Datum Diarienummer Regionkontoret 2017-03-30 RS170262 Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys 072-171 53 58 Akut eller inte patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar 170309 Kartläggning akutbesök per listad vårdcentral
2(19) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Vårdkonsumtion... 4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Andel besök vid akutmottagning per listade invånare... 4 2.3 Förändring av andelen besök vid akutmottagning per vårdcentral... 7 2.4 Förändring av antalet besök vid akutmottagning per vårdcentral... 7 2.5 Förändring av antalet listade invånare per vårdcentral... 8 2.6 Andel besök vid akutmottagning per kommun... 9 2.7 Andel besök vid akutmottagning kopplat till sjukdomsbörda och socioekonomi... 11 2.8 Vad anser Hallänningarna om vården vid akutmottagningarna... 16 3 Analys... 17 4 Slutsatser... 19
3(19) 1 Bakgrund Patientflödena till akutmottagningar har i hela landet under en längre tid varit föremål för mycket uppmärksamhet, inte minst på grund av långa väntetider. För att befolkningen ska kunna förlita sig till ett system som kan hantera mindre och mer allvarliga akuta (oplanerade) hälsoproblem krävs ett system som anpassar sig till befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Mot denna bakgrund har hälso- och sjukvårdsutskottet efterfrågat uppgifter om hur patientflödet ser ut från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningarna.
4(19) 2 Vårdkonsumtion 2.1 Allmänt Personer listade vid vårdcentralerna i Halland konsumerade 117 900 besök vid akutmottagningar under 2016. Antalet besök ökade mellan 2014 och 2016 med 17 400 besök (+17,3 %). Patienter listade vid vårdcentraler i egenregi svarade för 57 procent av besöken vid akutmottagningarna under 2016, medan patienter listade vid privata vårdcentraler totalt svarade för 43 procent av besöken. Detta kan relateras till att 55 procent av Hallänningarna 2016 var listade vid vårdcentraler i egen regi och 45 procent vid privata vårdcentraler. 2.2 Andel besök vid akutmottagning per listade invånare Det är stora skillnader i hur befolkningen söker vård vid akutmottagningar. Vid den vårdcentral som uppvisade högst andel besök per listad invånare var det ca 50 procent av de listade som besökt akutmottagning, medan motsvarande siffra för vårdcentralen med lägst andel besök var 19 procent. Tabell 1 Tio vårdcentraler med högst andel besök vid akutmottagning per listad 2016 inkl. utomlänsbesök Vårdcentral Akutbesök per listad VC Västra Vall 51 % VC Andersberg 49 % VC Tvååker 48 % VC Håsten 48 % VC Veddige 48 % Husläkarna Varmbadhuset 47 % VC Vallås 47 % VC Hertig Knut 44 % VC Nyhem 43 % Tudorkliniken 43 % Tabell 2 Tio vårdcentraler med lägst andel besök vid akutmottagning per listad 2016 inkl. utomlänsbesök Vårdcentral Akutbesök per listad Säröledens familjeläkare 19 % VC Särö 21 % Strandängshälsan 23 % Capio Husläkarna Vallda 23 % VC Onsala 24 % VC Kungsbacka 27 % Laholms hälsa 29 % Stenblommans vårdcentral 29 % VC Fjärås 29 % Capio Husläkarna Kungsbacka 30 % Befolkningen i Halland söker även vård vid akutmottagningar utanför regionen. Detta gäller i hög grad för invånarna i Kungsbacka kommun. I diagrammet till höger redovisas detta sökmönster för de två vårdcentraler som har högst respektive lägst andel besök vid akutmottagning. Figur 1 Andel besök vid akutmottagning 2016 100% 90% 39% 80% 70% 60% 50% 99% 40% 30% 60% 20% 10% 0% Säröledens familjeläkare VC Västra Vall Andel akutbesök i övriga landsting Andel akutbesök i VGR Andel akutbesök i Halland
5(19) Även ålder och kön påverkar hur vården konsumeras. I följande diagram redovisas detta för de två vårdcentraler som har högst respektive lägst andel besök vid akutmottagning. Figur 2 Andel besök vid akutmottagning fördelat på ålder och kön 2016 Listade vid vårdcentralen Västra Vall i åldergruppen 19-40 år (kvinnor) respektive 65 år och äldre uppvisar en relativt hög andel besök vid akutmottagning. Besöken vid akutmottagning fördelar sig olika över dygnets timmar. De två vårdcentralerna, Säröleden respektive Västra Vall, är tydliga ytterligheter även avseende när på dygnet besöken vid akutmottagning äger rum. Diagrammet intill redovisar akutbesök relativt antal listade fördelat över dygnet. Figur 3 Antal besök vid akutmottagning relativt antal listade 2016 Vårdcentralen Västra Vall redovisar en hög andel listade som besöker akutmottagning dagtid (20 %). Hälften av de tio vårdcentralerna med högst andel besök vid akutmottagning per listad invånare 2016 hade endast öppet till kl. 17.00 måndag till fredag. Övriga fem vårdcentraler erbjöd ett utökat öppethållande, t.ex. till kl. 19.00 flera dagar i veckan.
