Slutrapport - Plusbostäder

Slutrapport - Plusbostäder

Sammanfattning Våren 2016 genomförde Halmstads kommun en rad invånardialoger om framtidens boende för äldre. Uppslutningen blev stor, och en av de viktigaste punkterna som invånarna framförde var önskan om ett mellanboende. För att klargöra vad ett mellanboende är samt hur det skulle kunna utformas i Halmstads kommun bildades en arbetsgrupp på tio personer. Arbetsgruppen, bestående av medlemmar från kommunala pensionärsrådet (KPR), förtroendevalda och tjänstemän från Halmstads kommun fick i uppdrag att förtydliga vad ett mellanboende innebär i kommunen och hur det ska skilja sig från andra boendeformer för äldre. Arbetsgruppens analyser har främst grundat sig i resultatet från invånardialogerna samt nulägesanalyser och omvärldsanalyser. Ett av de största behoven som identifierades, är de äldres möjligheter till att bestämma över sin egen vardag och kunna fortsätta leva det liv som de är vana vid. Detta är viktigt för att de äldre ska känna sig trygga och därför måste boendet möjligöra en hög grad av självständighet. Det ska finnas naturliga mötesplatser som möjliggör sociala aktiviteter med personer i alla åldrar. Boendet spelar därför en avgörande roll, framförallt i form av tillgänglighet men även dess geografiska läge. Det ska placeras så att det är enkelt att ta del av all den service, tjänster och aktiviteter som man alltid tagit del av. Man ska inte tvingas flytta långt bara för att man blir äldre. Det är därför viktigt att det finns mellanboenden i hela kommunen. Arbetsgruppen identifierade även att begreppet mellanboende kan ge intrycket att man kommer tvingas flytta igen, vilket kan leda till en upplevd otrygghet. Därför föreslår arbetsgruppen att formatet marknadsförs under ett annat namn i Halmstads kommun: Plusbostäder. Arbetsgruppen lägger även fram ett önskat läge, där de föreslår hur en Plusbostad ska fungera. Slutligen presenterar arbetsgruppen en strategi, bestående av några punkter, som är avgörande för att det önskade läget ska kunna nås. Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 1 (9)

1.0. Bakgrund Halmstads kommun vill arbeta långsiktigt med bostadsfrågan för äldre. Under våren 2016 genomförde hemvårdsförvaltningen fem invånardialoger under temat: Framtidens boende för äldre. 1 Syftet var att genom dialog med invånarna samla in synpunkter på hur man vill bo som äldre i Halmstads kommun år 2035. Uppslutningen vid de fem invånardialogerna var stor och totalt deltog 244 personer. En av de mest framträdande åsikterna vid dialogerna var önskan om någon form av ett mellanboende. Däremot var deltagarna inte helt överens om vad ett mellanboende är, och det framgick även att detta behövde klargöras. PRO samorganisationen Halmstad föreslog därför att ett delprojekt, bestående av en arbetsgrupp på sju till åtta personer skulle bildas. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram en plan kopplad till Halmstads kommuns planering av framtidens boende, omsorg och service för äldre. Gruppen har framförallt fokuserat på att förtydliga vad ett mellanboende innebär i Halmstads kommun och hur det skiljer sig från andra boendeformer för äldre i kommunen. Den här rapporten ska behandlas i hemvårdsnämnden för vidare beslut. Arbetsgruppen har utgjorts av: Henrik Oretorp, Kommunråd (c) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Jennie Vidal, förvaltningschef på hemvårdsförvaltningen Lennart Svensson, planerare på hemvårdsförvaltningen Madelaine Klingberg, undersköterska på hemvårdsförvaltningen Leif Petersson, PRO Leif Gustavsson, PRO Ann-Margret Nilsson, KPR och SPF Torsten Rosenqvist, förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret Denis Hodzic, kommunikatör på Halmstads kommun Lisbeth Persson, vårdutvecklare på hemvårdsförvaltningen 2.0. Teman Under invånardialogerna gjordes en rad iakttagelser som kategoriserades under fem teman, eftersom dessa hade genomsyrat dialogerna. Dessa teman var miljö och boendeform, service och kostnader, trygghet, socialt liv och tillgänglighet. I och med att dessa teman genomsyrat alla dialoger, fick de även fungera som utgångspunkt för arbetsgruppens arbete. Under det första mötet diskuterade arbetsgruppen temat trygghet för att sedan gå vidare till att diskutera tillgänglighet, service och kostnader samt miljö och boendeform. Temat socialt liv var svårt 1 https://www.halmstad.se/download/18.71bad37153318dda7d35e74/1465287313464/rapport-hur-vill-du-bon%25c3%25a4r-du-blir-aldre_webb.pdf Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 2 (9)

