LANDSKAPSPLAN FÖR KYMMENEDALEN

1 LANDSKAPSPLAN FÖR KYMMENEDALEN Handel och havsområde Planändringar Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen FÖRSLAG 26.8.2013 Planbeskrivning

2 Innehåll INLEDNING... 3 1 EN UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I OMRÅDET, DESS MILJÖEGENSKAPER OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEM... 6 1.1. Kymmenedalen... 6 1.2. Befolkningsplan för Kymmenedalen... 7 1.3. Handelns struktur och utveckling... 8 1.4. Kymmenedalens havsområde... 10 1.5. Trafik... 12 1.6. Planerings- och planläggningssituationen i landskapsplanens område... 12 2 UTGÅNGSPUNKTER I PLANERINGEN, MÅL SAMT ALTERNATIV SOM HAR BEHANDLATS... 13 2.1. Utgångspunkter enligt markanvändnings- och bygglagen... 13 2.2. Utgångspunkter enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen... 14 2.3. Andra riksomfattande utgångspunkter... 14 2.4. Landskapets utgångspunkter och mål... 15 2.5. Målen med landskapsplanen... 16 2.6. Alternativ, som framlagts i planen... 16 3 LANDSKAPSPLANENS INNEHÅLL... 17 3.1. Planeringsbeslutets allmänna motiveringar... 17 3.2. Detaljhandelns dimensionerig: motiveringar... 18 3.3. Landskapsplanens område... 22 3.4. Handel och områdesstruktur... 23 3.5. Havsområde... 28 3.6. Trafik och rutter... 31 4 LANDSKAPSPLANENS RÄTTSVERKNINGAR... 33 4.1. Styrande verkan på kommunplanläggningen... 33 4.2. Inverkan på myndighetsverksamheten... 33 4.3. Bygginskränkning... 34 5 BEDÖMNING AV LANDSKAPSPLANENS KONSEKVENSER... 35 5.1. Planlösningarnas inverkan... 35 5.2. Bedömning av kommersiella konsekvenser... 39 5.3. Samverkan... 42 5.4. Sammandrag av de möjliga miljöskador, som planen innehåller... 42 5.5. Åtgärder för att förhindra uppkomsten av skadliga miljökonsekvenser... 42 5.6. Inverkan på Natura 2000-programmets objekt... 43 6 GENOMFÖRANDE AV LANDSKAPSPLANEN, TIDSORDNING OCH UPPFÖLJNING... 45 6.1. Tidsordning och uppföljning... 45 7 DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN I PLANLÄGGNINGEN... 46 7.1. Inlednings- och målsättningsskedet... 46 7.2. Utkastskedet... 47 7.3. Förslagsskedet... 47 8 BEAKTANDE AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN I LANDSKAPSPLANEN 49 9 ÄNDRINGAR AV LANDSKAPSPLANEN... 58 9.1. Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning, planändringar... 58 9.2. Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen, planändringar... 60 10 11 SAMMANDRAG... 61

3 INLEDNING Landskapsplanen som skall utarbetas heter Landskapsplan för Kymmenedalen, handel och havsområde. Förändringen av landskapsplanen berör etapplandskapsplanerna Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning och Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen. Planområdet omfattar Kymmenedalens landskap, till vilket hör sju kommuner: Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis och Vederlax. Landskapsplanen, som skall utarbetas, är en etapplandskapsplan. I denna landskapsplan behandlas landskapets stora detaljhandelsenheters dimensionering och deras lokalisering anvisas. I landskapsplanen granskas det nuvarande läge, som planeringen av havsområdenas markanvändning befinner sig i, och anvisas på riksnivå och landskapsnivå betydande planeringshelheter för havsområdena. I och med försvarsmaktens strukturförändring frigörs öar på Kymmenedalens havsområde från Försvarsmaktens användning. I landskapsplanen granskas öarnas fortsatta användningsmöjligheter. I landskapsplanen fästs speciell uppmärksamhet vid värnandet av undervattennaturens mångfald, miljöturismens utvecklingsmöjligheter och naturtillgångarnas hållbara användning på havsområden. Målet är värnandet av och hållbart utnyttjande av ekosystemets service på Kymmenedalens havs- och kustregion. Gällande trafikfrågor granskas de nya linjedragningarna, med utgångspunkt i servicenivåerna, av riksvägarna 12 och 6 med tillhörande anslutningsarrangemang. Nätverket av rutter, som sträcker sig över landskapsgränserna, kompletteras till att omfatta hela landskapet. På det planerade området är Kymmenedalens landskapsplan I kraft. Den har bekräftats som etapplaner 28.5.2008 och 18.1.2010 samt 14.12.2010. I början av år 2010 införlivades med Pyttis kommun det sk. Vastila krökens område (Vastilan mutka), som tillhörde den forna kommunen Strömfors. För detta område gäller Landskapsplan för Östra Nyland, som miljöministeriet fastställde 15.2.2010. Landskapsplanernas situation framställs i följande bild.

4 *Landskapsplanens situation: Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen. Miljöministeriet fastställde planen 14.12.2010. Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning. Miljöministeriet fastställde planen 28.5.2008 och 18.1.2010. Landskapsplan för Östra Nyland. Miljöministeriet fastställde planen 15.2.2010. Landskapsplan för Kymmenedalen. Kymmenedalens landskapsfullmäktige godkände energilandskapsplanen 11.6.2012. PLANERNA: Tätorterna med omgivning Landsbygden och naturen Energilandskapsplan Landskapsplan för Östra Nyland

5 Utarbetandet av landskapsplanen inleddes 14.5.2012. Pragrammet för deltagande och bedömning fanns för påseende under tiden 13.10.-31.11.2012. Planutkastet utarbetades i omfattande samarbete med samarbetsgrupperna. Planens motivkrets och mål behandlades i workshop och arbetsgrupper. Planutkastet fanns till offentligt påseende under tiden 15.4.-17.5.2013 och man mottog utlåtanden från kommunerna och andra myndigheter samt samarbetsparter. Definiering av de termer, som används i landskapsplanen om handel Stor detaljhandelsenhet Enligt den menas med stor detaljhandelsenhet en detaljhandelsaffär, vars areal I markanvändnings- och bygglagen definieras, vad en stor detaljhandelsenhet är. överstiger 2 000 kvadratmeter våningsyta. Dagligvaruhandel Till dagligvaror räknas mat, drycker, teknokemiska produkter, hushållens papper, tobaksprodukter, tidningar och daglig kosmetik. Dagligvaruhandel är en affär, som säljer hela utbudet av dagliga varor, huvudsakligen i enlighet med självbetjäningsprincipen. Utrymmeskrävande handel Till utrymmeskrävande handel räknas bilaffärer, båtaffärer, möbelaffärer, affärer som säljer hushållsteknik, järnaffärer, byggnadsvaruaffärer, samt jordbruks- och trädgårdsaffärer. Källor: Miljöministeriet, Föreningen för dagligvaruhandel, Santasalo Ky