6(19) Bland de tio vårdcentralerna med lägst andel besök vid akutmottagning hade ingen vårdcentral öppettider efter kl. 17.00 måndag till fredag. Åtta av dessa vårdcentraler finns i Kungsbacka kommun där den upphandlade Närakuten har drop-in mottagning alla dagar mellan kl. 07-24. Tabell 3 Andel akutbesök per listad invånare och vårdcentral 2016 Vårdcentral Kommun Verksamhetsform Antal besök akutmottagning Antal listade Akutbesök per listad VC Västra Vall Varberg Egenregi 7 505 14 582 51% VC Andersberg Halmstad Egenregi 2 051 4 151 49% VC Tvååker Varberg Egenregi 3 159 6 544 48% VC Håsten Varberg Egenregi 4 193 8 714 48% VC Veddige Varberg Egenregi 4 737 9 876 48% Husläkarna Varmbadhuset Varberg Privat 2 234 4 725 47% VC Vallås Halmstad Egenregi 2 913 6 216 47% VC Hertig Knut Halmstad Egenregi 4 570 10 454 44% VC Nyhem Halmstad Egenregi 4 354 10 104 43% Tudorkliniken Halmstad Privat 2 953 6 913 43% Capio Familjeläkarna Söderbro Falkenberg Privat 4 114 9 687 42% Capio Citykliniken Halmstad Halmstad Privat 5 402 12 961 42% VC Ullared Falkenberg Egenregi 1 850 4 504 41% Helsa vårdcentral Knäred Laholm Privat 782 1 918 41% Läjeskliniken Varberg Privat 2 109 5 175 41% Neptunuskliniken Varberg Privat 4 517 11 211 40% VC Bäckagård Halmstad Egenregi 1 757 4 371 40% Läkargruppen Tre Hjärtan Halmstad Privat 212 528 40% Söndrumskliniken Halmstad Privat 929 2 368 39% Helsa vårdcentral Glänninge Laholm Privat 1 054 2 687 39% VC Centrum Laholm Laholm Egenregi 2 671 6 831 39% VC Getinge Halmstad Egenregi 2 439 6 344 38% VC Slöinge Falkenberg Egenregi 1 049 2 742 38% Amadeuskliniken / Fyllinge Halmstad Privat 2 598 6 809 38% VC Oskarström Halmstad Egenregi 1 962 5 244 37% Laurentiuskliniken Falkenberg Privat 3 334 8 981 37% VC Falkenberg Falkenberg Egenregi 3 621 9 783 37% Familjeläkarna vid Torget Laholm Privat 1 049 2 903 36% Kattegattkliniken (fd ViktE) Halmstad Privat 1 615 4 517 36% Viktoriakliniken / Kungsgatan Halmstad Privat 2 896 8 241 35% VC Torup Hylte Egenregi 957 2 748 35% Capio Familjeläkarna Skrea Falkenberg Privat 1 825 5 298 34% Amadeuskliniken / Söndrum Halmstad Privat 3 443 10 063 34% VC Vessigebro Falkenberg Egenregi 741 2 179 34% VC Åsa Kungsbacka Egenregi 3 306 9 835 34% Lagaholmskliniken Laholm Privat 1 197 3 638 33% VC Kolla Kungsbacka Egenregi 576 1 776 32% VC Hyltebruk Hylte Egenregi 2 434 7 777 31% Capio Husläkarna Kungsbacka Kungsbacka Privat 3 050 10 092 30% VC Fjärås Kungsbacka Egenregi 2 039 6 916 29% Stenblommans vårdcentral Kungsbacka Privat 1 539 5 361 29% Laholmshälsan Laholm Privat 520 1 813 29% VC Kungsbacka Kungsbacka Egenregi 3 731 13 593 27% VC Onsala Kungsbacka Egenregi 2 955 12 336 24% Capio Husläkarna Vallda Kungsbacka Privat 1 725 7 378 23% Strandängshälsan Laholm Privat 687 2 996 23% VC Särö Kungsbacka Egenregi 1 431 6 870 21% Säröledens familjeläkare Kungsbacka Privat 1 130 5 879 19%
