En förteckning över samtliga relevanta handlmgar I ärendet bifogas mklusive länkar till dessa (bilaga 1).

1(14) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY HEMSTÄLLAN 2012-04-16 Ärendem: NV-00078-12 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Överlämnande av frågan om tillåtlighet enligt 7 kap. 29 miljöbalken for bekämpning av stickmyggor i översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun 2012 Överlämnande Naturvårdsverket överlämnar med stöd av 19 kap. 2 miljöbalken, frågan om tillstånd till bekämpning av stickmyggor i översvämningsvåtmarker i områden kring Deje, Forshaga kommun, till regermgens avgörande enligt 7 kap. 29 miljöbalken då fömtsätmingar inte föreligger att meddela tillstånd med stöd av 7 kap. 28 b miljöbalken. Aktuella områden som överlämnasför avgörande är Natura 2000-områdena Palmkakan och Ådrans älvskogar samt områden väster, söder och öster om dessa, se bilagd karta med svart markering. För övriga områden, se röd markering på kartan, har Naturvårdsverket meddelat beslut om avslag på ansökan om dispensförflygbespmtalng. En förteckning över samtliga relevanta handlmgar I ärendet bifogas mklusive länkar till dessa (bilaga 1). Sammanfattning Forshaga kommun har inkommit med en ansökan om bekämpning av stickmyggor i områden vid samhället Deje. Befolkningen i området upplever återkommandeproblem med stickmyggor. Naturvårdsverket ser, precis som i området kring Nedre Dalälven, betydelsen av att komma till rätta med en sådan situation. 1 våtmarksområden söder om sjön Lusten har tillräckligt stora mängder av översvämningsmygg uppmätts så att produktvillkoren för bekämpningsmedlet BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: 1 06 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX; 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(14) VectoBac G är uppfyllda. Delar av dessa våtmarksområden är utpekade som Namra 2000-områden. Naturvårdsverket bedömer att det råder en stor osäkerhet om oönskade ekologiska effekter vid storskalig spridning av bekämpningsmedlet. Med anledning av detta bedömer vi att det inte föreligger fömtsättningar att meddela tillstånd med stöd av 7 kap. 28 b miljöbalken och överlämnar därför ärendet till regeringen enligt 19 kap. 2 miljöbalken. Naturvårdsverket konstaterar vidare att det är oklart hur stort allmänintresset är för att bekämpningsåtgärder genomförs och att det föreligger brister i underlaget vad avser befolkningsunderlag. I dagsläget har vidare inte några alternativa lösningar prövats i området. Vi bedömer att sökanden inte har gjort tillräckligt för att visa att det saknas altemativa lösningar och inte heller styrkt allmänhittesset av bekämpningen. Mot denna bakgrund avstyrker vi att tillåtlighet ges för spridning av bekämpningsmedlet. Om regeringen ändå skulle ge tillåtlighet anser vi att den bör begränsas till områden där minst 5000 myggor per fallnatt har påvisats under något av de senaste 10 åren. Vi menar att det kan bedömas vara en gräns för när mycket stora myggproblem föreligger som kan bedömas ge upphov till ett väsentligt allmäninttesse. En eventuell tillåtlighet bör vidare förenas med villkor om uppföljning för att klarlägga att bekämpningarna får avsedd effekt och Inte skapar oönskade effekter på arter som avses skyddas genom Natura 2000- utpekande. Bakgrund Forshaga kommun har ansökt om tillstånd (enligt 7 kap 28 a miljöbalken) för hellkopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver i Namra 2000- områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar nära Deje tätort under 2012 samt ansökt om dispens (enligt MB 14 kap. 7 och 9 miljöbalken) för spridning av biologiskt bekämpningsmedel från helikopter. Pannkakan är också skyddat som namrreservat. Ansökan avser tillstånd för hellkopterbaserad biologisk bekämpning av stickmygglarver inom 432 ha översvämningsområden i Deje Forshaga kommun varav 111 ha inom Namra 2000-områden. Totalt avses 6000 kg bekämpningsmedel användas, varav 2 600 kg inom Namra 2000-områdena. Ansökan inkom 2011-12-20 till Kemikalieinspektionen