nu får svårt att finansiera vissa grundutbildningsverksamheter. Att få balans i grundutbildningsekonomin försvåras också av att NJ-fakultetens övningslaboratorier tappar en viktig kund när VH-fakulteten nu bygger eget övningslaboratorium i VHC. 7(10)

S-fakulteten har fortfarande en stark ekonomi, men har använt mycket av sitt ackumulerade kapital de senaste två åren. Prognosen för helåret är ett kapital på 54 mnkr, som motsvarar 7 procent av omsättningen. Inom grundutbildningen har även S-fakulteten ett negativt kapital och för närvarande pågår en översyn som kommer leda till att vissa små kurser kommer läggas ned i syfte att spara pengar. VH-fakultetens starka resultat vid halvåret är en effekt av att fakulteten redan tilldelats anslag för att täcka ett helt års kostnader för de högre lokalkostnaderna i VHC. Kostnadsutfallet kommer först under andra halvåret och avser endast ett halvt års ökade kostnader för VHC. Helårsprognosen ger därför ett resultat på cirka 10 mnkr, vilket är betydligt bättre än tidigare prognoser. Enligt SLU Lokalers lokalprognos nu i september kommer lokalkostnaderna att vara cirka 16 mnkr lägre 2014 och 23 mnkr lägre år 2015 jämfört med lokalprognosen som lämnades i februari i år. Skillnaden består i: 2014 2015 Engångsjustering av hyresberäkningen 5,0 - Lokaler flyttas till nya intendenturorganisationen 4,4 8,8 Friställda lokaler förtätning 3,4 6,7 Undervisningslokaler 1,6 3,1 Café 0,4 0,7 Justering av index 1,4 Minskning av reserv 1,0 2,4 Mediakostnader jan juni 2014-4,5 Dubbel hyra KC -11,0 Totalt 0,3 23,1 Engångsjustering innebär att beräkningen av hyran för 2014 har justerats jämfört med tidigare lokalkostnadsprognoser. Den nya intendenturorganisationen leder till att lokaler flyttas från VH-fakulteten till universitetsadministrationen. Dessa lokalkostnader kommer VH-fakulteten att få betala via en avgift för servicetjänster. Friställda lokaler och undervisningslokaler har ökat tack vare VH-fakultetens förtätningsarbete och lokalprogram, vilket minskar VH-fakultetens kostnader. VHC har ett café där en privat näringsidkare kommer att stå för den hyran. Justering av index är en effekt av att inflationen bedöms bli lägre än tidigare prognos. Reserv i tabellen ovan består av att tidigare prognoser innehållit en reserv som visat sig vara större än vad som behövs. Det som försämrar denna bild något är att VH-fakulteten kommer att få ta kostnaderna för media under perioden januari till juni och dessa uppgår till 4,5 mnkr. VH-fakulteten får kostnader för tre månaders dubbelhyra avseende KC. Därtill kommer att VH-fakulteten kommer att få minskade kostnader för forskningsanläggningen i Lövsta. Denna minskning är från 2012 till 2021 på cirka 8 mnkr 8(10)

per år jämfört med dagens hyresnivå. Minskningen består i att VH-fakulteten får del av fastighetsförvaltningens nya avkastningskrav på 9 mnkr per år. Därtill ger försäljningen av Ultuna 2:1 en effekt på cirka 10 mnkr per år i minskade lokalkostnader, totalt cirka 19 mnkr. Sammantaget innebär det att VH-fakultetens ekonomiska läge är betydligt bättre än tidigare prognoser. Effekten av alla dessa förändringar gör att långtidsprognosen för VHfakulteten förbättras med cirka 20 mnkr per år för fakulteten jämfört med tidigare prognos. För universitetet som helhet har detta liten effekt (förutom försäljningen av Ultuna 2:1) då kostnaderna för friställda lokaler hamnar på SLU-gemensamt tills ny hyresgäst hittas. Även en del av engångskostnaderna i samband med inflyttningen kommer att tas centralt. Stödfunktionerna Universitetsadministrationen har en ekonomi i balans och en prognos som visar överskott på 1 mnkr och ett kapital på 13 mnkr, vilket motsvarar 3 procent av omsättningen. UDS redovisar ett underskott på -5 mnkr efter andra kvartalet. Det är främst ökade personalkostnader i samband med färdighetsträning i de nya lokalerna som är orsaken till underskottet. Prognosen för 2014 är -12 mnkr, vilket är 6 mnkr sämre än budget. Det är tillkommande kostnader i samband med inflyttningen i VHC som inte var kända när budgeten upprättades. Ambulatoriska kliniken redovisar i princip ett nollresultat och prognosen för 2014 är -1 mnkr, vilket är lika med budget. Fastighetsförvaltningen redovisar ett överskott på 2 mnkr och ett balanserat överskott på 15 mnkr. Omsättningen för 2014 beräknas uppgå till 86 mnkr varav internförsäljning står för 2/3 av försäljningsintäkterna. Prognosen för 2014 är ett överskott på cirka 1 mnkr och ett kapital på 16 mnkr. Lantbruksdriften redovisar ett överskott på 1 mnkr och ett kapital på -8 mnkr. Prognosen för 2014 är -1 mnkr och ett kapital på -10 mnkr, vilket då kommer att motsvara -25 procent av omsättningen. Ett åtgärdsprogram för lantbruksdriften skulle behöva startas. SLU Gemensamt redovisar ett nollresultat och ett utgående kapital på -9 mnkr, vilket motsvarar -3 procent av omsättningen. Resultatet vid halvåret består, något förenklat, av dubbla hyreskostnader vid lämnandet av Klinikcentrum (-13 mnkr), projektkostnader för byggnationen av VHC och Ulls hus (-14 mnkr), rörlig ränta på husen BioC och MVM (+19 mnkr), finansnetto (+3 mnkr) och ännu ej fördelade anslag (+5 mnkr). Prognosen för 2014 är ett underskott på cirka -30 mnkr, vilket har sin förklaring i att omställning och flyttkostnader för VHC delvis kommer att tas centralt. Kapitalet kommer att vara cirka -40 mnkr. 9(10)