7(19) 2.3 Förändring av andelen besök vid akutmottagning per vårdcentral I genomsnitt har invånarnas relativa andel besök vid akutmottagning ökat med 14,3 procent. Konsumtionsökningen varierar mellan vårdcentralerna, störst ökning av andel besök vid akutmottagning per listad under perioden 2014-2016 uppvisar Familjeläkarna vid Torget (+44 %), medan listade invånare vid VC Oskarström uppvisar den största minskningen andel besök (-7,4 %). Tabell 4 Tio vårdcentraler med den största ökningen av andel besök vid akutmottagning per listad 2014-2016 Vårdcentral Förändring Familjeläkarna vid Torget 44,3 % Capio Familjeläkarna Söderbro 39,8 % Läjeskliniken 31,2 % VC Särö 26,8 % Laholmshälsan 26,7 % VC Veddige 26,6 % VC Vessigebro 26,5 % Amadeuskliniken/Fyllinge 1 25,4 % Capio Familjeläkarna Skrea 25,0 % VC Ullared 24,9 % Tabell 5 Tio vårdcentraler med den lägsta ökningen av andel besök vid akutmottagning per listad 2014-2016 Vårdcentral Förändring VC Oskarström -7,4 % Viktoriakliniken/Kungsgatan -4,4 % Läkargruppen Tre Hjärtan -3,5 % VC Nyhem -0,2 % VC Centrum Laholm -0,2 % VC Andersberg 0,6 % VC Torup 1,9 % VC Bäckagård 4,1 % VC Vallås 5,1 % Lagaholmskliniken 2 6,0 % Den genomsnittliga ökningen av antalet besök, från de tio vårdcentralerna med störst ökning av andel besök vid akutmottagning, var under perioden 31,6 procent. Under motsvarande period ökade antalet listade patienter i genomsnitt med 1,9 procent vid dessa tio vårdcentraler. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 36 procent. Bland dessa vårdcentraler är fyra av tio enheter i egen regi. Bland de tio vårdcentralerna med den lägsta ökningen av andel besök vid akutmottagning, var den genomsnittliga ökningen av antalet besök 0,4 procent. Antalet listade patienter var oförändrat under perioden 2014-2016. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 40 procent. Sju av dessa tio vårdcentraler är enheter i egen regi. 2.4 Förändring av antalet besök vid akutmottagning per vårdcentral Under perioden 2014-2016 ökade antalet besök vid akutmottagning med 17,3 procent. Bland de tio vårdcentralena med störst ökning av antalet besök vid akutmottagning var ökningen i genomsnitt 38,1 procent. Motsvarande genomsnitt för vårdcentralerna med lägst ökning var -3,0 procent. 1 Under perioden gjordes en överflyttning av listade patienter mellan Amadeuskliniken Söndrum och Amadeuskliniken Fyllinge. 2 Under perioden har Familjeläkarna vid Torget slagits samman med Lagaholmskliniken.