6 1 EN UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I OMRÅDET, DESS MILJÖEGEN- SKAPER OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEM 1.1. Kymmenedalen Kymmenedalen befinner sig vid Södra Finlands utvecklingskorridor, i omedelbar närhet av Helsingfors och S:t Petersburgs metropolområdens influenskrets. Kymmenedalens landskap består av sju kommuner: Fredrikshamn, Itis, Kotka, Kouvola, Miehikkälä, Pyttis och Vederlax. Landskapet är ett kompakt område. Landytan är 5 106 km² och havsytan är 468 km², tillsammans 5 588 km². Avstånden från landskapets olika delar till centrumen är måttliga. Nåbarhet från andra områden till Kymmenedalen är också god. Avståndet från Kymmenedalens huvudcentum Kouvola och Kotka till Helsingfors är ca 130 km och till S:t Petersburg ca 280 km. Handel Förändringarna av markanvändnings- och bygglagen, ökningen av ryssarnas shoppingturism och trycket på förändring av handelns strukturer har förorsakat behovet att granska Kymmenedalens handel på landskapsnivå. Under de senaste 15 åren har detaljhandelns köpkraft i Finland ökat med flera procent per år. I Kymmenedalen har detaljhandelns försäljning ökat på 2000-talet litet långsammare än i Finland i genomsnitt. I Kymmenedalen finns Finlands livligaste landgränsstation i Vaalimaa. Antalet ryska resenärer, som reser över gränsen, har ökat hela tiden och det förutspås att ökningen fortsätter allt snabbare. På området kring Vaalimaa har redan gjorts beslut bl.a. gällande byggandet av det internationella Casino och därtill hörande lyxhotell, samt gällande byggande av outlet-butik. Trots att internationella butikskedjor har strandat i Ryssland och speciellt i S:t Petersburg, finns det skillnader i deras utbud och speciellt lyxvaror är billigare i Finland än i Ryssland. Tax free gör att varorna blir ännu billigare och ryssarna litar på de finska affärernas kvalitet. Tax free-handeln har ökat i städerna i Kymmenedalen med ca 25 % från år 2011 till år 2012. I framtiden kommer ryssarna att vara en allt mer betydande kundkrets i Kymmenedalen. Havsområde Havsområdet täcker ca 25 % av Kymmenedalens areal (183215 ha). Havet är ett av Kymmenedalens centrala naturelement. Dess betydelse är central med tanke på värnandet av naturarvet och kulturarvet samt med tanke på utnyttjandet av naturtillgångarna och ekosystemservice. Havsområdet skapar också grunden för utvecklandet av otaliga näringsgrenar: HaminaKotka Satama Oy är Finlands största allmänna hamn med tanke på såväl export som areal. Naturturismen utvecklas och dess betydelse ökar. Havsområdet är viktigt för allmän rekreation och fritidsboende och det är ett centralt element i Kymmenedalens områdesidentitet. Kymmenedalens havsområde har redan behandlats i tidigare landskapsplaner, bl.a. i landskapsplanen landsbygden och naturen. Kunskapen om de förhållanden och utmaningar för utvecklingen, som råder i havsområdet utanför Kotka, har ökat märkbart under senaste tid. Aktuella behov av utvecklinfg är förknippade bl.a. med naturturismens utveckling, naturskydd, värnandet av undervattennaturens mångfald, förändringar i försvarsmaktens markanvändning och hållbart utnyttjande av naturresurser.

7 1.2. Befolkningsplan för Kymmenedalen Befolkningen i Kymmenedalen åren 2000-2012 och prognos för åren 2015-2030 2000 2005 2010 2012 2015 2020 2025 2030 Fredrikshamn 21 847 21 957 21 400 21 526 21 893 22 511 23 162 23 820 Kotka 54 846 54 838 54 824 54 873 55 734 56 859 58 044 59 226 Miehikkälä 2 540 2 433 2 210 2 177 2 152 2 131 2 111 2 090 Pyttis 5 253 5 138 5 355 5 377 5 423 5 484 5 550 55 614 Vederlax 3 904 3 614 3 516 3 487 3 499 3 515 3 533 3 550 Kotka-Fredrikshamn regionen 88 390 87 980 87 305 87 440 88 700 90 500 92 400 94 300 Itis 7 534 7 268 7 005 6 955 7 150 7 346 7 543 7 741 Kouvola 91 550 89 942 88 072 87 296 89 150 91 245 93 357 95 459 Kouvolaregionen 99 084 97 189 95 077 94 251 96 300 98 600 100 900 103 200 Kymmenedalen 187 474 185 169 182 382 181 691 185 000 189 100 193 300 197 500 Statistikcentralen 187 474 185 169 182 382 181 691 180 138 178 872 177 979 177 097 Källa: Statistikcentralen, Kymmenedalens förbund Antalet fritidsbostäder och antalet fritidsbosatta (från andra landskap) åren 2005 och 2011 samt prognos för år 2025 Loma-asunnot Loma-asunnot Loma-asukkaat Loma-asunnot Loma-asukkaat 2005 2011 2011 2025 2025 Hamina 519 540 2 160 570 2 280 Kotka 302 310 1 240 320 1 280 Miehikkälä 223 250 1 000 310 1 240 Pyhtää 673 740 2 960 870 3 480 Virolahti 490 500 2 000 500 2 000 Kotka-Haminan seutu 2 207 2 340 9 360 2 570 10 280 Iitti 1 438 1 510 6 040 1 630 6 520 Kouvola 2 523 2 590 10 360 2 800 11 200 Kouvolan seutu 3 961 4 100 16 400 4 430 17 720 Kymenlaakso 6 168 6 440 25 760 7 000 28 000 Källa: Tuomas Santasalo Ky Hamina Fredrikshamn Pyhtää Pyttis Virolahti Vederlax Kotka Haminan seutu Kotka Fredrikshamn regionen Iitti Itis Kouvolan seutu Kouvolaregionen Kymenlaakso Kymmenedalen Loma-asunnot Fritidsbostäder Loma-asukkaat - Fritidsbosatta

