Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 214-11-25 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Bo Stenberg, SLU Skara Cecilia Lindahl, Eurofins Cecilia Palmborg, SLU Umeå Christer Persson, Lantmännen Lantbruk Jan-Olof Storm, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Klas Eriksson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Linda af Geijerstam, HIR Vall, Hushållningssällskapet Linda Öhlund, Lantmännen Lantbruk Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Maria Wahlquist, Skånesemin och Svenska Vallföreningen Nilla Nillsdotter-Linde, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Per-Anders Andersson, Agroråd AB Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Sofia Kämpe, Agroväst 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar för möte den 214-3-12 och den 213-11-12 presenterades och godkändes. 3 Meddelande Nilla Nillsdotter-Linde informerade om kommande konvent EGF215 i Wageningen Holland 15-17 juni. Intensiv mjölkproduktion. 4 Avrapportering av avslutade serier Kvävegödslingsstrategier till blandvall, Linda af Geijerstam och Ola Hallin. Se bilaga 1. Fröblandningar med blålusern, Bodil Frankow-Lindberg. Se bilaga 2. Mikronäring i vall, Anne-Maj Gustavsson Se bilaga 3.
5 Botanisk analys via NIR-analys Bo Stenberg SLU Skara presenterade resultaten från projektet; Billig och enkel bestämning av klöverhalt i vallförsök med hjälp av NIR-analys. Se bilaga 4 alternativ så finns slutrapporten på Stiftelsen lantbruksforsknings hemsida. Projektet kom fram till att goda möjligheter finns att bestämma klöverhalten i torkade grönmassaprov från blandvall, men inte att särskilja mellan vit- och rödklöver. Mer utveckling och underhåll av kalibrering behövs för att bli en metod istället för botanisk analys. Inget beslut togs för utveckling av metoden. 6 Kort avstämning från arbetsgrupper gödsling till vall som bildades förra mötet Arbetsgrupp mikronäring Maria Wahlquist, ingen ansökan inlämnad. Eva Stoltz har undersökt möjlighet att få fram underlag från lantbruksanalyser som är gjorda. För att hitta bristområden i landet för olika mikronäringsämnen. Anne-Maj upplöste om att Harry Eriksson har sammanställt större antal analyser för makronäringsämnen eventuellt också mikronäring. Arbetsgrupp svavel Anna-Karin Krijger har meddelat att gruppen fått avslag på tidigare inlämnad ansökan till Eko-forsk. Arbetsgrupp kalium Inte arbetat vidare med frågeställningen. Arbetsgrupp kväve Ideskiss inlämnad till SLF för kvävestege i gräsvall och blandvall. Projektgrupp för ideskiss: Bodil Frankow-Lindberg, Sofia Delin, Linda af Geijerstam, Pernilla Kvarmo, Gunilla Frostgård, Anna-Karin Krijger och Ola Hallin. 7 Nya frågeställningar, arbetsgrupper Deltagarna fick fritt diskutera och föra fram sina problemställningar. En gruppering av problemställningarna gjordes för olika ämnen se nedan. Nästa öppna utlysning till SLF är i april 215. Återkoppla till sekreterare för intresseanmälan att ingå i arbetsgrupp för problemställningar 1-16 nedan. Återkoppling sker 15 december till de som visat intresse för att ingå i en arbetsgrupp. Pågående försök sortprovning vallarter samt majs, SLU basförsöken och Sverigeförsöken har kompletterande