VÄXTSKYDDSÅRET 21 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala 581 86 LINKÖPING 1
Titel: Växtskyddsåret 21. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson, Alf Djurberg och Louis Vimarlund. Redaktör: Magnus Gröntoft Utgivare: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping tel 36-15 5 (vx), fax 36-19 5 46 Publ. Datum: Jan 22 ISSN: 112-825 Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges. Omslag: Fysiologiska fläckar i vårkorn, sort Annabell. Foto: Peder Waern Skriften är tryckt vid förvaltningsavdelningen, Repro, Alnarp 2
VÄXTSKYDDSÅRET 21 Södermanland Östergötland Örebro län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Väder 2/21... 6 Höstvete... 1 Råg... 14 Rågvete... 16 Vårvete... 18 Vårkorn... 2 Havre... 22 Höstoljeväxter... 24 Våroljeväxter... 26 Ärter... 28 Lin... 29 Potatis... 3 3
INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av arbetet från prognos- och varningstjänsten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län under växtskyddsåret 21. I några fall redovisas även resultat från tidigare års inventeringar. Syftet är att i första hand beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Lokala försök redovisas kortfattat i samband med respektive gröda och skadegörare. Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare och därmed behovet av bekämpning varierar mycket mellan åren, liksom mellan olika fält samma år. Att anpassa bekämpningen till det verkliga behovet är önskvärt såväl från samhällets sida med tanke på miljön, som för den enskilde odlarens ekonomi. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för de lantbrukare som strävar efter att behovsanpassa den kemiska bekämpningen. För vissa skadegörare ställs prognoser, som i förväg anger en förväntad utveckling. För de flesta skadegörare saknas ännu prognosmetoder. För dem ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är telefonkonferenser, kurser, fältvandringar, växtskyddsbrev, fax, e- mail, Internet mm. De avgörande besluten om bekämpning måste dock lantbrukaren fatta efter bedömning av angreppen i de egna fälten. Historik Prognos- och varningsverksamhet fanns i området redan på 195-talet. Växtskyddsbrev började att ges ut från Statens växtskyddsanstalts filial i Linköping 1955. Informationen i dem baserade sig på inkomna rapporter och på inventeringar, som växtskyddets personal gjorde då behov ansågs föreligga. Utgivningen av dessa växtskyddsbrev pågick fram till omorganisationen 1976. Ett år senare övertog Konsulentavdelningen för växtskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet utgivningen av växtskyddsbreven i östra Mellansverige. Ett samarbete inleddes då med lantbruksnämnderna m fl angående inrapportering av inventeringsresultat till Konsulentavdelningen. I och med Växtskyddscentralernas tillkomst 1986, svarar nu dessa för växtskyddsinformationen i sina respektive områden. Denna information ligger bl a till grund för växtskyddsbreven som de olika lokala rådgivningsorganisationerna ger ut. Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 21 var personal och praktikanter vid Växtskyddscentralen i Linköping, Hushållningssällskapen i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län, Länsstyrelserna i Södermanlands och Örebro län samt Bayer Gullviks AB, Forsbecks AB, Lovangs lantbrukskonsult AB, Svenska Foder AB och Svenska Lantmännen. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger på graderingar i varningsfälten, särskilda inventeringar, samt på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. 4
Metodik Under perioden maj-juli sker regelbunden bevakning av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, oljeväxter, lin och ärter. Detta görs med hjälp av graderingar en gång i veckan i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält. Graderingar har dessutom gjorts i 41 stycken ekologiskt odlade fält. Det totala antalet fält i regionen som graderades veckovis var i år 233 stycken (tabell 1). De stora grödorna i området är höstvete, havre och korn (tabell 2). Dessa grödor bevakas i större utsträckning än övriga. Tabell 1. Antal varningsfält 21 i olika områden och grödor. Höst Råg Höst Vår Vår Län, område vete Råg vete korn vete korn Havre Ärter Oljev Lin Σ Södermanland, v:a 11 1 1 1 3 4 1 22 Södermanland, ö:a 8 5 3 2 18 Östergötland, v:a 29 7 4 1 9 13 8 1 7 1 89 Östergötland, mell 1 2 1 1 3 2 2 2 23 Östergötland, ö:a 11 1 1 4 4 3 3 27 Örebro, centrala 1 13 9 12 2 2 48 Örebro, övriga 2 2 2 6 Totalt 81 1 7 2 24 39 35 17 14 4 233 Därav ekologiska fält 9 3 11 6 7 5 41 Skadegörarna graderas på 5 blad eller 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på de tre översta bladen och anges i allmänhet som procent angripna blad. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen. Tabell 2. Åkerarealens användning 21 (1 ha). Medeltal från 1996- anges inom parentes. Samtliga angivelser för 21 är preliminära uppgifter från SCB. Gröda Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Totalt i regionen Höstvete 25,8 (21,4) 55,4 (48,6) 8,9 (7,7) 89,9 (77,6) Råg 1, (1,1) 4,5 (3,6),8 (,8) 6,3 (5,5) Rågvete 1,6 (1,8) 3,9 (6,9) 1, (1,5) 6,5 (1,2) Höstkorn,1 (,),5 (,8), (),6 (,8) Vårvete 3,3 (3,8) 3,3 (3,8) 4,9 (5,) 11,6 (12,7) Vårkorn 14, (18,4) 18,6 (23,6) 17,3 (19,) 49,8 (61,) Havre 17,6 (21,5) 16,4 (19,6) 22,7 (23,7) 56,7 (64,9) Blandsäd 1,2 (1,3) 2,2 (3,3),6 (,6) 4, (5,3) Höstraps,3 (,1) 2,8 (3,2),1 () 3,2 (3,4) Höstrybs,3 (,3),1 (,2), (),4 (,5) Vårraps 1, (1,2) 1,6 (3,3),6 (,8) 3,2 (5,2) Vårrybs 1,5 (3,2) 1,2 (3,3),4 (1,) 3,1 (7,6) Lin,2 (,9)* 1,4 (4,1)*,3 (1,1)* 1,9 (6,1)* Baljväxter 2,8 (2,7) 5,3 (5,2) 1,2 (1,5) 9,3 (9,4) Vall & grönf. 34,9 (33,2) 54,9 (53,4) 27,8 (28,8) 117,6 (115,5) Potatis,2 (,2)* 1,8 (1,9)*,8 (,9)* 2,8 (3,)* Övrigt 2,9 (2,4) 2,6 (2,6) 2,8 (2,6) 8,3 (7,5) Träda 19,5 (15,2) 28,8 (25,3) 14,6 (1,8) 62,9 (51,3) Totalt 128,3 25,4 14,9 438,2 *Medeltal från 1997-5