8 1.3. Handelns struktur och utveckling Handelns marknader förändras ständigt som en följd av den förändrade konsumtionen. I dagligvaruhandelns utveckling har den allmänna tendensen varit att nätverket av butiker blir glesare. Under de senaste åren har nätverket av butiker krympt i långsammare takt än tidigare, framför allt i stadsregionerna. I dagligvaruhandeln koncentreras handeln till stora enheter, såsom hypermarketar och stora supermarketar, som också aktivt utvecklas. Handelsgrupperna har å andra sidan också haft som mål att utveckla små enheter på bostadsområden eller trafikplatser. Försäljning, verksamhetsställen och köpkraft i Kymmenedalen Detaljhandelns verksamhetsställen och försäljning i Kymmenedalen år 2010 Kotkan-Haminan seutu Kouvolan seutu Kymenlaakso Toimipaikat Myynti Toimipaikat Myynti Toimipaikat Myynti milj. milj. milj. Päivittäistavarakauppa, Alkot, kioskit 103 205 117 246 220 450 Tavaratalokauppa 12 159 11 147 23 306 Tilaa vaativa kauppa 72 113 62 93 134 206 Muu erikoiskauppa 238 130 247 151 485 281 Erikoskauppa yhteensä 310 243 309 244 619 487 Vähittäiskauppa yhteensä 425 607 437 636 862 1 244 Osuus Kymenlaakson tarjonnasta 49 % 49 % 51 % 51 % 100 % 100 % Osuus väestöstä 48 % 52 % 100 % Källa: Statistikcentralen Päivittäistavarakaupat, Alkot, kioskit Dagligvaruhandel, Alko, kiosker Tavaratalokauppa Varuhus Tilaa vaativa kauppa Utrymmeskrävande handel Muu erikoiskauppa Annan specialhandel Erikoiskauppa yhteensä Specialhandel sammanlagt Vähittäiskauppa yhteensä Detaljhandel sammanlagt Osuus Kymenlaakson tarjonnasta Andel av Kymmenedalens utbud Osuus väestöstä Andel av befolkningen Kotkan-Haminan seutu Kotka-Fredrikshamn regionen Kouvolan seutu Kouvola regionen Kymenlaakso Kymmenedalen Toimipaikat Verksamhetsställen Myynti - Försäljning År 2011 omfattade köpkraften inom detaljhandeln över 1,3 miljarder euro. Dessutom räknas det att inom området omfattade köpkraften inom bilhandeln och restaurangverksamheten sammanlagt nästan 800 miljoner euro. Tillsammans omfattade köpkraften inom detaljhandeln, bilhandeln och restaurangverksamheten 2,1 miljarder euro.

9 Köpkraften inom detaljhandeln i Kymmenedalen år 2011 Kotkan-Haminan Kouvolan Kymenlaakso milj. euroa seutu seutu yhteensä Päivittäistavarakauppa, Alko 285 308 593 Tilaa vaativa kauppa 135 146 281 Muu erikoiskauppa 225 243 468 Erikoiskauppa yhteensä 360 389 749 Vähittäiskauppa yhteensä 646 697 1 342 Autokauppa ja huoltamot 312 339 651 Ravintolat 60 64 124 Kauppa ja palvelut yhteensä 1 018 1 100 2 118 Källa: Statistikcentralen Dagligvaruhandel, Alko Utrymmeskrävande handel Annan specialhandel Specialhandel sammanlagt Detaljhandel sammanlagt Bilaffärer och verkstäder Restauranger Handel och service sammanlagt För kommersiell service finns det i Kymmenedalen som helhet ca 865 000 kvadratmeter våningsyta att använda för handel, av vilka detaljhandeln, inklusive bilhandeln, omfattar nästan 590 000 kvadratmeter våningsyta. I Kouvolaregionen är handelsytan ca 480 000 och i Kotka Fredrikshamn regionen ca 380 000 kvadratmeter våningsyta. De största handelskoncentrationerna till arealen är Kouvola affärscentrumsområde, Kouvola centrum och Kotka centrum (Kotkansaari) samt Jumalniemi. Handelns struktur i Kymmenedalen Betydande centrum för specialhandeln i Kymmenedalen är Kouvola centrum och Kotka centrum, vilka också till ytan är de största centrumen i Kymmenedalen. Också i Fredrikshamn finns det ganska mycket specialhandel. Kuusankoski, Elimä, Ingerois, Myllykylä, Kausala och Karhula hör till samma storleksklass i fråga om utbudet på specialhandel. I övriga centrum är utbudet på specialhandel litet. Små centrums handelsutbud koncentreras till dagligvaruhandel och service. Utveckling av handelns omsättning I Kymmenedalen har detaljhandelns försäljning på 2000-talet vuxit litet långsammare än i Finland i genomsnitt. Detaljhandelns och bilhandelns omsättning i hela Kymmenedalen har vuxit i medeltal med ca 3 % per år, medan i hela Finland har branchens utveckling rört sig på i medeltal 3,7 % per år. Omsättningens utveckling kan delvis förklaras också med affärsbyggandets utveckling. Av alla affärsbyggnader i Finland har nästan 20 % byggts på 2000-talet, men i Kymmenedalen bara 14 % (talet inkluderar inte affärscentrumet Veturi i Kouvola, som öppnades hösten 2012). Av detta kan man dra slutsatsen att i Kymmenedalen har man byggt relativt lite affärsutrymmen på 2000-talet jämfört med affärsbyggandet i hela Finland. På 1990-talet var däremot affärsbyggandet i Kymmenedalen livligare än i landet i medeltal.

10 1.4. Kymmenedalens havsområde Kymmenedalens totala areal är 7 456 km² (5 633 km² utan havsområde). Markens areal är 5 148 km², insjöarnas areal är 485 km² och havsområdets ytareal är 1 822 km². Havets djup varierar i olika zoner. Havsområdets djupaste plats finns söder om Aspö (Haapasaari, ca -70 m). Havsområdets geologi och geomorfologi Havsbottnen utanför Kymmenedalen kan i stora drag indelas i tre geomorfologiska delområden: Havsområdet utanför Pyttis: rikliga åsformationer, vidsträckta moränåsar Havsområdet utanför Kotka: moränåsar och andra åsar, bergsområden Havsområdet utanför Fredrikshamn och Vederlax: till topografin mycket varierande, bergsavnötningar och moränformationer, sandområden, men inga tydliga åsformationer Miljöns tillstånd Eutrofieringen hör till Östersjöns största problem. Under de senaste hundra åren har Östersjön förändrats från ett näringsfattigt hav med rent vatten till en eutrofierad havsmiljö. Syrebristen i gravarna och strandområdena i Östersjön har utbrett sig som en följd av eutrofieringen. Naturskydd Havsområdets mest betydande skyddsobjekt är Östra Finska vikens nationalpark och objektet för Natura 2000-programmet, nämligen Östra Finska vikens skärgård och vatten. Detta Natura 2000-programs objekt omfattar 52,4 % (95 628 ha) av Kymmenedalens havsområde. Nationalparkens areal är 6,7 km², men vattenområden ingår inte i nationalparken. Betydande vidsträckta målområden för Natura 2000-programmet finns i havets inre vikar (Abborforsviken 446 ha, Heinlax 169 ha, Santaniemenselkä-Tyyslahti 447 ha, Salminlahti 114 ha, Kirkkojärvi 249 ha, Kirkon- Vilkkiläntura 194 ha). Här nämnda vidsträckta skyddsområden omfattar totalt 1620 ha, dvs. ca 0,9 % av havsområdets areal. Kymmene älv hör till vårt lands mest betydande laxälvar. Den fiskeriekonomiska utvecklingen av Kymmene älv utgör en central utmaning för Kymmenedalens stam av vandringsfiskar. Kulturmiljö I skärgården och på kusten i Kymmenedalen finns talrika kulturmiljöer, som är betydande på riksnivå. Värdefulla objekt finns också under vatten. På havsbotten finns exceptionellt många vrak, vilket berättar bl.a. om sjöfartens långa historia i Kymmenedalen och om gamla sjöslag. Krigshistoriska miljöer, såsom fästningar, präglar kulturmiljön speciellt utanför Kotka. Undervattennatur I Kymmenedalens havsområde är salthalten speciellt låg, varför det på området finns relativt många sötvattensarter, såsom vattenmossor. Å andra sidan fattas det på området vissa havsarter och naturtyper, såsom samhällen med blåmusslor och ängar med bandtång. I samband med uppgörandet av landskapsplanen för havsområdet har speciell uppmärksamhet fästs vid förekomsten på Östra Finska vikens område av de naturtyper, som hör till havet, och som finns nämnda i naturdirektivets bilaga 1. De nämnda havstyperna är sandbankar (1110) och rev (1170) samt de under vatten förekommande delarna av yttre skärgårdens klippor och öar (1620) och åsöar (1610). I planlösningarna har utnyttjats resultaten från aktuella inventerings- och forskningsprojekt (projektet VELMU, projektet FINMARINET, projektet TOPCONS, projektet OILECO etc.). För landskapsplanen har en skild utredning av havsområdena uppgjorts. Bosättning och markanvändning