8(19) Tabell 6 Tio vårdcentraler med den största ökningen av antalet besök vid akutmottagning 2014-2016 Vårdcentral Förändring Läjeskliniken 63,7 % Stenblommans vårdcentral 44,9 % Capio Familjeläkarna Söderbro 42,3 % VC Vessigebro 37,7 % Amadeuskliniken/Fyllinge 34,5 % Laholmshälsan 34,0 % VC Falkenberg 32,5 % Husläkarna Varmbadhuset 31,5 % Capio Familjeläkarna Skrea 30,5 % VC Ullared 29,5 % Tabell 7 Tio vårdcentraler med den lägsta ökningen av antalet besök vid akutmottagning 2014-2016 Vårdcentral Förändring Läkargruppen Tre Hjärtan -18,5 % VC Oskarström -12,6 % VC Centrum Laholm -9,8 % Familjeläkarna vid Torget -4,8 % Viktoriakliniken/Kungsgatan -1,1 % Helsa vårdcentral Glänninge -0,2 % VC Torup 3,8 % VC Vallås 4,4 % VC Andersberg 4,6 % VC Tvååker 4,6 % Bland de tio vårdcentraler med största ökningen av antalet besök vid akutmottagning ökade andelen besök per listad med 26,2 procent. Antalet listade patienter ökade i snitt med 9,5 procent. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 37 procent. Motsvarande förändring för de tio vårdcentralerna med lägst andel besök per listad var 5,9 procent. För dessa tio vårdcentraler minskade antalet listade patienter i genomsnitt med -7,3 procent. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 41 procent. 2.5 Förändring av antalet listade invånare per vårdcentral Antalet listade invånare ökade under perioden 2014-2016 med 2,5 procent. Bland de tio vårdcentralena med störst ökning av antalet listade invånare var ökningen i genomsnitt 12,4 procent. Motsvarande medelvärde för de tio vårdcentralerna med den lägsta ökningen var -9,7 procent. Tabell 8 Tio vårdcentraler med den största ökningen av antalet listade invånare 2014-2016 Vårdcentral Förändring Läjeskliniken 24,8 % Stenblommans vårdcentral 16,7 % Husläkarna Varmbadhuset 11,9 % VC Slöinge 11,2 % Säröledens familjeläkare 11,1 % Söndrumskliniken 10,7 % Lagaholmskliniken 10,3 % VC Falkenberg 9,7 % Tudorkliniken 9,0 % VC Vessigebro 8,9 % Tabell 9 Tio vårdcentraler med den lägsta ökningen av antalet listade invånare 2014-2016 Vårdcentral Förändring Familjeläkarna vid Torget -34,0 % Läkargruppen Tre Hjärtan -15,5 % VC Centrum Laholm -9,7 % Helsa vårdcentral Glänninge -9,4 % VC Tvååker -7,3 % Laurentiuskliniken -5,8 % VC Oskarström -5,7 % VC Särö -4,1 % VC Kungsbacka -3,1 % Helsa vårdcentral Knäred -2,2 % För de tio vårdcentraler med största ökningen listade invånare, ökade antalet besök vid akutmottagning med i snitt 31,2 procent. Under samma period ökade andelen besök per listad vid akutmottagning med i genomsnitt 16,5 procent för dessa vårdcentraler. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 36 procent. Bland de tio vårdcentralerna med den lägsta ökningen listade invånare, ökade antalet besök vid akutmottagning med i snitt 1,0 procent. Under samma period ökade andelen besök per listad vid akutmottagning med i genomsnitt 12,6 procent för dessa vårdcentraler. Andelen besök vid akutmottagning 2016 var för dessa vårdcentraler i snitt 37 procent.