VÄDER 2/21 Under september var det mycket torrt, vilket ledde till att det höstsådda grodde sent. Resten av hösten och vintern blev däremot nederbördsrik och mild. Därför hann höstgrödorna ändå etablera sig bra innan vintern. Med undantag av några perioder med barmark fanns ett snötäcke från slutet av december till mitten av mars. April blev nederbördsrik vilket innebar en något försenad vårsådd. Därefter följde en relativt torr och sval period under resten av maj och början av juni, med flera nattfroster. Först i mitten av juli kom en längre nederbördsperiod. Under skördeperioden i september regnade det också mycket, vilket orsakade stora skördeproblem och försämrade kvalitéer. cm 3 Valla 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm 3 Malmslätt 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm 3 Örebro 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre olika platser vintern 2/21 (enl SMHI). Tabell 3. Antal snödagar på tre olika platser under några olika år jämfört med normalvärdet (enl SMHI). Normal 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ /1 Valla D-län 12 48 19 55 64 15 49 41 Malmslätt E-län 92 57 117 52 68 87 65 62 Örebro T-län 15 64 143 64 88 112 68 88 6
mm 16 12 8 4 Valla 2/21 Normal 1961-9 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug mm Malmslätt 16 12 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Örebro mm 16 12 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2/21 (enl SMHI). 7
C 2 Valla 2/21 Normal 1961-9 1-1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug C 2 Malmslätt 1-1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis temperatur vid två olika platser 2/21 (enl SMHI). tim 4 3 2 1 Norrköping 2/21 Normal 1961-9 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Antal soltimmar månadsvis i Norrköping 2/21 (enl SMHI). 8
C/mm 3 Valla Nederbörd Temperatur 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm 3 Malmslätt Nederbörd Temperatur 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm 3 Örebro Nederbörd Temperatur 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur maj-juli 21 vid tre olika platser (enl SMHI). 9
HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 81 höstvetefält under tiden 8 maj - 17 juli. Tabell 4. Varningsfältens sortfördelning i höstvete 21. Område Ebi Kosack Lars Meridien Stava Tarso Övriga Södermanlands län 4 5 5 4 1 Östergötlands län 6 15 11 3 3 6 6 Örebro län 1 2 1 7 1 Sådd, övervintring och beståndsutveckling Sådden skedde vid normal tid, men uppkomsten blev fördröjd på grund av torka. Inom området såddes ca 9 ha, vilket är något mindre än året innan. Kalla perioder under februari och mars månad resulterade i utvintringsskador i Södermanland och Örebro län, samt lokalt på västra slätten i Östergötland. Detta var den kraftigaste vinterpåkänningen på flera år och stora skillnader i sortmaterialet visades. Lokalt förekom kraftiga fritflugeskador i tidigt sådda fält i norra Södermanland. Den torra väderleken under maj hämmade effektivt utvecklingen av stråknäckare och bladfläcksvampar. Vädret under sommaren kom också att missgynna svamparna, vilket allmänt ledde till svaga angrepp. Skörden blev normal med god kvalité för de som hann skörda i tid, men en hel del partier blev mer eller mindre förstörda på grund av dåligt skördeväder. Utvintringssvampar Enstaka angrepp av snömögel konstaterades i hela området. Betydelsen var dock marginell. Angreppen av stråknäckare var svaga och saknade helt betydelse. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare inventerades vid begynnande stråskjutning i slutet av maj. Den torra våren missgynnade svampen och stråknäckarindex var i medeltal 1,9. Bekämpning bedömdes vara motiverad i ca 8 % av de undersökta fälten. Det torra vädret under sommaren hämmade även fortsättningsvis angreppen och vid sommarens gradering i juli var stråknäckarindex på samma låga nivå. Som mest noterades ett sommarindex på 37, vilket inte är särskilt högt. Den ekonomiska skadetröskeln överskreds i ca 4 % av de inventerade fälten. I försök med stråknäckarbekämpning blev den genomsnittliga merskörden 13 kg/ha. Stråfusarios noterades i betydligt större omfattning än normalt och hade sannolikt också en påverkan på skörden. Tabell 5. Angrepp av stråknäckare i olika områden. Juligradering 21. Stråknäckarindex Område Antal fält Medel Min Max Södermanland 6 9,3 2,5 2 Östergötland, västra 15 13,3 2, 35,5 Östergötland, mellersta 6 12, 2,3 17,2 Östergötland, östra 7 5, 1,5 7,5 Örebro län 12 1,5 1, 37, 1
% Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 24 3 31 32 37 41 47 61 69 75 83 Utv.st 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 Datum Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Sädesbladlus Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 21. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Rotdödare Den torra väderleken resulterade i svaga angrepp av rotdödare i hela området. Tabell 6. Angrepp av rotdödare i höstvete, 21. Rotdödarindex Område Antal fält Medel Min Max Södermanlands län 9 7,1 1 17 Östergötlands län 24 8,8 42 Örebro län 12 1,9 5 3 Mjöldagg Angreppen av mjöldagg var måttliga, men sjukdomen förekom lokalt i hela området. Mest mjöldagg hittades i sorten Lars, medan angreppen var försumbara i Kosack. Sorterna Ebi och Tarso intog en mellanställning. Vid begynnande axgång var ca 8 % av blad 1-3 angripna. Vid denna tid påträffades sjukdomen i ca 65 % av varningsfälten. Bekämpningsbehovet var måttligt och begränsat till de mest känsliga sorterna. Bladfläcksvampar Förekomsten av bladfläcksvampar var mindre än normalt vid tillväxtens början. Väderleken under våren och försommaren hämmade angreppsutvecklingen. Vid axgång var 23% av blad 1-3 angripna, vilket var betydligt mindre än de närmast föregående åren. Däremot är 21 års angreppskurva nästan identisk med genomsnittskurvan för perioden 1988-21. Bedömningen var att det fanns ett bekämpningsbehov i flertalet fält, dock inte alla. Rekommenderad dos av Amistar var,3-,5 l/ha. Vid den sista graderingen den 17 juli hade angreppen ökat till i medeltal 76 %. Angreppen dominerades av vetets bladfläcksjuka, men även brunfläcksjuka och svartpricksjuka förekom. 11
% Angr. blad 1 8 6 4 2-23 24-3 31-31 32-33 34-39 4-5 51-59 6-67 68-1 Utv.st 1992 1998 21 Medel 88-1 Figur 7. Angreppsutveckling av bladfläcksvampar i höstvete under 21, genomsnittlig utveckling under åren 1988-21, samt år med kraftigast resp. svagast utveckling. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Den genomsnittliga merskörden av en axgångsbehandling med 1, l/ha Amistar blev 31 kg/ha (6 försök). Som mest erhölls 59 kg/ha i ett försök i Södermanlands län. Årets försök visar att en dossänkning till,25 l/ha var möjlig. Delad behandling var inte motiverad (tabell 7). I slutet av maj uppträdde plötsligt s.k. fysiologiska fläckar framförallt i sorten Kosack. Utbredningen av dessa fläckar var inte allmän, utan begränsad till ett mindre antal fält. Tabell 7. Merskörd av behandling (DC 51-55) med Amistar och Tilt Top i höstvete. Resultat från länsförsök i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC Fiholmsbhammar Kla- Berg Hytt- Seger- Stjärn- Medeltal ringe sjö sund Obehandlat 619 673 812 85 679 677 718 Amistar 1, l/ha 51-55 + 59 + 49 + 31 + 21 + 45-18 + 31 Amistar,75 l/ha 51-55 + 49 + 22 + 35 + 42 + 25 + 3 + 29 Amistar,5 l/ha 51-55 + 53 + 52 + 34 + 49 + 34 + 6 + 38 Amistar,25 l/ha 51-55 +58 + 47 + 3 + 4 + 19 + 9 + 34 Tilt Top,8 l/ha 51-55 + 55 + 3 + 15 + 61 + 1-6 + 26 Sort Kosack Tarso Ebi Lars Lars Ebi Län D D E E T T Brunrost Svaga angrepp av brunrost förekom i enstaka fält i hela området redan under andra hälften av maj. Angreppen utvecklades emellertid inte förrän i slutet av juni då väderleken förändrades. I genomsnitt var ca 3 % av de tre översta bladen angripna vid sista graderingstillfället. Variationen mellan fält var stor. En del fält var totalinfekterade medan andra helt saknade angrepp. Den sena angreppsutvecklingen innebar att skadan blev liten. 12
Fritfluga Allt för tidig sådd kan ge mycket kraftiga fritflugeskador. I ett par försök i Södermanland orsakade sådd den 25 augusti en skördeförlust på mellan 15 och 26 kg/ha jämfört med sådd den 14 september. Huvudorsaken till den stora skördeskillnaden var skador av fritfluga, men även vetedvärgsjuka konstaterades i ett av försöken. Bladlöss Varken sädesbladlöss eller havrebladlöss orsakade några problem under året. Sädesbladlöss förekom bara i ca en tredjedel av fälten. Bekämpningströskeln uppnåddes inte i något av varningsfälten. Vetemyggor Den gula vetemyggan har nästan helt totalt dominerat angreppen under 9-talet. Årets inventeringar visar emellertid att skadorna av den röda vetemyggan varit minst lika starka som skadorna av den gula. I Södermanlands och Örebro län dominerade skadorna av den röda myggan i år. Den röda vetemyggan kan lägga ägg under en länge period än den gula och därmed skada fler kärnor. Totalt sett var skadorna ändå ganska måttliga i år. I medeltal var 3,3 % av kärnorna angripna i Östergötland, 4,3 % i Södermanland och 3,3 % i Örebro län. Ungefär 8 % av de inventerade fälten överskred skadtröskeln på 1 % angripna kärnor. Som mest påträffades 2,3 % angripna kärnor. Vetedvärgsjuka Smitta av vetedvärgsjuka konstaterades redan under hösten i ett par fält där plantor tagits ut för analys. Våren blev relativt kall och därmed hann plantorna passera de känsligaste stadierna före stråskjutningen, innan stritarna blev mer aktiva och kunde sprida viruset vidare. Lokalt påträffades mycket stritar under sommaren. Under juli månad konstaterades mindre angrepp i en del fält i Östergötlands och Södermanlands län. Ofta fanns de angripna plantorna i fläckar i fältet där många plantor utvintrat. De angripna fälten påträffades i ett betydligt större område än tidigare år. Troligen finns viruset spritt över hela området och skulle kunna orsaka angrepp var som helst om förutsättningarna blir de rätta. Övriga skadegörare Några problem med andra skadegörare noterades inte. 13