Institutionerna SLU har ett kapital på 322 mnkr varav cirka 60 procent ligger på institutionerna. Det är för närvarande åtta institutioner som har underskott som är större än -3 procent. Flera av S-fakultetens institutioners negativa resultat vid halvåret är till stor del en effekt av att fakulteten inte kunnat fördela ut anslaget för TC4F i väntan på ett sent fördelningsbeslut. Det innebär att de flesta av S-fakultetens institutioner har ett bättre resultat än vad bilaga 3 visar. Personalvolymen på institutionerna har minskat med nästan 90 helårsarbetskrafter. Detta är en följd av de ekonomiska läget på institutionerna. Som framgår av bilaga 3 är det i princip de institutioner som har svag ekonomi som står för personalneddragningarna, med några få undantag. Bilaga 1 Flerårsprognos 2009-2020 Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv2 2014 Bilaga 3 Resultat kapital och helårsarbetskraft per institution kv2 2014 10(10)

Flerårsprognos 2009-2020 (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Enklare framräkning 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 kv 2 Statsanslag 1 460 1 578 1 597 1 577 1 576 822 1 648 1 660 1 733 1 760 1 816 1 854 1 892 Avgiftsintäkter 467 498 518 551 594 287 715 637 689 683 707 732 757 Bidragsintäkter 757 738 831 921 912 451 968 1 007 1 047 1 089 1 133 1 178 1 225 Finansiella intäkter 7 5 14 14 11 5 7 5 8 6 6 6 6 Summa intäkter 2 691 2 820 2 959 3 063 3 093 1 565 3 339 3 308 3 477 3 538 3 662 3 769 3 880 Kostnader för personal 1 650 1 743 1 876 1 958 1 948 949 1 947 1 976 2 065 2 152 2 236 2 322 2 395 Kostnader för lokaler 280 280 344 334 331 171 373 413 429 441 450 458 467 Egna lokaler (Egendomarna) 27 27 34 48 48 25 49 50 51 52 53 54 55 Övriga driftskostnader 638 657 672 678 639 305 687 637 667 732 760 789 814 Finansiella kostnader 4 3 10 15 12 5 7 12 26 26 26 26 26 Avskrivningar 78 78 91 118 114 56 119 149 156 176 178 180 181 Summa kostnader 2 676 2 788 3 027 3 150 3 093 1 511 3 183 3 237 3 395 3 579 3 703 3 829 3 939 Resultat 15 32-67 -88 1 53 156 71 82-40 -41-59 -58 Utgående balanserat kapital 386 420 348 264 265 322 420 492 574 533 492 433 374 UB i relation till omsättning 14% 15% 12% 9% 9% 10% 13% 15% 16% 15% 13% 11% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag 734 815 850 826 861 888 880 650 500 400 400 400 400