9(19) 2.6 Andel besök vid akutmottagning per kommun Vårdcentralernas andel besök på akutmottagning per listad invånare varierar. Närhet till akutmottagning påverkar invånarnas konsumtionsmönster, liksom de enskilda vårdcentralernas tillgänglighet. Tillgängligheten till jourmottagningar på kvällar och helger påverkar också benägenheten att söka vård vid en akutmottagning. I figurerna nedan redovisas de privata vårdcentralerna med röda bubblor och de offentliga med blå bubblor. Cirklarnas storlek står i relation till antalet listade invånare vid vårdcentralen. Vårdcentralerna i Halmstad har en relativt hög andel besök på akutmottagning. Bland de vårdcentraler som erbjuder en hög tillgänglighet återfinns främst privata vårdcentraler. Vårdcentralerna uppvisar ingen nämnvärd ökning av andelen besök vid akutmottagning. Figur 4 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral i Halmstad kommun 2016 och förändring 2014-2016 Vårdcentralerna i Varberg utmärker sig med en generellt hög andel besök vid akutmottagning, särskilt de vårdcentralerna i egen regi. En av de privata vårdcentralerna, med en hög andel akutbesök, uppvisar även en markant ökning av andelen besök på akutmottagning. Figur 5 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral Varbergs kommun 2016 och förändring 2014-2016
10(19) Båda vårdcentralerna i Hylte kommun uppvisar hög tillgänglighet. Andelen besök på akutmottagning ligger på en lägre nivå än genomsnittet för regionen. Figur 6 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral i Hylte kommun 2016 och förändring 2014-2016 Vårdcentralerna i Laholm har generellt en hög tillgänglighet. Tre av enheterna har en högre andel besök på akutmottagning än snittet för Halland, men uppvisar ingen ökning. Figur 7 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral i Laholms kommun 2016 och förändring 2014-2016 Vårdcentralerna i Falkenberg, med undantag av en privat enhet, tenderar ha en ökad andel besök på akutmottagning. Tre av vårdcentralerna har en högre andel besök vid akutmottagning än snittet för regionen, varav två i egenregi. Figur 8 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral i Falkenbergs kommun 2016 och förändring 2014-2016
11(19) I Kungsbacka uppvisar samtliga vårdcentraler en hög tillgänglighet. Endast en av enheterna uppvisar en markant ökning av andelen besök på akutmottagning. Figur 9 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentral i Kungsbacka kommun 2016 och förändring 2014-2016 Vid sidan av enskilda vårdcentralers eventuella utökade öppethållande erbjuds primärvård vid jourcentralerna i Halland. Dessa har varierande öppettider i olika omfattning kvällar och helger. Tabell 10 Jourcentraler i Halland Kommun Namn Utbudspunkt Öppettider Timmar per vecka tim per 10' inv Kungsbacka Närakuten Kungsbacka Närakuten Mån-sön 07-00 119 1,5 Hylte Kvälls- och helgmottagningen Hyltebruk VC Hyltebruk Lör 09-15 6 0,5 Varberg Kvälls- och helgmottagningen Varberg VC Västra Vall Mån-tor 17-19, fre 16-19, lör-sön 09-18 29 0,5 Falkenberg Helgmottagningen Falkenberg VC Falkenberg Lör-sön 09-18 18 0,4 Laholm Kvälls- och helgmottagningen Laholm Vårdcentralen Centrum Laholm Mån-fre 17-19, lör-sön 09-16 24 0,4 Halmstad Kvälls- och helgmottagningen Halmstad VC Nyhem Mån-fre 17-20, lör-sön 09-18 33 0,3 En rimlig förklaring till att vårdcentralerna i Kungsbacka har en låg andel besök på akutmottagning, torde sammanfalla med den där väl tillgängliga jourcentralsverksamheten. 2.7 Andel besök vid akutmottagning kopplat till sjukdomsbörda och socioekonomi Utöver att betrakta de enskilda vårdcentralernas andel besök på akutmottagning per listad invånare, kan bilden kompletteras med sjukdomsbörda och socioekonomiska förhållanden. Adjusted Clinical Groups (ACG) är framtaget som ett beskrivningssystem för hela sjukvården, där hänsyn tas till sjuklighet, ålder och kön. ACG försöker beskriva sjukdomsbördan avseende utnyttjande av sjukvårdsresurser. ACG kan användas för att beskriva förväntat resursbehov av primärvård utifrån invånarnas sjuklighet. Care Need Index (CNI) är ett hjälpmedel som använder socioekonomiska förhållanden för att identifiera risk för ohälsa. CNI beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer.