11 Bosättningen är huvudsakligen koncentrerad till Fagerö, Aspö, Kutsalö och Tammio. I skärgården finns endast några, bofasta invånare. Skärgårdens befolkningsutveckling följde under de senaste årtiondena den övriga landsbygdens sjunkande befolkningsutveckling. Utanför skyddsområdena finns det rikligt med fritidsboende. I Kymmenedalen är den byggda strandens andel av kontinentalstränderna och av över 1 ha stora öar stor (ca 50 %). Största delen av Kymmenedalens fria havsstränder finns på skyddsområde. Näringsverksamhet Näringsverksamheten är koncentrerad till kusten. Hamnen HaminaKotka är den överlägset mest betydande arbetsgivaren och ekonomisk faktor, som är förenad med havsområdet. Försvarsmaktens minskningar av arbetskraft gäller i första hand Kirkonmaa och Kotka Rankö samt öarna, som hör till Aspö. Naturturismen sysselsätter vid kusten och I skärgården, speciellt under sommarmånaderna, men dess volym som helhet är anspråkslös. Öarna, som frigörs från försvarsmakten, ger goda möjligheter att utveckla naturturismen. Den största utmaningen i utvecklandet av naturturismen i stor skala är det, att största delen av havsstränderna, som är utanför skyddsområdena, är i privatägo och bebyggda med stugor. I landskapsplanen tar man hänsyn till naturturismens behov och man förenar områdena för rekreation och friluftsliv tätt med utvecklandet av turismen. Största delen av rekreationsområdena i dellandskapsplanerna finns i landskapets zoner med dragningskraft och inom inflytelsekretsen från rekreationsrutter, som sträcker sig över flera landskap. Antalet yrkesfiskare minskar och fiskerinäringen, precis som fiskodlingen, ger arbete bara lokalt. Fiskodlingsanstalterna i Kymmenedalen finns utanför Pyttis och Vederlax. Rekreation och fritid Nätverket av rekreationsområden i Kymmenedalen baserar sig i huvudsak på det system med rekreationsområden, som utvecklats redan i tidigare landskapsplaner. Rekreations-, frilufts- och utflyktsområden skapar tillsammans med jord- och skogsbruksområdena ett enhetligt nätverk av grönområden, som finns lättillgängligt för alla invånare och resenärer i Kymmenedalen. Skyddsområdena, såsom Östra Finska vikens nationalpark, stöder utvecklandet av naturturismnäringen och kompletterar betydande nätverk av rekreationsområden. Exkursionshamnarna och friluftsrutterna, som sträcker sig över flera landskap, kompletterar nätverket av rekreationsområden och fungerar samtidigt som stomme för naturturismen. Rutterna, som sträcker sig över flera landskap, anvisas i enlighet med projektet Ylimaakunnallinen ulkoilu- ja luontomatkailuhankeprojekti. Klimatförändring Klimatförändringen inverkar på många sätt på Kymmenedalens kust- och havsområde. Man uppskattar att på lång sikt kommer havsytan att stiga märkbart. I prognosen ingår ändå en hel del osäkerhet. Allmänt förutspås att havsytan stiger med 20-60 cm, men enligt de värsta scenarierna kan stigningen vara betydligt större. I Kymmenedalen är översvämningsrisken stor på kustområdena vid Fredrikshamn och Kotka samt vid Kymmene älvs nedre lopp. Teknisk service Det existerande nätverket av elförsörjning och vattenförsörjning gör det möjligt att betydande utveckla turismen bl.a. utanför Kotka. Trafik Havshamnen HaminaKotka är Finlands största allmänna hamn, containerhamn, exporthamn och transitohamn. Trafikens storlek har redan länge varit i stark tillväxt. Farlederna utvecklas, muddras och upprätthålls ständigt. Hamnområdena förstoras. Försvarsmaktens strukturförändring på havsområdet

12 Försvarsmaktens strukturförändring förorsakar betydande förändringar i markanvändningen i Kymmenedalens skärgård. Öarna Mustamaa, Loppi och Vanhankylänmaa fortsätter att vara i försvarsmaktens användning. Försvarsmakten avlägsnar sig från området Rankön och Kirkonmaa i årsskiftet 2013-2014. 1.5. Trafik För förbindelsen mellan Lahtis och Kouvola, som är en del av riksväg 12, utarbetades år 2012 ett pilotprojekt i revolutionär anda rörande utvecklandet av förbindelsevägen. Detta var i enlighet med den trafikpolitiska utredningen. Målet har varit att finna en lösning för utvecklingen av förbindelsevägen, som är mer kostnadsekonomisk än tidigare lösningar och som mera utgår från användarnas behov. Lösningen skall tillräckligt förbättra trafikens funktionsduglighet och säkerhet. Man håller på att utarbeta planer rörande förbindelsevägarna till riksvägarna 6 och 12 och markanvändningen runt dem. 1.6. Planerings- och planläggningssituationen i landskapsplanens område Landskapsplan för Kymmenedalen, tätorterna med omgivning Miljöministeriet har med sina beslut 28.5.2008 och 18.1.2010 bekräftat planen. Landskapsplan för Kymmenedalen, landsbygden och naturen Miljöministeriet har med sitt beslut 14.12.2010 bekräftat planen. I samband med landskapsplanen, som rör landsbygden och naturen, godkändes några förändringar i landskapsplanen rörande tätorterna med omgivning. Planbestämmelserna, som gällde hela landskapsområdet, godkändes då till att gälla också de områden, där planerna för tätortsområdena gällde. Landskapsplan för Östra Nyland Från början av år 2010 hör det sk. Vastila krökens område (Vastilan mutka) till Pyttis kommun. Området överfördes från den forna kommunen Strömfors. För detta område gäller landskapsplanen för Östra Nyland, som miljöministeriet fastställde 15.2.2010. Kymmenedalens energilandskapsplan Kymmenedalens energilandskapsplan har godkänts 11.6.2013 av landskapsfullmäktige och underställs miljöministeriet för bekräftelse.