RÅG Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 1 rågfält under tiden 8 maj - 3 juli. Tabell 8. Varningsfältens sortfördelning i råg 21. Område Amilo Esprit Nikita Övrigt Södermanlands län 1 Östergötlands län 1 6 1 1 Örebro län Sådd, övervintring och beståndsutveckling Sådden genomfördes vid normal tid, men uppkomsten försenades på grund av torka. Övervintringen blev god utan angrepp av utvintringssvampar. Skörden blev normal och falltalen höga. Stråbassjukdomar Några angrepp av stråknäckare observerades inte under våren. Vid graderingen i juli var stråknäckarindex i medeltal 8,5. Merskörden av stråknäckarbekämpning blev i genomsnitt 12 kg/ha i tre försök (se tabell 9). Angreppen av rotdödare var svaga. Rotdödarindex var i genomsnitt 4,1 i 11 st inventerade fält. Mjöldagg De första angreppen av mjöldagg konstaterades tidigt under våren. Vid den första graderingen den 8 maj var i medeltal 2 % av blad 1-3 angripna. Angreppsutvecklingen bromsades upp i den torra väderleken under maj, men tog ny fart i mitten av juni. Vid mjölkmognad i början av juli hade 5 % av blad 1-3 angrepp. På lätta jordar i Östergötland fanns ett visst bekämpningsbehov. Brunrost Brunrost fanns också i enstaka fält tidigt under våren. Först i början av juni ökade angreppet i några fält. Angreppet spreds relativt snabbt och i slutet av juni hade nästan samtliga varningsfält relativt starka angrepp. Vid mjölkmognad var drygt 6 % av blad 1-3 angripna. Sköldfläcksjuka Även sköldfläcksjuka påträffades tidigt under våren. Torkan hämmade sjukdomen under maj. Vid mjölkmognad var 32 % av blad 1-3 angripna. Den genomsnittliga merskörden av en behandling med,75 l/ha Amistar blev 47 kg/ha i försöken. Angrepp av andra bladfläcksvampar, liksom brunrost bidrog också till merskörden. 14
% Angr. blad 1 8 6 4 2 31 37 43 51 59 61 65 69 71 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Utv.st Datum Figur 8. Skadegörarutveckling i råg 21. Medeltal för Södermanlands och Östergötlands län. Tabell 9. Merskörd av behandling med Topsin, Amistar och Decis i råg. Resultat från länsförsöken i Östergötlands län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC. St Sjögesta Vinberga Yxstad Medeltal Obehandlat 715 692 663 69 Topsin,5 kg/ha 32 + 3-26 + 32 + 12 Amistar,75 l/ha 45 + 85 + 21 + 36 + 47 Amistar,5 l/ha 45 + 24 + 3 + 36 + 21 Decis,4 l/ha 45-6 + 7-12 - 4 Sort Esprit Nikita Esprit Län E E E Trips Skador av trips var ovanliga under året. Det svala vädret under maj bidrog till att angreppen blev små. Endast enstaka tripsar påträffades vid axgång. Merskörden för en pyretroidbehandling strax före axgång gav genomsnitt ingen merskörd i försöken (tabell 9). Övriga skadegörare Några problem med andra skadegörare förekom inte. 15
RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 7 rågvetefält under tiden 8 maj - 1 juli. Tabell 1. Varningsfältens sortfördelning i rågvete 21. Område Fidelio Prego Södermanlands län 1 Östergötlands län 3 3 Örebro län Sådd, övervintring och beståndsutveckling Sådden av rågvete skedde vid normal tid, men uppkomsten fördröjdes på grund av torka. Övervintringen blev överlag god. Angreppen av svamp och insekter blev överlag svaga. Skörden blev normal och kvaliteten bra. Stråbassjukdomar Under våren var angreppen av stråknäckare svaga. Bekämpningsbehovet bedömdes som litet. Vid sommargraderingen omkring den 1 juli var index 13,8. Den ekonomiska skadetröskeln överskreds i ca 2 % av fälten. Den genomsnittliga merskörden av stråknäckarbekämpning i försöken blev 24 kg/ha. Stråknäckarangreppet får betraktas som svagt. Angrepp av rotdödare inventerades i 5 fält där medeltalet för rotdödarindex var 5,. Tabell 11. Angrepp av stråknäckare i olika områden. Juligradering 21. Stråknäckarindex Område Antal fält Medel Min Max Södermanlands län 1 Östergötlands län 8 13,6 1,2 38, Örebro län 1 28,5 Brunfläcksjuka Brunfläcksjuka och andra bladfläcksvampar förekom endast i liten omfattning. Angreppsutvecklingen blev svag under hela sommaren och vid sista graderingen den 1 juli var bara ca 2 % av blad 1-3 angripna. Betydelsen av bladfläcksvamparna var liten och saknade betydelse i de flesta fält. Sköldfläcksjuka Den torra väderleken under våren missgynnade sköldfläcksjukan. Angreppen förblev svaga under hela säsongen och kemisk bekämpning var inte motiverad. Svampbehandling vid sen stråskjutning med Amistar (1, l/ha) gav en merskörd av 42 kg/ha. (se tabell 12). 16
% Angr. blad 1 8 6 4 2 3 3 32 37 47 57 59 65 71 75 8/5 15/5 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 Bladfläckar Sköldfläcksjuka Gulrost Utv.st Datum Figur 9. Skadegörarutveckling i rågvete 21. Medeltal för Södermanlands och Östergötlands län. Rost Både gulrost och brunrost började uppträda i enstaka fält i sluten av juni. Angreppsutvecklingen gick ganska långsamt och flertalet fält blev aldrig infekterade. Som mest var ca 3 % av blad 1-3 angripna av gulrost i ett av varningsfälten. Trips Vädret under maj månad missgynnade tripsen. Strax före axgång fanns det i medeltal bara,2 trips per strå. Endast ett av varningsfälten överskred bekämpningströskeln. Skadorna av tripsen blev också små. I försöken gav insektsbekämpning inte någon merskörd i medeltal. Tabell 12. Merskörd av behandling med Topsin, Amistar och Decis i rågvete. Resultat från länsförsöken i Östergötland och Örebro län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC. Flistad Högby Näsby Medeltal Obehandlat 869 744 593 735 Topsin,5 kg/ha 32 + 38 + 14 + 22 + 24 Amistar 1, l/ha 45 + 54 + 32 + 39 + 42 Amistar,5 l/ha 45 + 72-17 + 26 + 19 Decis,4 l/ha 43 + 1-39 + 19-3 Sort Fidelio Fidelio Fidelio Län E E T Övriga skadegörare Enstaka sädesbladlöss påträffades i de flesta fält i början av juli. Lössen fanns bara under en kort period och orsakade obetydlig skada. Angrepp av andra skadegörare noterades inte. 17
VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 24 vårvetefält under tiden 22 maj - 24 juli. Tabell 13. Varningsfältens sortfördelning i vårvete 21. Område Curry Dacke Triso Vinjett Övrigt Södermanlands län 1 Östergötlands län 1 6 2 1 Örebro län 2 4 5 1 1 Sådd och grödutveckling Utsädets genomsnittliga grobarhet var enligt Frökontrollen Mellansverige AB lägre än normalt, värde ner mot 5 % grobarhet var inte ovanligt. Dessutom var betningsbehovet mycket stort. Ofta kunde grobarheten höjas genom utsädesbetning. Angreppen dominerades av Stagonospora, men även Fusarium förekom. Sådden påbörjades i slutet av april. På grund av svåra skördebetingelser framförallt i Örebro och Södermanland skördades en del vårvete med höga vattenhalter och för låga falltal. Svampbehandlingar hade liten betydelse för skördens storlek och kvalitet. Rotdödare Angreppen av rotdödare var svaga i hela området. I Östergötland och Örebro län inventerades sammanlagt 1 fält som i medeltal hade ett index på,5. Bladfläcksvampar Angreppen av bladfläcksvampar var svaga under året. Den nederbörd som kom under maj och juni räckte inte till för att orsaka några kraftiga infektioner. Först i mitten av juli kom så mycket regn att infektionsbetingelserna var goda. Dessa angrepp kom emellertid allt för sent för att kunna påverka skörden i någon större omfattning. Vi sista graderingen i prognosfälten den 24/7 var i genomsnitt 42 % av blad 1-3 angripna, vilket bara är drygt hälften av motsvarande värdet i fjol. Resultaten av de försök som fanns i området redovisas i tabell 14. Tabell 14. Merskörd av behandling med Amistar, Impuls och Tilt Top i vårvete. Resultat från länsförsök i Södermanland, Östergötland och Örebro län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC. Ulfhäll Marstad Granhammar Segersjö Medeltal Obehandlat 571 573 673 732 637 Amistar,75 37 +46 +29 +68 +6 +51 Amistar,5 37 +35 +36 +51 +48 +425 Amistar,75 47 +46 +21 +68 +46 +455 Amistar,5 47 +33 +14 +6 +34 +355 Tilt Top 1, 47 +35 +38 +51 +48 +43 Amistar,35 + Impuls,4 37 +38 +45 +64 +63 +525 och Amistar,4 47 Sort Triso Triso Triso Triso Län D E T T 18
% Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 11 13 21 27 31 37 49 65 71 82 Utv.st 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 Datum Mjöldagg Bladfläckar Sädesbladlus Figur 1. Skadegörarutveckling i vårvete 21. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Mjöldagg och rost De första angreppen av mjöldagg påträffades först i början av juni. I enstaka fält blev det starka angrepp men generellt var angreppsnivån låg. Även brunrost noterades i något fält i början av juni, men det dröjde ända fram till slutet av juli innan angreppen blev mer utbredda. Då hade ca 6 % av fälten angrepp av brunrost. Fritfluga Temperatursumman 9 daggrader uppnåddes i år kring den 2-22 maj i området. Många fält hade inte passerat det känsliga utvecklingsstadiet för fritfluga då. Angreppen blev ändå måttliga eftersom vädret vid svärmningen inte var helt optimalt för flugorna. I genomsnitt var 2,3 % av huvudskotten angripna. Skadetröskeln, 1 % angripna huvudskott, överskreds i ca 11 % av fälten. Bladlöss Omkring den 5 juni observerades de första havrebladlössen i fält. Löss förekom bara i enstaka fält och saknade helt betydelse. Även sädesbladlössen var sällsynta och orsakade inga problem. Vetemygga En genomgång av 15 axprover visar att i medeltal 1,2 % av kärnorna var angripna av vetemyggor. Angreppen av den röda vetemyggan ökade under året och är nu större än angreppen av den gula vetemyggan. Övriga skadegörare Näringsstick av minerarfluga observerades i flertalet undersökta vårvetefält i Örebro län i juni. Angreppen blev svaga och saknade sannolikt betydelse. 19
VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 39 vårkornfält under tiden 22 maj - 17 juli. Tabell 15. Varningsfältens sortfördelning i vårkorn 21. Område Alexis Annabell Baronesse Filippa Orthega Pongo Vanja 6-rads Övrigt Södermanlands län 1 1 1 1 1 1 2 Östergötlands län 4 3 1 2 4 6 Örebro län 2 4 2 1 1 1 Sådd och grödutveckling Utsädet hade stort betningsbehov enligt Frökontrollen Mellansverige AB. Mest förekom fusariumsmitta, men även smitta av kornets bladfläcksjuka var vanligt. Huvuddelen av arealen såddes under de första veckorna i maj. Skördekvaliteten var varierande. Många hade problem med låga rymdvikter och höga proteinvärden. En del partier blev också mörkfärgade på grund av de svåra skördebetingelserna. Mjöldagg Angreppen av mjöldagg var mycket svaga under året och förekom endast i ca 15 % av varningsfälten. Kornets bladfläcksjuka