12(19) Bland de 15 största vårdcentralerna i Halland finns det en grupp enheter med en hög andel besök på akutmottagning per listad invånare, några av dessa uppvisar även en hög sjukdomsbörda, t.ex. VC Hertig Knut. Figur 10 Andel besök vid akutmottagning kopplat till sjukdomsbörda vid de 15 största vårdcentralerna En annan vårdcentral, Capio Söderbro, uppvisar en relativt hög andel akutbesök i kombination med en mycket låg sjukdomsbörda. Två större enheter i egen regi, Västra Vall och Kungsbacka, uppvisar ett relativt likartat ACG-värde runt index, men har diametralt motsatt situation vad avser andel besök vid akutmottagning. Låg socioekonomisk status bland de listade i form av högt CNI-värde har visat signifikanta korrelationer med låg läkemedelskonsumtion, liten tillgång till allmänläkare och en låg ACG-vikt 3. En större andel listade födda utanför EU liksom en större andel nyinflyttade korrelerade med lägre kostnader, lägre läkemedelskonsumtion och lägre ACG-vikt trots att dessa grupper har en högre sjuklighet. En förklaring kan vara att medelåldern i grupper med högt CNI är lägre vilket medför lägre kostnader. Detta kan även bero på att födda utanför EU har en större benägenhet att söka på sjukhusens akutmottagningar och kostnader för utredningar m.m. då inte belastar primärvården. Det kan också vara så att dessa grupper utreds i mindre omfattning och behandlas med färre och billigare läkemedel jämfört med svenskfödda. Vårdcentralen Andersberg i Halmstad kan exemplifiera denna bild. De listade vid vårdcentralen har ett ACG-värde runt medel (1,02) och ett mycket högt CNI-värde (2,39) samt uppvisar en hög andel besök vid akutmottagning per listad (se tabell 3). Kopplat till resonemanget ovan kan man betrakta de 15 största vårdcentralerna i Halland. Andelen besök vid akutmottagning kopplat till risk för ohälsa variarar mellan enheterna. 3 Samband mellan kostnader, ACG-vikt och andra faktorer som används vid ekonomisk ersättning till vårdcentraler, Sven Engström, Kjell Lindström, Lars Borgquist (2015).
13(19) Åtta vårdcentraler återfinns i grafens högra del och har en relativt låg andel akutbesök, medan sex vårdcentraler uppvisar en hög andel akutbesök varav fyra av dessa även har ett relativt högt CNI-värde. Figur 11 Andel besök vid akutmottagning kopplat till risk för ohälsa vid de 15 största vårdcentralerna Två enheter, VC Nyhem och VC Falkenberg, visar på stora skillnader mellan sjukdomsbörda (ACG) och risk för ohälsa (CNI). Nyhem har ett lågt ACG-värde (0,95) men ett högt CNI-värde (1,66). För VC Falkenberg är motsvarande värden 1,02 (ACG) och 1,41 (CNI). I de följande figurerna redovisas andel besök vid akutmottagning per listad kopplat till ACG resp. CNI fördelat på kommun. De privata vårdcentralerna redovisas med röda bubblor och de offentliga med blå bubblor. I Halmstad återfinns vårdcentralerna i egen regi företrädes vis samlade med en hög andel akutbesök och hög sjukdomsbörda. Två privata enheter redovisar en hög andel akutbesök trots låg sjukdomsbörda. Övriga privata enheter finns samlade runt medelvärdet med en svag dragning mot låg andel akutbesök och låg sjukdomsbörda liksom låg risk för ohälsa. Fyra vårdcentraler med hög andel akutbesök uppvisar även höga CNI-värden. Figur 12 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Halmstad
14(19) Vårdcentralerna i Varberg uppvisar i huvudsak en hög andel akutbesök. De regiondrivna enheterna har generellt en högre andel besök vid akutmottagning per listad, utan att uppvisa en avvikande sjukdomsbörda. En privat enhet redovisar en hög andel besök på akutmottagning trots ett lågt ACG-värde, samtidigt som en egen regi enhet uppvisar en hög andel akutbesök i kombination med högt CNI-värde. Figur 13 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Varberg De två vårdcentralerna i Hylte kommun redovisar en låg andel akutbesök i kombination med en låg sjukdomsbörda. Däremot indikerar CNI-värdena hög risk för ohälsa. Figur 14 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Hylte I Laholm återfinns tre enheter med en relativt hög andel akutbesök med både hög sjukdomsbörda och risk för ohälsa. Fyra privata enheter uppvisar relativt låg andel akutbesök med i huvudsak låg sjukdomsbörda och risk för ohälsa.