att separera från något av de ovanstående temana, och återkom därför i alla diskussioner. Under rubriken 3.4. Socialt liv har dock några av de viktigaste iakttagelserna sammanfattats. 3.0. Analys Diskussionerna och analyserna har främst grundat sig i resultatet från invånardialogerna samt nulägesanalyser och omvärldsanalyser. Arbetsgruppen bjöd även in Göteborg Stad till ett av mötena, för att höra hur de arbetat med mellanboende-formatet. En av de första punkterna som arbetsgruppen identifierade, var att begreppet mellanboende kan indikera att man kommer tvingas flytta igen, vilket kan leda till en upplevd otrygghet. Därför föreslog arbetsgruppen att formatet marknadsförs under ett annat namn i Halmstads kommun. Marknadsföring och namn behandlas i senare delar av det här dokumentet. Gruppen konstaterar att mellanboende från ett befolkningsperspektiv är mycket intressant. Av cirka 21 000 pensionärer i Halmstads kommun, bor endast knappt 800 på ett äldreboende. Övriga drygt 20 000 är de som är målgrupp för mellanboendeformatet. 3.1. Trygghet Arbetsgruppen identifierade att en av de viktigaste punkterna för den upplevda tryggheten bland äldre var möjligheter att kunna bestämma över sin egen vardag och kunna fortsätta leva det liv som man är van vid att leva. Detta stämmer överrens med iakttagelserna från invånardialogerna samt analysföretaget Kairos Futures rapport När man blir gammal på riktigt 2. Boendet ska möjliggöra en hög grad av självständighet och integritet. Det ska även vara tillgängligt och ha goda möjligheter när det kommer till att ansluta tekniska tjänster som underlättar vardagen. Under invånardialogerna uttryckte ungefär hälften av deltagarna en rädsla för ny teknik. Den andra hälften ställde sig positiv till ny teknik, och båda grupperna var överens om att den nya tekniken ska vara frivillig och inte ersätta mänskliga kontakter. Här lyfts vikten av att det finns möjlighet att nå kompetent personal i hemtjänsten fram som en avgörande faktor. Arbetsgruppen var därför enig om att nya bostäder som byggs för äldre, ska utvecklas på ett sådant sätt, att ny teknik enkelt ska kunna anslutas efter behov och önskemål. På den här punkten har Halmstads kommun även ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad och HFAB. En annan viktig punkt som identifierades under invånardialogerna och som arbetsgruppen lyfte till diskussion, handlade om gemenskap, mötesplatser och närhet. Under invånardialogerna lyftes den ofrivilliga ensamheten fram. Deltagarna var noga med att understryka hur viktigt det är för den upplevda tryggheten att tillhöra ett socialt sammanhang. Det ska därför vara enkelt och smidigt för äldre personer att träffa och umgås med vänner och bekanta. Mötesplatser och gemensamhetsytor spelar en central roll för att de äldre ska kunna fortsätta med aktiviteter som är viktiga för dem. Likaså ska det vara nära till service och grönområden. Och det ska även vara enkelt att ansluta och få stöd från kompetent personal när man behöver det, utan att behöva flytta till ett nytt boende. 2 http://www.kairosfuture.com/se/publikationer/rapporter/nar-man-blir-gammal-pa-riktigt/ Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 3 (9)