provning. SLU odlingstekniska försök; Fröblandningar med blålusern, Kväverespons och kvalitet hos olika fröblandningar, Utveckling av sortprovning av ensilagemajs. Sverigeförsöken odlingstekniska försök; Kvävestrategi till blandvall, Rödklöver konkurrensförmåga och Vallfröblandning för ökad baljväxtandel. Ann-Charlotte Wallenhammar, Rödklöver och diagnostik av patogena svampar. Eva Stoltz Rotröta, mikronäringsämnen. Problemställningar som grupperats Växtnäring kväve 1, Koppla N-sensor och vegetationsindex till kvävestege 1, Gödslingsprognos i vall, -sensor, -vegetationsindex 1, NIR-analys för baljväxt och gödslingsråd + utnyttja vegetationsindexkartor 2, Kvävestrategi med lägre kvävegiva vall i för bättre baljväxtetablering 2, Kvävegiva anpassad till förstaskördens avkastning och/eller arten/sortens variation mellan skördar 2, Optimal kvävegiva till gräsvall, fördelning mellan skördarna 3, Hur realistiskt är det att ha vallförsök utan stallgödsling (försökstekniskt projekt) 3, Mängd stallgödsel (N-stege) till vallinsådd med olika skyddsgrödor. Effekt på vall och kväveeffektivitet 4, Lusern, kvävegödsling
Vallarter/sorter 5, Smältbarhet i vallfoder 5, Öka smältbarhet i vallfoder, sorter 5, Kvalitet nya sorter, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, utfodringsförsök av skörd 1. 5, Skördestrategi rörsvingel/hybrid optimera näringskvalitet 5, Nya vallgräs optimal skördetidpunkt 5, Smältbarhet i vallfoder (fiberfranktioner) 5, Vallfodersortprovning med fodervärdeskoppling, foderanalys, smaklighet 5, Rörsvingel i kon, vad vet vi? 6, Konkurrensstudier i blandningar av nya vallsorter 6, Vallsorter i samodlingsförsök/konkurrensförsök 7, Käringtand -hur gör lantbrukare som lyckas? 8, Betesvall, sorter Markpackning/etablering 9, Packning, slitage lämplig blandning 9, Fasta körspår 1, Etableringsteknik i lusern 1, Lusernetablering 11, Anläggning och insådd i befintliga vall Sjukdomar/växtskydd/ogräs 12, Rotröta/klöverröta/nematoder i klöver 12, Sanering av patogena svampar som orsakar rotröta i rödklöver Brassica arter, -kalkkväve 12, Nematoder i vall, avbrottsgröda 12, Växtföljd i valldominerade områden 13, Svampbekämpning i majs 14, Mangans effekt på selektiviteten hos herbicider i vallinsådden Övrigt 15, NIR och bot analys vall fortsättning 16, Skördestrategi engelskt rajgräs vid reducerad kvävegiva (eller samband avkastning, stabilitet och kvävegödsling ihop med baljväxt) 16, Skördestrategi för övervintring av vall Övriga frågor Maria Wahlquist visade på statistik för grovfoderanalyser 214 i jämförelse mellan Sverige, Danmark och Holland. Visade på lägre NEL och högre ADL för Sverige. Utgivningsplan för Vallbrev 215 planeras, kontakta Nilla Nilsdotter-Linde omgående om ni vill publicera något under kommande år. Nästa möte fastställdes till den 17 mars 215. Sekreterare: Ola Hallin Justeras: Bodil Frankow-Lindberg
214-12-4 Ola Hallin Försöksledare Hushållningssällskapet Sjuhärad/ Rådgivarna i Sjuhärad L6-571 Kvävegödslingsstrategier till blandvall Syftet är att belysa effekter av olika kvävegödslingsstrategier i en blandvall på avkastning och klöverandel där målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan
Kvävegödslingsstrategi till blandvall Anläggningsår 211 Korn Låg nivå 55 kg N/ha Hög nivå 95 kg N/ha Vallår 212-214 4++ kg N/ha 9++ kg N/ha 4+35+35 kg N/ha 16++ kg N/ha 6+65+35 kg N/ha 9+35+35 kg N/ha 9+65+35 kg N/ha 12+35+35 kg N/ha Rådde Länghem 12+65+35 kg N/ha Rådde Länghem ++ kg N/ha Lilla Hult Färjestad 12+65+65 kg N/ha Lilla Hult Färjestad Vallfröblandning 14 % rödklöver Nancy/Rajah 5 % vitklöver Klondike 38 % timotej Lischka 34 % rörsvingelhybrid Hykor 9 % engelskt rajgräs Kentaur, Foxtrot
Resultat av kvävegödsling vid vallanläggning. Korn-, vall- och råproteinavkastning. L6-571 Korn Vallavkastning Råprotein 211 Vall I Vall II Vall I-II Vall I Vall II Vall I-II Rel. tal kg råprot./ha Färjestaden kg/ha Rel. tal Rel. tal kg ts/ha Rel. tal Rel. tal 4++ Låg 25 N 4 68 1 1 25 6 1 1 1 4 15 1 Hög 65 N 5 32 98 11 24 95 1 96 99 4 5 97 12+65+65 Låg 25 N 4 68 1 1 28 37 1 1 1 4 63 1 Hög 65 N 5 32 11 1 28 44 1 93 11 4 5 97 Länghem 4++ Låg 45 N 4 63 1 1 18 8 1 1 1 3 5 1 Hög 85 N 5 68 9 11 17 25 95 82 94 2 7 89 12+65+35 Låg 45 N 4 63 1 1 21 99 1 1 1 3 54 1 Hög 85 N 5 68 98 15 22 25 11 9 97 3 32 94 Rel. tal
Marktäckning klöver och botanisk analys vall I-II 212-213. L6-571 Marktäckning klöver % Botanisk analys klöver % 211 Vall I 212 Vall II 213 Färjestaden höst skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 Låg 25 N 42 29 36 54 24 38 44 Hög 65 N 34 25 35 52 24 37 41 Länghem Låg 45 N 43 16 27 53 36 4 58 Hög 85 N 16 6 18 46 32 32 56
Kvävegödsling vallåren L6-571 Avkastning 212-214 Färjestad vägt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts ++ 3415 93 1376 99 4 525 93 154 4++ 3691 1 139 1 38 566 1 153 9++ 3732 11 184 78 29 547 97 146 4+35+35 396 16 983 71 25 561 99 144 16++ 384 13 98 71 25 64 17 159 6+65+35 446 11 841 61 21 598 16 148 9+35+35 397 18 839 6 21 575 12 145 9+65+35 413 111 712 51 17 61 16 146 12+65+65 4294 116 711 51 17 653 115 152
Kvävegödsling vallåren L6-571 Avkastning 212-214 Länghem vägt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts 4++ 2771 1 136 1 5 462 1 167 9++ 296 15 125 89 42 481 14 165 4+35+35 325 19 138 76 35 478 14 158 16++ 38 19 984 72 33 521 113 173 6+65+35 3199 115 87 64 27 492 17 154 9+35+35 3222 116 879 65 28 512 111 159 9+65+35 3288 119 78 57 24 521 113 158 12+35+35 3231 117 837 62 26 517 112 16 12+65+35 3374 122 749 55 23 544 118 161
Klöverandel, energi, råprotein- och fiberhalt vägt medeltal för vall I-III 212-214, L6-571 Led Klöver Råprotein Energi NDF indf Färjestaden % g/kg ts MJ/kg ts g/kg ts g/kg NDF 4++ 38 153 1,6 44 177 9++ 29 146 1,6 466 173 4+35+35 25 144 1,6 473 164 16++ 25 159 1,7 457 172 6+65+35 21 148 1,6 47 172 9+35+35 21 145 1,6 479 16 9+65+35 17 146 1,7 478 166 ++ 4 154 1,6 426 186 12+65+65 17 152 1,7 481 163 Led Klöver Råprotein Energi NDF indf Länghem % g/kg ts MJ/kg ts g/kg ts g/kg NDF 4++ 5 167 1,8 392 157 9++ 42 165 1,9 46 151 4+35+35 35 158 1,9 41 15 16++ 33 173 1,9 414 139 6+65+35 27 154 1,9 436 144 9+35+35 28 159 1,9 428 14 9+65+35 24 158 1,9 435 141 12+35+35 26 16 1,8 429 141 12+65+35 23 161 1,9 442 137
8 7 6 5 4 3 2 1 Färjestaden Vall I-III Klöverandel % % % % % % % % % VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 4++ 9++ 4+35+35 16++ 6+65+35 9+35+35 9+65+35 ++ 12+65+65 22 2 18 16 14 12 1 Råproteinhalt 29-maj 9-jul 27-aug 6-jun 16-jul 26-aug 27-maj 9-jul 25-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 4++ 9++ 4+35+35 16++ 6+65+35 9+35+35 9+65+35 ++ 12+65+65
