Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till!
Experiment 2: Vad händer vid ett oljeutsläpp? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer om ett oljeutsläpp skulle ske i en å. Vart skulle oljan ta vägen? Vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
Experiment 3: Rena dricksvatten Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras genom sand och bli rent. Åvatten från Ätran eller något annat vattendrag Kaffefilter eller grovt tyg Ren sand Tratt Skål 1. Lägg kaffefiltret/tyget längst ner i tratten och fyll på med sand ovanpå. 2. Häll på smutsigt åvatten och låt det sakta rinna genom vattenreningsfiltret. 3. Jämför vattnet som runnit genom filtret med orenat åvatten. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller saft och se vad som händer!
Experiment 4: Vattenbrist - ett praktiskt experiment Varje dag använder vi i genomsnitt 200 liter vatten per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. Hinkar 10 liter vatten Litermått Tallrikar T-shirt Handduk 5 potatisar 1. Diskutera i smågrupper: Hur skulle ni använda vattnet om ni bara hade tio liter per dygn? Hur mycket skulle ni dricka, tvätta er med eller använda till matlagning? 2. Skriv en prioriteringslista och ange hur många dl ni skulle använda till de olika ändamålen. 3. Testa listan med ett praktiskt försök: Varje grupp får en tom spann och en spann med tio liter vatten. Tanken är att vattnet i hinken representerar en persons förbrukning. Vattnet ska räcka till att utföra några hushållssysslor, som att tvätta en t-shirt, tvätta och skala fem potatisar, diska en mindre disk samt tvätta händer och fötter. Alla gruppmedlemmar kan inte göra alla uppgifter. Ni får turas om. Hur gör man för att få vattnet att räcka? Kan vattnet återanvändas? I vilken ordning bör man utföra uppgifterna? Sammanfatta resultaten i helklass. Stämde försöken med prioriteringslistorna?
Experiment 5: Vad händer i våra ledningar om man fulspolar? Skräp hör inte hemma i toalettstolen. Kiss, bajs och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toalettstolen, och det är skillnad på papper och papper. Om man tar annat papper kan det bli stopp i våra ledningar. I det här experimentet ser vi vad som händer med olika typer av papper i vatten. Vatten Tre glasburkar Tre sorters papper (Exempelvis hushållspapper, torkpapper, våtservett, toalettpapper) 1. Ta fram tre olika sorters papper 2. Ta fram tre glasburkarna, märk dem och fyll dem med vatten 3. Lägg de olika papperstyperna i varsin burk 4. Låt stå och se vad som händer. Kontrollera med jämna mellanrum (en gång/dag) vad som händer. Vad ser du efter ett par dagar? Beskriv vad som hänt i burkarna med papperna. Fundera och diskutera varför det blev så här.
Experiment 6: Rena avloppsvatten Det här var ett väldigt enkelt sätt att visa hur vi renar vårt avloppsvatten. Du behöver: En balja med vatten Växtnäring Torkade lerklumpar Toapapper Schampo Mjölk Flockmedel (aluminiumsulfat) Diskmedel En sil Bröd Kaffefilter En sked 1. Ställ fram baljan med vatten och börja med att fråga eleverna vad de använder vatten till en helt vanlig morgon. De kommer säkert att svara något i stil med: går på toaletten, duschar, äter och diskar. Dusch: Droppa i en droppe schampo - mer behövs inte. Disk: Häll i en skvätt mjölk, smula i en bit bröd och droppa i diskmedel. 3. Nu har vi fått fram ett sörjigt avloppsvatten. Vad händer med vattnet när det kommer till reningsverket? Man silar bort större partiklar. Häll en del av vattnet genom silen ner i litermåttet. 4. Tillsätt ytterst lite aluminiumsulfat så att partiklarna flockar sig (klumpar ihop sig det ser ut som snöflingor i vattnet) och rör sedan om. Det kan ta cirka 5 minuter innan det syns. 5. För att symbolisera sedimenteringsbassängerna: Sila allt genom ett kaffefilter. Det kan ta ett tag men nu är vattnet så rent att det kan hällas släppas ut i närmaste vattendrag igen. Vill du och din klass se hur vi gör i verkligheten, kom och hälsa på oss på något av våra reningsverk. 2. Allt efter vad de svarar, häll ner motsvarande innehåll i vattnet: Toalett: Häll ner lerklumparna och några kapsyler växtnäring i vattnet och låt det symbolisera bajs och kiss som är näringsrikt. Strimla sedan ner toapapper och rör om.