15(19) Figur 15 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Laholm Två privata enheter i Falkenberg redovisar en hög andel akutbesök trots en låg sjukdomsbörda (låga ACG-värden). Övriga enheter ligger relativt väl samlat runt medelvärdena för andel akutbesök, ACG och CNI. Figur 16 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Falkenberg Vårdcentralerna i Kungsbacka kommun uppvisar allmänt en låg andel akutbesök med ACG- och CNI-värden runt medelvärdet med tendens till låg sjukdomsbörda och risk för ohälsa. Figur 17 Andel besök vid akutmottagning kopplat till ACG resp. CNI, Kungsbacka
16(19) 2.8 Vad anser Hallänningarna om vården vid akutmottagningarna En nationell patientenkät genomfördes under oktober år 2016 där drygt 17 000 patienter från 178 akutsjukvårdsenheter i alla Sveriges landsting och regioner svarade på enkäten 4. Överlag gav patienterna ett gott betyg av sin upplevelse. 91 procent av patienterna på akutmottagningarna upplevde att de bemöttes med respekt och värdighet. Bemötandet var lika gott oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Men de vill få mycket tydligare information om väntetider och hur vårdpersonalen prioriterar patienterna. De vill också ha mer och bättre information om varningssignaler att vara uppmärksam på och om medicineringen och eventuella biverkningar. I enkätundersökningen var det en något högre andel positiva svar i Halland (80,3 % samtliga dimensioner) jämfört med riket (80,1 %). Bland de olika dimensioner som enkäten belyser var det området Tillgänglighet som fick högst andel positiva svar (86 %). En av frågorna i enkäten var Hur lång tid fick du vänta tills du blev bedömd av läkare?. Bland Hallänningarna uppgav 69 procent att de fick vänta mindre än två timmar för att bli bedömda av en läkare. Bland de som väntat mindre än två timmar var det 77 procent som uppgav att de var nöjda med besöket. 14 procent uppgav att de besökt akutmottagning vid tre eller flera tillfällen unders de senaste sex månaderna. Figur 18 Hur lång tid fick du vänta tills du blev bedömd av läkare? (Akutmottagning, Halland) 69% 17% 14% 0% 20% 40% 60% 80% 100% mindre än 2 tim 2-4 tim mer än 4 tim 4 Nationell Patientenkät Akutmottagningar 2016, SKL.