9 8 7 6 5 4 3 2 1 22 2 18 16 14 12 1 Länghem Vall I-III Klöverandel % % % % % % % % % VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 Råproteinhalt 4-jun 19-jul 6-sep 7-jun 11-jul 3-aug 26-maj 3-jun 18-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 4++ 9++ 4+35+35 16++ 6+65+35 9+35+35 9+65+35 12+35+35 12+65+35 4++ 9++ 4+35+35 16++ 6+65+35 9+35+35 9+65+35 12+35+35 12+65+35
Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-571 Färjestaden Vall I-III Gödsel Produktions- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein 8% 1 kr/kg ts kr/ha & år Rel tal ha ha 4 4++ 2953 12,88 414 1 1, 1, 9 9++ 2986 27,92 373 9,99 1,4 11 4+35+35 3125 33,95 364 88,94 1,1 16 16++ 343 48,99 318 77,97,94 16 6+65+35 3237 48,98 344 83,91,95 16 9+35+35 3176 48,99 328 79,93,99 19 9+65+35 3282 57 1, 326 79,9,94 ++ 2732,89 369 89 1,8 1,8 25 12+65+65 3434 75 1,3 37 74,86,87 Fast kost 3 2 kr/ha (anläggning 5 kr/ha & år + K & P 15 kr/ha & år + Slåtter & strängl 4 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost,5 kr/kg ts, gödningsspridning 13 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,3 kr/kg ts
Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-571 Länghem Vall I-III Gödsel Produktion s- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein kr/ha & 8% 1 kr/kg ts år Rel tal ha ha 4 4++ 2215 12 1,1 2177 1 1, 1, 9 9++ 2324 27 1,5 1967 9,95,96 11 4+35+35 2419 33 1,8 1761 81,92,97 16 16++ 246 48 1,11 1485 68,92,89 16 6+65+35 2562 48 1,11 1641 75,86,94 16 9+35+35 2578 48 1,1 1686 77,86,9 19 9+65+35 2631 57 1,13 1527 7,84,89 19 12+35+35 2586 57 1,14 145 65,86,89 22 12+65+35 2699 66 1,14 148 65,82,85 Fast kost 3 2 kr/ha (anläggning 5 kr/ha & år + K & P 15 kr/ha & år + Slåtter & strängl 4 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost,5 kr/kg ts, gödningsspridning 13 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,3 kr/kg ts
Foderberäkning individram, Länghem kvävegödslingsstrategi till blandvall Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad Låg 4 N 4++ Låg 19 N 9+65+35 Hög 19 N 9+65+35 Hög 22 N 12+65+35 Låg 4 N -,13 kr/kg ts Ensilage Kr/kg ts Ensilage kg ts/dag Råprotein g/kg ts Opt. Kostnad kr/dag Dagar 1,5 12,8 172 4,5 616 1,5 11,88 163 39,28 737 1,5 11,72 155 39,27 747 1,5 11,59 157 39,18 779 1,37 12,8 172 38,48 616
Strategi Medelavkastning Arealbehov Prod kostn Skillnad Nedjusterat 15% kg ts/ha ha kr/kg ts produktionskostnad kr/ha 4 8367 1,96 4 35 35 8854 88 1,3 182 6 65 35 9172 91 1,7 671 9 65 35 9299 9 1,9 37 12 65 65 973 86 1,12 774 Beräkning med Grovfoderverktyget rundbalsskörd försök Färjestaden
Strategi Medelavkastning Arealbehov Prod kostn Skillnad Nedjusterat 15% kg ts/ha ha kr/kg ts produktionskostnad kr/ha 4 8367 1,96 4 35 35 8854 88 1,3 182 6 65 35 9172 91 1,7 671 9 65 35 9299 9 1,9 37 12 65 65 973 86 1,12 774 Skillnaden mellan strategier kan användas i en strategi med högavkastande vall nära gården och lägre avkastande på avstånd. Strategi Areal Prod.kostn 1 km 12+65+65 86, ha 1,9 kr/kg 2 km 9+65+35 9, ha 1,9 kr/kg 3 km 6+65+35 91, ha 1,1 kr/kg 4 km 4+35+35 94, ha 1,1 kr/kg Beräkning med Grovfoderverktyget försök Färjestaden