och överlämnades till Naturvårdsverket 2012-01-02 efter ändring av förordning (2000:338) om biocidprodukter. Av 19 kap. 2 miljöbalken framgår att om en förvaltningsmyndighet finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 7 kap. 29 miljöbalken, ska förvaltningsmyndigheten med eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande. Yttrandet ska, enligt förarbetena till bestämmelsen, avse samtliga de omständigheter som har betydelse för tillåtlighetsfrågan. Naturvårdsverket bedömer att kraven för produktgodkännandet för VectoBac G inte är uppfyllda i de fyra översvämningsområden som markerats med rött (och inringad 1 :a) på bilagd karta. Vi bedömer att det saknas synnerliga skäl för

NATURVÅRDSVERKET 3(14) dispens förflygbespmtningi dessa områden och har därför 2012-04-16 beslutat att avslå ansökan i dessa delar. Naturvårdsverkets redogörelse för och bedömning i ärendet lämnas i det följande. Tillämplig lagstiftning Enligt 7 kap. 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Bestämmelsen motsvarar artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet. Till en ansökan om sådant tillstånd ska enligt 6 kap. 1 och 7 miljöbalken finnas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som innehåller de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 miljöbalken. Enligt 7 kap. 28 b miljöbalken får tillstånd enligt 28 a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en stöming som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller artema. Av motsvarande bestämmelse i artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet framgår att prövningsmyndigheten får godkärma en verksamhet eller en åtgärd först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada. Det är fråga om en strikt bedömning varvid försiktighetsprincipen ska tillämpas. Vid en bedömning av en åtgärds konsekvenser för målsättningen att bevara ett Natura 2000-område ska alla aspekter av verksamheten beaktas som, enskilt eller i kombmation med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, kan påverka området. En sådan bedömning fömtsätter att alla aspekter identifieras med hjälp av bästa möjliga vetenskapliga information innan verksamheten godkärms. En verksamhet får godkännas endast på villkor att prövningsmyndigheten har försäkrat sig om att verksamheten inte kommer att ha en skadlig inverkan på det berörda området. Så är fallet när det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan. Om det råder osäkerhet om att verksamheten inte kommer att ha en skadlig inverkan på området ska myndigheten avslå en ansökan om tillstånd. (Se t.ex. EU-domstolens dom i mål C-127/02 ("Waddenzee"), punktema 52-61, och Kommissionens vägledning "Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden, Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG".) Av 7 kap. 29 miljöbalken framgår att även om tillstånd inte kan lämnas enligt 28 b så kan tillstånd lämnas efter regeringens tillåtelse. För att regeringen ska

NATURVÅRDSVERKET 4(14) kurma lämna sådan tillåtelse krävs i det enskilda fallet att samtliga tre följande fömtsättningar samtidigt är uppfyllda: 1. det saknas altemativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade milj övärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Av 20 förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) enligt miljöbalken m.m. framgår att om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön I ett område som Innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljö får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör 1. märmiskors hälsa, 2. den allmänna säkerheten, 3. väsentliga mlljöskyddsintressen, eller 4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse. I fråga om sådana omständigheter som avses i fjärde punkten ovan ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Vidare framgår av 20 a FOM att i tlllståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 miljöbalken, ska tillståndsmyndlgheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Av Europeiska kommissionens tolkningsanvisnlngar för artikel 