Utsädesanalyserna visade alltså på ett stort betningsbehov mot kornets bladfläcksjuka. Det torra vårvädret hämmade emellertid sjukdomen, vilket resulterade i få primärangrepp. Svampen kunde sedan inte etablera sig i grödan förrän i mitten av juli när det började regna mer. Angreppet utvecklades så sent att det aldrig hann bli några stora skador och betydelsen blev därför liten. Vid den sista avläsningen var i medeltal 11 % av blad 1-3 angripna. Resultaten styrks av bekämpningsförsöken där svampbehandlingar generellt sett inte betalade sig under året. Tabell 16. Merskörd av svampbehandling (DC 37) med olika preparat och doser i vårkorn. Resultat från länsförsöken i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC. Fiholmsby Hyttringe Skälsund Osvalla Medeltal Obehandlat 473 633 493 551 5375 Amistar,75 37 +8 +19 +38 +1 +16 Amistar,5 37 +14 +25 +43 +5 +21 Amistar,5 + Unix,3 37 +19 +14 +18 +3 +13 Tilt Top,8 37-9 -8 +14 +7 +/- Stereo 1,2 37 +8 +5 +25-1 +9 Stereo,4 + Tilt Top,4 37 +8 +14 +24 +7 +13 Sort Annabell Annabell Alexis Cecilia Län D E E T Sköldfläcksjuka De första symtomen på sköldfläcksjuka påträffades i början av juni. Det torra vädret förhindrade emellertid en vidare spridning och uppförökning av angreppet och betydelsen blev därför mycket liten. 2
% Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 12 13 21 24 31 41 55 65 83 Utv.st 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Havrebladlus Datum Figur 11. Skadegörarutveckling i vårkorn 2. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Bladlöss Risken för starka angrepp av havrebladlöss bedömdes som liten, eftersom höstens äggavräkning visade låga värden. Detta stämde också med utvecklingen under säsongen. Först i mitten av juni påträffades de första lössen i fält. Uppförökningen gick långsamt och något bekämpningsbehov fanns aldrig. Angreppen av sädesbladlöss var svaga och saknade betydelse. Övriga skadegörare Fysiologiska fläckar framförallt i sorten Annabell var typiska för året. I Örebro län förekom angrepp av minerarflugor. I början av juni fanns mycket näringsstick på bladen. Angreppet avtog sedan och de övre bladen klarade sig från större skador. I Södermanland och Östergötland var angreppen betydligt mindre. Kornets flygsot har något ökat under de senaste åren. Möjligen har karboxim preparaten inte längre tillräcklig effekt mot sjukdomen. 21
HAVRE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 35 havrefält mellan 22 maj och 24 juli. Tabell 17. Varningsfältens sortfördelning i havre 21. Område Adamo Belinda Chantilly Freja Sang Stork Övriga Södermanlands län 1 1 2 1 2 Östergötlands län 6 1 3 2 2 Örebro län 1 4 2 4 3 Sådd och grödutveckling Utsädets var i allmänhet mycket hårt angripet av olika fusariumsvampar. Angreppet sänkte grobarheten kraftigt. Värde ner mot 5-6 % grobarhet var inte ovanligt. Betning kunde i viss mån höja grobarheten. Sådden genomfördes i de flesta områden under första halvan av maj. Skörden blev sen i många områden på grund av svåra skördebetingelser. Speciellt i Södermanland blev många partier mörkfärgade på grund av den sena skörden. Fritfluga Den övervintrande populationen av fritfluga bedömdes vara liten till måttlig. På grund av relativt sen sådd hade många fält inte passerat det känsliga 1,5 bladstadiet kring den 2 maj då temperatursumman 9 daggrader uppnåddes. Lokalt uppmättes också stora fångster på upp till 35 flugor/kvm/dygn i blåskålarna i början av juni. Skadorna blev relativt stora speciellt i de traditionellt utsatta områdena i norra och södra delarna av Östergötland, men även Örebro och Södermanlands län hade ovanligt starka angrepp i en del fält. Som mest var drygt 4 % av huvudskotten skadade. Som genomsnitt för hela området hade ca 39 % av de inventerade fälten bekämpningsbehov mot fritfluga. Hade flygvädret varit bättre i slutet av maj och början av juni med högre temperaturer, kunde skadorna blivit ännu större. Bladlöss och rödsot Under hösten avräknades i medeltal,1 ägg per knopp av havrebladlöss på häggarna, vilket är ett lågt värde. De första lössen observerades i Östergötland omkring den 2 juni. Angreppsutvecklingen blev svag och i inga av varningsfälten överskreds bekämpningströskeln. Även angreppen av sädesbladlus var svaga och bekämpning inte aktuell. Det förekom inga angrepp av rödsot under året. Tabell 18. Antal ägg av havrebladlöss i Östergötland. Högsta och lägsta värde inom parentes. Vintern 2/1. Plats Antal häggar Antal ägg/knopp Östergötland 13,13 (-,92) Södermanland 1 <,1 Örebro 4,4 (-,14) 22