3.2. Miljö och boendeform Vid invånardialogerna om framtidens boende för äldre lyftes mellanboendet fram som ett väldigt attraktivt alternativ. Det skulle vara en hyresrätt som inte krävde biståndsbeslut, var tillgänglig och hade nära till sociala aktiviter samt service. Däremot framkom det inte hur bostäderna skulle förvaltas, vem som skulle äga bostadskön och hur de sociala gemenskapsytorna skulle se ut. För att få lite mer klarhet i dessa frågor, bjöd arbetsgruppen in Göteborg Stad, som har kommit rätt långt med olika mellanboende-format i projektet Senior Göteborg. Senior Göteborg är Göteborg Stads utvecklingscenter för äldrefrågor. De arbetar strategiskt på uppdrag av kommunstyrelsen för att möta ett åldrande Göteborg. De initierar och driver gränsöverskridande utveckling tillsammans med förvaltningar, bolag och andra aktörer. Målet är att öka äldres trygghet, gemenskap och självbestämande. Göteborg Stad har bland annat arbetat med ett projekt, Görbra för äldre, där de ville möjliggöra för äldre att bo kvar i sina ordinära bostäder. Projektet som pågick mellan 2011 och 2012, inventerade och matchade bostäder i Göteborg, och berörde många aktörer. Syftet var att identifiera de lägenheter där åtgärderna kunde göra störst nytta. Det handlande främst om enklare åtgärder för att få till en bättre fysisk tillgänglighet i lägenheterna. Bland annat åtgärdades nivåskillnader, badrum renoverades, trösklar togs bort och bostäderna ljussattes för att bättre passa de äldre. Göteborg Stad har även använt sig av flyttcoachar, som har haft i uppdrag att underlätta flytten för den äldre. De har bland annat hjälpt till med uppsägningar, pappersarbete och mycket annat som kan vara jobbigt att ta reda på och ordna vid en flytt. Detta identifieras även av arbetsgruppen som ett problem i Halmstads kommun. Flyttvägarna känns jobbiga och krångliga för många äldre och en tjänst som lotsar och guidar de äldre hade gjort en stor skillnad i Halmstad. Göteborg Stads arbete med mellanboendeformer, har resulterat i tre kategorier: Trygghetsboende, Seniorboende och Gemenskapsboende. Trygghetsboende är för personer som är 70 år eller äldre och som vill bo i en vanlig lägenhet, men med möjlighet till större gemenskap och trygghet. Trygghetslägenheterna kännetecknas av god fysisk tillgängliget, både i och utanför bostaden, och erbjuds som hyres- och bostadsrätter. De är placerade i vanliga bostadsområden och utgör ofta en del av ett flerbostadshus där det bor personer i alla åldrar. Trygghetsbostäderna drivs av olika fastighetsägare som måste uppfylla särskilda krav, ställda av Göteborgs Stad. Ett krav är att det ska vara minst 15 trygghetslägenheter i fastigheten och att lägenheterna ska förmedlas via Boplats Göteborg. Ett annat krav är att bostadsgästerna ska ha tillgång till en gemenskapslokal samt en trygghetsvärd- eller värdinna, som har i uppgift att planera, initiera och stötta aktiviter, skapa trygghet samt lotsa frågor och även sköta gemenskapslokalen. Denna service är subventionerad av Göteborg Stad och fastighetsägarna har rätt till 2500 kr per år och lägenhet för att det ska finnas en lokal som är avsedd för trygghetsskapande aktiviter. Fastighetsägarna har även rätt till 7500 kr per år och lägenhet för att det ska finnas personal i form av Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 4 (9)

värd eller värdinna. Värden är däremot inte där dygnet runt och det kan även varierar vilka dagar de är där. Seniorboende är vanliga lägenheter där bostadsgästen måste ha en viss ålder för att kunna hyra eller köpa bostaden. Den vanligast förekommande nedre åldern för det här boendet är 55 år. Seniorbostäderna kännetecknas av god fysisk tillgänglighet samt närhet till service och gemenskap. Gemenskapsboende är bostäder som är en blandning av personer i alla åldrar, och kännetecknas av goda gemensamma utrymmen där bostadsgästerna till exempel kan laga mat ihop, äta tillsammans och helt enkelt umgås med varandra. Arbetsgruppens syn på Göteborgskonceptet Arbetsgruppen identifierade att Göteborg Stads kategori trygghetsboende, var den kategori som lämpande sig bäst för Halmstads kommun utifrån det som framkom under invånardialogerna. Just att placera mellanboendet som en del av ett vanligt bostadsområde