6 i art- och habitatdirektivet "Skötsel och förvalming av Natura 2000-områden, Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG" framgår (se sid. 42-50) att de behöriga nationella myndighetema bara kan godkänna en plan eller ett projekt om det styrks att tvingande skäl av väsentligt allmänintresse föreligger, och bara i den utsträckning som planen eller projektet är nödvändig för att tillgodose detta intresse. Altemativa lösningar ska saknas och medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande. Det ankommer på de behöriga nationella myndighetema att bedöma de altemativa lösningama som står till buds. Kriteriema för jämförelsen ska avse frågor som rör bevarande och bibehållande av området som helhet betraktat och dess ekologiska funktioner. Under detta steg kan alltså inte andra bedömningskriterier (t.ex. ekonomiska) gå före ekologiska kriterier. Av Europeiska kommissionens tolkningsanvisningar för artikel 6 i art- och habitatdirektivet framgår vidare att de behöriga nationella myndigheterna bara får godkänna en plan eller ett projekt om de tvingande orsakema väger tyngre än målsättningarna för bevarandet av området. Detta ska bedömas med beaktande av följande:

NATURVÅRDSVERKET 5(14) a) Allmänhetens inttesse måste vara väsentligt. Det kan alltså inte röra sig om vilket allmänintresse som helst av social eller ekonomisk natur, mot bakgmnd av vilka betydande intressen som skyddas av direktivet (se t.ex. iqärde stycket i ingressen om "gemenskapens naturliga arv") (se punkt 10 i bilagal). b) Det är rimligt att tänka sig att allmänhetens intresse bara kan vara väsentligt om det är långsiktigt. Kortsiktiga ekonomiska intressen eller andra intressen som bara skulle ge kortsiktiga fördelar för samhället räcker förmodligen inte för att de ska gå före de långsiktiga bevarandeintressen som skyddas av direktivet. Kompensationsåtgärdema ska uppväga projektets negativa följder och ge en kompensation för området som precis motsvarar de negativa konsekvensema. Kompensationsåtgärder är en form av "sista utväg", och ska bara användas när de andra skyddsmöjligheterna som direktivet erbjuder saknar verkan, och en plan eller ett projekt som får negativa konsekvenser för ett Natura 2000-område ändå kan komma att godkärmas. Kompensationsåtgärder ska övervägas först efter det att man noga konstaterat på vilket sätt ett Natura 2000-område som helhet betraktat kommer att påverkas negativt. Man kan inte genom att redan från början föreslå kompensationsåtgärder undandra sig skyldigheten att gå igenom alla de steg som föreskrivs i artikel 6, t.ex. att utreda altemativa lösningar och jämföra betydelsen av planen eller projektet med områdets värde ur natursynpunkt. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. Meddelar regeringen tillåtlighet enligt 7 kap. 29 miljöbalken i ett enskilt ärende så ankommer det på prövningsmyndigheten att meddela tillstånd I ärendet. Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län krävs också en dispens från förbudet om bl.a. stöming under vissa fågelarters häcknings- och uppfödningsperiod enligt 4 och 14 artskyddsförordningen (2007:845) under perioden fram till 10 juni. Det är länsstyrelsen som prövar ansökan om dispens från artskyddsförordningen. Ansökan Befolkningen i Deje, Forshaga kommun, upplever återkommande problem med stickmyggor och har vänt sig till kommunen med önskemål om åtgärder mot myggproblemen. Namrvårdsverket ser, precis som i området kring Nedre Dalälven, betydelsen av att komma till rätta med en sådan situation. Forshaga kommuns ansökan avser områden som sammantaget uppgår till högst 432 ha, varav 111 ha inom Natura 2000-områdenen Pannkakan (SE0610135) och Ådrans älvskogar (SE0610225). Totalt avses 6000 kg bekämpningsmedel användas, varav 2 600 kg inom Natura 2000-områdena.