Kväverespons och baljväxtandel Färjestaden Kväveresponsen avtar med vallålder Gödsling med bästa respons gulmarkerad Bra respons i skörd 2 Men inte år 3 212 Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H3 ++ - - - 41 59 74 4++ 14,2 - - 33 57 76 9++ 28,3 - - 19 42 66 9+35+35 16,6 18-2,5 25 31 43 12+65+65 15,8 16,5 1,8 22 17 32 213 Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H3 ++ - - - 38 53 61 4++ 8,9 - - 35 56 58 9++ 4 - - 23 44 57 9+35+35 6,6 11,1 9,4 19 31 32 12+65+65 8,2 11,4 7,4 17 34 23 214 Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H3 ++ - - - 11 34 14 4++ 11,8 - - 1 25 2 9++ 8,7 - - 3 18 37 9+35+35 7,9 7,1 9,6 2 7 24 12+65+65 8,8 8, 12,3 1 3 14
Kväverespons och baljväxtandel Färjestaden Ekonomi C C C 212 H1 H2 H3 H ++ - - - 4++ 6,71 - - 9++ 27,12 - - 9+35+35 11,91 11,11-15,54 12+65+65 11,29 11,14-7,97 213 H1 H2 H3 H ++ - - - 4++ -,18 - - 9++ -4,47 - - 9+35+35-1,9 2,14 -,7 12+65+65 1,41 4,51 -,69 214 H1 H2 H3 H ++ - - - 4++ 3,53 - - 9++ 1,6 - - 9+35+35,59-3,4,14 12+65+65 2,23,9 5,62
2 19 18 17 16 15 14 13 Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Viktat medel Råpro tein g kg ts Sk 3 Öland 2 18 16 14 12 1 12 35 35 19 * 16 16 12 65 35 22 * 9 65 35 19 Rådde 9 35 35 16 6 65 35 16 Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råprotein viktat Råpro tein g kg ts Sk 3 9 9 4 35 35 11 4 4 16 16 9 65 35 19 6 65 35 16 12 65 65 25 * 9 9 * 4 4 4 35 35 11 9 35 35 16 Vallinsådd med hö.. Vallinsådd med låg.. Hög proteinhalt i förstaskörd gav hög N-giva 16, 12 - eller kg N. Hög proteinhalt i andraskörd gav hög N-giva - eller låg giva i både första och andraskörd Minskande total N-giva gav lägre proteinhalt i förstaskörd och högre i tredje
Slutsatser Hög kvävegiva gav högre ts-avkastning Låg kvävegiva kunde ge 9 % av avkastning vid hög giva Både hög och låg kvävegiva kan vara intressant, anpassa gödsling efter marktillgång Hög kvävegiva tryckte ner baljväxthalten Återhållsam återväxtgödsling gav baljväxten ny chans Det var mer lönsamt att gödsla andraskörden än tredjeskörden
Fröblandningar med blålusern R6-4251 Bodil Frankow-Lindberg Institutionen för växtproduktionsekologi
Försöksupplägg Fröblandning A. Rödklöver (Nancy, 2 kg/ha) + timotej (Grindstad, 11 kg/ha) + ängssvingel (Sigmund, 4 kg/ha) + engelskt rajgräs (Birger, 3 kg/ha) B. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + hundäxing (Luxor, 9 kg/ha) C. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rörsvingel (Swaj, 14 kg/ha) D. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rörsvingelhybrid (Hykor, 15 kg/ha) E. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rajsvingel (Felopa, 18 kg/ha) Två N-nivåer: och 13 kg/ha
Provtagning och analyser Avkastning Botanisk analys Kvalitet enl. NorFor
Försöksplatser Försök Jordart ph K-AL klass P-AL klass Datum E-7-21 mmh mo LL 6.2 IV III Ej redovisat H-8-21 mf Sa 6. II IVA 15 juli H-1-212 nmh svl Sa 6.2 I III 11 juli N-657-21 mmh Sa 6.3 III IVA 23 augusti N-67-212 Mmh mo LL 6.4 III II 28 augusti R-62-21 mr moll 7.3 IV III 1 september
Avkastning 14 12 1 8 Vall 1 Vall 2 Vall 3 RKL+GRÄS L+ HÄX L+RSV L+RSVH L+RAJSV 6 4 2 kg N 13 kg N kg N 13 kg N kg N 13 kg N