eller bostadshus hade förmodligen attraherat många. I invånardialogerna samt rapporten Kairos Future lyfts önskan fram att kunna leva sitt vanliga liv så länge som möjligt. Man vill inte identifiera sig med att bli gammal och tvingas flytta in på ett boende som endast är för äldre. Man vill inte heller flytta långt. Det framgår tydligt att många äldre vill ha attraktiva och tillgängliga bostäder i närheten av var de bor i dag. De vill helt enkelt ha nära till vänner och bekanta. Det borde däremot inte vara ett krav att bostäderna ska vara del av ett flerbostadshus som det bor personer i alla åldrar i, de ska även kunna utgöra en hel byggnad. Just den sociala biten har genomsyrat alla diskussioner och lyftes även fram vid samtliga invånardialoger. Arbetsgruppen menar därför att det är avgörande att ett mellanboende i Halmstads kommun har tillgång till gemensamhetslokaler och en värd eller värdinna som kan anordna sociala aktiviteter samt fungera som stöd och guide. Problematisering av begreppet Trygghetsboende Göteborg Stad upplevde att begreppet Trygghetsboende var problematiskt. Bland annat ville en del privata aktörer inte marknadsföra bostäderna under det begreppet, utan valde egna namn som de tyckte lät bättre och lockade fler äldre. I rapporten Kairos Future framgår det att målgruppen inte vill identifiera sig som äldre och därför flyr sådant som beskriver dem som äldre. Rapporten menar att integritet och värdighet är centrala värden för målgruppen, som har en uppfattning om att de ska leva så självständigt som möjligt på äldre dagar. Arbetsgruppen menar därför att det finns en överhängande risk att begreppet Trygghetsboende krockar med denna uppfattning och att det här boendeformatet därför upplevs som mindre lockande. Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 5 (9)

3.3. Tillgänglighet, service och kostnader Under invånardialogerna lyftes konkreta åtgärder på tillgängligt, så som tillgänglighetsanpassade bostäder, till exempel utan trösklar och så vidare fram. Arbetsgruppen valde därför att diskutera tillgänglighet utifrån ett bredare perspektiv och fokuserade inte på den fysiska tillgängligheten i bostäder. Fokus har istället varit på tillgängligheten till service i form av affärer, pubar, restauranger, kultur, sjukvård och aktiviteter. Den här typen av service är viktig utifrån flera olika aspekter. Det ska till exempel vara smidigt och enkelt för den äldre att själv handla mat och andra nödvändiga livsmedel. Den kommersiella servicen är dessutom viktig utifrån ett socialt perspektiv. Affären, restaurangen och puben är naturliga sociala arenor, där man enkelt kan träffa bekanta, samtala och umgås. Närheten till sjukvård är också något som lyfts fram. Om sjukvården är lättillgänglig, kan den eventuella flytten till det särskilda boendet senareläggas eller till och med skjutas upp helt och hållet. Det är därför viktigt att boendet placeras på ett sådant sätt att sjukvården är lättillgänglig. Det ska även vara enkelt att ta del av kommunens kulturella utbud. Biblioteket till exempel, är en viktig och naturlig mötesplats för många och det är därför viktigt med bra öppettider samt bra förbindelser. Tillgängliga kollektivtrafikplatser i närheten av boendet är en avgörande punkt. Det ska vara enkelt att kunna ta del av olika aktiviter och platser i Halmstads kommun, och då är det viktigt att man enkelt kan ta sig till och från dem. Arbetsgruppen diskuterade även kostnader och vilken betydelse dessa har när man ska flytta till ett nytt och oftast mindre boende. Bland annat lyfter man fram att kostnaden är en viktig del av det nya boendets attraktivitet. Om kostnaderna för det nya boendet är högre än det nuvarande boendets, är det viktigt att tillföra andra värden som målgruppen finner attraktiva. Exempel på sådana värden, är att det nya boendet är lättillgängligt och anpassat för den äldre. Ett annat värde som lyftas fram är att det nya boendet enkelt ska kunna anpassas med tiden, vilket skulle underlätta vardagen