NATURVÅRDSVERKET 6(14) Naturvårdsverket har begärt och fått in kompletteringar av ansökan'. Vidare har sökanden hållit ett samverkansmöte med Fortum och länsstyrelsema i Värmlands respektive Gävleborgs län den 3 april 2012. Av protokollet från mötet samt i dokument med slutsatser, framgår att man vill arbeta för långsiktiga lösningar på myggproblemen och att sökanden bedömer att bekämpning är den enda kortsiktiga lösningen.^ Ansökan har också kompletterats med ett uppföljningsprogram "Förslag uppföljning myggbekämpning 2012". Upplägget på programmet är detsamma som för uppföljningsprogrammet för Nedre Dalälven. Det skiljer sig dock åt i antalet områden för uppföljning. 1 Deje planeras för 2 uppföljnlngsområden mot 12 i Nedre Dalälven. En komplettering har också gjorts med en mer detaljerad redovisning av antalet översvämningsmygg per fållnatt och utpekad art.^ Naturvårdsverkets bedömning Namrvårdsverket bedömer att kraven i produktgodkännandet för VectoBac G är uppfyllda i mätområdena Ådran samt Risätter. Se bilaga 7 (alt. 20) till ansökan under mbriken "Diskussion" samt i dess Appendix 1 Sökanden har lämnat ln en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken för de ifrågavarande åtgärdema. Vid bedömningen av om tillstånd kan meddelas enligt 7 kap. 28 b miljöbalken ankommer det på Naturvårdsverket att förvissa sig om att verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada livsmiljön i området för den art eller de arter som avses att skyddas. Naturvårdsverket ska också förvissa sig om att verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte innebär en sådan stöming att den på ett betydande sätt försvårar möjligheten att i området bevara den art eller de arter som avses att skyddas. I miljökonsekvensbeskrivningen beskriver sökanden bl.a. följande. Det finns Inte någon risk för direkta negativa miljökonsekvenser, bekämpningsmedlet är bara direkt toxiskt för insekter av underordningen myggor (Nematocera) och larver av familjen stickmyggor (Cullcldae) är exttemt känsliga. Risk för Indirekta negativa miljökonsekvenser efter bekämpning med VectoBac G bedöms vara små. Fömtom en ökning av stickmygglarvemas föda pga. av delvis avsaknad av stickmyggor samt ökning av dykarskalbaggar pga. god födotillgång av döda stickmygglarver har bekämpning troligen ingen övrig inverkan på den akvatiska miljön enligt sökanden. 1 MKB:n anges även att spridning med lågt flygande helikopter endast medför en låg risk för stöming av häckande storfåglar med öppna bon och ingen känd risk för andra häckande fåglar. Det anges vidare inte firmas någon risk för ackumulering av VectoBac G i organismer och en kort halveringstid bedöms hindra ackumulering mellan år. I miljön kan sporer eventuellt firmas kvar över längre tid. Risken för gödningseffekter av Se Naturvårdsverkets hemsida ' Protokollfi-åninfi)rmationsmöte om det långsiktiga arbetet med att minska problemen med översvämningsmygg, 2012-04-03, Forshaga dnr 2012/36 ' Tabell 1. Fångst av stickmyggor inom fem studieområden * Se bilaga 7 (eller 20) till ansökan, under rubriken Diskussion resp. i Appendix 1.

NATURVÅRDSVERKET 7(14) komponenter i bekämpningsmedlet och av kvarvarande mygglarvslik bedöms av sökanden som liten. Bekämpningens påverkan på miljön i Natura 2000-oniråden irmebär inget hot mot den utpekade naturtypen eller för någon av dess vanligt förekommande arter, enligt sökanden. ^ I sökandens dokument med kompletteringar saknas beskrivning av påverkan på arter typiska för natiulypen svämlövskog. Man har istället beskrivit en bekämpning med VectoBac G med 15 kg/ha och att risken för eventuell gödningseffekt är obetydlig. Vid mycket betydande överdosering skulle en gödningseffekt kunna påverka larver av familjen Ijädermyggor. Sökanden anger att Btl Inte har någon negativ effekt på övriga Insekter, andra djur, eller några växter överhuvudtaget. "Det Iimebär I klartext att varken övrig fauna eller flora i de akmella Natura 2000 områdena eller i närliggande områden påverkas negativt av denna åtgärd." Flera remissinstanser med expertkompetens har dock påpekat att det inte är klarlagt att spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G över stora arealer kan ske utan att skada de livsmiljöer och arter som avses att skyddas genom Natura 2000-utpekandena. Någon ny kunskap har