Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm
Varför västerländsk esoterism? Oftast ett specifikt fokus på västerländsk esoterism, inte esoterism som ett universellt fenomen eller komparativ forskning Olika motiveringar i olika angreppssätt Orsaker kan sökas i forskningshistorien Har problematiska aspekter
Olika närmandesätt till esoterism Historiska Esoterism som ett specifikt fenomen i Europeisk/västerländsk kulturhistoria Typologiska Titta på gemensamma karaktärsdrag Möjlighet till komparativ forskning Diskursiva Inte så mycket fokus på vad esoterism är Hur esoterism blir till/förekommer i och genom kommunikation, sociala förhållanden etc. Viktigt att inte blanda samman, risk att tala förbi varandra
Historiska angreppssätt Det dominerande angreppssättet Startar med Frances Yates, Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) [också The Art of Memory (1966), The Rosicrucian Enlightenment (1971)] Den hermetiska traditionen : Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen Problem: konstruerar en pseudo-enhetlig tradition som homogeniserar det esoteriska
Antoine Faivre Esoterism som en samling praktiker och filosofier i europeisk kulturhistoria som delar familjelikhet och en specifik tankeform Primära karaktärsdrag: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation Sekundära karaktärsdrag: Konkordans, lärans förmedling (initiation) Typologiskt eller historiskt angreppssätt? Problem: Baserat på begränsat material från begränsad tidsperiod; Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien
Religionism i esoterismforskningen Närmandesätt till religiös sanning pionerat av Gottfried Arnold i Opartisk historia 1699/1700 Ahistorisk historia, projektet att undersöka historiska källor i sökandet efter det som är evigt och universellt Spelat en roll i amatörforskning kring esoterism; philosophia perennis Nicholas Goodrick-Clarke: Esoterism en bestående tradition som speglar en autonom och essentiell aspekt av relationen mellan sinnet och kosmos Motivering till det starka explicita empiriska fokuset i modern esoterismforskning
Typologiska angreppssätt T.ex. fokus på hemlighetsfullhet (t.ex. Hugh Urbans forskning) Möjlighet till komparativ forskning kritiseras starkt av historiskt fokuserade forskare Primärt fokus i sociologiska angreppssätt Ofta, men inte alltid, anti-esoterisk agenda
Hanegraaff Förnuft, tro, gnosis Typologisk angreppssätt, fokus på olika kunskapsformer, retorik Idealtyper, inte strikt åtskilda Gnosis inte exakt samma sak som esoteriskt Analytisk kategori Möjligt att kommunicera? Möjligt att verifiera? Förnuft Ja Ja Tro Ja Nej Gnosis Nej Nej
Sociologiska studier Edward Tiryakian Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska Marcello Truzzi Ockultism som kunskapens skräpkorg Colin Campbell The Cultic Milieu Generella problem i sociologiska angreppssätt Definitioner tenderar att utgå från tankar om det avvikande detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet
Diskursiva angreppssätt Inte fokus på esoterism i sig själva Esoterism som ett analytiskt verktyg för att undersöka fenomen som blivit marginaliserade i Europeisk kulturhistoria Att se på mellankategorier, det som inte passat in i konventionell historieskrivning, t.ex. gränslandet mellan religion och vetenskap Fokus på kommunikation, sociala relationer, maktförhållanden etc. Det nya paradigmet i esoterismforskning, från 2004-2005
Wouter Hanegraaff Forbidden Knowledge (2005); The Birth of Esotericism from the Spirit of Protestantism (2010); Esotericism and the Academy (2012) Kristen polemik mot paganska influenser, marginaliserar vissa fenomen Katolsk-protestantiska relationer Senare rationalism mot irrationalism Detta studeras nu som västerländsk esoterism
Marginalisering av kulturella fenomen Samlar ihop en mängd ickerelaterade fenomen som kunskapens skräpkorg, det som inte är värt att studera Fokus på processer av marginalisering, inte esoterism i sig själva Orsak för uteslutande Positivt alternativ Strategi för att marginalisera Farligt Säkert Förbud Omoraliskt Moraliskt Förbud Irrationellt Rationellt Förlöjliga Felaktigt Sanningsenligt Förlöjliga
Christopher Partridge Re-Enchantment of the West (2004/2005); Occulture is Ordinary Från Kristen till ockult kultur Occulture = en reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc.
Det marginaliserades popularisering Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft Hur det som tidigare marginaliserats når popularitet och acceptans Kan i detta ses som en 2000-tals fortsättning på de historiska processer som Hanegraaff diskuterar
Kocku von Stuckrad Kombination av historiska och sociologiska metoder Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism Esoterisk diskurs består av påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap (ofta förmedling eller personlig erfarenhet) Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism Hemlighetsfull retorik : Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade
von Stuckrad Europeisk religions- och kulturhistoria som i grunden pluralistisk, inte enbart i modern tid Fokus på processer av polemik och identitetskonstruktion Att konstruera egen identitet i referens till den andre Problem: Kan lätt bredda begreppet esoterism till den grad att det tappar analytiskt värde Vag definition av nyckelbegrepp
Gemensamma drag Esoterism är inte en tradition med specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan främst ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap Detta sätt kan hittas i flera traditioner, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism Undersökningen av det som ligger emellan Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen Fokus på sociologiska och historiska processer
Diskurs och socialkonstruktionism Begreppet diskurs bygger på socialkonstruktionistisk epistemologi Våra sätt att uppleva vår värld, vår verklighet, konstrueras i social samvaro med andra människor Det finns flera konkurerande förståelser, självklar sanning är allt annat än självklar Diskurs = ett specifikt sätt att förstå och kommunicera sin förståelse av världen eller delar av den, ett specifikt meningssystem. Fokus på språkanvändningen i skapandet av social verklighet
Esoteriska strömningar som diskurskomplex Ett sätt att fokusera Kocku von Stuckrads diskursiva angreppssätt En esoterisk strömning är en samling specifika diskurser i en specifik kombination Dessa formar vilken den högre kunskapen man söker är och metoderna för att nå den Ex. Den vänstra handens väg en esoterisk strömning påverkad av Individualism som ideologi, Gudomliggörandet av självet som mål, och ett Antinomianistiskt angreppssätt