och inte tvinga den äldre att flytta igen. Det kan till exempel röra sig om kommersiell service i form av städning och omsorg, digitala tjänster i hemmet och matleveranser. Men också i form av en stödresurs som kan hjälpa till med enklare service. Kostnaderna för nybyggda bostäder tenderar att bli ganska höga, och kan därför skrämma iväg många äldre. Arbetsgruppen diskuterade därför om det skulle vara möjligt som Göteborg Stad gjort med Görbra för äldre och bygga om vissa befintliga, äldre lägenheter, så att de bättre matchar målgruppens behov och på så sätt blir ett billigare och attraktivare alternativ. 3.4. Socialt liv En av de viktigaste iakttagelserna under invånardialogerna som arbetsgruppen diskuterade, var de äldres möjligheter till att kunna påverka sin vardag och fortsätta leva det liv som de är vana vid. Det ska finnas naturliga mötesplatser för de äldre som möjliggör sociala aktiviteter med alla personer i alla åldrar. Under invånardialogerna uttryckte deltagarna hur viktigt det är att tillhöra ett socialt Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 6 (9)

sammanhang. Detta är avgörande för att kunna motverka den ofrivilliga ensamhet som många äldre upplever. Boendet spelar därför en avgörande roll, både i form av tillgänglighet men också i form av dess geografiska läge. Under invånardialogerna och även i Kairos Futeres rapport lyfts just boendets läge fram. Det ska placeras så att det är enkelt att ta del av all den service, tjänster och aktiviteter som man alltid tagit del av. Man ska inte tvingas flytta långt, bara för att man blir äldre. Det ska vara smidigt att fortsätt ta del av de aktiviteter som man alltid tagit del av. Det är därför viktigt att det finns mellanboenden i alla kommundelar. 4.0. Önskat läge Nedan har arbetsgruppens slutsatser punktats upp. Slutsatserna är framtagna utifrån diskussionerna och analyserna som grundar sig i nuläget, resultatet från invånardialogerna samt hur man gjort på andra platser. 4.1. Plusbostäder Arbetsgruppen tror att det kan bli svårt att marknadsföra mellanboende-bostäderna, eftersom många privata aktörer redan har sina egna namn, som de arbetat in och jobbar efter. Därför föreslår arbetsgruppen att man istället marknadsför bostädernas tillgänglighet med ett plus, som representerar alla de kraven som kommunen ställer på bostadsformen. Arbetsgruppen föreslår att kriterier för plusbostäder tas fram för att uppfylla nedanfyllda ambitioner: Entrén och utemiljön ska fungera för personer som inte kan gå i trappor, som använder rullator eller rullstol och måste ha med dem hela vägen in i bostaden. Bostaden ska fungera för personer som använder rullator eller rullstol. Bostaden ska vända sig till personer som fyllt 65 år eller är äldre. Bostaden ska hyras ut via en egen bostadskö (se rubrik 4.2. Bostadskön). Plusbostaden ska utformas så att den motverkar ensamhet. Arbetsgruppen föreslår att kommunen tar fram en målbild för antal plusbostäder i Halmstads kommun. 4.2. Bostadskön Arbetsgruppen föreslår att alla nuvarande och framtida ordinära bostäder, som förvaltas av kommunen ska flyttas till HFAB, och att det inrättas en kö, som enbart är för äldre (65+). Ett förslag är att en samlingswebbplats där alla kommunala och privata plusbostäder samlas. På så sätt blir det smidigt för målgruppen att få en samlad bild över utbudet. Arbetsgruppen menar att flera olika kösystem är förvirrande för målgruppen. I och med att kommunen i dag förvaltar särskilda bostäder som kräver bistånd, kan det dessutom leda till att mellanboendet förknippas med de biståndsbedömda äldreboendeplatserna. Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 7 (9)