Inte framkommit som gör att Naturvårdsverkets bedömning i denna fråga skiljer sig från Kemikalieinspektions bedömning avseende Nedre Dalälven från år 2011. Den uppföljning som genomförts i Nedre Dalälven av tidigare bekämpningar har visserligen inte påvisat några oönskade effekter, men bristema i denna uppföljning har dock varit så stora att enbart riktigt stora effekter rimligen skulle kunna detekteras. Medelstora och små effekter på organismer som Inte undersökts kan ha stor (Indirekt) betydelse för olika interaktioner mellan arter, såväl på kort som lång sikt (Mygg och Bti i Nedre Dalälven. Naturvårdsverkets rapport 6305, Nilsson och Renöfeldt 2009). Uppföljningsprogrammet som föreslås är inte utformat för att besvara dessa frågor. Det är därför mycket viktigt att forskning bedrivs för att ta reda på mer om dessa osäkerhetsfaktorer. Naturvårdsverket finner det mte klarlagt att det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan. Av EU-domstolens dom i mål C-127/02 ("Waddenzee"), framgår att myndigheten ska avslå en ansökan om tillstånd om det råder osäkerhet om att verksamheten inte kommer att ha en skadlig inverkan på området. Naturvårdsverket finner därför att förutsättningar saknas för att lämna tillstånd enligt 7 kap. 28 b miljöbalken, vilket innebär att tillstånd för myggbekämpning endast kan ges efter regeringens tillåtelse enligt 7 kap. 29 miljöbalken. För att regeringen ska kunna lämna sådan tillåtelse krävs, som ovan nämnts, att samtliga tre fömtsättningar i bestämmelsen samtidigt är uppfyllda. Inför regeringens bedömning om tillåtlighet till bekämpning med stöd av 7 kap. 29 miljöbalken vill Naturvårdsverket särskilt uppmärksamma följande: ^ MKB sid. 2-3 Sammanfattning

NATURVÅRDSVERKET 8(14) Avsaknad av alternativa lösningar (7 kap. 29 1 p. miljöbalken) Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp altemativa bekämpningsmetoder inklusive nollaltemativet, här refererat i korthet; ^ Personligt skydd Befolkningen har under lång tid nyttjat alla upptänkliga former av personligt skydd men dessa har visat sig vara otillräckliga. Effekten av myggmedel avtar och heltäckande kläder är besvärligt under sommaren. Starmar man inne kommer mygg ändå in och man måste använda kemiska bekämpningsmedel även momhus. Det kan inte uteslutas att dessa kemikalier kan medföra en viss hälsorisk för individen om de används över normal användning. Modifiering av stlckmyggomas larvmiljö De två huvudsakliga metodema att (för)störa översvämningsmyggomas larvmiljöer i periodvis översvämmade våtmarker är ändrad hydrologi (dikning, invallning, vattenreglering) och ändrad småskalig topografi (utjänming av markytan, slåtter, hävd). Ett exempel som sökanden framför är att med ändrad hydrologi skulle vid minskande översvämningar under växtsäsongen de örtrika älvängama försvirma och ersättas med busk och gran. Det är älvens varierande hydrologi som skapar och upprätthåller de värden man skyddat genom naturreservatsblldnlng och utpekande av Natura 2000-oniråden. Att omreglera Klarälvens vattenföring så att det åstadkoms en tidig vårflod samt stabilare sommarflöden anses kräva en omfattande samordning och stora ekonomiska resurser. Ändrad topografi kan tänkas minska stickmyggsproblemen på huvudsakligen två sätt; genom älvängsslåtter och genom betestryck. MKB:n hänvisar att till att publikationer och andra rapporter som behandlar bekämpning av översvämningsmyggor med hjälp av slåtter och hävd av temporärt översvämmade ängsmarker är i stort sett obefintliga i den vetenskapliga litteramren. I MKB:n görs en hänvisning till ett projekt vid sjön Björken, Sunne där man under åren 2005-2007 testade buskröjning och betestryck som åtgärder mot översvämningsmygg och samtidigt samlade in vuxna stickmygg. Projektet har inte kunnat fortsätta men information^ har kommit om att det under de senare åren har varit översvämningar med tydligt minskad myggproduktion. Direkt kemisk bekämpning av stickmyggor och mygglarver För närvarande finns inga planer från ansvarigt kommunalt håll att använda insekticider som påverkar andra arter av insekter samt andra Se MKB under kapitel 9 sid. 29-31 ^ MKB sid. 31 mitten på tredje stycket