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2014 (mnkr) Bilaga 2 (1/4) LTV-fakulteten NJ-fakulteten S-fakulteten Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2014 2013 2014 2014 2013 2014 2014 2013 2014 Verksamhetens intäkter Statsanslag 116 117 235 49% 261 267 532 49% 172 165 333 52% Uppdragsintäkter 18 17 29 62% 109 111 222 49% 41 37 79 51% Bidragsintäkter 56 52 114 49% 190 167 416 46% 136 129 309 44% Övriga intäkter 5 4 7 63% 4 4 13 28% 2 2 7 29% Intern tilldelning 0 0 39 1% 0 0 20 0% 0 0 14 2% Summa intäkter 195 190 425 46% 563 549 1 204 47% 350 335 742 47% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 97 102 194 50% 299 301 619 48% 191 193 400 48% Kostnader för lokaler 24 24 45 53% 62 62 124 50% 35 30 63 55% Övriga driftskostnader 49 47 118 41% 131 136 325 40% 90 90 196 46% Avskrivningar 2 2 4 55% 14 15 27 52% 7 8 17 44% Universitetsoverhead 15 17 68 22% 39 40 104 37% 31 31 74 41% Summa kostnader 188 193 430 44% 545 554 1 199 45% 354 352 750 47% Resultat 7-3 -5 18-5 5-4 -17-8 Utgående kapital 45 34 188 153 56 79 % av omsättningen 12% 9% 17% 14% 8% 12% Oförbrukade bidrag 69 69 239 293 234 221

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2014 (mnkr) Bilaga 2 (2/4) VH-fakulteten Universitetsdjursjukhuset Fastighetsförvaltningen Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2014 2013 2014 2014 2013 2014 2014 2013 2014 Verksamhetens intäkter Statsanslag 219 183 422 52% 19 15 55 34% Uppdragsintäkter 29 26 59 48% 62 61 125 50% 7 6 13 52% Bidragsintäkter 61 56 143 43% 0 1 1 12% 1 1 1 67% Övriga intäkter 13 11 28 46% 0 0 0 2% 36 36 72 49% Intern tilldelning 1 1 0 341% 0 0 0 0% Summa intäkter 322 277 653 49% 81 77 180 45% 43 42 87 50% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 151 151 310 49% 49 43 91 54% 1 2 4 24% Kostnader för lokaler 45 44 116 39% 8 8 32 25% 2 0 5 37% Övriga driftskostnader 68 63 155 44% 22 17 39 55% 24 23 49 48% Avskrivningar 6 6 19 34% 1 2 6 23% 14 14 27 51% Universitetsoverhead 23 22 48 48% 7 6 20 36% 0 0 1 49% Summa kostnader 293 286 647 45% 87 76 187 46% 41 39 86 47% Resultat 29-9 6-5 1-7 2 3 1 Utgående kapital 32-2 -12-1 15 13 % av omsättningen 5% 0% -7% -1% 17% 15% Oförbrukade bidrag 136 126 2 2 13 14

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2014 (mnkr) Bilaga 2 (3/4) Lantbruksdriften Biblioteket Universitetsadministrationen Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2014 2013 2014 2014 2013 2014 2014 2013 2014 Verksamhetens intäkter Statsanslag 23 24 47 48% Uppdragsintäkter 5 2 8 68% 17 17 60 28% 71 66 134 53% Bidragsintäkter 0 0 6 3% 0 0 0 0% 5 5 5 105% Övriga intäkter 19 16 27 71% 0 0 1 13% 37 34 70 52% Intern tilldelning 14 14 0 0% 112 121 229 49% Summa intäkter 24 18 41 60% 31 31 61 51% 248 250 486 51% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4 4 8 48% 13 14 27 50% 134 135 271 49% Kostnader för lokaler 4 3 7 54% 5 6 11 50% 18 19 28 64% Övriga driftskostnader 13 11 19 67% 10 10 20 49% 68 66 139 49% Avskrivningar 2 2 5 38% 0 0 0 52% 6 5 12 49% Universitetsoverhead 1 1 1 47% 2 2 4 49% 19 20 39 49% Summa kostnader 23 21 40 57% 30 31 61 50% 245 244 490 50% Resultat 1-3 1 1 0 0 3 6-4 Utgående kapital -8-8 1 0 15 11 % av omsättningen -16% -21% 2% 0% 3% 2% Oförbrukade bidrag 0 0 0 0 3 19

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2014 (mnkr) Bilaga 2 (4/4) SLU gemensamt Utfall Utfall Budget 2014 2013 2014 Verksamhetens intäkter Statsanslag 41 44 55 74% Uppdragsintäkter 2 0 0 0% Bidragsintäkter 9 4 0 0% Övriga intäkter 233 230 598 39% Intern tilldelning -128-137 1-21271% Summa intäkter 157 141 654 24% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 16 15 25 63% Kostnader för lokaler 240 226 526 46% Övriga driftskostnader 35 18 72 49% Avskrivningar 3 5 10 33% Universitetsoverhead -137-139 2-5764% Summa kostnader 157 126 635 25% Resultat 0 15 19 Utgående kapital -9-29 % av omsättningen -3% -10% Oförbrukade bidrag 45 29