13 2 UTGÅNGSPUNKTER I PLANERINGEN, MÅL SAMT ALTERNATIV SOM HAR BEHANDLATS 2.1. Utgångspunkter enligt markanvändnings- och bygglagen I markanvändnings- och bygglagen (MBL) 5 framläggs målen för områdesplaneringen och de är gemensamma för alla planformer. All områdesplanering berörs också av skyldigheten att beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Kraven på landskapsplanens innehåll definieras i MBL 28 : När en landskapsplan utarbetas skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas på det sätt som bestäms ovan. När planen utarbetas skall vikt fästas vid de särskilda behov som förhållandena i landskapet betingar. Planen skall i mån av möjlighet samordnas med landskapsplanläggningen av områden som gränsar till landskapsplanområdet. Naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 7 och 77 naturvårdslagen (1096/1996) samt beslut om att inrätta landskapsvårdsområden som avses i 32 i nämnda lag skall tjäna till ledning när planen utarbetas. I innehållskravet förutsätts dessutom att särskild vikt fästs vid 1) att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, 2) att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, 3) att arrangemangen för trafik och teknisk försörjning är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, 4) att tillgångarna på vatten och täkt används på ett hållbart sätt, 5) att verksamhetsbetingelserna för näringslivet I landskapet ordnas, 6) att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas, samt 7) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. När planen utarbetas skall avseende också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. När planen utarbetas skall det klarläggas, vem som skall genomföra planen och vidta de åtgärder, som den förutsätter. De omständigheter, som nämns i denna paragraf, skall utredas och beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter. I MBL 71a definieras stor detaljhandelsenhet på följande sätt: Med stor detaljhandelsenhet avses i denna lag en detaljhandelsaffär med över 2 000 kvadratmeter våningsyta. I MBL 71b har definierats: Särskilda krav på innehållet i en landskaps- och generalplan när det gäller stora detaljhandelsenheter: När områden anvisas för stora detaljhandelsenheter i en landskapsplan eller generalplan ska utöver vad som i övrigt föreskrivs om landskapsplan och generalplan ses till att: 1) den planerade markanvändningen inte har några betydande skadliga konsekvenser för de kommersiella tjänsterna i centrumområden eller för utvecklingen av dessa tjänster; 2) de tjänster som lokaliseras till området, i möjligaste mån kan nås med kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik, samt att 3) den planerade markanvändningen främjar möjligheterna att utveckla ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna av trafiken är så ringa som möjligt. I en landskapsplan ska anges den undre gränsen för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. Maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter ska anges i landskapsplanen med tillräcklig exakthet.

14 I 71c : Placeringen av stora detaljhandelsenheter: En stor detaljhandelsenhet ska i första hand förläggas till ett centrumområde, om inte något annat läge är motiverat med hänsyn till affärens art. För att en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse ska kunna placeras utanför ett område som i landskapsplanen är avsett för centrumfunktioner krävs det att det område där en sådan enhet avses bli placerad särskilt har anvisats för det ändamålet i landskapsplanen. 2.2. Utgångspunkter enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen, som statsrådet beslutar om och som det hänvisas till i MBL, har enligt sakinnehållet indelats i helheter, varav följande berör Kymmenedalen: En fungerande regionstruktur En enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet Kultur- och naturarv Rekreationsbruk och naturresurser Fungerande förbindelsenätverk och energiförsörjning 2.3. Andra riksomfattande utgångspunkter Handel Landskapsplaneringens betydelse som styrande instrument vid placeringen av detaljhandeln har betonats de senaste åren bl.a. som en följd av att affärerna har vuxit i storlek och koncentrationen av affärer har ökat. Stora affärers och affärskoncentrationers inverkan sträcker sig över ett vidsträckt område. Det regionala inflytandet betyder, att besluten gällande placeringar ska göras i landskapsplanen: på landskapsplanens nivå planeras principerna för servicenätverket i landskapet och regionen samt placeringen av regionalt betydande stora detaljhandelsenheter. Havsområde Europeiska unionens strategi för Östersjöområdet Europeiska unionens strategi och verksamhetsplan för Östersjöområdet godkändes i Europeiska rådet i oktober 2009. Planering av kustområden (Integrated Coastal Zone Management, ICZM) Från år 1996 har Europeiska komissionen starkt strävat till att främja en integrerad planering av kustområdena (ICZM). Finlands kuststrategi utarbetades år 2006 (Kestävästi rannikolla Suomen rannikkostrategia/hållbart på kusten - Finlands kuststrategi). Havsplanering (Maritime Spatial Management, MSP) Genom havsplanering strävar man till att balansera aktuella intressen såsom hållbart nyttjande av naturresurser och värnande av skyddsvärden. Direktiv om en marin strategi EU:s direktiv om en marin strategi har som mål att skydda och bevara den marina miljön före 2020. EU:s ramdirektiv för vatten

15 Europeiska unionens ramdirektiv för vattenpoilitken (2000) förenhetligar vattenskyddet inon EU. I december 2004 godkändes lagen om ordnandet av vattenskötseln. Denna lag och tre andra lagändringar sköter om att ramdirektivet för vatten förverkligas i Finland. Riksomfattande inventeringar av undervattensmiljön I Programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (VELMU) samlas data om olika marina naturtyper och arter samt förekomster av sådana naturtyper och arter på Finlanda havsområden. Programmets huvudmålsättning är att främja skyddandet av arter i Östersjön och skyddandet av havsområden samt stöda hållbart nyttjande av havet och dess naturresurser. Finland har förbundit sig till att följa många nationella och internationella överenskommelser, som hör ihop med skyddande av havsområden och hållbar planering. Kommissionen för skyddet av Östersjöns marina miljö (HELCOM) och Regionplaneringssamarbetet i Östersjöregionen (VASAB) har tillsammans godkänt principerna för planeringen av havsområdet. Samarbete över gränserna Vid planeringen av Kymmenedalens havsområde betonas behovet av internationellt samarbete. Vid uppgörandet av planen har man gjort internationellt samarbete bl.a. i samband med utvecklings- och forskningsprojekt. 2.4. Landskapets utgångspunkter och mål Kymmenedalens landskapsprogram 2011-2014 har godkänts i landskapsfullmäktige 14.6.2010. Landskapsöversikten och programmet har förenats till en helhet, där det finns ett avsnitt om visioner (år 2030) och ett avsnitt om åtgärder (åren 2011-2014). Enligt Kymmenedalens områdesstruktur 2030 visionen har ekoeffektiviteten en central betydelse i styrandet av områdesanvändningen. Till detta hör också utvecklandet av den nuvarande järnvägstrafiken både beträffande fjärr- och närtrafik samt att på ännu längre sikt bereda sig för nya järnvägslinjer. Enligt Kymmenedalens trafikvision kommer Kymmenedalens trafiksystem 2030 att vara en trygg och ekologiskt effektiv funktionsmiljö för näringslivet och boendet. Sydöstra Finland Ryssland-programmet håller på att utarbetas. Utarbetningen av Kymmenedalens landskapsprogram 2014-2017, som innehåller en landskapsplan, har påbörjats. I Kymmenedalens naturresursstrategi har framställts som åtgärder sammanjämkning av upplyftandet av havssand med naturvärden på landskapsplanens randvillkor. Dessutom har framställts beaktande av VEL- MU-projektets resultat i kommande landskapsplaneprocesser. I Kymmenedalens klimat- och energistrategi framläggs strävanden gällande minskning av energiförbrukning och utsläpp och minskning av trafikens belastning. I strävandena främjas användningen av kollektiv trafik och lätt trafik, skapas en enhetlig samhällsstruktur och utvecklas de lokala produkterna och lokal service. I strävandena framläggs också planer för förbättring av ekosystemservice och för beaktande av klimatförändringen i planeringen.