% Angr. blad 1 Löss/strå 25 8 2 6 15 4 1 2 5 11 11 13 22 31 43 53 61 73 77 Utv.st 22/5 29/5 5/6 12/6 19/6 26/6 3/7 1/7 17/7 24/7 Datum Bladfläckar Kronrost Havrebladlus Sädesbladlus Figur 12. Skadegörarutveckling i havre 2. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Havrens bladfläcksjuka Angreppen av bladfläcksvampar var svaga under året. Det regniga vädret under andra halvan av juli medförde emellertid att angreppen ökade, och vid den sista graderingen den 24 juli var i medeltal 33 % av blad 1-3 angripna. Bekämpningsbehovet var obefintligt. Tabell 19. Merskörd av behandling med olika preparat och doser i havre. Resultat från länsförsöken i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län, 21. Skörd, kg/ha Behandling DC. Lida Marstad Bjärstad Osvalla Medeltal Obehandlat 428 614 646 516 551 Amistar,5 37 +1-6 +37 +34 +19 Tilt Gel,2 37 +1 +1 +6 +11 +7 Decis,4 49 +32-5 +26 +12 +16 Amistar,5 59 +33-15 +8 +31 +14 Amistar,25 59 +12-12 +15 +4 +14 Sort Sang Stork Sang Vendela Län D E E T Övriga skadegörare Angreppen av kronrost kom sent under året. Först i mitten av juli observerades de första symtomen. Angreppsutvecklingen gick emellertid mycket snabbt och i slutet av månaden fanns fält där alla blad hade symtom. Angreppen var vanligast i Östergötland. Eftersom angreppen kom så sent hade de liten betydelse för skörden. Angrepp av minerarflugor förekom lokalt i framförallt Örebro län, men angreppen bedömdes ha marginell betydelse för skörden. I en del fält fanns fläckar som troligen orsakats av nematoder. Några problem med andra skadegörare noterades inte. 23
HÖSTOLJEVÄXTER Omfattning Veckovis följdes fem höstoljeväxtfält med nedgrävda sklerotier av bomullsmögel. I juli månad gjordes en avräkning av rapsbaggeskador i 21 fält. Före skörd gjordes även en inventering av kransmögel och bomullsmögel i 14 fält. Tabell 2. Varningsfältens sortfördelning i höstoljeväxter 21. Område Artus Kasimir Kronos Silvia Södermanlands län Östergötlands län 1 2 1 1 Örebro län Sådd och övervintring Sådden av höstoljeväxter skedde vid normal tid. Tillväxten kunde fortsätta under lång tid eftersom hela hösten var betydligt varmare än normalt. Trots en del mycket kalla perioder i slutet av vintern övervintrade de flesta fält bra i Östergötland. Rapsbaggar För andra året i rad var förekomsten av rapsbaggar extremt stor i västra Östergötland. Sannolikt är detta en följd av att baggarna i detta område har blivit resistenta mot pyretroider. Många bekämpade rapsbaggarna två gånger, varav en gång med den organsiska fosforföreningen Sumithion. Trots detta hade många fält mycket starka skador. I 21 inventerade fält var i genomsnitt 45 % av skidanlagen förstörda av rapsbaggarna. De fält som var behandlade med Sumithion hade lite mindre skador (3 % i genomsnitt). Några ekologiska fält var totalskadade av angreppen. Tack vare gynnsamt väder under sommaren kunde dock en stor del av skadorna kompenseras. Bomullsmögel Sklerotier av bomullsmögel placerades under hösten ut i fem fält. De första apothecierna påträffades först vid slutet av blomningen i mitten av juni. Den regionala risken bedömdes som låg. Senare inventeringar visade att angreppen blev mycket svaga. Endast enstaka angrepp påträffades i fält. Tabell 21. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Östergötland 1991-21. År Antal fält Bomullsmögel % Andel fält (%) med >2% angripna plantor angripna plantor 1991 42 9 11 1992 1993 12 3 8 1994 1995 53 19 36 1996 11 11 1997 24 15 25 1998 12 3 1999 13 6 2 46 21 14 1 24
Kransmögel I Östergötland var angreppen av kransmögel starka i många fält. I medeltal var 56 % av stjälkarna angripna vid skörd. Övriga skadegörare Ingen betning mot rapsjorloppa gjordes eftersom förekomsterna var låga föregående vår. Några skador av insekten kunde inte heller konstateras, vare sig under höst eller vår. Larvskador i stjälkarna av den blåvingade rapsviveln observerades i många fält. Skadorna var så pass svaga att de saknade betydelse. 25
VÅROLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Veckovis mellan den 22 maj och 24 juli följdes åtta våroljeväxtfält, varav sex med nedgrävda sklerotier av bomullsmögel. Under augusti inventerades förekomsten av svampsjukdomar i 15 fält. Tabell 22. Varningsfältens sortfördelning i våroljeväxter 21. Område Agat Maskot Övrigt Södermanlands län Östergötlands län 1 4 1 Örebro län 2 Sådd och grödutveckling Huvuddelen av fälten såddes i början av maj. Förekomsten av rapsbaggar var betydligt större än normalt och orsakade stora problem. För övriga skadegörare var angreppen överlag betydelselösa. Skörden blev normal. Rapsbaggar Särskilt i västra Östergötland var förekomsten av rapsbaggar extremt stor. Liksom i höstrapsen hade pyretroidbehandlingarna alltför svag effekt. Sumithion användes allmänt i detta område. Trots det blev skadorna omfattande i många fält. Vid en inventering i början av juli var i genomsnitt ca 25 % av skidanlagen skadade i problemområdet trots effektiv bekämpning med Sumithion. Många fält som inte bekämpats eller bara bekämpats med pyretroider var mer eller mindre totalskadade. I övriga delar av regionen var populationen liten och bekämpningseffekterna goda (tabell 23). Tabell 23. Inventering av rapsbaggeskador i våroljeväxter i Östergötland 21. Plats Antal fält Behandling % skadade skidor Västra Östergötland 6 Enbart pyretroider 47 (11-92) Västra Östergötland 2 Sumithion i kombination 24 (5-61) med pyretroider Östra Östergötland 5 Enbart pyretroider 4 (3-6) I tre försök i västra Östergötland testades olika preparat och doser i förhoppningen att hitta nya effektivare preparat. Bäst effekt hade Sumithion och Mavrik. Övriga preparat hade otillräcklig effekt vid normala doser (tabell 24). 26