17(19) 3 Analys Antalet vårdsökande i samhället ökar. Det beror dels på en växande befolkning och en ökad andel äldre invånare, men också på att vi numera oftare söker vård än tidigare. Detta leder bl.a. till ett högre tryck på akutmottagningar och vårdcentraler. Mot denna bakgrund är det viktigt att patienter hänvisas och kommer till rätt ställe. Ur ett patientperspektiv är det samtidigt grundläggande att känna sig välkommen och att man får vara vårdsökande. I Halland ökade besöken på akutmottagningarna med 17 procent under perioden 2014-2016. Hur ska detta förhållande förklaras? En förklaring kan vara att Hallänningen upplever att tillgängligheten till vårdcentralerna, avseende möjligheten att få en tid eller rådgivning, inte är tillräckligt god och av det skälet väljer att söka sig till en akutmottagning. Det kan även vara så att vårdutbud och tillgänglighet vid en akutmottagning upplevs bättre kunna tillgodose den enskildes behov. Helt klart finns det en mängd olika förklaringar. Vårdcentralerna i Halland redovisar en skiftande andel besök på akutmottagning per listad invånare. Figur 19 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentraler i egen regi 2016 och förändring 2014-2016 Bland de vårdcentraler som drivs i egen regi återfinns en grupp vårdcentraler där de listade uppvisar en hög andel besök på akutmottagningar, t.ex. Västra Vall. Några vårdcentraler uppvisar en stigande ökningstakt avseende andel besök på akutmottagning per listad, t.ex. VC Falkenberg. Listade vid de privata vårdcentralerna genererade i genomsnitt 0,36 akutbesök per listad 2016. Motsvarande siffra för vårdcentralerna i egen regi var 0,38. Under perioden 2014-2016 var i genomsnitt ökningstakten av akutbesök per listade invånare fyra procent vid de privata vårdcentralerna. Motsvarande ökningstakt för vårdcentralerna i egen regi var fem procent.
18(19) De privata vårdcentralerna uppvisar ett relativt likartat mönster. En grupp vårdcentraler utmärker sig med en hög andel besök på akutmottagning per listad invånare i kombination med en hög ökningstakt under de senaste åren, t.ex. Läjeskliniken. Figur 20 Besök på akutmottagning per listad invånare och vårdcentraler i privat regi 2016 och förändring 2014-2016 Några större enheter ligger relativt samlade centralt i figuren intill, utan att uppvisa vare sig speciellt hög andel besök på akutmottagning eller hög ökningstakt. Tillgängligheten till primärvården varierar. Det finns skillnader, dels mellan kommunerna dels privata och offentliga vårdcentraler, som påverkar hur den enskilde söker vård vid mindre och mer allvarliga akuta hälsoproblem. Det har statistiskt inte kunnat fasställas att faktorer som sjukdomsbörda (ACG) eller risk för ohälsa (CNI) har något direkt samband med vårdcentralernas andel besök på akutmottagning per listad invånare, däremot kan detta statistiskt till viss del förklaras med vilken kommun besökaren kommer ifrån. Kostnaden för ett läkarbesök på en akutmottagning kostar ca 3 500 kr per medan kostnaden för ett besök på en jourcentral kostar ca 1 000 kr (Källa: KPP Databas, SKL).
19(19) 4 Slutsatser Primärvården i Halland erbjuder ett vårdutbud som är ojämnt anpassat till befolkningens behov av vård vid akuta hälsoproblem. Nedan följer en sammanställning av faktorer som leder till att primärvården inte förmår att erbjuda en tillgänglighet och kvalitet som tillgodoser Hallänningens behov av vård vid akuta hälsoproblem. Vårdcentralernas öppethållande ett begränsat antal vårdcentraler erbjuder tider utöver måndag-fredag kl. 08-17. Det är i detta avseende av väsentlig betydelse att ersättningssystemet styr mot utökad tillgänglighet och kvalitet. Jourcentralernas öppethållande tillgängligheten varierar mellan kommunerna och har ett tydligt samband med invånarnas vårdkonsumtion vid akutmottagningar. Mot denna bakgrund är det viktigt att vårdutbudet vid dessa enheter tillhandahåller en jämlik vård. Tillgänglighet till och marknadsföring av jourmottagningarna invånarna har invanda sökmönster och det är därför av central vikt att jourmottagningarna marknadsförs och att denna verksamhet matchar invånarnas behov och förväntningar. Om invånarna ska kunna förlita sig till primärvården, i samband med mindre och mer allvarliga akuta hälsoproblem, behöver tillgängligheten utökas till både vårdcentraler och jourcentraler och samtidigt behöver denna tillgänglighet standardiseras så att en jämlik vård erbjuds.