Avkastning 14 12 RKL HÄX RSV RSVH RAJSV 1 8 kg N 13 kg N 6 4 2 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3
Kvalitet, Vall I, 2 försök Led MJ Sk 1 MJ Sk2 MJ Sk3 Råprot Sk1 Råprot Sk2 Råprot Sk3 Baljväxt Sk1 Baljväxt Sk2 Datum 2/6 1/7 26/8 kg N ha -1 Rödklöver 1. 1.2 1.3 19 135 163 9 21 11 L+Hundäxing 9.7 9.7 9.7 113 155 173 15 47 28 L+Rörsvingel 9.7 9.3 9.6 137 167 198 63 76 84 L+Rörsv. hybrid 9.7 9.4 9.9 135 168 178 49 68 65 L+Rajsvingel 1.2 9.6 1.2 11 147 198 18 45 55 13 kg N ha -1 Rödklöver 1. 1.1 1.7 12 143 167 3 6 8 L+Hundäxing 9.8 9.9 9.9 127 166 174 14 32 21 L+Rörsvingel 9.8 9.5 9.5 149 175 184 51 64 75 L+Rörsv. hybrid 9.7 9.5 9.5 145 174 184 53 61 66 L+Rajsvingel 1.3 9.7 1.3 12 154 196 16 31 47 Baljväxt Sk3
Kvalitet, Vall I, 2 försök Led NDF Sk1 NDF Sk2 NDF Sk3 indf Sk1 indf Sk2 indf Sk3 Rödklöver 584 549 527 27 196 132 L+Hundäxing 597 565 557 224 28 182 L+Rörsvingel 527 528 5 249 243 235 L+Rörsv. hybrid 538 53 525 241 239 199 L+Rajsvingel 566 564 499 194 219 136
Slutsatser Lusern är en potentiellt mer högavkastande baljväxt än rödklöver, men kan vara svår att etablera noggrant val av odlingsplats och skonsam anläggningsteknik är nödvändig för framgång Lusern kan samodlas med hundäxing och rörsvingelhybrid Kvävegödsling av en bra lusernvall ger ett måttligt torrsubstansutbyte, men kan användas för att vidmakthålla en viss gräsandel, vilket i sin tur håller efter ogräs För att lusern inte ska konkurreras ut bör kvävegivan understiga 13 kg N per ha Värt att notera är att samodling med rörsvingelhybrid leder till något högre värden på indf jämfört med hundäxing som samodlingskomponent
Tack till. Stiftelsen Lantbruksforskning som finansierat serien
Mikronäringsämnen i vall Docent Anne-Maj Gustavsson, SLU, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap
Koppar Mangan Molybden Zink Järn Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Skara 5, Skara 7 och Umeå 5 Förstaårsvallar Blandningar Käringtand + timotej Rödklöver + ängssvingel Rödklöver + timotej Vårtillväxten 1 v före stadium 45 Vid stadium 45 1 v efter stadium 45 Skörd 2 6 veckor efter skörd 1 (även 8v - ej här) Skara hög baljväxthalt 8 % i sk 1 sk 2-5 % Umeå låg baljväxthalt i skörd 1 1 % - sk 2 4 % Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
12 1 8 6 4 2 Koppar - gräs Skörd 1 Skörd 2 Skörd 1 Skara > Umeå 12 1 8 6 4 2 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) * * * Skara 5 Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 12 12 1 1 8 6 8 6 1 v före Vid 45 4 4 1 v efter 2 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Koppar - baljväxter 12 1 8 6 Skörd 1 12 1 8 6 Ca 9 för alla 14 12 1 8 6 Skörd 2 Skara 5 Skara 7 4 4 4 Umeå 5 2 2 2 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 12 1 8 6 4 12 1 8 6 4 14 12 1 8 6 4 1 v före Vid 45 1 v efter 2 2 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Mangan - gräs 8 7 6 5 4 3 2 1 Skörd 1 Skörd 2 14 12 1 8 6 4 2 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Skara 5 Skara 7 Umeå 5 Umeå > Skara 8 7 6 5 4 3 2 1 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 8 7 6 5 4 3 2 1 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mangan baljväxter lägre än gräsen