NATURVÅRDSVERKET 9(14) djur negativt, då kemikalierna inte är specifikt riktade mot stickmyggor. Nollaltemativet I MKB:n anges följande, "Det är tydligt och klart visat att nollaltemativet innebär att människor som vistas i områden vid Deje under sommar och höst även i fortsättningen kommer att drabbas av återkommande mycket svåra myggproblem med avsevärda negativa effekter på såväl individer som samhällsekonomi". Sökanden bedömer sammanfattningsvis att det i dagsläget saknas altemativa lösningar genom att de redovisade altemativen inte anses vara realistiska eller genomförbara. I remissvaret från Naturvårdsföreningen i Forshaga hänvisas till sjön Björken som ett lyckat exempel på att bete av strandängar har visat sig fungera som en bra bekämpningsmetod mot översvämningsmygg och att ett ökat betestryck kan minska myggproblemen påtagligt. Andra remissinstanser såsom länsstyrelsen, Namrskyddsföreningen i Värmland, Världsnamrfonden WWF och Wermlands omitologiska förening anser att vattemegleringen i Klarälven är ett altemativ som måste utredas. Naturskyddsföreningen centralt anser att altemativa lösningar inte har prövats och uttömts. Av sökandens protokoll från mötet som hölls den 3 april 2012 samt i dokument med slutsatser, framgår att man vill arbeta för långsiktiga lösningar på myggproblemen och att sökanden bedömer att bekämpning är den enda Q kortsiktiga lösningen. En arman altemativ lösning som inte prövats är bete och slåtter i områden där det lämpar sig. Som tidigare nämnts finns uppgifter att myggproduktionen sjunkit markant i exemplet sjön Björken. Naturvårdsverket anser att ett ökat betestryck som metod kan vara bra sett både ur ett samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vi bedömer att sökanden inte har gjort tillräckligt för att visa det saknas altemativa lösningar. Verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsendigt allmänintresse (7 kap. 29 2 p. miljöbalken) \ ansökan beskrivs att det finns ett högt allmänintresse av att områdena kring Deje får bekämpas med Vectobac G mot bakgrund av den höga förekomsten av stickmyggor. I kompletteringen till ansökan uppges att det i Deje (med postnummer Deje) bor 2927 personer som kan påverkas av förekomsten av * Protokoll från informationsmöte om det långsiktiga arbetet med att minska problemen med översvämningsmygg, 2012-04-03, Forshaga dnr 2012/36

NATURVÅRDSVERKET 10(14) Sammanlagt 44 personer/hushåll har skickat in berättelser om hur de upplevde myggsituationen under sommaren 2011.1 bilaga 3 beskrivs att så gott som samtliga inlagor beskriver att stickmyggor orsakar betydande eller mycket omfattande problem för dem själva, för deras anhöriga eller för barnen på förskolan de har ansvar för. Vidare står i bilaga 3 att i några inlagor uttrycks mer kraftfulla känslor för att bekämprung behövs nu direkt. I andra inlagor uttrycks motstånd mot att bekämpning utförs. I ansökan beskriver Forshaga kommun att mygginsamlingar under 2010 och 2011 har visat på att mängden stickmygg av gruppen översvänmingsmyggor överstiger 1000 per fållnatt vidflera tillfållen per år. I fångstema dominerar översvämningsmyggen Aedes sticticus myggfaunan. 2011 års fållor var placerade i och kring orten Deje i sex områden; Korset, Sjöbottaen, Älvkroken, Smårisvägen 21, Ådran och Risätter. Insamling har gjorts med godkänd CDC-fålla. I bilaga 7 till ansökan säger man I diskussionen att de mycket stora mängder stickmyggor imder sommaren 2011 i Deje och den massiva dominansen av översvämningsmyggor och främst Aedes sticticus, ger en indikation på hur stora problem som området kan drabbas av. Men, "det är ännu för tidigt att uttala sig om de maximala mängdema översvämningsmyggor i området vid Deje då den mycket stora meuanårsvariationen i abundans av dessa myggor helt styrs av översvämningsmönster (Schäfer et al. 2008). Vi har ännu inte utfört mätningar när området drabbas av riktigt stora översvämningar under perioden maj till augusti".. Mätningar av antalet mygg har alltså hittills gjorts under två år i rad. År 2010 uppmättes fårre översvämningsmygg jämfört med år 2011.