Resultat, kapital (tkr) och helårsarbetskrafter (HÅA) per institution kv2 2014 Bilaga 3 samt förändring helårsarbetskrafter juni jmf med juni föregående år UB 2014-06 Antal HÅA Förändring HÅA Fak/motsv. Institution Resultat Kapital Kap % 2014-06 antal % NJ/LTV STAD OCH LAND 5 089 22 791 24% 85 7 9% NJ ENERGI OCH TEKNIK -180 10 381 23% 45 4 10% LTV OMVÄRLD ALNARP 656 3 834 22% 6-0 -1% NJ MIKROBIOLOGI 445 10 079 22% 37-4 -9% LTV VÄXTFÖRÄDLING -2 006 9 889 18% 46 3 8% NJ ARTDATABANKEN 2 293 18 004 17% 65 1 1% NJ/S EKOLOGI 3 552 24 699 16% 140-2 -1% NJ AKVATISKA RESURSER 7 454 23 382 16% 128 1 0% NJ VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI -778 8 029 13% 47-2 -4% NJ VÄXTBIOLOGI 366 11 630 13% 81 5 7% S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP -1 767 4 798 12% 33-3 -7% S SKOGSMÄSTARSKOLAN -34 3 114 12% 17 2 13% VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD -66 6 668 12% 47-5 -10% NJ VATTEN OCH MILJÖ -773 11 142 11% 83-6 -7% NJ EKONOMI 1 069 7 135 11% 55-1 -3% NJ CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD 2 596 2 354 11% 16 3 26% S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING -3 073 5 678 10% 59 13 29% S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL -1 366 7 587 10% 70-15 -18% NJ/S SKOGLIG MYKOLOGI OCH VÄXTPATOLOGI 1 898 5 322 9% 53 1 2% S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI -2 977 7 107 8% 75-10 -11% S SKOGENS BIOMATERIAL OCH TEKNOLOGI (SBT) 1 539 3 180 8% 31-1 -4% S VILT, FISK OCH MILJÖ -6 239 4 415 8% 62 1 2% LTV ODLINGSENHETEN -87 1 299 7% 23 2 8% VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP 449 4 518 6% 60-2 -3% LTV VÄXTSKYDDSBIOLOGI 113 2 484 4% 47-6 -11% S/NJ SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING 3 205 4 181 3% 163-11 -7% LTV LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING 454 2 581 3% 63-3 -4% NJ INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH BIOTEKNOLOGI 450 1 078 2% 39-1 -3% NJ/S MARK OCH MILJÖ -4 505 2 106 2% 104-15 -13% VH KLINISKA VETENSKAPER 3 976 2 220 2% 99-5 -5% VH/NJ NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP 824 397 1% 30-3 -8% NJ LIVSMEDELSVETENSKAP -53 7 0% 21-2 -7% LTV/VH BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI -593-2 038-3% 44-2 -4% S SKOGSEKONOMI 39-743 -7% 9-5 -35% VH HUSDJURSGENETIK 2 967-4 358-7% 54-11 -17% LTV ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI 566-2 477-7% 25-4 -14% VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI -405-4 626-8% 36-7 -17% VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA -4 415-4 980-8% 58 1 2% S SKOGENS PRODUKTER -4 078-2 036-11% 18-6 -26% LTV MOVIUM -273-8 118-64% 9 0 3% Summa institutionerna 103 190 051 7% 2 207-87 -4% Fakulteterna centralt LTV LTV GEMENSAMT 4 053 19 894 98% 11-0 -3% NJ NJ GEMENSAMT 15 541 66 758 111% 11 0 4% NJ NJ:s INTENDENTURER -5 427-12 040-64% 12 0 4% S S GEMENSAMT 12 990 14 278 23% 9-2 -16% VH VH GEMENSAMT 34 062 62 998 61% 13 3 24% VH VH-INTENDENTUR -3 943-27 201-44% 33 1 4% Summa fakulteterna gemensamt 57 276 124 688 38% 89 3 3% Universitetsgemensamma stödfunktioner BIBLIOTEKET 964 1 308 2% 44-2 -5% DJURSJUKHUSET -5 067-6 651-4% 178 21 13% AMBULATORISKA KLINIKEN -195-5 190-45% 9-1 -9% FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN 2 340 14 807 17% 6 3 70% LANTBRUKSDRIFTEN 1 444-8 028-16% 14-1 -8% UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN -6 707 5 335 1% 417-13 -3% Summa stödfunktionerna -7 221 1 580 0% 668 6 1% SLU, GEMENSAMT -4 564-13 665-4% 44 22 98%