Skörd 1 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 45 4 35 3 25 2 15 1 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Skörd 2 inga skillnader TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Skara 5 Skara 7 Umeå 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara 45 4 35 3 25 2 15 1 5 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver 45 4 35 3 25 2 15 1 5 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Molybden - gräs Skörd 1 Skörd 2 1 1 8 8 6 6 Skara 5 4 2 4 2 Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 1 1 8 6 4 2 Ingen skillnad 8 6 4 2 1 v före Vid 45 1 v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Molybden - baljväxter Skörd 1 Skörd 2 1 1 1 8 6 4 2 Ingen skillnad 8 6 4 2 8 6 4 2 Skara 5 Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 1 1 1 8 6 Ingen skillnad 8 6 8 6 1 v före 4 2 4 2 4 2 Vid 45 1 v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Zink - gräs Skörd 1 Skörd 2 6 6 5 5 4 3 4 3 Skara 5 Skara 7 2 2 Umeå 5 1 1 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 6 6 5 5 4 3 4 3 1 v före Vid 45 2 2 1 v efter 1 1 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Zink - baljväxter Skörd 1 Skörd 2 6 6 6 5 4 3 2 Ingen skillnad 5 4 3 2 5 4 3 2 Skara 5 Skara 7 Umeå 5 1 1 1 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 6 5 4 3 6 5 4 3 6 5 4 3 Ingen skillnad 1 v före Vid 45 2 2 2 1 v efter 1 1 1 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Järn gräs järnbrist är inte vanligt vid vallfoderkons. Skörd 1 Skörd 2 12 12 1 1 8 6 4 8 6 4 Skara 5 Skara 7 Umeå 5 2 2 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 12 12 1 1 8 6 4 8 6 4 1 v före Vid 45 1 v efter 2 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Järn - baljväxter Tvärt emot Skörd 1 gräsen Skörd 2 12 12 12 1 1 1 8 6 4 8 6 4 8 6 4 Skara 5 Skara 7 Umeå 5 2 2 2 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) 12 1 8 6 4 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara 12 1 8 6 4 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver 12 1 8 6 4 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Tack till SLF och RJN! Cu Gräs - kan vara risk för brist för mjölkko Cu Gräs Umeå till o med risk för brist hos växt Cu Baljväxt - Mer Cu i återväxten Cu - Rödklöver > Käringtand Mn Gräs Umeå > Skara Mn Gräs > Baljväxt Mo Båda Skara > Umeå Mo Båda återväxt > skörd 1 Zn Båda risk för brist utom återväxt I Umeå Fe Gräs Skara > Umeå Fe Baljväxt Umeå > Skara Skördetid liten numerisk skillnad ibland sign. minskning Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Billig och enkel bestämning av klöverhalt i vallförsök med hjälp av NIR-analys Bo Stenberg Anna Nyberg Jan Jansson
Varför NIR-analys i vallförsök? + Mycket snabb och reproducerbar metod + Tekniken finns på de flesta lantbrukslabb + Vallförsöken analyseras normalt redan med NIR Syftet är att utnyttja detta för rationell analys Kalibrering krävs Kommer sannolikt inte att kunna sortera i alla förekommande fraktioner Vårt fokus var klöverandel, men testade även i mindre utsträckning gräs- och klöverarter