16 2.5. Målen med landskapsplanen I markanvändnings- och bygglagen (MBL) gjordes en lagändring gällande styrandet av detaljhandeln, som trädde i kraft 15.4.2011. I lagändringen har förändringarna, som rör detaljhandeln, samlats till ett eget kapitel, MBL 9 a. I förändringen ingår som ny bestämmelse de särskilda kraven gällande detaljhandel, som tilllämpas i landskaps- och generalplaner. I denna bestämmelse ingår också kravet på landskapsplanen att ange maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter samt ange den under gränsen för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. Denna landskapsplans mål är att svara på de nya krav, som lagen ställer på landskapsplaneringen. 2.6. Alternativ, som framlagts i planen Handel I planen har utretts handelns utveckling och prognoser, vilka har undersökts i utredningen om strukturen och dimensioneringen av handeln i Kymmenedalen. Ryssarnas shoppingresor och penningbruk har undersökts som ett specifikt drag för Sydöstra Finland. I utredningen har man undersökt potentiella områden och alternativ för placeringen av detaljhandel. Havsområde Centrala utmaningar för planerandet av havsområden är stödandet av olika användningsformers samanvändning och förstärkandet av synergiförmåner. Viktigt är också utvecklandet och tillämpandet av synvinklar, som förenar olika bruksformer och som samtidigt minimerar konflikterna mellan olika bruksformer.

17 3 LANDSKAPSPLANENS INNEHÅLL 3.1. Planeringsbeslutets allmänna motiveringar Handel Landskapsplanens central uppgift är att granska behoven av sammansmältning gällande markanvändningen inom handelns placering och dimensionering och på den grunden anvisa dimensioneringen för landskapets handel och för handeln lämpliga områden. Utvecklingen av handelns affärsutrymmen och köpkraft har utretts i utredningen om strukturen och dimensioneringen av handeln i Kymmenedalen. I utredningen har analyserats utvecklingen av handelns verksamhetsplatser, av försäljningen och kommersiella servicenätverket samt av köpkraften hos landskapets invånare och fritidsbosatta. Dessutom har man utrett de ryska shoppingresenärernas antaloch penningbruk samt utvecklingen av turistantalet och framtidsutsikterna. På basen av denna analys har man räknat ut behovet av tilläggsutrymme för handelns affärsutrymmen i landskapet och nedre gränserna för regionalt betydande stora detaljhandelsenheter. Kymmenedalens invånare beräknas ha en köpkraft på ca 1,8 miljarder euro år 2025. Vid beaktande av bilhandel och restaurangverksamhet uppstiger den till ca 2,8 miljarder euro. Köpkraftprognosen för ryssarnas köpkraft i Kymmenedalen är år 2025 ca 477 miljoner euro, som är betydigt lägre än de summor, som har framgått i de tidigare framställda utredningarna av Trafik- och kommunikationsministeriet (859 milj. euro) och av Inrikesministeriet (908-1843 milj. euro) samt om visumfrihet (2900-5690 milj. euro). På basen av dessa utredningar skall den nu i behandling varande landskapsplanen i fråga om strukturlösningar och dimensionering av stora detaljhandelsenheter möjliggöra i kommande etapplandskapsplaner förverkligandet av en betydligt större dimensionering, ifall utvecklingen av köpkraften är större än vad den nu uppgjorda prognosen för år 2025 förutspår. Utvecklingen av ryssarnas köpkraft och prognoser av köpkraften skall uppföljas genom att göra nya utredningar med ca två års mellanrum. Trafik Som experimentprojekt för utarbetning av den trafikpolitiska utredningen undersöktes de olika alternativen gällande servicenivåerna vid riksväg 12 mellan Lahtis och Kouvola. Man granskar också på nytt förenandet av riksvägarna 6 och 12 med tillhörande arrangemang. För trafikens del är landskapsplanens uppgift att granska behoven av sammanjämkning av markanvändningen, som hör ihop med dessa vägarrangemang. Havsområde Ett av Kymmenedalens viktigaste naturelement är havsområdet. Mot havsområdena riktas behov till ändring och havsområdet är en mycket betydande potential i landskapets utveckling. Vid planeringen av havsområdena är landskapsplanens centrala uppgift att granska utnyttjandet av havsområdet i förhållande till värdefulla objekt. Objekt, som är värdefulla för det geologiska och biologiska undervattenlivets mångformighet, har inte tidigare på landskapsplanenivå granskats eller beaktats i planläggningen. Som bakgrundsutredning för denna plan gjordes en utredning av havsområdet. I denna utredning granskades olika undersöknings- och inventeringsuppgifter om havsområdets undervattennatur, om naturtillgångar och kulturarv. Man har också beaktat synpunkter, som är förenade med turism, rekreation, trafik och annan områdesanvändning.

18 3.2. Detaljhandelns dimensionerig: motiveringar Totaldimensionering I utredningen av handelns struktur och dimensionering i Kymmenedalen har utretts handelns struktur i Kymmenedalen och dess nuvarande tillstånd samt analyserats dess utveckling. Enligt utredningen finns det för tillfället i Kymmenedalen affärsutrymmen på 663 000 m². I handelsutredningen har man räknat ut det beräknade behovet av våningsyta för handel, som består av en ökning av köpkraften, som skapas enligt befolkningsprognosen av fritidsbosatta och ryska turister. Köpkraften år 2025 skulle enligt handelsutredningen förutsätta ny affärsrörelse på 392 600 k-m². Det finns totalt 482 700 k-m² icke använd byggnadsrätt på stadsplanens område för stora enheter. I landskapsplanens totala dimensionering skall man observera, för säkrandet av konkurrensen, att det beräknade tilläggsbehovet ökas med 1,3 i planens dimensionering. De redan existerande affärsutrymmenas och de planlagda nya affärsutrymmenas totala dimensionering är 1 379 780 k-m². Av hänsyn till de lokala förhållandena anvisas i landskapsplanen en total dimensionering för handeln på 1 669 000 k-m². I planen anvisas ingen dimensionering för de största centrumen: Kouvola, Kuusankoski, Kotkansaari, Karhula och Fredrikshamn. Uppkomsten av dimensioneringen av detaljhandelns byggnadsrätt i landskapsplanen Område Affärsutrymme enligt utredning av handelns behov Korrigerat, nuvarande affärsutrymme k-m 2 Obyggt i stadsplanerna k-m 2 Handelns beräknade nya behov av våningsyta Totaldimensionering k-m² (inn. 30% beräknat extra utrymme i planen) m 2 k-m 2 Fredrikshamn 42 000 54 600 40 000 70 000 Kotkansaari 90 000 117 000 15 000 84 000 180 000 Karhula 27 000 35 100 18 000 34 000 70 000 Kausala 14 000 18 200 4 000 24 000 Kouvola 94 000 122 200 57 000 150 000 Kuusankoski 38 000 49 400 18 000 60 000 Ingerois 17 000 22 100 5 000 25 000 Myllykoski 15 000 19 500 4 000 20 000 Totalt 337 000 438 100 246 000 599 000 I planen anvisas inte totaldimensionering för Fredrikshamn, Kotkansaari, Karhula, Kouvola, Kuusankoski Område Affärsutrymme enligt utredning av handelns behov m 2 Korrigerat, nuvarande affärsutrymme k-m 2 Obyggt i stadsplanerna k-m 2 Handelns beräknade nya behov av våningsyta k-m 2 Summa 0 0 115 700 31 000 120 000 Jumalniemi 56 000 72 800 80 000 30 000 230 000 Sutela 20 000 26 000-3 000 30 000 Jylppy 31 000 40 300 18 000 0 50 000 Keltakallio 19 000 24 700 (+ under 5 000 0 60 000 Totaldimensionering k-m² (inn. 30% beräknat extra utrymme i planen)