Tabell 24. Bekämpningseffekter efter rapsbaggebekämpning med olika preparat i tre försök i Östergötland 21. Effekt 1 dag efter beh (Rel) Behandling Dos. Antal rapsbaggar i obeh. led inom parantes Obehandlat 1 (2,1) Beta-Baytroid,15 6 Beta-Baytroid,3 5 Beta-Baytroid,9 27 Mavrik,15 16 Sumithion 1, 14 Fury,1 43 BayI,12,2-,3 37* BAS 32 I,47-,93 65* * genomsnitt för två doser Bomullsmögel Sklerotier av bomullsmögel placerades under våren ut i fem fält. Den första apothecien observerades i mitten av juli, långt efter blomning. Antalet apothecier var också mycket lågt. Den regionala risken bedömdes därför som liten och skadorna blev också obetydliga (se tab. 25). Tabell 25. Angrepp av bomullsmögel olika år. Procent angripna plantor År D E T 1993 14 19 1 1994 <1 <1 1995 12 6*) 1996 16 23 4*) 1997 17 5 9*) 1998 7 22*) 1999 5 18*) 2 7 1*) 21 <1 <1 <1*) *) grad. utförd av Hushållningssällskapet i Örebro. Klumprotsjuka I Örebro län inventerade Hushållningssällskapet förekomsten av klumprotsjuka i ett mindre antal fält. Inga angrepp konstaterades i dessa fält. 27
ÄRTER Omfattning och sortfördelning Under tiden 22 maj - 24 juli graderades veckovis 17 ärtfält. Baljprov för inventering av ärtvecklarskador togs i mitten av augusti. Tabell 26. Varningsfältens sortfördelning i ärter 21. Område Agadir Brutus Capella Carneval Karita Pinochio Övrigt Södermanlands län 1 1 1 Östergötlands län 4 1 2 1 1 1 2 Örebro län 1 1 Sådd och grödutveckling Huvuddelen av ärtorna såddes i början av maj. En del ärtfält, speciellt på lättare jordar led av torka under sommaren och skörden blev därför lite lägre än normalt. Skördekvalitén berodde till stor del om man lyckats skörda före regnperioden under hösten eller inte. Ärtvivel Ärtvivel förekommer i de flesta ärtfält och orsakar gnagskador på bladen. I år hade i genomsnitt drygt 2 % av de första bladen gnagskador. Tack vare god tillväxt, växte plantorna snabbt ifrån angreppet. Bekämpning var inte aktuell. Ärtbladlöss De första ärtbladlössen påträffades i mitten av juni. I början av juli tog uppförökningen fart och mest löss fanns kring den 1 juli. Som mest fanns drygt 1 löss/toppskott. Bekämpningströskeln överskreds i ca 45 % av de undersökta fälten. Ärtvecklare Varje år räknas angreppet av ärtvecklare av i ett mindre antal fält. Liksom de två senaste åren, visar årets avräkning på ovanligt starka angrepp. I genomsnitt var 13 % av baljorna angripna. För foderärter anses den ekonomiska skadetröskeln ligga runt 5 % angripna baljor och för matärt ca 2 %. Ca 25 % av proven överskred skadetröskeln för matärt, medan inga överskred tröskeln för foderärt. Trips Trips var vanligt förekommande i ärtfälten under året. Förekomsten var dock inte så stor att det blev några större skador. 28
LIN Omfattning Under tiden 22 maj - 26 juni graderades fyra linfält. Tabell 27. Varningsfältens sortfördelning i lin 21. Område Antares Niagara Södermanlands län Östergötlands län 1 3 Örebro län Sådd och grödutveckling Huvuddelen av fälten såddes i början av maj. Grödan utvecklades bra. På grund av svåra skördebetingelser hade många partier problem med gråfärgning och grodda frö. Alternaria Mycket av utsädet var infekterat med Alternaria. Därför gavs dispens för betningsmedlet Prelude. Primärangrepp noterades i två fält, men angreppen utvecklades inte vidare. Övriga skadegörare Angrepp av jordloppa förekom i samtliga varningsfält, där de nedre bladen var angripna. Förekomsten av bladfläcksvampar var obefintlig. 29
POTATIS Omfattning Det skedde ingen veckovis bevakning i potatis, utan endast en kontinuerlig uppföljning. Sättning och grödutveckling Sättningen skedde i normal tid. Grödan utvecklades bra under säsongen. Skörden blev sen på grund av den blöta hösten och en del potatis fick lämnas kvar i fält. Betingelserna vid skörd har också lett till att ovanligt mycket rötor utvecklats under lagring. Potatisbladmögel I mitten av juli kom de första rapporterna om potatisbladmögel från Mellansverige. De tidiga angreppen spred sig emellertid inte vidare i området, utan situationen kunde kontrolleras med normala insatser. Först i mitten av augusti var bladmöglet etablerat i obehandlade odlingar. Sena angrepp uppträdde i en del fält där man inte kunnat hålla bekämpningsintervallet på grund av regnet under hösten. Olika prognosmetoder prövades i ett försök i Östergötland. Båda prognosmodellerna NegFry och PlantPlus rekommenderade fyra behandlingar jämfört med åtta behandlingar i det rutinbehandlade ledet. Inget av de behandlade leden drabbades av bladmögel. Stritar Mängden stritar avräknades med hjälp av gula klisterfällor i några fält. Förekomsten var låg under året. Virus Bladlöss fångas i sugfällor på olika ställen i landet. Med hjälp av dessa kan man följa de migrerande lössen. Om det finns gott om löss under juni och juli (vecka 23-3) så är risken för spridning av potatisvirus Y stor. I år var fångsterna i sugfällan vid Kölbäck små fram till slutet av juni, men sedan ökade lusförekomsten kraftigt. Virustester visar också att spridningen av PVY varit stor i en del fält. Tabell 28. Antal vingade bladlöss under olika veckor i sugfällan vid Kölbäck under 199-21 (enl. Inst. för ekologi och växtproduktionslära, SLU). År v.22 v.23 v.24 v.25 v.26 v.27 v.28 199 36 272 363 856 565 1286 554 1991 2 13 11 18 24 232 13 1992 22 337 13 359 429 4985 2693 1993 7 6 68 47 168 563 1232 1994 57 29 367 631 1456 2697 25 1995 8 21 22 33 47 25 213 1996 1 39 14 7 22 1997 9 37 35 41 111 1998 4 49 9 25 12 34 1999 57 318 62 454 731 2 2 416 25 21 1 2 45 11 457 1232 3