^ 1 Nedre Dalälven berörs omkring 10 000 människor och antalet översvämningsmygg har uppmätts till som mest över 70 000 mygg en fållnatt. I Forshaga ligger motsvarande siffror på knappt 3000 märmiskor som berörs och antalet översvämningsmygg har som mest uppmätts till drygt 8 000. Det är en relativt stor skillnad när det gäller både förekomst av översvänmingsmyggor och antal märmiskor som berörs. Namrvårdsverket konstaterar därför att det är oklart hur stort allmänintresset är för att bekämpningsåtgärder genomförs i Forshaga kommun och att det föreligger brister i underlaget vad avser befolkningsunderlag. Mot denna bakgmnd och med hänvisning till vår bedömning att sökanden inte har gjort tillräckligt för att visa att det saknas altemativa lösningar avstyrker vi att tillåtlighet ges för spridning av bekämpningsmedlet. Om regeringen ändå skulle ge tillåtlighet anser vi att den bör begränsas till områden där minst 5000 myggor per fållnatt har påvisats under något av de senaste 10 åren. Vi menar att det kan bedömas vara en gräns för när mycket stora myggproblem föreligger som kan bedömas ge upphov till ett väsentligt allmänintresse. Enligt det graderingssystem som sökanden redovisar (MKB sid. 9-10) går gränsen för när människor upplever mycket stora myggproblem vid dessa myggtätheter. Naturvårdsverket bedömer vidare att en sådan tidsbegränsning på mätvärden som villkor för tillstånd för bekämpning avspeglar aktuella problem samt även fångar upp mellanårsvariationer och långsiktiga effekter av alternativa lösningar. Jämför bilaga 6 och 7 till ansökan för 14 kap. 7 och 9 MB

NATURVÅRDSVERKET 11(14) De åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses (7 kap. 29 3 p. miljöbalken) Mot bakgmnd av föreliggande kunskapsbrist rörande såväl kort- som långsiktiga konsekvenser av användningen av VectoBac G är det, som regeringen konstaterat i beslut 2011-05-05 med anledning av bekämpning i Nedre Dalälven, inte möjligt att före bekämpningen vidta några kompensationsåtgärder som fyller någon ändamålsenlig funktion. Samma scenario bör vara tillämpligt på ansökan om myggbekämpning i Deje, Forshaga kommun. Naturvårdsverket vill i sammanhanget uppmärksamma regeringen på det krav som enligt 7 kap. 29 3 p. miljöbalken föreligger i fråga om att vidta kompensationsåtgärder. Skulle regeringen firma att tillåtelse kan meddelas trots avsaknad av kompensatlonsmöjligheter anser vi att som villkorförbekämpning bör gälla att den noggrant följs upp i enlighet med vad Naturvårdsverket tidigare har föreslagit när det gäller myggbekämpning i Nedre Dalälven, och som mark- och miljödomstolen också slog fast I sin dom M 2976-11 av 2011-06-23. Detta för att berörda myndigheter i efterhand, om så visar sig vara nödvändigt, ska kunna vidta nödvändiga åtgärder. Havs- och vattenmyndigheten påpekar i sitt remissvar att inom ramen för effekmppföljning av VectoBac G bör inverkan på förekommande fiskbestånd och bottenfauna i de vattenområden som berörs av bekämpningsmedlet inkluderas. Uppföljningen bör särskilt beakta lax och stensimpa, fiskarter som ingår i artskyddet i Namra 2000-arter som förekommer i nedre Klarälven. 1 sammanhanget bör uppmärksammas att det basprogram för uppföljning som beslutades som villkorförverksamheten i Nedre Dalälven 2011 kan behöva uppdateras utifrån fömtsättningama och omfattningen av årets ansökan för Forshaga kommunföratt kurma ligga till gmnd för uppföljning av den nu sökta verksamheten. Namrvårdsverket fömtsätter att evenmell tillåtlighet enligt 7 kap. 29 miljöbalken förenas med de villkor som är nödvändiga mot bakgmnd av ovanstående. I sammanhanget bör då i vart fall följande gälla: Bekämpningens omfattning begränsas till de områden där förekomst av minst 5000 myggor per fållnatt har påvisats under något av de senaste 10 åren. Villkor om uppföljning som har anpassats till förhållandena 2012 och i Forshaga kommun tas fram och tillämpas.