19 byggnad 7 000) Broby 0 0 (generalplan: 6 000 25 000 38 000) Vaalimaa 8 000 10 400 85 000 22 000 100 000 Handelscentrumområde 192 000 204 600 154 000 54 600 390 000 Korjala Regionala handelsplaneringsbeslutets motiveringar Område/mål Motiveringar Antalet invånare inom 3 km radie Områden för centrumfunktioner C Kotkansaari Karhula Fredrikshamn Kouvola Kuusankoski Mål för centrumfunktioner c Ingerois Myllykoski Kausala Stora detaljhandelsenheter kma, kma-r, km, kmt Summa, kma Jumalniemi, kma Sutela, km ingår i Handelscentrumområdets siffra enligt byggnadsloven har förverkligats 45 000 25 000 ingår i Handelscentrumområdets siffra I landskapsplanen framlagda områdesreservationer för centrumfunktioner betonar de nuvarande centrumens ställning. Genom att koncentrera servicen till vissa områden förbättras dessa områdens verksamhetsbetingelser eftersom koncentrationen ökar servicens dragningskraft. I landskapsplanen framlagda områdesreservationer för centrumfunktioner betonar de nuvarande centrumens ställning. Genom att koncentrera servicen till vissa områden förbättras dessa områdens verksamhetsbetingelser eftersom koncentrationen ökar servicens deagningskraft. Södra Kymmenedalen är till sin natur bipolärisk. Kotka och Fredrikshamn skapar regionens centrum. Tätortsområdet Fredrikshamn Karhula Kotkansaari Broby bildar ett kompakt pendlingsområde. Fredrikshamn betjänar dessutom ett vidsträckt landsortsområde kring Fredrikshamn, Vederlax och Miehikkälä Södra Kymmenedalen är till sin natur bipolärisk. Kotka och Fredrikshamn skapar regionens centrum. Tätortsområdet Fredrikshamn Karhula Kotkansaari Broby bildar ett kompakt pendlingsområde medan Kotka fungerar som landskapets centrum. Jumalniemi finns på en central plats i tyngdpunkten av landskapscentrumets utveckling. Genom beteckningen för stor detaljhandelsenhet i Sutela säkras det redan existerande områdets existens och områdets utökning. 65 000 Totalt 326 000 428 300 482 700 146 600 1 070 000 12 800 4 700 5 600 14 000 9 600 3 500 3 100 4 500 3 000 4 700 6 500

20 Område/mål Motiveringar Antalet invånare inom 3 km radie Jylppy, kmt Genom planlösningen stöds områdets utveckling 4 500 från handelns synpunkt. Jylppy är en väsentlig del av det område för stadsutvecklingen som Hovinsaari Karhula utgör. Keltakallio, kmt På området Keltakallio finns centrumet för bilhandeln 3 500 i södra Kymmenedalen och området vill man också utveckla i denna riktning. Broby, km Detaljhandelns handelsområde i Broby hör nära samman med Pyttis utvecklingsområde för turism. Genom planlösningen kompletteras för handelsservicens del den helhet för turism, som utgörs av Östra Finska vikens nationalpark, Valkmusa nationalpark, Fagerö, Mogenpört-helheten och Sirius Sports samt Talvimaa. 1 200 Området kan utvecklas speciellt med stöd i turismen så att handel, som kan jämställas med specialhandel (t.ex. fiskaffär) kan förverkligas i större skala. För att strukturen i dagligvaruhandeln i Broby skall förbli god från invånarnas synpunkt skall storleken på dagligvaruhandeln i området begränsas till 2 000 kvadratmeter våningsyta. Vaalimaa, kma-r Handelscentrumområde, kma Korjala, kmt Beteckningar för utvecklingsområden Område för utveckling av stad Området Broby är trafikmässigt lätt att nå. Området är tätt placerat intill redan existerande tätortsstruktur. Genom planlösningen stöds därvid utvecklingen av tätortsområdets struktur i Broby. Vaalimaa är Finlands livligaste trafikerade gränsstation. Utvecklandet av gränshandelns område hör nära ihop med den vidsträcktare helhet, som gränsområdet bildar. Sammanslutningen av Kouvola stad till en stor kommun har förorsakat att samhällsstrukturen tätnat mellan det sk. gamla Kouvola och Kuusankoski. I nuvarande läge formar Kouvola och Kuusankoski den nya stadens bipolära centrum, mellan vilket Handelscentrumområdet placerar sig. I norra Kymmenedalen har bilhandeln koncentrerats till området Korjala och området vill man utveckla som sådant. I Korjala har placerats också annan utrymmeskrävande handel såsom affärer för jordbruk och trävaror. Mellan Hovinsaari och Karhula i Kotka finns ett område, som i landskapscentrumets struktur blir en fog som skiljer åt delcentrumen från varandra. Området har förblivit outnyttjat vid placeringen av boende och service. Genom att pånytt värdera områdets 100 3 000 2 500