Kommunen ska endast erbjuda särskilda bostäder, alltså biståndsprövade platser, som för tydlighetens skull ska kommuniceras som äldreboenden. 4.3. Samordning Arbetsgruppen förslår att man tillsätter en roll där någon på kommen, som är placerad under kommunstyrelsen kan driva och samordna arbetet med utvecklingen av plusbostäder. Åtgärderna kommer innebära att många olika aktörer, kommunala och privata berörs. Därför är samordningen en avgörande faktor. 5.0. Strategi Arbetsgruppen har identifierat några strategiska punkter som är avgörande för att det önskade läget ska nås. 5.1. Marknadsföring Marknadsföringen kommer att påverka många olika aktörer, både privata och kommunala. En viktig målgrupp blir även de äldre i Halmstads kommun. Det kommer därför att krävas en tydlig marknadsföringsstrategi i forma av flera olika budskap, kanaler och mål. 5.2. Ekonomi Ekonomin är en avgörande faktor som kräver djupare analys och utredning. Arbetsgruppen förslår att de ekonomiska aspekterna utreds så snart som möjligt. Då plusbostäder egentligen är vanliga lägenheter på bostadsmarkanden, finansieras investeringen i dessa på samma sätt som ordinarie bostadsbestånd. Eventuella investeringsbidrag för pluskvalitéen svarar staten för, inte kommunen. 5.2.1. Finansiering av drift Arbetsgruppen föreslår att plusbostäderna subventioneras för att attrahera fastighetsägare att långsiktigt satsa på plusbostäder. Se rubrik: 5.3. Subvention. Arbetsgruppen föreslår att man även undersöker möjligheterna att få tillgång till EU-medel samt vilken effekt en eventuell egenfinansiering av bland annat subventionsmedlen hade haft på kommunens budget. 5.2.2. Samanalys mellan plusbostäder och äldreomsorgen i Halmstad Plusbostäder innebär sannolikt en kostnadseffektiv form av attraktivt boende för äldre. För att möta hela gruppen över 65 års behov, behöver såväl äldreboenden som plusbostäder och hemtjänst samt hemsjukvård analyseras parallellt med det totala bostadsbeståndet, för att optimera utbudet av bostäder. Det krävs en fördjupad samanalys mellan plusbostäder utifrån behovet på äldreboendeplatser. Arbetsgruppen förslår att man samarbetar med Högskolan i Halmstad för att analysera och utvärdera samhällsekonomiska effekter. 5.3. Subvention Arbetsgruppen förslår att Halmstads kommun utreder och analyserar formerna för subventioner såsom till exempel i Göteborgs Stads. Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 8 (9)

Exempel på krav för att få ta del av subventionsmedlen: För personer som fyllt 65 år eller är äldre. Uppfyller Halmstads kommun tillgänglighetskrav. En gemensam yta för social aktiviteter. Värd finns att tillgå i anslutning till boendet. Service finns att tillgå för dem som har behov av det. 5.4. Planering 20 år Arbetsgruppen förslår att en plan som sträcker sig över 20 år tas fram. På så sätt kan man se till att arbetet görs i olika etapper, som möjliggör en större flexibilitet, både planeringsmässigt och även ekonomiskt. 5.4.1. Service Arbetsgruppen förslår att man utvecklar en tjänst som lotsar och guidar de äldre vid ett bostadsbyte, så kallad flyttcoach. Flyttcoacherna har ett strategiskt värde i att de kan spela en viktig roll för att medvetandegöra målgruppen om fördelarna med ett bostadsbyte. De kan dessutom spela en avgörande roll för att eliminera många av de trösklar som målgruppen upplever vara jobbiga vid en flytt. 5.4.2. Inventera befintliga bostäder Arbetsgruppen föreslår att dagens befintliga bostäder inventeras och att det identifieras vilka som är lämpliga för att göras om till plusbostäder. På så sätt kan man nå en snabbare lösning på flera platser i kommunen, utan att behöva bygga nytt. 5.4.3. Synka lokalplanering med kommunal bostadsplanering Arbetsgruppen föreslår även att planeringen av plusbostäder och äldreboenden måste synkas med det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet, så att all planering sker i en helhet. 5.4.4 Fysisk planering Den fysiska planeringen i kommunen bör särskilt uppmärksamma äldres behov. Detta kan ske bland annat genom att identifiera områden och lägen som är lämpliga för plusbostäder. Till dessa områden prioriteras plusbostäder genom att utveckla befintliga bestånd och att skapa nya bostäder. Områden som identifieras som attraktiva, ska i första hand prioriteras åt plusbostäder. Skapad av: Denis Hodzic 2017-03-03 Sida 9 (9)