NATURVÅRDSVERKET 12(14) Beslut om denna hemställan har fattats av generaldirektören Maria Ågren. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit avdelningschefen Lena Callermo, föredragande samt handläggaren Yvorme Lundell, juristen Nils Hallberg och sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka. Maria Ågrerr^ Lena Callermo Kopia till Forshaga kommun Länsstyrelsen i Värmlands län Kemikalieinspektionen Jordbmksverket Havs- och vattenmyndigheten

NATURVÅRDSVERKET 13(14) Bilaga I Spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Deje, Forsiiaga kommun, under 2012 riibbiv meu sanaiibld ^par ZZH Kb; Begäran om kompletteringar (pdf 49 kb) Komplettering av ansökan (pdf 129 kb) För prövning av flygbekämpning med helikopter Ansökan om dispens för spridning med helikopter 2012 Deje (pdf 39 kb) Bilaga 1. Karta över planerade ramområden (pdf 2MB) Bilaga 2. MKB (miljökonsekvensbeskrivning, pdf 6MB) Bilaga 3. Myggbekämpning I Deje har betydande allmänintresse (pdf 29 kb) Bilaga 4. Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity (pdf 537 kb) Bilaga 5. Response of Red-Cockaded Woodpeckers to Milltary Tralning Operations (pdf 818 kb) Bilaga 6. Stickmyggor och översvämningsvåtmarker I Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 (pdf 3MB) Bilaga 7. Stickmyggor sommaren 2011 I Deje, Forshaga kommun (pdf 1MB) För prövning om tillstånd (enligt 7 kapitlet i miljöbalken) för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område Ansökan om Natura 2000-tillstånd 2012 Deje (pdf 51 kb) Bilaga 1. Natura 2000 tabeller och kartor (pdf 559 kb) Bilaga 2. MKB (miljökonsekvensbeskrivning, pdf 6 MB) Bilaga 3. Myggbekämpning i Deje har betydande allmänintresse (pdf 29 kb) Bilaaa 4, Geoaraohical and temooral distribution of Ockelbo disease in Sweden (oöi 366 WB) Bilaga 5. Occurrence of Arthralgia and Specific IgM Antibodies (pdf 2 MB) Bilaga 6. Transstadial Transmission of Francisella tularensis holarctica in Mosquitoes (pdf 623 kb) Rllgoa 7 OiitbrpRks nfti ilaremia Cprlf 5^0 kb"» Bllaaa R Divinq beetle assemblaqes of flooded wetlanri'; (ndf ^07 kb^ Bilaga 9. Insect emergence from temporary flooded wetlands (pdf 138 kb) Bilaga 10. Production of wetland Chironomidae (pdf 147 kb;

NATURVÅRDSVERKET 14(14) Bilaga 11. High species richness of Chironomidae (pdf 97 kb) Bilaga 12. Effekt av BTI på fjädermyggor - en meta-analys (pdf 23 kb) Bilaga 13. Effects of mosquito larvae removal (pdf 198 kb) Bilaga 14. Response of Red-Cockaded Woodpeckers to Milltary Tralning Operations (pdf 818 kb) Bilaga 15. Monitoring of birds and studies of disturbance sensitivity (pdf 537 kb)bilaga 16. Protokoll från samråd med tillsynsmyndigheter 2011-11-24 (pdf 161 kb)bilaga 17. Samråd med Intresseföreningar 2011-11-24 (pdf 200 kb) Bilaga 18. Inlaga från naturvårdsföreningen (pdf 141 kb) Bilaga 19. Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje, Forshaga kommun, sommaren 2010 (pdf 3 MB) Bilaga 20. Stickmyggor sommaren 2011 I Deje, Forshaga kommun (pdf 1 MB) Synpunkter från myndigheter Sammanställning synpunkter från myndigheter (pdf 5,4 MB) Jordbruksverkets synpunkter (pdf 333 kb) Synpunkter frän organisationer Sammanställning synpunkter från organisationer (pdf 821 kb) Synpunkter från företag Synpunkter från Fortum (pdf 1,5 MB) Synpunkter från kommuner Synpunkter från SKL (pdf 246 kb) Synpunkter från universitet Sammanställning synpunkter universitet (pdf 726 kb) Bemötande av remissynpunkter fran Havs och Vattenmyndigheten (pdf 224 kb) Bemötande av remissynpunkter (pdf 121 kb) Bemötande av remissynpunkter från Jordbruksverket (pdf 144 kb) Bemötande av remissynpunkter från Länsstyrelsens I Värmlands län (pdf 117 kb) Bemötande av remissynpunkter från Naturvårdsverket (pdf 51 kb)

Uppsala 2012-12-16 Bilaga Karta över planerade ramområden för myggbekämpning runt Deje, Forshaga kommun. Den totala arealen är 432 ha.