21 Område/mål Motiveringar Antalet invånare inom 3 km radie användningsmöjligheter och genom att granska lösningar av den interna trafiken i Kotka kan man få nya möjligheter att utveckla landskapscentrumet. Område för utveckling av gränsservice och gränshandel Granskning av handelns struktur och dimensionering Vaalimaa tull och gränsstation är östgränsens livligast trafikerade gränsöverskridningsställe. I förslaget till Landskapsplan för Kymmenedalen är handelns totala dimensionering 1 684 000 k-m², av vilket 614 000 k-m² är placerat på centrumområden och 1 070 000 k-m² är placerat på områden för stora handelsenheter. För de stora enheternas del utgör de lokala invånarnas köpkraft ett behov av tilläggsutrymme, som är till ytan 131 000 k-m², och de ryska turisternas köpkraft ett tilläggsbehov, som är 939 000 k-m². De ryska turisternas tilläggsbehov av affärsutrymme på stora handelsenheters område motsvarar en köpkraft på 356 miljoner euro. De ryska turisternas behov av affärsutrymme på centrumområden motsvarar, förvandlat till köpkraft, 177 miljoner euro. För att alla handelns kvadratmetrar skall förverkligas, behövs det alltså en beräknad rysk köpkraft på 533 miljoner euro. Med hänsyn till olika prognoser kan man betrakta denna summa som en köpkraft, som realistiskt kan förverkligas. Den köpkraft och tillväxt, som de ryska turisterna för med sig till Kymmenedalen och Södra Karelen, är en mycket speciell faktor, som skapar efterfrågan i finska förhållanden. Trafik- och kommunikationsministeriets publikation Suomen ja Venäjän välinen liikenne 2020 ja 2030 Ennuste talouden ja liikenteen kehityksestä (Trafiken mellan Finland och Ryssland 2020 och 2030. Prognos över ekonomins och trafikens utveckling, 2012) hade som utgångspunkt att på ett nytt sätt förena förändringarna i makroekonomin med granskningen av de trafikmässiga följderna. I denna utredning, där köpkraften beräknas enligt trafikmängden, skulle den till Kymmenedalen riktade köpkraften vara 859 miljoner euro per år. Om köpkraften skulle utvecklas enligt Trafik- och kommunikationsministeriets prognos, betyder det en ökning av handelns areal på 50-60 procent. Detta behov av areal kan till stor del placeras genom att utvidga planens centrum och stora detaljhandelsenheters områden enligt den nu framförda handelns struktur. Inrikesministeriets utredning Kasvavan rajaliikenteen hallinta (Behärskning av den växande gränstrafiken) har som uppgift att uppskatta, hur behärsningen av den växande gränstrafiken inverkar på gränsens infrastruktur, myndigheternas samarbete, trafikleder och näringslivets verksamhetsmöjligheter, samt på Gränsbevakningsverkets behov av kraftresurser och verksamhet under planeringsperioden. År 2011 gjordes vid Vaalimaa enligt utredningen 3,2 miljoner gränsöverskridningar, vilket motsvarar 31% av alla överskridningar av östra gränsen. Enligt utredningen görs år 2012 3,4 3,5 miljoner gränsöverskridningar vid Vaalimaa. Tillväxten består av personbilar, för den tunga trafiken vid Vaalimaa har minskat med 4% från år 2011. Ifall man antar, att Vaalimaas andel av gränsöverskridningarna vid östra gränsen förblir den samma (31%), skulle gränsöverskridningarna år 2020 enligt de sannolikaste scenarierna vara följande: scenario 1 7,75-9,3 miljoner och scenario 2 16,1-18,9 miljoner. Ifall man antar att det finns 1 person/fordon och köpkraften är 250 euro/person skulle man få som resultat, att köpkraften som riktas till Kymmenedalen skulle vara 908 miljoner eller 1843 miljoner euro. Då skulle handelns tilläggsenheter kunna placeras på de områden, som framförs i planen. Detta kunde göras genom att utvidga de områden, som framförs i planen, och genom att skapa extra områden, som stöder tätortsstrukturen. I utredningen om visumfrihetens inverkan på ryssarnas resor till Finland och andra EU-länder undersöks speciellt hur den kommande visumfriheten mellan Finland och Ryssland kunde inverka på resandet. Undersökningen förverkligades genom att intervjua 1655 personer i S:t Petersburg, 1001 personer i Moskva och 864 personer från Leningrads område. Ifall det skulle bli visumfrihet mellan länderna skulle de ryssar, som

22 har för avsikt att resa till Finland, resa till Finland i medeltal 2,1-2,3 gånger och högst ca 4,7-5,5 gånger under det kommande året, beroende på boningsorten. I så fall skulle en rysk köpkraft på 1,1-2,7 miljarder euro riktas mot Kymmenedalen. Den areal för handel, som motsvarar denna köpkraft, kan i första hand placeras enligt landskapsplanens förslag på områden för handel. Den ryska turismens och köpkraftens inriktning har beräknats enligt den nurådande inriktningen. För tillfället är det så att av den ryska köpkraft, som riktas mot Finland, riktas 80% mot Sydöstra Finland och av denna 40% mot Kymmenedalen. Ifall den snabba och betydande tillväxten av ryska turister förverkligas enligt prognoserna, är det möjligt att inriktningen inte förblir den samma, utan att en allt större del av köpkraften riktas mot till exempel huvudstadsregionen. Prognoserna av tillväxtsiffrorna är ändå så stora, att också med en mindre inriktning når man den mängd av köpkraft, som ligger som grund för dimensioneringen i landskapsplanen. Handelns struktur i Kymmenedalen stöder sig på den nuvarande, redan förverkligade eller redan planlagda strukturen. Ifall den köpkraft, som ryssarna riktar mot Finland, inte förverkligas på det sätt, som ligger till grund för dimensioneringen i landskapsplanen, skulle de stora detaljhandelsenheterna utvidgas och kompletteras på nuvarande områden i mindre utsträckning än beräknat. Handelns struktur skulle ändå bevaras på det sätt, som framförs i landskapsplanen. I den nuvarande situationen är skillnaderna mellan kommunerna mycket stora i fråga om användandet av olika trafikformer och köpresornas längd räknat i kilometer. I prognossituationen utgörs ca 40% av köpresornas biltrafik och utsläpp av den gränsöverskridande trafiken. Den belastning på vägnätet, som förorsakas av köpresornas tillväxt, beror nästan helt och hållet på den gränsöverskridande köptrafikens tillväxt. För vägnätets del växer trafiken betydligt på riksväg 7 (E18). Trots att tillväxten procentuellt sett är stor, hotar den inte helt medlingsförmågan eller trafiken på vägförbindelsen, som byggs om till motorväg. För kollektivtrafikens del är den viktigaste skillnaden minskningen i trafiken mellan Kotka och Fredrikshamn. 3.3. Landskapsplanens område PLANERINGSBESTÄMMELSER, SOM GÄLLER HELA PLANOMRÅDET I mer detaljerad planering av markanvändningen skall man skapa förutsättningar för vandringsfiskarnas naturliga förökning i Kymmene älv. Planeringsbeslutets motiveringar: Kymmene älvs fiskeriekonomiska utveckling och byggandet av fiskvägar har i strategier på landskapsnivå lyfts fram som ett centralt mål för utveckling (Landskapsprogram för Kymmenedalen, Kymmenedalens naturresursstrategi, Sydöstra Finlands ELY-centrals strategier osv.) I tabellen anges den under gränsen för stora detaljhandelsenheter, som är regionalt betydande, ifall inte annat anvisas på basen av utredningarna. Dagligvaruhandel k-m 2 Kotka, Kouvola, Fredrikshamn, Ingerois, Myllykoski 3 000 Övriga Kymmenedalen 2 000 Specialhandel och handel med stort utbud av varor k-m 2