Tidigare studier Wachendorf, M., Ingwersen, B., Taube, F. 1999. Grass and forage science. 54(1): 87-9 Intern validering Locher, F.; Heuwinkel, H., Gutser, R. and Schmidhalter, U. 25. Agron J. 97: 18-25. Intern validering med blandade prov Post, CJ; DeGloria, SD; Cherney, JH, et al. 27. Journal of plant nutrition. 3: 1779-1789. Intern validering
Visible, Near Infrared and Mid Infrared 4 nm (25, cm -1 ) 78 nm (12,82 cm -1 ) 78 nm (12,82 cm -1 ) 2,5 nm (4, cm -1 ) 2,5nm (4, cm -1 ) 25, nm (4 cm -1 ) Fundamentals Overtones Combinations
Reflectance spectrum of dry plant material high and low in N 231nm Var. C-H fat, oil 158nm O-H strech Starch, cellulose 26nm N=H bend protein 1nm O-H strech Starch Hög N Låg N 12nm O-H bend Water, Cellulose, Starch, Lignin 1375nm 121nm C-H strech Starch C-H / Ar-OH 168nm C-H strech lignin 14-145nm Water ass. to cellulose, starch, protein, lignin 172nm Var. C-H Sugars 192nm Water ass. to cellulose, starch 216nm Var. protein 29nm Var. C-O, O- H Starch, cell., sugar 227nm Var. C-O, O-H, C-H Starch, cell., sugar
NIR prediction of residue quality Plant N Cellulose C Lignin C r 2 =.96 r 2 =.93 r 2 =.78 r 2 =.97 r 2 =.97 r 2 =.83 cross-validation (n=113) internal validation (n=29) ND-soluble N r 2 =.94 r 2 =.95 ND-soluble C r 2 =.82 r 2 =.82 In conclusion, NIR calibrations performed very well on simple, well-defined properties as plant N, soluble N and cellulose C. good for soluble C, but less so with independent and external validation. relatively poorly for lignin C and all structural N fractions
Tabell 1. Vallförsök från vilka prover till den botaniska analysen och kemiska analysen samlades in. De botaniska proven är insamlade ledvis och de kemiska rutvis År 29 21 Serie Försök Region Kalibreringsprov Antal skördar Bot. analys Kem. analys Projekt: Kraftsamling växtodling Botanisk sammansättning vall Gårdsprover Sjuhärad 3 43 L6-4562 PS-17-26 Länghem 3 3 L6-472 H-12-26 Kalmar 3 23 65 34 PS-16-26 Länghem 3 48 14 4 144 25 74 Valideringsprov Bot. analys L6-4429 F-5-26 Jönköping 1 14 H-8-26 Kalmar 1 14 I-93-26 Gotland 1 14 NN-676-26 Halland 1 13 RÅNU 1 Demo N-vall Länghem 3 36 55 36 Totalt antal prover: 22 25 11
Kalibreringsmetoder Grundsstrategi: Enkel PLS Försöksvis förstärkning: A. 3 prov med högst, lägst respektive genomsnittlig klöverandel enligt referensmetod B. 3 prov med högst, lägst respektive genomsnittlig klöverandel enligt grundstrategin C. Som B viktade med en faktor 1 D. Som B plus en artificiell klöverstege (-1% i 5% steg)
Resultat Enkel PLS D; viktad spiking
Principen för spiking
Resultasammanställning RMSEP R 2 (% klöver) Generell 9,4,88 A 8,,89 B 8,,89 C 6,8,92 D 8,5,88
Gräsarter med generell PLS-modell Art R 2 RMSEP Timotej,5 22, Engelskt rajgräs,4 16,7 Ängsvingel 21,5 Rajsvingel 32,7
Hur funkar det att använda kemproverna? RMSECV=8,3% R 2 =,87 RMSEP=13,5% R 2 =,64 Korsvaliderad kalibrering på prov för botanisk analys Prediktion av motsvarande prov för kemanalys
Hur fungerar det att använd Ca istället? RMSEP= 13,3% R 2 =,7 Ca vs Klöver Artturimodellen
Slutsatser Lovande resultat för klöver Försöksvis förstärkning ger bättre resultat Uppgradera kalibreringen med fler årsmåner och platser rekommenderas Tidsvinst trots förstärkning Rutvis resultat Ingen extra kostnad för NIR-analysen Fortsätta med kemproven Räcker noggrannheten hur bra är den nu? Proven finns kvar